Spirometriundersökning är en undersökning som används för att diagnostisera olika lungsjukdomar som astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom. Kallelsen som skickas inför undersökningen innehåller förberedelser som patienterna behöver ta hänsyn till inför undersökningen som till exempel att de inte ska röka före besöket. Dessa förberedelser är nödvändiga för att undersökningen ska utföras korrekt med en säker diagnostik. Förbättringsarbetes syfte är att förbättra patientens möjlighet att komma förberedd till spirometriundersökningen. Målet med förbättringsarbete är att minst 70 % av patienterna som utför undersökningen ska skatta sig med svarsalternativ 6–10 (1= att man inte har känt sig förberedd och 10= att man har känt sig förberedd helt) i patientenkäten. För att målet ska uppnås och patienterna ska känna sig mer förberedda, utfördes en del förändringar i patientkallelsen. För att veta vilka förändringar som behövde utföras användes metoden think-aloud. Med hjälp av fler PDSA-cyklar testades förändringar som till exempel att skicka ett informationsbrev till primärvården. Resultatet av förbättringsarbetet visade att efter interventionen har 80 % skattat sig med 6–10 på frågan hur väl patienten har känt sig förberedd före undersökningen, vilket innebär att målet har uppnåtts. För studien valdes det att studera patienternas erfarenhet av förberedelse efter genomförd spirometriundersökning. Resultatet landade i två kategorier, att få tillgång till information och förberedelserna i kallelsen. Slutsatsen var att förbättringen har uppnåtts genom att utföra ändringar i patientkallelsen med hjälp av think aloud-metoden, där resultatet visade att patienterna upplever sig förstå förberedelserna bättre vilket leder till att de känner sig mer förberedda inför spirometriundersökningen.

A spirometry test is a test used to diagnose lung diseases such as asthma and COPD. The appointment letter is sent before the examination, and it includes preparations that patients need to consider before the examination. These preparations are necessary for the examination to be performed correctly with a safe diagnosis outcome. Improvement science has four domains that has been provided in this type of research, they are systems thinking, understanding variation, experiential knowledge, and psychology of change. The improvement project aims were to improve the ability of patients to come more prepared for their spirometry examination. The goal of the improvement work was to have at least 70% of the patients feel more prepared before the examination. This goal is measured by having them answer a patient survey and rate themselves with response options 6-10 (1= not feeling prepared and 10= feeling fully prepared). To know what changes needed to be made, we used the think-aloud method. We have been even using the PDSA-cycles to test what changes had to be done. The results of the improvement project showed that 80% of the patients rated themselves 6-10 on the question of how well they felt prepared before the examination, which means that the goal has been achieved. We have been studying the patients' experiences with the preparation after a spirometry examination. Results showed two categories: access to information and preparations in the appointment letter. The conclusion was that improvement has been achieved by making changes to the patient appointment letter using the think aloud method, which highlights the importance of patient involvement to achieve patient safe care.