Denna undersökning gjord i Varanasi och Sarnath, Indien, behandlar materiella värden på ett diasporatibetansk buddhistisk universitet. En mindre grupp om fem personer från institutet intervjuades i första hand om hur materiella ting eller miljöer påverkar deras mer eller mindre buddhistiska vardag. Trots studiens startpunkt och fokus på det materiella och dess koppling till tibetansk buddhism gav studiedeltagarna utförliga beskrivningar även om hur mer immateriella aspekter av att vara kulturell eller hängiven buddhist påverkar dem. Oberoende deras personliga ståndpunkter så undersöktes deras vardag i förhållande till materialitet och teoretiserades utifrån tänkande, värderingar, filosofi och praktik inom den givna diasporauniversitetskontexten. Materialiteten användes både som metod och som ett delmål för att undersöka buddhism och dess möjliga påverkan på dess följares vardagsliv.

This study performed in Varanasi and Sarnath, India, deals with the material world in the context of a Tibetan Buddhist disaspora University. A minor group, five persons from the institute were interviewed foremost about how material things and environments effect their more or less buddhist everyday. Albeit starting the study in the material world and its connection to Tibetan Buddhism and culture, the particpants all gave focus to less material aspect of being a cultural or devoted buddhist and its impact on them. Independent of their personal view the material consequences of their everyday were investigated and teoretized based on a combination of thought, value, philosophy and practice within the given diaspora university context. Materialiality was used both as metod and as part of the goal to investigate Buddhism in general and its possible impact on its practioners' everyday.