Studien syftar till att kritiskt analysera förskollärares tal om hur mörkhyade barn representeras och inkluderas i förskolans bilderböcker, för att synliggöra maktstrukturer och ojämlikheter. Det för att bidra med förståelse och medvetenhet om bilderboken som ett inkluderande verktyg i förskolan. Frågeställningen som besvarats i studien är: vilka diskurser framträder i förskollärares tal om bilderböcker i förskolans bokpraktik? För att besvara frågeställning har en kvalitativ metod tillämpats, där två fokusgrupper intervjuats. För att analysera förskollärarnas tal har kritisk diskursanalys, med kritisk litteracitet som utgångspunkt, använts.

Resultatet visar på tre rådande diskurser i förskollärarnas tal om mörkhyade barns representation och inkludering i förskolans bilderböcker. Diskurserna som analyserats fram är: osäkerhetsdiskursen, vithetsdiskursen och diskursen om det obrydda barnet. Ur resultatet går det att tolka att dessa tre diskurser framträder ur normer och stereotyper som är konstruerade av människan. Vidare visar resultatet på en rädsla att samtala om dessa normer och stereotyper. Slutligen tyder resultatet på att normer och stereotyper bidrar tillmaktstrukturer och ojämlikheter, vilka måste samtalas om och problematiseras för att skapa förändring och därmed jämlikhet.