Digitala Vetenskapliga Arkivet

Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Hälsa, levnadsvanor och erfarenheter av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom – hälsofrämjande aspekter inom psykiatrisk omvårdnad
Halmstad University, School of Health and Welfare, Centre of Research on Welfare, Health and Sport (CVHI), Health and Nursing.ORCID iD: 0000-0002-1530-1864
2020 (Swedish)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Bakgrund: Personer med psykossjukdom har ofta sämre fysisk hälsa jämfört med befolkningen i övrigt, delvis relaterat till ohälsosamma levnadsvanor såsom låg fysisk aktivitet, ohälsosam kost, tobaksbruk och riskfull alkoholkonsumtion. Trots att hälsofrämjande insatser har framhållits som betydelsefullt för att minska ojämlikheten i hälsa har inte det hälsofrämjande arbetet fått en given plats inom psykiatrisk vård. Ökad kunskap behövs dels om vilka levnadsvanor som påverkar hälsan, dels om vilka aspekter som påverkar möjligheten till förändring av levnadsvanor för personer med psykossjukdom.

Syfte: Det övergripande syftet med avhandlingen var att utforska hälsorelaterade levnadsvanor och upplevd hälsa, samt erfarenheter av förändring av levnadsvanor och främjande aspekter för förändring, hos personer med psykossjukdom.

Metod: Avhandlingen består av fyra delstudier. Delstudie I var en kvantitativ tvärsnittsstudie med syftet att kartlägga hälsorelaterade levnadsvanor och upplevd hälsa hos personer med psykossjukdom samt att undersöka könsskillnader och skillnader utifrån känsla av sammanhang (SOC). Data samlades in från personer med psykossjukdom som deltog i en hälsofrämjande levnadvaneintervention (n = 65). Beskrivande och jämförande analyser genomfördes på data, insamlad före interventionens start för att kartlägga självskattad hälsa, livskvalitet, BMI och levnadsvanor. För delstudie II som hade en kvalitativ design genomfördes narrativa intervjuer med personer med psykossjukdom som deltagit i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention (n = 10). Syftet var att belysa innebörden av den levda erfarenheten av förändring av levnadsvanor hos personer med psykossjukdom. En fenomenologisk hermeneutisk metod användes för att analysera intervjutexterna. Deltagare i delstudie III bestod av sjuksköterskor som arbetade på olika psykiatriska öppenvårdsmottagningar (n = 15). Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att beskriva deras erfarenheter av aspekter som främjar fysisk hälsa och stödjer hälsosamma levnadsvanor för personer med psykossjukdom. Intervjutexterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Delstudie IV var en kvantitativ uppföljningsstudie och bestod av insamlad data från personer med psykossjukdom som deltagit i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention (n = 54). Data, som bestod av självskattningar, kliniska mått och blodprover, samlades in före interventionens start, efter 12 månader och efter 24 månader. Flernivåanalys användes som metod för att undersöka hälsorelaterade förändringar efter deltagande i en hälsofrämjande levnadsvaneintervention.

Resultat: Resultatet i delstudie I visade att personer med psykossjukdom hade högre BMI, lägre självskattad hälsa och livskvalitet, var mer stillasittande och rökte mer jämfört med befolkningen i övrigt. Personer med stark SOC skattade sin livskvalitet bättre och rökte mindre jämfört med de med svag SOC. Kvinnor konsumerade mer frukt och grönsaker än män. I delstudie II beskrevs innebörden av levnadsvaneförändringar, av personer med psykossjukdom: som en kamp med inre och yttre begränsningar, att det var något som måste göras på egen hand men tillsammans med andra och att längtan efter ett liv i harmoni kan motivera till förändringar. I resultatet av delstudie III framhöll sjuksköterskor aspekter som kan främja hälsa och hälsosamma levnadsvanor för personer med psykossjukdom. Sjuksköterskornas erfarenheter var: att ha ett hälsofrämjande fokus i varje möte, att stödja med varje persons förutsättningar i åtanke och att ta ansvar för hälsofrämjande insatser på varje nivå inom organisationen. Resultatet i delstudie IV visade en positiv förändring av fysisk aktivitet. Förändringen var associerad med antal tillfällen personen hade deltagit i hälsogrupp. Förändring av självskattad hälsa var positivt associerad med känslan av sammanhang. Således kan det antas att hälsofrämjande insatser som genomförs i grupp kan förbättra fysisk aktivitet, och att känslan av sammanhang bör stärkas för en bättre upplevd hälsa hos personer med psykossjukdom.   

