Klimatpåverkan: Jämförelse mellan sandwichelement i stål och betong
2021 (Svenska)Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hp
Studentuppsats (Examensarbete)
Abstract [sv]
Vid byggnationer av hallbyggnader är konstruktioner av stål eller betong vanliga. Klimatpåverkan som härleds till respektive byggnadssystem är undersökta i detalj, material kontra material eller byggnadsdel mot byggnadsdel. Vår undersökning ger ett resultat av klimatpåverkan för byggnadssystemen i sin helhet med byggnader som uppfyller samma krav. Denna studie utmynnar i en jämförelse av antalet CO2-ekvivalenter respektive vad byggnadssystemen bidrar med per m2. Genom att studera en befintlig betongbyggnad och dimensionera en stålbyggnad utefter samma förutsättningar. Dimensionering innefattar: pelare, upplagsplåt, fotplåt, vindkryss och brandgips för pelare, stommen bekläds med stålelement från Paroc. Utifrån dessa mängder beräknas klimatpåverkan med hjälp av EPD:er som sammanställts och beräknats i Excel. Detta arbetssätt säkerställer en relevant och rättvis jämförelse.
Vår studie visar att ett självbärande betongelement bidrar med 83,80 kg CO2-ekv/m2 och stålsystemet bidrar med 60,59 CO2-ekv/m2. De skeden i livscykeln som bidrar med störst skillnad mellan systemen är: Produktskede (A1-A3) och byggproduktionsskede (A4-A5).
Abstract [en]
In the construction of hall buildings, steel or concrete constructions are common. The climate impact that is derived from the respective building system is examined in detail, material versus material or building part against building part. This study provides a result of the climate impact for the building systems as a whole, with buildings that meet the same requirements. This study results in a comparison of the amount of CO2-ekv each building systems contribute per m2. By studying an existing concrete building and dimensioning a steel building according to the same conditions. Dimensioning includes: pillars, support plate, foot plate, wind cross and fire plaster for pillars, the frame is clad with steel elements from Paroc. Based on these quantities, the climate impact is calculated with the help of EPDs, compiled and calculated in Excel. This approach ensures a relevant and fair comparison.
Our study shows that a self-supporting concrete element contributes 83.80 kg CO2-ekv/m2 and the steel system contributes 60.59 CO2-ekv/m2. The stages in the life cycle that contribute the greatest difference between the systems are: Product stage (A1-A3) and construction stage (A4-A5).
Ort, förlag, år, upplaga, sidor
2021. , s. 40
Nyckelord [en]
Life cycle analysis, climateimpact, carbondioxideequivalents, framesystem, concrete, steel, sandwichelement, EPD, environmentalproductdeclaration.
Nyckelord [sv]
Livscykelanalys, klimatpåverkan, koldioxidekvivalenter, stomsystem, betong, stål, sandwichelement, EPD, miljövarudeklaration
Nationell ämneskategori
Annan samhällsbyggnadsteknik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:miun:diva-42703DOI: BT-V21-G3-013OAI: oai:DiVA.org:miun-42703DiVA, id: diva2:1580645
Ämne / kurs
Byggnadsteknik BY1
Utbildningsprogram
Byggingenjör Hållbart byggande TBYHG 180 hp
Handledare
Examinatorer
Anmärkning
Betyg 2021-06-04
2021-07-152021-07-152025-09-25Bibliografiskt granskad