Den här rapporten handlar om hur svenska kommuner utformar strategiska ramar för lokalt klimatarbete. Lokalt klimatarbete kan liknas vid ett implicit mandat för kommunerna att bidra till samhällets klimatomställning – det vill säga något som förväntas av dem, men som inte är ett lagstadgat krav. Detta mandat har vuxit fram som följd av yttre förväntningar på insatser för att bidra till internationella och nationella mål inom klimatområdet i samspel med lokala politiska ställningstaganden. Drivande faktorer som påverkar om och hur kommunerna antar miljömål med klimatinriktning omfattar såväl politisk övertygelse som kommunernas kapacitet för att driva klimatarbete.
Med utgångspunkt i en analys av övergripande kommunala styrdokument inom miljöområdet är syftet med den här rapporten att beskriva och analysera likheter och variationer gällande strategiutveckling för klimatarbete i svenska kommuner. De här dokumenten analyseras genom en modell för olika roller och verktyg kommuner kan nyttja för att påverka att klimatrelaterade utsläpp minskar. Analysen utgår från två forskningsfrågor: (1) Vilka strategiska målsättningar formulerar kommunerna för sitt klimatarbete? och (2) Hur kan man identifiera att kommunernas olika roller blir synliga i övergripande klimatstrategier?
I urvalet för det empiriska materialet har vi sökt strategidokument framtagna av stora kommuner, här definierat som kommuner med omkring 100 000 till 250 000 invånare. Totalt ingår 17 kommuner i det material som nyttjas för att besvara den första forskningsfrågan, om strategiska målsättningar. Dokument från tre kommuner – Uppsala, Linköping och Umeå – ingår i analysen för att besvara den andra forskningsfrågan, om kommunernas olika roller inom klimatarbetet.
Resultaten visar både på variationer och likheter vad gäller kommunernas strategiska ramar. Det finns variationer vad gäller hur man avgränsar eller integrerar klimatarbete med andra policyområden inom hållbarbetsfältet, liksom i detaljnivå vad gäller beskrivning av implementering. Likheter finns för vilka tematiska områden som omfattas, där flera kommuner har valt tillvägagångssättet att sträva efter ständiga förbättringar samt efter att vara en samhällsaktör inom området.
Resultatet från analysen för att svara på den andra forskningsfrågan om kommunens roller – som är att vara verksamhetsutövare, tjänsteleverantör, myndighetsutövare samt platsledare – visar att för de studerade kommunerna (Uppsala, Linköping och Umeå) är verksamhetsutövarrollen den roll som dominerar. Den sammantagna bilden är emellertid att de studerade kommunerna använder sig av många verktyg kopplade till alla modellens roller och att kommunerna har höga ambitioner för att kunna bidra till klimatomställningen.
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2025. , p. 52