I skolan kommer vi som framtida lärare att möta elever med en begåvning inom matematik där undervisningen bör anpassas utefter varje elevs olika förutsättningar och behov. Studien bygger på en kvalitativ metod med en fenomenologisk teori som utgångspunkt, där syftet är att belysa ett antal lärares uppfattningar och erfarenheter kring matematikundervisning för begåvade elever i årskurserna 1-6. Genom en fenomenologisk utgångspunkt i arbetet fokuserar studien på lärares erfarenheter, upplevelser, uppfattningar och tolkningar kring fenomenet begåvade elevers matematikundervisning. Studien har även fokus på att undersöka vilka undervisningsstrategier som anses vara gynnsamma samt vilka eventuella svårigheter som finns för både lärare och elever i samband med anpassning av matematikundervisningen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med fem erfarna och behöriga grundskolelärare. Resultatet visar att lärarna har en tendens att bortprioritera de begåvade eleverna eftersom det finns de elever i klassrummet som ännu inte uppfyller kunskapsmålen. Den undervisningsstrategi som alla lärare i denna studie använder sig av är att tilldela dessa elever ett mer utmanande material. Tidigare forskning lyfter denna undervisningsstrategi och menar på att detta inte är ett arbetssätt som fördjupar elevers kunskaper. Utifrån lärarnas utsagor i denna studie blir det tydligt att detta tillvägagångssätt påverkas av olika faktorer som brist på tid och otillräckliga resurser. 

In school, we as future teachers will meet students with a talent in mathematics where the teaching should be adapted to each student's different conditions and needs. The study is based on a qualitative method with a phenomenological theory as a starting point, where the purpose is to shed light on a number of teachers' perceptions and experiences of mathematics teaching for gifted students in grades 1-6. Through a phenomenological starting point in the work, the study focuses on teachers' experiences, perceptions and interpretations of the phenomenon of gifted students' mathematics education. The study also focuses on investigating which teaching strategies are considered beneficial and what possible difficulties exist for both teachers and students in connection with the adaptation of mathematics teaching. Data were collected through semi-structured interviews with five experienced and qualified primary school teachers. The results show that teachers tend not to prioritize the gifted students because there are students in the classroom who do not yet meet the learning objectives. The teaching strategy used by all teachers in this study is to assign more challenging material to these students. Previous research highlights this teaching strategy and suggests that this is not an approach that deepens students' knowledge. Based on the teachers' statements in this study, it becomes clear that this approach is influenced by various factors such as lack of time and insufficient resources.