I samband med det självständiga examensarbetet ställs många studenter inom högre utbildning för första gången inför uppgiften att självständigt söka och kritiskt värdera vetenskaplig litteratur i en större omfattning. Detta innebär ofta många nya utmaningar, såsom att omvandla frågeställningens nyckelbegrepp till sökbara ord, navigera i en djungel av sökverktyg och vetenskapliga databaser samt att överhuvudtaget kunna identifiera vad som känne­tecknar en vetenskaplig text. För att möta detta behov erbjuder många högskole- och universitetsbibliotek bland annat individuell handledning i informationssökning. Här har biblioteket en viktig roll att fylla under studenternas uppsatsskrivande som ett kompletterande stöd jämte uppsatshandledare och lärare från studie- och språkverkstäder.

Handledningen i informationssökning är ett pedagogiskt tillfälle med fokus på lärande snarare än att få fram ett visst antal texter. Det innebär att studenterna förväntas komma väl förberedda och vara aktiva inför och under mötet – det är deras specifika uppgift, problem och erfarenheter som är utgångspunkten för tillfället. Studenter har dock ofta svårigheter att uttrycka vad de behöver hjälp med och deras frågor tangerar i många fall det stöd som ges av uppsatshandledare och studie- och språkverkstäder. Detta blir extra svårt i kombination med att vi på biblioteket oftast bara träffar dem vid ett tillfälle samt generellt saknar förkun­skaper om just deras uppsatsämnen.

Utöver specialiser­ade kunskaper om sökstrategier och vetenskaplig publicering, krävs alltså även en stor flexibilitet och lyhördhet i själva handledningsmötet. Som handledande bibliotekarier behöver vi en god kännedom om den akademiska kontext som studenterna befinner sig i, samt en bred pedagogisk repertoar för att genom samtal ta reda på och kunna möta studenternas skiftande behov.

Hur kan handledande bibliotekarier bli ännu bättre på pedagogiska samtal med studenter om vetenskaplig informations­sökning i samband med akademiskt skrivande – och hur upprätthåller vi denna kompetens?

Under 2014 arbetade Södertörns högskole­bibliotek med ett högskolepedagogiskt utvecklingsprojekt. Syftet var att utveckla våra handledande bibliotekariers peda­gogiska repertoar och därmed öka kvaliteten i handledningsmötena med studenter när det gäller infor­mations­sökning i samband med akademiskt skrivande. Projektet hade två mål: dels att öka vår med­vetenhet om vad det innebär att handleda och utveckla fler pedagogiska verktyg vid handledningssamtal, dels att hitta nya former för kompetensutveckling när det gäller handledning.

Projektet genomfördes i form av en poänggivande handledningskurs i samarbete med en högskolepeda­gogisk konsult. Kursen bestod av två workshoppar där vi fick möjlighet att fördjupa oss i litteratur om handledning samt samtala och reflektera kring vår egen handlednings­praktik genom praktiska övningar. Projektet resulterade bland annat i att vi fått med oss ”metakom­munikation” (se Handal & Lauvås 2008) som ett användbart peda­gogiskt verktyg i handledningssituationen samt ”reflektion genom skrivande” (se Hjertström Lappalainen m.fl. 2014) som en givande metod för kompetensutveck­ling.

Handal, Gunnar & Lauvås, Per (2008). Forskarhandledaren. Lund: Studentlitteratur.

Hjertström Lappalainen, Jonna m.fl. (2014). Att lära en företagsekonom att tänka. Huddinge: Södertörns högskola.