Digitala tillgångar är en växande företeelse som aktualiserar ett flertal rättsliga frågeställningar. Kryptovalutor saknar fysisk form och utgör icke-fysiska tillgångar med betydande juridisk relevans. Ett förvärv av kryptovaluta kan ske från någon som saknar rätt att förfoga över tillgången. Uppsatsens syfte är att undersöka om reglerna om godtrosförvärv enligt lag (1986:796) om godtrosförvärv av lösöre kan tillämpas på digitala tillgångar samt hur de centrala rekvisiten besittning, god tro och överlåtelse påverkas i en digital kontext. Syftet uppfylls genom en rättsdogmatisk metod som innebär en analys av lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin för att utreda och fastställa gällande rätt. Utöver svensk rätt behandlas internationella instrument såsom UNIDROIT-principerna för digitala tillgångar och till viss del utvecklingen inom engelsk rätt. Resultatet av undersökningen visar att godtrosförvärvsreglerna i sin nuvarande form inte är tillämpliga på digitala tillgångar och att lagstiftningen är i behov av revidering för att möjliggöra ett fungerande omsättningsskydd.