Efter kalla krigets slut nedrustades det svenska civilförsvaret gradvis, vilket påverkade utvecklingen av civila skyddsrum i Sverige. Sedan 2002, när den statliga finansieringen för att bygga skyddsrum togs bort, har få nya skyddsrum byggts medan svenska städer blivit allt tätare. Detta har aktualiserat behovet av att genomföra en studie om huruvida den nuvarande skyddsinfrastrukturen är lämplig i förhållande till dagens befolkningsfördelning. 

Syftet med studien är att analysera hur geografiska och demografiska faktorer påverkar invånarnas tillgång till civila skyddsrum och hur frågan hanteras inom kommunal planering i tre kommuner; Gävle, Sandviken och Hudiksvall. Huvudsyftet med studien är att bedöma den rumsliga tillgängligheten för hur väl den nuvarande fördelningen av skyddsrum motsvarar den nuvarande befolkningen. Studien kombinerar GIS-baserade analyser med en dokumentanalys för att undersöka skyddsrummens rumsliga fördelning och hur skyddsrum hanteras inom kommunal planering. 

Resultaten av de GIS-baserade analyserna visade att den nuvarande fördelningen av skyddsrum är mest koncentrerad till tätorter med en högre befolkningstäthet. Dokumentanalysen visade att kommunala planläggning främst innefattar kommunens lokala civil beredskap, medan övergripande beslut om skyddsrumsplanering hanteras på nationell nivå. Denna studie visar att användningen av GIS-baserade analyser kan användas som beslutstöd för framtida planering och beredskap. 

After the cold war the Swedish civil defense was gradually downgraded, affecting the existing bomb shelters used for protecting civilians in urban environments. Since 2002, when the government funding for building civil shelters was removed, few new shelters have been built while Swedish cities have become denser. This has actualized the need to conduct a study on whether the current shelter infrastructure is suited for today's population distribution.

The aim of the study is to analyze how geographical and demographic factors influence residents´ access to civil shelters and how civil shelters are addressed within municipal planning in three different municipalities; Gävle, Sandviken and Hudiksvall. The main aim of the study is to assess the spatial accessibility of how well the current distribution of civil shelters corresponds to the current population. The study combines GIS-based analysis with a document analysis; to examine the spatial distribution of civil shelters and how civil shelters are handled within municipal planning. 

The results of the GIS-based analysis showed that the current civil shelter distribution is mostly concentrated in cities with a denser population. The document analysis further showed that municipalities mainly work with local civil preparedness. The shelter planning and decision-making regarding shelters is managed at a national level. This study demonstrates the usage of GIS-based analyses as a decision-support for future planning and preparedness.