Klimatpolitiken kräver kraftfulla åtgärder, men dess hållbarhet beror på om kostnaderna uppfattas som rättvist fördelade. Därför kopplas klimat- och välfärdspolitikallt oftare samman: kan välfärdsstaten göra klimatomställningen mer rättvis? I dettakapitel undersöker vi vilka samhällsgrupper medborgarna anser bör kompenseras nären koldioxidskatt gör bensin och diesel dyrare, och om dessa prioriteringar skiljer sigfrån dem i den traditionella välfärdspolitiken som främst finansieras via inkomstskatten. I den nationella SOM-undersökningen 2025 fick två separata representativaurval av vuxna svenskar rangordna vilka sociala grupper de anser vara mest förtjäntaav stöd, antingen utifrån dagens inkomstskatt eller dagens koldioxidskatt. Resultaten visar att fördelningsprinciperna bara delvis skiljer sig åt. Framförallt prioriteraslandsbygdsbor högre när intäkter från koldioxidskatten fördelas. Samtidigt rankasframförallt äldre, sjuka och barnfamiljer högst i båda sammanhangen. Studien belyser hur kompensation kan utformas för att uppfattas som rättvis när klimatåtgärderpåverkar medborgarnas levnadskostnader.