The subject of this thesis is identity and materiality in the household of Carl Linnaeus. Focus in on the period between the mid 1730s and early 1780s. The household eventually came to consist of five children and a number of servants. By mapping the numbers of servants, and piecing together scattered information about the consumption of the Linnaeus household this thesis has uncovered new information about Linnaeus. The thesis has two aims: the first is to situate Carl Linnaeus in his spatial and material context, and to emphasize the importance of materiality. The second is to show which performative practices formed the persona of Linnaeus. The method in the study is combining texts and objects and thus allowing new research problems to be identified.

The persona formed by Linnaeus´s household can be labelled academic gentry. The academic gentry combines older ideals for learned persons or nobility and more modern ideals associated with an active lifestyle, according to which a person should contribute to society in useful ways. The persona academic gentry is characterized by two types of developments: from the informal to formal style, and from birth nobility to meritocracy. Carl Linnaeus’s scientifical works were not produced in a vacuum but under particular historical circumstances. His career evolved in a household that included a family, servants, yellow chairs, portraits and silk dresses. Coffee cups with a twinflower decoration are ordered from Chine twice because the first time the colour and shape of the flower is not good enough. These symbols were important to the Linnaeus household because they are a part of performative practices that formed the persona. The twinflower was of particular importance, together with books and the order of the Northern Star since they were used as his attributes. In this study the picture of Carl Linnaeus and his household is broadened and light is shed on an important basic structure that has been overlooked by earlier studies, but not by Linnaeus himself. When he describes his career and success he includes his closest context, his house and family: beloved wife, beautiful children and lived in a palace.

Avhandlingen studerar identitet och materialitet i hushållet von Linné. I de olika delstudierna diskuteras vilken bild Linné ville skapa inför omvärlden av sig själv, sin familj och sin verksamhet, men också hur han faktiskt levde i praktiken. Hushållet bildas i Uppsala av Carl och Sara Elisabeth von Linné i och med att han tillträder en professur i medicin vid Uppsala universitet. I denna studie kontextualiseras och analyseras hushållet på ett nytt sätt. Här utforskas hur en av Sveriges genom tiderna mest berömde vetenskapsutövare och hans närmaste formerade och iscensatte bilden av sig själva. Ett syfte är att analysera vilka performativa praktiker som formerat Carl von Linnés persona.

Avhandlingen har fem kapitel varav tre innehåller de huvudsakliga analys-delarna. I det första av dessa studeras hushållets och performativa praktiker och materiella status. Här finns tidigare opublicerad data om hushållets storlek och medlemmar samt analys av hur husen används i verksamheter som undervisning och samlande. Ett fokus är användningen av kläder, textilier och möbler, ett annat är värdskap och bjudningar. I det andra kapitlet behandlas den självpresentation som kommer till uttryck i Carl von Linné d ä:s så kallade självbiografiska texter, vitorna, samt i samtida porträtt på familjens medlemmar. En jämförelse görs med porträtt av några andra professorer. I tredje kapitlet analyseras performativa praktiker i dietetik-föreläsningar och andra texter, som t ex dissertationer. Linné d ä och Linné d y jämförs. Här behandlas hur medicinska teorier används för att förklara eller understöjda vissa praktiker som förekommer i hushållet. Den samtida debatten om lyx och konsumtion berörs, liksom även de inslag av adelskritik som finns i texterna. Metoden i studien är genomgående att kombinera text och föremål för att fördjupa och nyansera bilden av hushållet von Linné. 

Resultaten visar att hushållet von Linné aktivt formar en persona som kan kallas akademisk ståndsperon. De rumsliga och materiella aspekterna är av stor vikt för den vetenskapliga verksamheten och för Linnés karriär. Linné d y omformar delvis de praktiker och den persona som etablerats av föräldrarna. Personan utvecklas och rör sig från informella till formella stildrag, men är också en hybrid mellan bördsaristokratiska och mer meritokratiska ideal.