Denna studie undersöker validanders förväntningar och tidiga erfarenheter av validering inom vård- och omsorgssektorn, med fokus på stöd, tydlighet, inkluderande arbetssätt och personlig utveckling. En webbaserad enkät (n=20) genomfördes följt av semistrukturerade intervjuer (n=5). Enkätdata analyserades deskriptivt och intervjuerna med hjälp av tematisk analys. Resultaten indikerar en allmän preferens för praktiska, arbetsnära bedömningsformer framför skriftliga prov, tillsammans med starka krav på steg-för-steg-instruktioner, transparenta bedömningskriterier och personligt stöd. Inkludering genom språkliga och strukturella anpassningar framstod som viktig. Ett återkommande resultat kopplar validering till ökat självförtroende och en känsla av tillhörighet; preliminära mönster tyder på att yngre deltagare oftare betonar självförtroende, medan äldre deltagare rapporterar en jämn fördelning mellan självförtroende och nya mål/kunskaper. Givet de små urvalsstorlekarna bör resultaten tolkas med försiktighet. Studien diskuterar implikationer för utformning av validering, inklusive explicita instruktioner och kriterier, autentiska praktiska uppgifter, möjligheter till interaktion och feedback, samt språkligt/organisatoriskt stöd.  

This study examines validation candidates’ expectations and early experiences of validation in the health and social care sector, with a focus on support, clarity, inclusive practices, and personal development. A web-based survey (n=20) was conducted, followed by semistructured interviews (n=5). The survey data were analysed descriptively, and the interviews were analysed using thematic analysis. The results indicate a general preference for practical, work-related assessment formats over written tests, along with strong demands for step-by-step instructions, transparent assessment criteria, and personal support. Inclusion through linguistic and structural accommodations emerged as important. A recurring finding links validation to increased selfconfidence and a sense of belonging. Preliminary patterns suggest that younger participants more often emphasise self-confidence, while older participants report a more even distribution between self-confidence and new goals/knowledge. Given the small sample sizes, the results should be interpreted with caution. The study discusses implications for the design of validation processes, including explicit instructions and criteria, authentic practical tasks, opportunities for interaction and feedback, as well as linguistic and organisational support.