Konklusion: Det finns såväl individuella aspekter som relationella, organisatoriska och samhälleliga aspekter som påverkar möjligheten till förändring av levnadsvanor. Inre styrka, en positiv självbild och positiva erfarenheter är individuella aspekter som tillsammans med relationella aspekter såsom stöd och att få ingå i en gemenskap, kan främja förändringar hos personer med psykossjukdom. På en organisatorisk och samhällelig nivå är samverkan, ansvarsfördelning samt kunskap och kompetens viktiga ingredienser för att främja det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård. Det hälsofrämjande arbetet bör, tillsammans med insatser såsom utbildning och praktiskt stöd, fokusera på insatser som kan öka personens känsla av sammanhang och stärka resurser. Sjuksköterskan inom psykiatrisk vård har en nyckelposition för att utveckla den hälsofrämjande omvårdnaden, där fysisk och psykisk hälsa integreras, och där personens egen förmåga till förändring främjas. Ett salutogent och personcentrerat förhållningssätt, kan bidra till en hälsofrämjande omvårdnad, men för att kunna utveckla det hälsofrämjande arbetet inom psykiatrisk vård behöver individuella, relationella samt organisatoriska och samhälleliga aspekter beaktas. Således behöver det i samverkan tas ett gemensamt ansvar för hälsa och hälsosamma levnadsvanor, och organisatoriska strukturer behöver utvecklas för att möjliggöra en personcentrerad vård och för att utveckla de hälsofrämjande insatserna för personer med psykossjukdom.

Place, publisher, year, edition, pages
Halmstad: Halmstad University Press, 2020. , p. 89
Series
Halmstad University Dissertations ; 72
Keywords [sv]
Förändring, hälsa, hälsofrämjande omvårdnad, levnadsvanor, personcentrerad vård, personer med psykossjukdom, salutogenes
National Category
Nursing
Identifiers
URN: urn:nbn:se:hh:diva-42952ISBN: 978-91-88749-52-9 (print)ISBN: 978-91-88749-53-6 (electronic)OAI: oai:DiVA.org:hh-42952DiVA, id: diva2:1460808
Public defence
2020-10-02, Bærtlingsalen (J101), hus J (Visionen), Kristian IV:s väg 3, Halmstad, 13:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2020-09-02 Created: 2020-08-25 Last updated: 2020-09-02Bibliographically approved
List of papers
1. Health-related lifestyle and perceived health among people with severe mental illness: Gender differences and degree of sense of coherence
Open this publication in new window or tab >>Health-related lifestyle and perceived health among people with severe mental illness: Gender differences and degree of sense of coherence
2019 (English)In: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 33, no 2, p. 182-188Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

People with severe mental illness (SMI) experience an increased risk of physical ill health and premature death, which appears to be partly related to unhealthy lifestyle habits. The aim of this study was to describe the distribution of health-related lifestyle habits and perceived health among people with severe mental illness. A further aim was to explore if there were any gender differences or differences based on degree of sense of coherence. The study adopted a cross-sectional design based on data from 65 people with SMI. The results show that degree of Sense of Coherence (SOC) does have relevance for perceived health and for dimensions of Quality of Life (QOL). Furthermore, among the participants with strong SOC, there were less daily smokers and they seemed to have less sedentary leisure time than those with low SOC. Men reported more anxiety/depression than women and women ate fruit more often than men, otherwise there were no gender differences. In comparison with the general population, people with SMI show a higher Body Mass Index are more sedentary, more often daily smokers, have lower SOC and perceive a lower QOL. This emphasizes the importance of health-promotion support that focuses on lifestyle changes, and support for strengthening SOC and QOL for people with SMI. © 2018 Elsevier Inc. All rights reserved

