Inledning: Kapitalmarknadsdagar utgör en central kanal för bolagens frivilligaframåtblickande kommunikation, där kvantitativa prognoser kommuniceras direkt tillanalytiker och investerare. Dessa prognoser används aktivt i värderingsmodeller. Trots det saknas empirisk forskning om hur prognoser av ROCE, EBIT och omsättningstillväxtkommunicerade av svenska Large-Cap-bolag förhåller sig till faktiskt utfall.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka avvikelser i svenska noterade Large-Capbolagsprognoser som offentliggörs på kapitalmarknadsdagar, samt att analysera omdessa prognoser uppvisar en särskild riktning i relation till faktiskt utfall.

Metod: Studien antar en kvantitativ och deduktiv ansats med 226 manuellt insamladeobservationer från 48 bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large-Cap under 2015–2024.Avvikelsernas storlek analyseras med OLS-regression av APF_W och riktningen prövasmed Wilcoxon signed-rank test av RPF_W. En pandemiexkluderande analys exkluderarutfallsåren 2020–2021 för att särskilja pandemi-betingad avvikelse från strukturellavvikelse.

Resultat: Avvikelsernas storlek kan inte förklaras av bolagsspecifika faktorer. De endasignifikanta förklaringsvariablerna är branschdummyerna d_Material för ROCE och d_IT för EBIT. Hypotesprövningen visar att ROCE och EBIT uppvisar statistisktsignifikant optimistisk riktning med medianer om 0,313 respektive 0,081, ett resultat somkvarstår i den pandemiexkluderande analysen. För omsättningstillväxt försvinnerriktningen när pandemiåren exkluderas, vilket indikerar att resultaten är pandemibetingadesnarare än strukturella. Den finansiella hierarkin utgör inte en kausalkedja avavvikelse utan en förstärkningsstruktur, där marginaloptimism i EBIT multiplicerasmatematiskt i ROCE kvoten.