Kalla det för vad det är ämnar identifiera ledarskapets blinda fläckar i relation till sexuella trakasserier. Denna studie är en fortsättning på en tidigare uppsats på B nivå vilka undersökte möjliggörande mekanismer för sexuella trakasserier utifrån ett medarbetarperspektiv. Denna gång har studien använt sig av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer av fem ledare vilka är verksamma i Danmarks kultursektor. Uppsatsen har alltså ett ledarskapsperspektiv där den insamlade empirin ställs emot Danmarks Likabehandlingslag, Amerikanska EEOC:s riktlinjer för sexuella trakasserier samt ledarskaps- och maktteorier. Studiens empiri mynnar ut i ett resultat som visar på att huvudbegreppen: sexuella beteenden och sexuella trakasserier, samt medvetenheten kring de olika problemområdena utgör blinda fläckar. Studien landar också i tre huvudsakliga problemområden, vars problematik i sin tur kan ses som blinda fläckar: definitioner, maktstrukturer och rummet. Dessa presenteras i en modell i relation till ledarskapets process. Inom problemområdena har det kunnat identifieras flertalet blinda fläckar med olika karaktärsdrag som; juridiskt proaktiv, textformulering, lagen som dokument, tolkningsföreträde, kollektivet, ledarrollen, fullt synliga, samt informella rum. Detta är också uppsatsens hypotes. 

Call it for what it is aims to identify the leadership’s blind spots in relation to sexual harassment. This study is a continuation of a previous minor thesis that explored the mechanisms that made it possible for sexual harassment to occur on the workplace and had a co-worker focus. In this instance, this study used a qualitative research method in which five individuals in leadership positions within the culture sector of Denmark were interviewed. The thesis thus has a leadership perspective where the collected empirical evidence is viewed against Denmark's Equal Treatment Act, the American EEOC's guidelines as well as leadership and power theories. The result of the empirical study shows that the main concepts - sexual behavior and sexual harassment - as well as the awareness of the various problem areas constitute blind spots. The study also lands in three main problem areas whose issues in turn can constitute as blind spots: definitions, power structures and the room. This is presented in a model in relation to the leadership process. Within these, it was possible to identify the majority of blind spots with different characteristic traits, such as; judicial proactive, text formulation, the legal document, interpretive precedence, the collective, fully visual and informal spaces.