Many small brooks - how archaeology and historical sources can be used in today's water legislation and legal processes

This thesis analyses how archaeology and archaeologists can be involved in legal processes in different ways. It covers various examples of how historical and archaeological material can contribute as evidence; moreover, the process when the expertise of an archaeologist is required. 

My intention is to apply legal archaeology in order to simplify knowledgebases regarding legal processes; therefore, the understanding of the legal history behind water powered industries and its historical legislation, one can retain a sufficient understanding of its current purpose and legal rights. The thesis addresses recent laws and regulations linked to both archaeology and water legislation; furthermore, it explains how history and archaeology are relevant in the current water legislation.

I will use A. W. Brian Simpsons method for legal archaeology to study current water legislation. In order to use the method in knowledgebases I have reworked his method. The altered version is called: legal archeology in current legal proceedings.

The results demonstrate that many older water powered industries can have legal rights based on permits from older legislation. For example, adverse possession and privilege letter. The laws that are linked to cultural heritage should have the same value as the laws that are linked to other interests. However, it seems that cultural heritage in practice does not have the legal protection that the law says, especially when cultural heritage is compared with other interests. 

Syftet med uppsatsen är att få en överblick över hur historiska och arkeologiska källor kan vara relevanta för nuvarande vattendrivna industrihistoriska verksamheter i domstolsförhandlingar och rättsprocesser, och hur arkeologer kan användas som sakkunnig expertis i rättsprocesser. Syftet är även att analysera varför arkeologiska och historiska källor kopplat till vattenlagstiftningen är relevanta just nu.

Analysen och diskussionen visar att det fortfarande finns mycket utvecklingspotential inom arkeologi och historia kopplat till vattenverksamhet. I teorin ska lagar som är kopplade till kulturmiljö ha samma värde som de lagar som är kopplade till andra intressen. Dock verkar det inte alltid som att kulturmiljöer i praktiken har det lagskydd som lagen säger, speciellt när kulturmiljöer jämförs med andra intressen. Samhällets olika behov av vattenanvändning kan göra det svårt för enskilda aktörer att hävda sina intressen. Jag ser därför ett behov av att kunskapsunderlag och bevismaterial som tas fram i samband med domstolsförhandlingar och rättsprocesser har stöd i lagen. För att kunna utveckla en ny metod i framtagandet av kunskapsunderlag med fokus på juridisk-historisk/arkeologisk fakta har jag som teoretisk utgångspunkt använt mig av A. W. Brian Simpsons metod för juridisk arkeologi. Genom Simpsons metod, konkreta exempel och praxis i form av domstolsbeslut har jag arbetat fram en ny metod som jag kallar för; juridisk arkeologi i pågående rättsprocesser. Metoden är ett bidrag till juridisk arkeologi kopplat till historiska vattenverksamheter.