Det matematikdidaktiska forskningsfältet visar att användning av olika representationsformer är att föredra för elevers kunskapsutveckling. I vårt tidigare självständiga arbete framkom olika strukturer av representationsformer, vilket vi i denna studie väljer att benämna som representationsmönster, och mönstret Konkret-Bild-Abstrakt var den struktur som det fanns störst forskningsstöd för. Forskning synliggör även att samtal i matematikundervisning är viktigt för elevens kunskapsutveckling och att det utforskande samtalet är det samtalsmönster som läraren bör eftersträva. Dock erbjuder inte forskningen några enkla svar på hur läraren ska nå de utforskande samtalen. I denna empiriska studie vill vi därför undersöka om lärares användning av olika representationsmönster kan påverka vilket typ av samtal som uppstår i matematikklassrummet. Studiens resultat visar att det går att identifiera olika kombinationer mellan representations- och samtalsmönster. Resultatet visar även att när läraren 3 använder flera representationsformer samtidigt blir samtalen i klassrummet av mer utforskande karaktär, tillskillnad från när läraren endast använder sig av en eller två representationsformer. I studien har även lärarens användning av den specifika representationsformen Konkret modell visat sig medföra ökat elevengagemang och delaktighet, vilket i sin tur främjat de Utforskande samtalen.

The field of mathematics education research shows that the use of various forms of representation is preferable for students' knowledge development. In our previous independent project, different structures of representations emerged, which we choose to refer to in this study as representational patterns. The Concrete-Image-Abstract pattern was identified as the most successful structure. Research also highlights that conversations in mathematics instruction are crucial for students' knowledge development and that exploratory conversations are the type of dialogue teachers should aim for. However, research does not provide straightforward answers on how teachers can achieve these exploratory conversations. Therefore, in this study, we aim to investigate whether teachers' use of different representational patterns can influence the type of conversations that arise in the mathematics classroom. The study's results show that it is possible to identify various combinations of representational and conversational patterns. The results also indicate that when teachers use multiple forms of representations simultaneously, classroom conversations tend to be more exploratory in nature, compared to when teachers use only one or two forms of representation. Additionally, the study found that the teacher's use of the specific representation form concrete model, leads to increased student engagement and participation, which in turn promotes exploratory conversations.