I denna avhandling används historiska perspektiv för att undersöka kulturarvsskapande processer kring pälsbranschen i Tranås mellan åren 1938 och 2025. Syftet är att öka förståelsen för hur kulturarv skapas på lokal nivå och belysa hur detta kan förstås utifrån lokala kontexter. Undersökningen centreras kring hur aktörer har skapat, omförhandlat och återskapat pälsbranschens kulturarv på lokal nivå genom konstruktioner av berättelser, arkiv, en samling och museiutställningar. Dessa konstruktioner analyseras med en metod som utvecklas i avhandlingen med inspiration från postmodern arkivteori. Metoden innebär att kulturarvsskapande processer analyseras i tre faser: initiering, fixering och aktivering. Resultatet visar att företag, företagare och hantverksutbildade män i kraft av sin lokala auktoritet haft stora möjligheter att initiera, delta i och förhandla kulturarvets innehåll och betydelser under hela den undersökta perioden. Detta reflekterades i det innehåll som fixerades i berättelser, arkiv, samlingar och utställningar genom att dessa ständigt ramades in av en grundberättelse om företag, företagare och hantverkare. Grundberättelsen aktiverades över tid genom nya initieringar och fixeringar. Därtill synliggörs även tystnader om exempelvis arbetares upplevelser och djurrättsaktivism. Genom att studera kulturarvsskapande processer i tre faser synliggörs de förutsättningar som möjliggjorde konstruktioner av pälsbranschen i Tranås som ett oproblematiskt lokalt kulturarv. En sådan förutsättning var att det skapades en lokal auktoriserad kulturarvsdiskurs som gjorde att vissa aktörer och deras konstruktioner av detta kulturarv hade större inflytande än andra i den kulturarvsskapande processen. Avhandlingens resultat bidrar till forskning om kulturarvsskapande processer genom att visa hur lokal auktoritet och lokala kontexter har möjliggjort att pälsbranschen i Tranås har konstruerats som ett oproblematiskt kulturarv, även i tider då branschen kritiserades och ifrågasattes nationellt och internationellt.  

This dissertation uses historical perspectives to examine how the fur industry was constructed as a cultural heritage in the Swedish small town Tranås between the years 1938 and 2025. The aim is to contribute to a deeper understanding of how heritage is created in processes at local level and shows that such processes need to be understood in relation to local contexts. This is done through theoretical and methodological developments that are tested on the source materials. The empirical focus of the study is how different actors shaped this cultural heritage by constructing published stories, an archive, a collection, and museum exhibitions. These constructions are analysed by focusing on three phases respectively inspired by postmodern archival theory: initiation, fixation, and activation. The results show that local companies, businessmen and craftsmen had greater opportunities than other groups to initiate and participate in constructions of and negotiations about the content and meanings of this cultural heritage. This is reflected in the content that was fixated in publications, the archive and collection, and the museum exhibitions which was constantly focused on, or related to, a grand narrative of businesses, businessmen and craftsmen. The analysis of activations reveals that this narrative has persisted over time, through new initiations and fixations. Throughout the study it is also shown that silences were created around certain experiences and events, such as workers’ experiences or events of animal rights activism. In sum, studying how cultural heritage was created in three phases has revealed the conditions that enabled constructions of the fur industry as an unproblematic part of the local cultural heritage in Tranås. One of these conditions was a local authorized heritage discourse which gave certain actors, and their constructions of this heritage, greater influence than others. These constructions persisted even when the fur industry became a contested and critiqued phenomenon, both in Sweden and internationally. The dissertation thus contributes to research on contested heritage by showing how local contexts enabled the fur industry to be constructed as an unproblematic cultural heritage even when the fur industry was contested.