Title: From monitoring to decision-making – How environmental sustainability goals are integrated into management control in Swedish manufacturing companies 

Authors: Annie Nordevik and Frida Kaspersson Åberg 

Supervisor: Fazle Rahi 

Keywords: Management control, Environmental sustainability, Simons’ Levers of Control, Legitimacy theory, Manufacturing companies 

Purpose: The purpose of this study is to understand how environmental sustainability goals are used in management control and decision-making within Swedish manufacturing companies. By examining how these goals are monitored and implemented in operations, the study aims to highlight the practical challenges in corporate environmental work.  

Methodology: To address the research question, a qualitative multiple-case study of seven Swedish manufacturing companies was conducted. In total, the authors performed nine semi-structured interviews and one interview via email with respondents in senior positions within sustainability. The collected data was analyzed thematically, guided by Eisenhardt's (1989) case study methodology and Braun & Clarke (2006) framework for thematic analysis.  

Results and analysis: The study's findings are presented through four main themes. The first theme addresses the conflict of prioritization between financial and sustainability goals. It reveals a clear conflict where sustainability goals are often deprioritized during economically challenging times. The second theme focuses on the increased reporting burden. This theme identifies a risk of symbolic legitimacy, where extensive reporting often occurs at the expense of actual environmental improvements. Furthermore, the third theme explores how environmental requirements function as boundary control systems. This is because the control system restricts the company from making environmentally risky business decisions. Finally, the last theme focuses on increased financial integration, where sustainability performance is linked to incentive programs and capital structure through green loans. This provides environmental goals with greater economic significance. Conclusions: The study concludes that environmental sustainability goals in Swedish manufacturing companies are undergoing a process of technical integration, where environmental data is granted the same formal status as financial information. Environmental requirements function as a “gatekeeper”, serving to exclude environmentally risky acquisitions and business decisions that do not align with the company's sustainability values. Furthermore, there is an increasing financial integration where sustainability performance is linked to incentives, indicating a shift toward substantive legitimacy. Despite this integration, the study highlights a tension in priorities during economically challenging times; in such cases, sustainability efforts risk assuming a form of symbolic legitimacy, where interactive learning is deprioritized.  

Syfte: Syftet med studien är att förstå hur miljömässiga hållbarhetsmål används inom ekonomistyrningen hos svenska tillverkningsföretag. Genom att studera hur dessa mål följs upp och tillämpas i verksamheten, avser studien att lyfta fram de praktiska utmaningarna i företagens miljöarbete.

Metod: För att besvara forskningsfrågan har en kvalitativ flerfallstudie av sju svenska tillverkningsföretag genomförts. Totalt har författarna genomfört nio semistrukturerade intervjuer och en skriftlig intervju med respondenter i ledande roller inom hållbarhet. Studiens insamlade data har analyserats tematiskt med stöd av Eisenhardts (1989) metod för flerfallstudier och Braun & Clarkes (2006) ramverk för tematisk analys.

Resultat och analys: Resultatet presenteras genom fyra huvudteman där det första involverar prioriteringskonflikten mellan finansiella och hållbarhetsmål. Här visas en tydlig spänning där hållbarhetsmålen ofta bortprioriteras under ekonomiskt utmanande tider. Det andra temat fokuserar på den ökade rapporteringsbördan. Här identifieras en risk för symbolisk legitimitet där omfattande rapportering ofta sker på bekostnad av faktiska miljöförbättringar. Fortsättningsvis presenteras det tredje temat vilket fokuserar på hur miljömässiga krav fungerar som gränssättande styrsystem genom att begränsa företaget från att genomföra miljömässigt riskfyllda affärer. Slutligen fokuserar det fjärde och sista temat på en ökad finansiell integrering där hållbarhetsprestation kopplas till incitamentsprogram och kapitalstruktur genom gröna lån. Detta ger de miljömässiga målen en starkare ekonomiskbetydelse.

Slutsats: Studien drar slutsatsen att de miljömässiga hållbarhetsmålen i svenska tillverkningsföretag genomgår en teknisk integration där miljödata ges samma formella status som den finansiella informationen. De miljömässiga kraven fungerar som en “grindvakt” för att välja bort miljömässigt riskfyllda förvärv och hindra företaget från affärsbeslut som inte stämmer överens med dess hållbarhetsvärderingar. Fortsättningsvis framgår en växande finansiell integrering där hållbarhetsprestationer kopplas till incitament, vilket visar på en förflyttning mot substantiell legitimering. Trots denna integrering belyser studien en spänning i prioriteringar under ekonomiskt utmanande tider där hållbarhetsarbetet riskerar att anta en form av symbolisk legitimitet och det interaktiva lärandet bortprioriteras.