Transpersoner i Sveriges upplevelser av bemötandet i deras patientjournaler är inte något som forskats på idag, trots att journalen har unika omständigheter för att felaktiga bemötanden riskerar ske i högre omfattning. En enkätundersökning med både svarsalternativ- och fritextfrågor gjordes därför, med svar från 72 transpersoner som besökt svensk sjukvård och tagit del av sin egen patientjournal.

Täckningen och frågeformuleringen för undersökningen var undermålig, men visade bland de som svarade att det var vanligare att bli benämnd med rätt namn i sin journal än att bli benämnd med rätt pronomen – vilket hade ett samband med juridiskt namn respektive juridiskt kön. Ett förhållandevis lågt antal respondenter svarade att de ofta eller alltid upplevde ett irrelevant fokus på könsidentitet, dock svarade 20 respondenter att det hände ibland, och starka negativa känslor fanns kopplade till detta i fritextsvaren. Användande av könsneutralt språk i journalen hände aldrig för de flesta av respondenterna, och icke-binära uppgav att det aldrig hände i högre utsträckning än binära transpersoner. Att journalen speglade samma ord för att beskriva ens kropp som man själv gör var inte en relevant situation för många av respondenterna. Fritextsvaren kunde sammanfattas till att ungefär 70 procent av de upplevelser som beskrevs var negativa, ungefär 20 procent var neutrala eller kluvna, och ungefär 10 procent var positiva.

Bland de som svarade på enkäten kunde det utgrundas att målbilden inte ännu är uppfylld, vilket kan bero på vårdpersonals förmåga, vilja och förståelse för ämnet.