Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i tidiga skolåren arbetar för att utveckla elevers förmågor att navigera i informationsflöden. Studien utgår från en forskningsöversikt av Skolforskningsinstitutet om källkritik och kritiskt tänkande. Översikten belyser diskussioner, multimedia och text som tre huvudsakliga undervisningsformer samt lärarledning, val av innehåll och stödstrukturer som aspekter lärare bör ta hänsyn till i undervisningen. Med översikten som bakgrund gjordes kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-3 för att undersöka hur och om dessa tar plats i undervisning i informationsnavigering.

Studiens resultat visar att elever möter en ökande mängd information i samband med digitaliseringen och lärarna beskriver både positiva och negativa aspekter av detta. Undervisningen som sker saknar ofta struktur och är i hög grad reaktiv snarare än planerad. I samband med att undervisningen främst skedde spontant blev diskussionsbaserad undervisning dominerande och förmågan att värdera, snarare än söka och granska fokuserades främst. Studien visar att undervisningen i informationsnavigering har stråk av vad som beskrivs av Skolforskningsinstitutet (2020) vara gynnsamma undervisningsaspekter i källkritiskt tänkande. Samtidigt finns utvecklingspotential i utbildning för lärarna som kan leda till en mer strukturerad undervisning som stöttar elevers lärande i informationsnavigering.