Introduktion: Eftergymnasiala studenters psykiska ohälsa har ökat i jämförelse med yrkesverksamma i Norden. Detta till följd av att de är en sårbar grupp som exponeras för individuella, sociala och institutionella faktorer som kan fungera både som skydds- och riskfaktorer för den psykiska hälsan.

Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka skydds- och riskfaktorer på olika nivåer som eftergymnasiala studenter i Norden upplevde påverkade deras psykiska hälsa.

Metod: En strukturerad litteraturstudie genomfördes med hjälp av Medline EBSCO och Web of Science. 20 relevanta artiklar valdes ut med hjälp av urvalskriterier, en sökstrategi och en kvalitetsgranskningsmall. En tematisk analys genomfördes för att analysera data.

Resultat: Den tematiska analysen identifierade tre övergripande huvudteman: 1. Individuella faktorer där personlig utveckling, balansera livet som student och stresshanteringsstrategier blev underteman. 2. Sociala faktorer där socialt stöd, erfarenhetsutbyte mellan studenter och sociala nätverk blev underteman. 3. Institutionella faktorer där studierelaterade faktorer, pedagogiska relationer, campusaktiviteter samt ansvar och nya roller blev underteman. I samtliga tre huvudteman förekom både skydds- och riskfaktorer.

Slutsats: Litteraturstudien bidrar med en samlad nordisk bild över vilka skydds- och riskfaktorer, på olika nivåer, som påverkar eftergymnasiala studenters psykiska hälsa. Den kan användas för att skapa en gemensam strategi för att förebygga och främja studenters psykiska hälsa.

Introduction: In the Nordic countries, mental health problems among post-secondary students have increased compared to the working population. This is due to students being a vulnerable group that is exposed to individual, social and institutional factors that can act as both protective and risk factors for mental health. 

Aim: The aim of this literature review was to examine which protective and risk factors postsecondary students in the Nordic countries perceive as affecting their mental health on various levels. 

Method: A structured literature review was conducted using Medline EBSCO and Web of Science. 20 relevant articles were chosen using selection criteria, a search strategy and a quality review template. To analyze the data, a thematic analysis was carried out. 

Results: Through the thematic analysis, three main themes were identified. 1. Individual factors where personal development, balancing life as a student and stress management strategies were identified as subthemes. 2. Social factors where social support, exchange of experiences and social networks were identified as subthemes. 3. Institutional factors where study-related factors, pedagogical relationships, campus activities and responsibilities and new roles were identified as subthemes. In all three main themes, both protective and risk factors were identified. 

Conclusion: This literature review contributes to a Nordic overview of protective and risk factors that affect post-secondary students’ mental health on various levels. This can be used to create a shared strategy to protect and promote students' mental health.