The aim of this thesis is to examine the areal coverage efficiencyof different patterns, such as Minimizing Square,Parallel Movement and Random Bounce. By implementingthese patterns on the demonstrator consisting of hobbyelectronics,the movement patterns were performed in anexperiment during four discrete time intervals with coveredarea as the dependent variable.By comparing theoretical and practical performance, followingconclusions have been made that in the shortesttested period of time, the Parallel Movement pattern isthe most efficient one in terms of areal coverage, while onthe longest tested time interval there is no statistical evidence,which implies that there is a difference between thepatterns. In order to further explore the patterns efficiencyat longer time intervals, more tests needs to be conductedwith potentially an increased size of experimental setting.When it comes to the practical implementation of the requiredtests, the later has been a challenge to implement byusing a three-wheel construction base for the demonstrator.Thus, the decision to switch to a four-wheel constructionhas been made, which enabled conditions required for answeringthe thesis statements.

Syftet med denna avhandling är att undersöka hur effektivt olika rörelsemönster kan täcka en area. Mönstrena som undersöktes var Minimising Square, Parallell Movement och Random Bounce.

En prototyp av hobby elektronik konstruerades i en ständig förbättringsprocess genom hela projektet. Med hjälp av den konstruerade prototypen testades sedan de olika rörelsemönstrena under fyra distinkta tidsintervall för att mäta hur mycket area som täckts under respektive körning.

Från resultaten av experimentet kunde följande slutsatser erhållas: Parallel Movement hade det bästa resultatet på det kortaste tidsintervallet, medan på det längsta tidsintervallet så förelåg ingen statistisk säkerställd skillnad mellan mönstrena. Detta tyder på att frågan måste utforskas vidare med t.ex större area och längre tidsintervall.