Place, publisher, year, edition, pages
Maryland Heights, Missoury: Saunders Elsevier, 2019
Keywords
Health, Lifestyle, Sense of Coherence, Severe mental illness, Quality of Life
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-39481 (URN)10.1016/j.apnu.2018.12.002 (DOI)000466833600008 ()30927988 (PubMedID)2-s2.0-85059175396 (Scopus ID)
Available from: 2019-05-27 Created: 2019-05-27 Last updated: 2022-06-07Bibliographically approved
2. The Meaning of the Lived Experience of Lifestyle Changes for People with Severe Mental Illness
Open this publication in new window or tab >>The Meaning of the Lived Experience of Lifestyle Changes for People with Severe Mental Illness
Show others...
2017 (English)In: Issues in Mental Health Nursing, ISSN 0161-2840, E-ISSN 1096-4673, Vol. 38, no 9, p. 717-725Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The aim of this study was to elucidate the meaning of the lived experience of lifestyle changes as perceived by people with severe mental illness (SMI). People with SMI who have experience in managing lifestyle changes were interviewed (n = 10). The interviews were analyzed with a phenomenological hermeneutic approach. The findings reveal three themes: (1) struggling with inner and outer limitations, (2) on one's own but together with others and (3) longing for living a life in harmony. The meaning of lifestyle changes can be understood as a person's internal and external endeavors to make well-considered decisions about lifestyle changes. Support should focus on strengthening the person's self-efficacy and should be based on the person's experiences. © 2017 Taylor & Francis Group, LLC

Place, publisher, year, edition, pages
Philadelphia, PA: Taylor & Francis, 2017
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-34905 (URN)10.1080/01612840.2017.1330909 (DOI)000413793800007 ()28613126 (PubMedID)2-s2.0-85020737557 (Scopus ID)
Available from: 2017-09-08 Created: 2017-09-08 Last updated: 2022-06-07Bibliographically approved
3. Mental health nurses’ experience of physical health care and health promotion initiatives for people with severe mental illness
Open this publication in new window or tab >>Mental health nurses’ experience of physical health care and health promotion initiatives for people with severe mental illness
2020 (English)In: International Journal of Mental Health Nursing, ISSN 1445-8330, E-ISSN 1447-0349, Vol. 29, no 2, p. 244-253Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Health care for people with severe mental illness is often divided into physical health care and mental health care despite the importance of a holistic approach to caring for the whole person. Mental health nurses have an important role not only in preventing ill health, but also in promoting health, to improve the overall health among people with severe mental illness and to develop a more person-centred, integrated physical and mental health care. Thus, the aim of this study was to describe mental health nurses’ experiences of facilitating aspects that promote physical health and support a healthy lifestyle for people with severe mental illness. Interviews were conducted with mental health nurses (n = 15), and a qualitative content analysis was used to capture the nurse’s experiences. Analysis of the interviews generated three categories: (i) to have a health promotion focus in every encounter, (ii) to support with each person’s unique prerequisites in mind and (iii) to take responsibility for health promotion in every level of the organization. The results show the importance of a health promotion focus that permeates the entire organization of mental health care. Shared responsibility for health and health promotion activities should exist at all levels: in the person-centred care in the relation with the patient, embedded in a joint vision within the working unit, and in decisions at management level. © 2019 Australian College of Mental Health Nurses Inc.

Place, publisher, year, edition, pages
Richmond: Wiley-Blackwell, 2020
Keywords
health promotion, lifestyle, mental health nursing, person-centred care, severe mental illness
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-40958 (URN)10.1111/inm.12669 (DOI)000519140700013 ()31663262 (PubMedID)2-s2.0-85074834866 (Scopus ID)
Available from: 2019-11-15 Created: 2019-11-15 Last updated: 2022-12-07Bibliographically approved
4. Health-related changes for people with severe mental illness after a health-promoting lifestyle intervention
Open this publication in new window or tab >>Health-related changes for people with severe mental illness after a health-promoting lifestyle intervention
Show others...
(English)Manuscript (preprint) (Other academic)
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:hh:diva-42951 (URN)
Note

As manuscript in thesis.

Available from: 2020-08-19 Created: 2020-08-19 Last updated: 2022-12-16Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1689 kB)1375 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1689 kBChecksum SHA-512
6f9b79589b0b8c80e5392f26144c1038952c4becdab6056b662edc6d331c74547bad73cca241617d6164fd68ed9bfbbb2e4cecad9d086eaaaae1dedce320ed0f
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Lundström, Sofie
By organisation
Health and Nursing
Nursing

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1383 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 4328 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf