Skolan är en av välfärdssamhällets viktigaste institutioner. Den lyfts fram i den politiska debatten som möjliggörare för att varje enskilt barn ska utveckla sin unika egenart och förmåga att delta i samhällslivet. Skolan ska också bidra till att över tid upprätthålla de demokratiska värderingar som samhället vilar på.

Tillsyn är ett av de verktyg staten använder för att styra skolan. Sedan 1990-talet har tillsynen utökats från en obefintlig till en välorganiserad verksamhet som idag bedrivs i en myndighet med över 450 anställda. En annan förändring är den juridifiering av tillsynen som bland annat innebär att rättsliga sanktioner används för att få skolor och huvudmän att vidta åtgärder efter påpekanden vid inspektion. Under denna period har samtidigt rektorns ansvar och professionella friutrymme betonats som avgörande för skolors framgång. Även huvudmännens uppdrag att utifrån de nationella målen för skolan skapa förutsättningar för rektorers arbete har givits ett betydande utrymme.

I avhandlingen analyseras hur statens styrning, genom Skolinspektionens ingripanden med sanktioner, påverkar den lokala styrningen och ledningen av skolan, vilket utforskas både utifrån rektorns och huvudmannens perspektiv. Till grund för analysen ligger intervjuer och dokumentstudier på tre fallskolor som efter att inspektion fått olika former av sanktioner. I en dokumentstudie analyseras också en rad skärpningar av tillsynen som gjorts sedan 2015.

In this thesis the national governing system is studied through the Swedish Schools Inspectorate’s use of sanctions, and effects for the local governing and managing schools by principals and governing bodies. The study draws on theories about governing, auditing and management. In a document study, the reinforced supervision and the new sanctions were analysed. Case studies were also conducted at three different schools, which all have had different commands and sanctions imposed following inspection. Interviews and document studies are methods used for the case studies. The analytical concept of effects (Swedish: verkningar) is central, signifying both effects in terms of consequences and constitutive effects dependent on the contextual settings and assumptions. Governing system, policy enactment, scope for action, and the logics of accountability and professional responsibility are other concepts used for the analysis. The study shows that the use of sanctions underscores the purpose of accountability and turns up the voice of the state in the governing chain. The goal of compliance is central, and the purpose of deterrence is also visible in the use of sanctions. The results of an inspection are often utilized in an instrumental way by the principals and superintendents at the level of governing body and do not mainly contribute to local school development or other learning purposes. The use of sanctions changes the local actors’ scope for action, both directly and indirectly. Results from the study also show how principals and governing bodies under certain circumstances are “passivated”, waiting for normative dictum from the Inspectorate. The introduction of the reinforced supervision and the new sanctions is described and how the regulations are interpreted as a process of juridification. This process also interacts with the general regulations of schools, with further implications for the professional discretion of principals.