Adoption agerar som en skyddsfaktor för barn som av olika anledningar behöver en ny familj. Barnen adopteras med olika erfarenheter i bagaget och behöver acklimatisera sig till en helt ny miljö. Trots att de flesta av dessa barn har en positiv anpassningsprocess, visar sig internationellt adopterade vara en sårbar grupp med risk för att utveckla psykisk ohälsa. Syftet med litteraturstudien är att bidra till en ökad förståelse för den psykiska ohälsan som är överrepresenterad bland internationellt adopterade personer, och orsaker till förekomsten. Som metod genomförs en scoping review bestående av sex artiklar. Resultatet tyder på att det finns särskilda omständigheter före och efter adoption som inverkar på internationellt adopterade personers psykiska hälsa. Tidiga och långvariga erfarenheter av försummelse, flera byten av primära vårdhavare, diskriminering och relationen till adoptivföräldrar är sådana sociala omständigheter samt psykologiska orsaker som denna studie visat på. Resultaten tydliggör ett behov av stöd genom alla delar av livet, dock särskilt under tonåren. Vanligt förekommande uttryck eller symptom på psykisk ohälsa var internaliserade och externaliserade beteendemönster och självupplevda skolsvårigheter. Ångest och depression var centralt i internaliserade symptom medan aggression och sociala problem var de mest centrala för externaliserade symptom. Att utveckla stödet är högst aktuellt för socialt arbete både inom det familjerättsliga området och för yrkesgrupper som till exempel kuratorer. Det finns därför ett värde i att öka kunskapen om effektiva stödinsatser för denna målgrupp genom vidare forskning.