Jiborn, Cathrine, Mendez, Eva (2024). Extra anpassningar i gymnasieskolan - en kvalitativ studie om lärare och specialpedagogers erfarenheter

Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Det förväntade kunskapsbidraget med studien är ökade kunskaper om extra anpassningar i gymnasieskolan och ett tydliggörande kring vilka roller undervisande lärare och specialpedagoger har i arbetet med extra anpassningar. Tidigare forskning om extra anpassningar har visat sig vara bristfällig gällande evidens av specifika anpassningar.

Syftet är att öka kunskapen om gymnasielärares och specialpedagogers erfarenheter av extra anpassningar. Studien syftar vidare till att undersöka hur extra anpassningar beskrivs att de används i praktiken för att möjliggöra elevers rätt till en tillgänglig lärmiljö.Preciserade frågeställningar:

·         Hur ser gymnasielärares erfarenheter av extra anpassningar ut och vilka likheter och skillnader finns det med specialpedagogers erfarenheter av extra anpassningar?

·         Hur beskriver lärare och specialpedagoger arbetet med extra anpassningar?

·         Hur används specialpedagogers kunskap kring tillgänglig lärmiljö vid arbetet med extra anpassningar i gymnasieskolan? 

Teorier studiens resultat kopplades till är sociokulturell teori, relationellt perspektiv och professionsteori.

     Studien har genomförts med kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer med sju gymnasielärare i tre olika kommuner i Skåne på fem olika skolor, samt med fyra specialpedagoger i två kommuner på två olika skolor. Intervjuerna har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras utifrån en fenomenografisk ansats utefter den tematik som framkommit i intervjuerna. Resultatet visar att lärare inom studien är förtrogna med arbetet med extra anpassningar. I de flesta situationer fungerar arbetet utan komplikationer, eftersom lärarna har en flexibel och lyhörd inställning till elevernas individuella behov. En del anpassningar, såsom en grundstruktur i undervisningen görs på gruppnivå och kan då beskrivas som ledning och stimulans och inte extra anpassningar. Framgångsrika extra anpassningar tycks vara vid de tillfällen då lärare och elev hittat en unik anpassning som gör att eleven kan komma framåt i undervisningen.

    Utifrån specialpedagogernas perspektiv råder det delade meningar beträffande extra anpassningars fortsatta existens som begrepp och arbetssätt. Specialpedagogerna är dock samstämmiga i tankegångarna kring att extra anpassningar till stor del bygger på relationer mellan lärare och elev eller elev och specialpedagog. Vissa utmaningar finns gällande extra anpassningar, främst angående kravlistor från överlämnande skolor och vårdnadshavare, vilket är problematiskt både för specialpedagoger, lärare och elever.

     De specialpedagogiska implikationerna är att när lärare och specialpedagog samarbetar och förstår varandras uppdrag genom motiverande samtal och djupa pedagogiska och specialpedagogiska diskussioner, kan samarbete gynnas och leda till att eleverna får de bästa förutsättningarna till att få en positiv och inkluderande lärandemiljö. Vår förhoppning är att studien ska ge ökad insikt om olika infallsvinklar på arbetet kring extra anpassningar och dess främsta syfte, att elever i behov av särskilt stöd erhåller det stöd i lärmiljön som varje enskild elev i behov har rätt till.