Rapport för livscykelanalys (LCA) av Lina Perssons konstnärliga praktik utförd av Karin Lagercrantz. I denna LCA har sex projekt som Persson skapat inom ramen för Climate-Just Worldings (C-J W) mellan 2019-2020 utvärderats. Syftet med denna LCA är att mäta och beräkna vilket klimatavtryck Perssons forskningsprojekt C-J W har.  

Valet av denna kvantitativa metod kommer av den fiktiva berättelsevärlden som driver C-J W-projektet. LCA:s funktion korrelerar med de grundläggande mekanismerna för berättelsevärldens tidsmaskin och cyborg-Gaia-karaktär. Resultaten från LCA kommer att återföras till berättelsevärlden som en del av den kontinuerliga samspelet mellan fiktionsutveckling och interventioner i vardagen. 

De kvantitativa metoderna i Perssons konstnärliga praktik syftar till att bryta med internaliserade och normaliserade föråldrade strukturer och orättvisa privilegier. När man är van vid privilegier känns jämlikhet som förtryck. Därför kan det vara nödvändigt att mäta vårt beteende för att synliggöra våra privilegier. Med denna kvantitativa analys vill vi föra fram en diskussion om klimaträttvisa i relation till konstnärliga praktiker och produktioner. Ett konkret syfte med denna LCA är att vägleda Persson i vad hon kan göra för att minska sina utsläpp i framtida projekt. Det kommer att stödja henne i att skapa klimatbudget och ligga till grund för en mall för beräkning av utsläpp i hennes framtida praktiker.

A report on the life cycle assessment (LCA) of Lina Persson’s artistic practice by Karin Lagercrantz. In this LCA six projects that Persson created within the framework of Climate-Just Worldings (C-J W) between 2019-2020 has been assessed. The purpose of this LCA is to measure and calculate what climate footprint Persson’s research project C-J W has.

The prompting of this quantitative method stems from the performative story-world that drives the C-J W project. The function of the LCA correlates with the basic mechanisms of the story-world’s time machine & cyborg-Gaia character. The results from the LCA will be fed back into the story-world as part of a continuous feedback between story development and everyday life interventions.

The quantitative methods in Persson’s artistic practice play a role in breaking with internalized and normalized outdated structures or unjust privileges. When you are used to privilege, equality feels like oppression. Therefore, it can be necessary to measure our behaviour in order to render our privileges visible as such. With this quantitative analysis we aim to bring forth a discussion of climate-justice in relation to artistic practices and productions. One concrete purpose with the LCA is to guide Persson in what she can do to reduce her emissions in future projects. It will support her in creating climate budgets and it will be the basis for templates for calculating emissions in her future practices.