En vanligt förekommande uppfattning är att den svenska industrin tvingades tillämpa miljövänligare produktionstekniker först i och med den moderna miljölagstiftningen under senare hälften av 1900-talet. Det övergripande syftet med denna uppsats är dock att studera hur en miljökonflikt, dess förlopp och resultat, kom att påverka teknikvalet inom ett svenskt pappers- och massaproducerande företag redan under tidigt 1900-tal. Fallstudien utgörs av en konflikt mellan Örebro Pappersbruk och en lokal opinion i Örebro, som pågick under perioden 1904-1911. Massaindustrin stod för några av de mest debatterade industriella föroreningsproblemen vid sekelskiftet 1900, och Örebro-konflikten fick extra stor uppmärksamhet, inte minst inom den egna branschen. Den lämpar sig således väl för att studera dåtidens föroreningsmotstånd och den relaterade tekniska utvecklingen. Uppsatsen redovisar de klagomål och rättsliga åberopanden som förekom under konfliktens gång, samt analyserar vad som kännetecknade brukets sökande efter tekniska lösningar. Klagomålen fokuserades på brukets förorening av vattnet i Svartån och Hjälmaren, och det därmed hotade fisket, samt på den "hälsovådliga" sulfatlukten. Konflikten upphörde, åtminstone tillfälligt, när Regeringsrättens dom föll 1911. Då ålades pappersbruket bl. a att uppföra en hög skorsten som skulle föra de illaluktande gaserna bort från staden, samt att investera i olika anordningar som bidrog till att minska fibermängden i brukets avfallsvatten. Nathan Rosenbergs analys av teknisk utveckling utgör den centrala teoretiska utgångspunkten i uppsatsen. Enligt Rosenberg kännetecknas teknikval av sökandet efter tekniska kunskaper för att kunna tillämpa ej ännu utvecklade tekniska möjligheter snarare än av ett val mellan färdigställda tekniska lösningar. Uppsatsen visar att detta fenomen blir speciellt tydligt då ett företag tvingas anpassa sin teknik för att lösa miljöproblem som det tidigare inte behövt ta hänsyn till. Örebro Pappersbruk hade, liksom branschen i stort, mycket magra kunskaper om vad som orsakade dess vatten- och luftföroreningar och om hur problemet kunde lösas. Trots ett ihärdigt sökande fann det inga färdiga tekniska lösningar och ej heller någon djupare förståelse för problemets natur. Pappersbruket blev därför nödgat att tillsammans med andra företag söka hjälp av vetenskaplig expertis och initiera ren grundforskning.