Generellt sett har livsmedelsbutiker ett stort behov av enrgi i form av el, värme, komfortkyla och livsmedelskyla. Livsmedelsbutikers höga elanvändning utgör 3% av Sveriges totala elanvändning. En betydande del av elanvändningen går till kylsystem och genererar på så vis överskottsvärme från kondensorn som ofta slösas bort. Genom att återvinna och använda denna värme kan butikerna minska sin energiförbrukning och bidra till en mer hållbar energihantering. Detta gav motivet att undersöka nyttjande av överskottsvärme för energieffektivisering av livsmedelsbutiker genom en litteraturstudie.

Resultaten från litteraturstudien visar att överskottsvärme från kylanläggningar i livsmedelsbutiker kan användas för intern uppvärmning och export. Investeringar i värmeåtervinning motiveras oftast av ekonomiska skäl som kostnadsbesparingar och fastighetsvärde, men det kan även handla om miljömässiga motiv och anseende. Barriärer för energieffektivisering uppstår mellan fastighetsägare och hyresgäst på grund av bland annat ägarstruktur, kommunikation, okunskap och hyresavtal. Livsmedelsbutiker har även interna hinder eftersom energifrågan har lägre prioritet än huvudverksamheten.

Vanligast och enklast är att använda överskottsvärmen internt för butikens behov. Det kräver mindre samarbete och kan vara lönsamt genom att minska fjärrvärmeberoendet. Vid export uppstår hinder då butiker vanligtvis kräver kompensation för levererad värme. Olika affärsmodeller kan kringgå dessa hinder genom att fördelarna för butiken är tillräckliga för att inte behöva kompensation. Gröna hyresavtal spelar en viktig roll för samarbete vid ekonomisk kompensation och de bör syfta till att undanröja barriärer för värmeåtervinning. Utöver export till andra fastigheter har möjligheten att ansluta sig till fjärrvärmenätet studerats. Lönsamhet vid anslutning till fjärrvärmenätet är svårt för livsmedelsbutiker vilket beror på för låga försäljningspriser för överskottsvärmen och en kostsam anslutning.

Incitament för samarbete kan förbättras, men fördelar för en part kan leda till nackdelar för den andra. Varmhyra ger fastighetsägaren incitament för värmeåtervinning men hämmar samarbete från livsmedelsbutiken, då kompensation för det ökade driftläget förutsätts. Fastighetsägare kan initiera värmeåtervinning vid kallhyra av miljömål, anseende eller för att öka fastighetsvärdet. En viktig slutsats litteraturstudien funnit är att standardavtal som behandlar diverse parametrar för värmeåtervinning är avgörande för att förbättra incitament för samverkan.

Grocery stores have a significant energy demand in the form of electricity, heating, air conditioning, and refrigeration. The high electricity consumption of grocery stores accounts for 3% of Sweden’s total electricity usage. A substantial portion of this electricity is utilized by refrigeration systems, generating surplus heat from the condenser, which is often wasted. By recovering and utilizing this waste heat, stores can reduce their energy consumption and contribute to more sustainable energy management. This provided the motive to investigate the utilization of surplus heat for energy efficiency in grocery stores through a literature review.

The results of the literature review indicate that surplus heat from refrigeration systems in grocery stores can be used for internal heating and export. Investments in heat recovery are primarily motivated by economic reasons such as cost savings and property value, but also occasionally by environmental considerations and reputation. Barriers to energy efficiency arise between property owners and tenants due to factors such as ownership structure, communication, lack of knowledge, and lease agreements. Grocery stores also face internal obstacles as energy issues have lower priority compared to core operations.

The most common and straightforward approach is to internally utilize the surplus heat for the store’s needs. This requires less collaboration and can be financially viable by reducing dependence on district heating. Exporting the surplus heat presents hurdles as stores typically require compensation for the delivered heat. Various business models can circumvent these barriers by ensuring that the benefits for the store are sufficient to eliminate the need for compensation. Green lease agreements play a crucial role in facilitating collaboration and economic compensation, aiming to remove barriers to heat recovery. Additionally, the possibility of connecting to the district heating network has been explored. Profitability in connecting to the district heating network is challenging for grocery stores due to too low selling prices of surplus heat and costly connections.

Incentives for collaboration can be enhanced, although advantages for one party may result in disadvantages for the other. Gross lease gives the property owner an incentive for heat recovery but hinders collaboration from the grocery store, as compensation for the increased operational costs is assumed. Property owners can initiate heat recovery through net lease for environmental goals, reputation, or increasing property value. An important conclusion drawn from the literature review is that standard agreements addressing various parameters for heat recovery are crucial for improving incentives for cooperation.