This study aims to contribute knowledge about how teachers work to enable student participation in school and teaching improvement. Teachers’ collective habits related to student participation and students’ possible scope for action are examined through a qualitative approach. Pragmatism and John Dewey´s educational philosophy form the basis of the study´s theoretical framework are reinforced by deliberative democratic ideals and two participation models to clarify students’ scope for action in improvement work from two different perspectives. The concept of student participation is presented using Biesta´s concepts of subjectification, socialization and qualification, which show what the study aims for in terms of student participation and what it can mean for education. Previous research has shown that teachers’ collective habits are essential to investigate in order to understand student participation, and that collective habits can both hinder and promote student participation. This study provides a similar result but also shows teachers’ ability and willingness to change. As previous research shows, teacher development has been neglected and has hindered the development of shared democratic processes in schools. Teachers have a desire to involve students more than is currently the case but need shared time to explore the phenomenon. This study is a start-up project for participating schools to shape stronger democratic processes to improve education, foregrounding democratic processes that are inclusive, politically equal, reasonable and that target the collective through conscious habits. The study highlights the need for further studies to investigate teachers’ experiences of strong democratic processes supported by Young’s deliberative democratic ideals and how these experiences can become shared experiences between teachers and students.

Studie syftar till att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med att möjliggöra elevdelaktighet inom skol- och undervisningsförbättring. Lärares kollektiva vanor relaterade till elevdelaktighet och elevers möjliga handlingsutrymme undersöks genom kvalitativ ansats inspirerad av aktionsforskning. Pragmatismen och John Deweys utbildningsfilosofi utgör grunden för studiens teoretiska ram och förstärks av deliberativa demokratiideal samt två delaktighetsmodeller för att tydliggöra elevers handlingsutrymme. Elevdelaktighetsbegreppet presenteras med hjälp av Biestas begrepp subjektifiering, socialisering och kvalificering som visar vad studien siktar mot gällande elevdelaktighet och vad det kan innebära för utbildningen. Tidigare forskning har visat att lärares kollektiva vanor är väsentliga att undersöka för att förstå elevers delaktighet. De kollektiva vanorna både försvårar och främjar elevdelaktighet. Denna studie ger liknande resultat men visar även på lärares förmåga och vilja att förändra. Tidigare forskning visar att lärares kompetensutveckling varit eftersatt och försvårat utveckling av gemensamma demokratiska processer i skolan. Lärare vill involvera eleverna mer än vad som sker idag men behöver gemensam tid för att utforska fenomenet. Denna studie är en uppstart för deltagande skolor för att forma starkare demokratiska processer för förbättrad utbildning, genom processer som är inkluderande, politiskt jämlika, resonabla och riktar sig till kollektivet genom medvetna vanor. Studien visar behovet av fortsatta studier för att undersöka lärares erfarenheter kring starka demokratiska processer som stödjs av Youngs deliberativa demokratiideal och hur dessa kan bli lärares och elevers gemensamma erfarenheter.