Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
"Piggast kör": ambulanssjukvårdaren, säkerheten och utryckningarna: erfarenheter om trygghet och risker vid ambulanskörning
Umeå University, Faculty of Medicine, Department of Surgical and Perioperative Sciences, Surgery. Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet, Göteborg. (Olycksanalysgruppen)
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten ”Piggast kör” Ambulanssjukvårdaren, säkerheten och utryckningarna” handlar om erfarenhetsbaserad kunskap hos ett stort antal ambulanssjukvårdare i Sverige. Under perioden februari till mars månad 2022 genomfördes en nationell undersökning om erfarenheter hos ambulanssjukvårdare. En elektronisk Websurvey distribuerades till ambulanssjukvårdare som var organiserade i den fackliga organisationen Kommunal och tillfrågades om skaderisker, utsatthet och betydelsen av förebyggande arbete inom ambulanssjukvården. Totalt 134 ambulanssjukvårdare deltog i enkätundersökningen varav en majoritet av dem som deltog både svarade på frågor och lämnade beskrivningar och sina berättelser. Därmed framträder såväl en statistisk bild över olika förhållanden samtidigt som deras ord i berättelserna beskriver skeenden, situationer, risker men även betydelsen av utveckling och skadeförebyggande arbete. Studien fokuserar endast på generella erfarenheter och kunskaper samt insikter på organisationsnivå. Därav följer att deras individuella situation och konsekvenser ej undersökts.

Huvudresultatet av studien visar att det samlat finns en mycket stor erfarenhet av utsatthet, risker och skadehändelser som är förknippade med ambulanssjukvårdarens roll som ambulansförare men även som medåkare. Denna erfarenhetsbaserade kunskap är det mycket viktigt att utgå ifrån i såväl utvecklingsarbete samt vidare forskning. Studien visar på flera viktiga resultat.

Undersökningen baseras på fyra frågor: 1) Hur upplever ambulanssjukvårdare att deras behov av grundläggande förarutbildning och vidareutbildning blivit tillgodosedda? 2) Vilka riskfyllda trafikmiljöer och riskfaktorer har ambulanssjukvårdare identifierat som utryckningsförare? 3) I vilken utsträckning upplever ambulanssjukvårdare att de fått erkännande och feedback för avvikelserapporteringar i samband med incidenter och risker vid ambulanskörning och utryckningskörning? 4) Vilka utmaningar ser ambulanssjukvårdare i framtiden för att stärka utryckningsförarens kompetens, förutsättningar till utveckling och trafiksäker ambulanskörning? Samtliga frågor har besvarats i undersökningen och syftet är därmed uppnått i projektet.

En majoritet av deltagarna upplevde att de hade fått en god och tillräcklig grundutbildning (förarutbildning) som ambulanssjukvårdare. 104 av 134 deltagarna hade denna uppfattning. Det fanns heller ingen skillnad mellan deltagare som hade kortare eller längre yrkeserfarenhet som ambulansförare i frågan om hur man hade upplevt den grundläggande förarutbildningen. Däremot var uppfattningen helt annorlunda när det handlade om hur de upplevde vidareutbildningen för utryckningsförare. Här var fler missnöjda med vidareutbildningen jämfört med grundutbildningen. 67 av 134 deltagare var inte nöjda med sin vidareutbildning som de såg flera brister i.

I studien berättar ambulanssjukvårdarna om de riskfyllda trafikmiljöer som de måste kunna hantera och navigera i under ambulanskörning och utryckningskörning. De fem mest komplicerade trafikmiljöer och omständigheter i förhållande till risk som deltagarna har lämnat i sina berättelser är: stadstrafik (38.1 procent), korsningar (33 procent), landsbygd (11.9 procent), halka (10.4 procent) och mörkerkörning (10.4 procent).

25 procent av ambulanssjukvårdarna hade själva varit inblandade i skadehändelser med ambulansen efter att ha genomfört ordinarie körning medan nästan lika många (22 procent) hade erfarenheter av att ha kolliderat under utryckningskörning. Trots skadeerfarenheter och lång yrkesverksamhet som ambulanssjukvårdare var det påfallande många deltagare som aldrig gjorde några avvikelserapporter om risker i samband med ambulanskörning och utryckningskörning till sin arbetsgivare. 71 deltagare svarade att de aldrig lämnade in några avvikelser till sina chefer. Av de som hade lämnat in avvikelserapporter var det en majoritet (53 ambulanssjukvårdare) som inte hade fått någon feedback på avvikelserna från sin arbetsgivare.

En övervägande majoritet av deltagarna önskade att det infördes ett nationellt förarbevis för all ambulanspersonal för att få framföra ett ambulansfordon i vägtrafiken. 117 av 134 deltagare hade denna uppfattning.

Det finns flera utmaningar inom ambulanssjukvården för att kunna stärka arbetsvillkoren, trafiksäkerheten och patientsäkerheten. Förekomsten av alkohol- och droganvändning hos ambulanspersonal är något som ambulanssjukvårdarna berättar om i sina svar. 24 deltagare berättar att de i dag känner en kollega i sin närhet som har alkohol- och drogmissbruk. Ambulanssjukvårdarna är dock inte positiva till ett införande av alkolås i ambulansfordonen. 82 av 134 deltagare är emot ett sådant införande samtidigt som 43 deltagare i studien är positiva till ett sådant förebyggande arbete för ökad säkerhet.

Ambulanssjukvårdare i undersökningen berättar också om en svår situation där de under sina ambulansuppdrag är utsatta för såväl verbala hot och fysiskt våld från patienter, närstående och från okända personer. Dessa händelser inträffar såväl inne i ambulansens vårdutrymme inför eller under transport men även på hämtplats. 16 procent av ambulanssjukvårdarna berättar att de har egen erfarenhet av att ha blivit utsatta för stenkastning under ambulansuppdraget och 38 procent svarade att de hade någon kollega som en eller flera gånger blivit utsatta för stenkastning. 25 procent av ambulanssjukvårdarna hade egna erfarenheter av att låsa in sig i sitt eget ambulansfordon (barrikadering) på grund av rädslor, hot eller riktat våld. 54 procent av dem uppgav att de hade kollegor som hade använt barrikadering som en förebyggande strategi att kunna skydda sig i ambulansfordonet.

Place, publisher, year, edition, pages
Umeå: Umeå universitet , 2022. , p. 95
Keywords [sv]
ambulanssjukvårdare, Kommunal, ambulanssäkerhet, ambulanskörning, utryckningskörning, utbildningsbehov, alkohol- och drogmissbruk, trötthet, dygnspass, avvikelserapporter, nationellt förarbevis, skadeförebyggande arbete
National Category
Surgery Nursing Social Work
Research subject
Surgery
Identifiers
URN: urn:nbn:se:umu:diva-196705OAI: oai:DiVA.org:umu-196705DiVA, id: diva2:1671125
Available from: 2022-06-16 Created: 2022-06-16 Last updated: 2022-06-17Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(7523 kB)283 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7523 kBChecksum SHA-512
d40d1f29944620940bcec4dc2cc6b9608b651f00e0a25f618c5608ae1e54a902a3e8f547c302de05831af517aca1ce522b22cc9ffcd01f52f351b36c7c4d6845
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Lundälv, Jörgen
By organisation
Surgery
SurgeryNursingSocial Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 283 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1441 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf