Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 5268
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aare, Kätlin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Respiratory patterns and turn-taking in spontaneous Estonian: Inhalation amplitude in multiparty conversations2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    This thesis explores the relationship between inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous multiparty conversations held in Estonian. Respiratory activity is recorded with Respiratory Inductance Plethysmography. The main focus is on how inhalation amplitude varies between the inhalations produced directly before turn onset compared to the following inhalations within the same speaking turn. The results indicate a significant difference in amplitude, realised mainly by an increase in inhalation end lung volume values. One of the possible functions of this pattern is to signal an intention of taking the conversational turn. Another could be a phrasing or grouping function connected to lower inhalation amplitudes within turns.

  • 2.
    Aare, Kätlin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Lippus, Pärtel
    University of Tartu.
    Włodarczak, Marcin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Heldner, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Creak in the respiratory cycle2018Inngår i: Proceedings of Interspeech 2018, Hyderabad, India: The International Speech Communication Association (ISCA), 2018, s. 1408-1412-Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Creakiness is a well-known turn-taking cue and has been observed to systematically accompany phrase and turn ends in several languages. In Estonian, creaky voice is frequently used by all speakers without any obvious evidence for its systematic use as a turn-taking cue. Rather, it signals a lack of prominence and is favored by lengthening and later timing in phrases. In this paper, we analyze the occurrence of creak with respect to properties of the respiratory cycle. We show that creak is more likely to accompany longer exhalations. Furthermore, the results suggest there is little difference in lung volume values regardless of the presence of creak, indicating that creaky voice might be employed to preserve air over the course of longer utterances. We discuss the results in connection to processes of speech planning in spontaneous speech.

  • 3.
    Aare, Kätlin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Włodarczak, Marcin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Heldner, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Backchannels and breathing2014Inngår i: Proceedings from FONETIK 2014: Stockholm, June 9-11, 2014 / [ed] Mattias Heldner, Stockholm: Department of Linguistics, Stockholm University , 2014, s. 47-52Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The present study investigated the timing of backchannel onsets within speaker’s own and dialogue partner’s breathing cycle in two spontaneous conversations in Estonian. Results indicate that backchannels are mainly produced near the beginning, but also in the second half of the speaker’s exhalation phase. A similar tendency was observed in short non-backchannel utterances, indicating that timing of backchannels might be determined by their duration rather than their pragmatic function. By contrast, longer non-backchannel utterances were initiated almost exclusively right at the beginning of the exhalation. As expected, backchannels in the conversation partner’s breathing cycle occurred predominantly towards the end of the exhalation or at the beginning of the inhalation. 

  • 4.
    Aare, Kätlin
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Włodarczak, Marcin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Heldner, Mattias
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för fonetik.
    Inhalation amplitude and turn-taking in spontaneous Estonian conversations2015Inngår i: Proceedings from Fonetik 2015 Lund, June 8-10, 2015 / [ed] Malin Svensson Lundmark, Gilbert Ambrazaitis, Joost van de Weijer, Lund: Lund University , 2015, s. 1-5Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This study explores the relationship between inhalation amplitude and turn management in four approximately 20 minute long spontaneous multiparty conversations in Estonian. The main focus of interest is whether inhalation amplitude is greater before turn onset than in the following inhalations within the same speaking turn. The results show that inhalations directly before turn onset are greater in amplitude than those later in the turn. The difference seems to be realized by ending the inhalation at a greater lung volume value, whereas the initial lung volume before inhalation onset remains roughly the same across a single turn. The findings suggest that the increased inhalation amplitude could function as a cue for claiming the conversational floor.

  • 5.
    Abelin, Åsa
    Göteborgs universitet, Avdelningen för lingvistik, logik och vetenskapsteori.
    The perceptual weight of word stress, quantity and tonal word accent in Swedish2018Inngår i: Phonology in Protolanguage and Interlanguage / [ed] Babatsouli, Elena & Ingram, David, Sheffield: Equinox Publishing, 2018, s. 316-341Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Wherever migration or travelling takes place, people need to learn new languages. This learning entails a variety of interlanguages. Irrespective of whether you are a learner or a teacher of a language, you need to decide how to allocate time and effort for learning and teaching into developing different sub-skills of the language. Four skills are considered in second language teaching and learning; listening, reading, speaking and writing. Proficiency in speaking requires sub-competences, such as pragmatic competence, fluency or making a clear pronunciation. Even having each of these sub-competences for speaking require having sub-skills. For example, to have a "good" pronunciation, one needs to well realise segmental features: phonemes, phonotactics, assimilations, and prosodic features: rhythm and intonation. Most of the time, young children learning their first language (L1) as well as additional languages (L2's) acquire these pronunciation skills without formal training and often reach a native-like speech also in additional languages. By contrast, adult learners of an additional language seldom reach nativelikeness in their pronunciation of the language. However, ideally, they still can achieve a fluent, intelligible and well-received pronunciation of the language. The present paper is concerned with the pronunciation of Swedish as an additional language, in particular, three phonemic prosodic contrasts, namely stress contrast, quantity contrast and tonal word accent contrast. We attempt to find out, among these three prosodic contrasts, which is more crucial than the others for making one's speech intelligible. That is, if the second language learner cannot acquire all of them perfectly, which of them should be given more priority in learning and teaching Swedish pronunciation? We also want to study whether or not a pronunciation lacking one or two of these contrasts can still be well understood.

  • 6.
    Abelin, Åsa
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    The Perceptual Weight of Word Stress, Quantity and Tonal Word Accent in Swedish2017Inngår i: Phonology in Protolanguage and Interlanguage / [ed] Elena Babatsouli and David Ingram, Equinox Publishing, 2017, s. 316-341Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When teaching the pronunciation of an additional language, the teacher should know which properties to give high priority and which to give lower priority. The present study aims at ranking the perceptual weight among the three phonemic prosodic contrasts of Swedish, namely word stress, quantity and tonal word accent. In two experiments, native Swedish subjects were presented with several disyllabic sequences; intact words, nonsense words and words that were distorted with respect to the three prosodic contrasts. The distorted words were not members of minimal pairs. In addition to intact words and non-word distractors, subjects heard originally trochaic words pronounced with iambic stress pattern and vice versa, originally /VːC/ words pronounced as /VCː/ and originally accent I words pronounced with accent II and vice versa. Listeners should decide whether the words were real words or not. The result shows that words with changed word accent category were rather easy to identify, words with changed stress pattern harder to identify, and changed quantity category caused most problems.

  • 7.
    Abelin, Åsa
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    The relative perceptual weight of two Swedish prosodic contrasts2015Inngår i: Proceedings of the International Symposium on Monolingual and Bilingual Speech 2015 / [ed] Elena Babatsouli, David Ingram, Chania 73100, Greece: Institute of Monolingual and Bilingual Speech , 2015, s. 1-7Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract. In addition to 9 vowel and 18 consonant phonemes, Swedish has three prosodic phonemic contrasts: word stress, quantity and tonal word accent. There are also examples of distinctive phrase or sentence stress, where a verb can be followed by either an unstressed preposition or a stressed particle. This study focuses on word level and more specifically on word stress and tonal word accent in disyllabic words. When making curriculums for second language learners, teachers are helped by knowing which phonetic or phonological features are more or less crucial for the intelligibility of speech and there are some structural and anecdotal evidence that word stress should play a more important role for intelligibility of Swedish, than the tonal word accent. The Swedish word stress is about prominence contrasts between syllables, mainly signaled by syllable duration, while the tonal word accent is signaled mainly by pitch contour. The word stress contrast, as in armen [´arːmən] ‘the arm’ - armén [ar´meːn] ‘the army’, the first word trochaic and the second iambic, is present in all regional varieties of Swedish, and realized with roughly the same acoustic cues, while the tonal word accent, as in anden [´anːdən] ‘the duck’ - anden [`anːdən] ‘the spirit’ is absent in some dialects (as well as in singing), and also signaled with a variety of tonal patterns depending on region. The present study aims at comparing the respective perceptual weight of the two mentioned contrasts. Two lexical decision tests were carried out where in total 34 native Swedish listeners should decide whether a stimulus was a real word or a non-word. Real words of all mentioned categories were mixed with nonsense words and words that were mispronounced with opposite stress pattern or opposite tonal word accent category. The results show that distorted word stress caused more non-word judgments and more loss, than distorted word accent. Our conclusion is that intelligibility of Swedish is more sensitive to distorted word stress pattern than to distorted tonal word accent pattern. This is in compliance with the structural arguments presented above, and also with our own intuition.

  • 8.
    Abelin, Åsa
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Thorén, Bosse
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Svenska som andraspråk.
    What affects recognition most – wrong wordstress or wrong word accent?2015Inngår i: Proceedings of Fonetik 2015, Lund University, Sweden / [ed] Malin Svensson Lundmark, Gilbert Ambrazaitis and Joost van de Weijer, 2015, Vol. 55, s. 7-10Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In an attempt to find out which of the two Swedish prosodic contrasts of 1) wordstress pattern and 2) tonal word accent category has the greatest communicative weight, a lexical decision experiment was conducted: in one part word stress pattern was changed from trochaic to iambic, and in the other part trochaic accentII words were changed to accent I.Native Swedish listeners were asked to decide whether the distorted words werereal words or ‘non-words’. A clear tendency is that listeners preferred to give more‘non-word’ responses when the stress pattern was shifted, compared to when wordaccent category was shifted. This could have implications for priority of phonological features when teaching Swedish as a second language.

  • 9.
    Abrahamsson, Clara
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Glad fast ändå inte glad: Emojiers betydelser och användning2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Emojis are colorful pictorial icons used in day to day conversations via SMS and on plenty of different platforms, available for everyone today, but not yet studied to an extent even though they they are highly ambigous. The aim of this study is to find which semantic meanings emojis can have, if gender or age is a causing factor and if any norm for when and how emojis should be used exists among the users. Through a digital survey uploaded on different platforms and sent to different companies, the results show that misconceptions do happen, and that they happen often. However, gender does not seem to matter to the same extent as age. There is also evidence pointing to the users following some rules when it comes to what emoji should be used when and when no emoji should be used at all.

  • 10.
    Abrahamsson, Even
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Motivation till läsförståelse: Hur utvecklar man som lärare motivation hos elever till läsförståelse i svenskämnet?2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur man som svensklärare kan utveckla motivation hos gymnasieelever till läsförståelse i svenskämnet. I det ingår att visa på attityder, uppfattningar, likheter och skillnader hos båda målgrupperna i koppling till läsförståelse, läsning och motivation. Likaså undersöks vad gymnasieelever respektive svensklärare har för läsvanor i och utanför gymnasieskolans verksamhet. Kön är en underliggande faktor som också undersöks i samband med de tidigare nämnda målgrupperna. Två enkäter förmedlades till gymnasieelever och svensklärare där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor med ett fokus på motivation till läsförståelse utifrån olika perspektiv. Resultatet visade att det finns olika metoder, som till exempel variation av litteratur och ett engagerande förhållningssätt, som lärare kan använda för att utveckla motivation hos gymnasieelever till läsförståelse i svenskämnet. Båda målgrupperna anser att ett aktivt deltagande hos den andra parten i klassrummet är viktigt för att utstråla motivation gentemot läsförståelse och läsning. Majoriteten av gymnasieeleverna och svensklärarna har en positiv attityd till de ovanstående områdena med synpunkten att det är viktigt att läsa och förstå olika texter för att som läsare får man nya tankar och perspektiv samt ett ökat ordförråd. Likaså har gymnasieelever och svensklärare olika synpunkter på hur de upplever och om de är motiverade till delmoment i svenskämnet som berör läsförståelse och läsning. Ett exempel är att båda områdena är viktiga för att elever ska kunna utvecklas positivt inför sitt framtida arbetsliv eller sina framtida studier. Trots varierade läsvanor i och utanför gymnasieskolans verksamhet, eftersom elever föredrar tonårsböcker medan lärare tycker mer om sakprosa, ser majoriteten av båda målgrupperna det positiva med läsning och läsförståelse.

  • 11.
    Abrahamsson, Even
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur.
    Ungdomsspråk: Elevers och lärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför skolans verksamhet med fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att, utifrån olika exempel på ungdomsspråk, undersöka gymnasieelevers och svensklärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför gymnasieskolans verksamhet med ett fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet. Vidare utreder uppsatsen om det finns likheter och skillnader mellan gymnasieelevers och svensklärares användning av ungdomsspråk samt vad för attityder de har till det. Uppsatsen visar också på om och hur gymnasieelevers prestationer i svenskämnet påverkas av deras användning av ungdomsspråk. Dessutom undersöks gymnasieelevers och svensklärares uppfattning om det ovanstående och om motpartens användning av ungdomsspråk. Två underliggande faktorer, det vill säga kön och ålder, undersöks också i koppling till de ovannämnda målgrupperna. Två enkäter distribuerades till gymnasielever och svensklärare vid en gymnasieskola där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor angående attityder till och användning av ungdomsspråk. Resultatet visade att gymnasieelever använder ungdomsspråk mer än svensklärare, både i och utanför gymnasieskolans verksamhet, exempelvis genom slang, svordomar och diskurspartiklar. Båda målgrupperna har olika attityder till ungdomsspråk där svensklärare kan se det som begränsande medan gymnasielever anser att det skapar gemenskap. Svensklärare och gymnasieelever har också varierande åsikter om huruvida elevers användning av ungdomsspråk påverkar deras prestationer i svenskämnet. Dock anser majoriteten av dem att det har en negativ inverkan. Likaså finns det både likheter och skillnader hos båda målgruppernas uppfattning av motpartens användning av ungdomsspråk. Det visas till exempel genom att svensklärarna anser att ungdomsspråk kan vara innovativt medan gymnasielever uttrycker att det är pinsamt om deras lärare försöker använda ungdomsspråk i klassrummet.

  • 12.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Acquiring L2 Syllable Margins: Studies on the simplification of onsets and codas in interlanguage phonology2001Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This thesis deals with developmental, universal, grammatical, and functional factors involved in the acquisition of L2 syllable structure. More specifically, using speech data from Spanish and Chinese learners of Swedish, the thesis examines the production and development of syllable onsets and codas—that is, syllable margins. In doing so, the present work draws on various theoretical considerations and empirical findings from research on L1 and L2 acquisition, phonology and phonetics, language variation and language typology. The thesis includes three empirical studies, all of which are based on longitudinal conver­sational data. Study I deals with the acquisition of word-initial /sC(C)/ onsets by one native Spanish speaker, whereas Study II and Study III focus on the acquisi­tion of word-final codas by three native Chinese speakers. Study I and Study II both showed that onset and coda length and phonetic environment are influen­tial factors in the production of syllable structure, while sonority may not be as reliable a predictor of production difficulty. Next, both Study I and Study III provide evidence of a U-shaped rather than linear development of pronunciation accuracy. This pattern is interpreted as an effect of initial increase in fluency, with more focus on content and less on form. In addition, Study III showed that L2 proficiency is related to the epenthesis-deletion differential. An increasing ratio of epenthesis-to-deletion is the first-order indicator of increasing L2 profi­ciency during early stages of acquisition, but increased target-like production becomes the first-order indicator of development at later stages. Finally, Study III showed that learners are aware of potential ambiguity resulting from simpli­fication in different grammatical/functional categories. Codas that are essential for the retention of semantic information are preserved through higher accuracy rates and higher relative levels of epenthesis errors.

  • 13.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Age of onset and nativelike L2 ultimate attainment of morphosyntactic and phonetic intuition2012Inngår i: Studies in Second Language Acquisition, ISSN 0272-2631, E-ISSN 1470-1545, Vol. 34, nr 2, s. 187-214Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Research has consistently shown there is a negative correlation between age of onset (AO) of acquisition and ultimate attainment (UA) of either pronunciation or grammar in a second language (L2). A few studies have indeed reported nativelike behavior in some postpuberty learners with respect to either phonetics/phonology or morphosyntax, a result that has sometimes been taken as evidence against the critical period hypothesis (CPH). However, in the few studies that have employed a wide range of linguistic tests and tasks, adult learners have not exhibited nativelike L2 proficiency across the board of measures, which, according to some, suggests that the hypothesis still holds. The present study investigated the relationship between AO and UA and the incidence of nativelikeness when measures of phonetic and grammatical intuition are combined. An additional aim was to investigate whether children and adults develop the L2 through fundamentally different brain mechanisms-namely, whether children acquire the language (more) implicitly as an interdependent whole, whereas adults learn it (more) explicitly as independent parts of a whole.

  • 14.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Andraspråksinlärning2009Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Denna grundbok belyser fenomenet, ämnet och forskningsfältet andraspråksinlärning. Med utgångspunkt i 1960-talets brytning med behavioristisk inlärningspsykologi och kontrastiv språkanalys diskuteras de mest centrala frågeställningarna inom den därefter följande moderna, mentalistiskt orienterade andraspråksforskningen.

    I bokens tio kapitel presenteras de huvudsakliga empiriska upptäckterna och teorierna om andraspråkets utveckling och variation, dess kognition, processning och universella egenskaper, liksom inflödets, interaktionens och undervisningens roll, effekter av sociala och individuella skillnader samt modersmålets inverkan. Många exempel ges från studier av svenska som andraspråk. Boken avslutas med en termordlista med förklaringar till centrala begrepp inom fältet.

    Boken vänder sig främst till universitetsstuderande på grundnivå i ämnen som tvåspråkighet, svenska och nordiska språk samt till blivande och verksamma lärare i svenska som andraspråk och modersmålssvenska.

  • 15.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    But first, let's think again!2018Inngår i: Bilingualism: Language and Cognition, ISSN 1366-7289, E-ISSN 1469-1841, Vol. 21, nr 5, s. 906-907Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    On the basis of their review of studies, Mayberry and Kluender (2017) propose that the human language learning ability becomes severely compromised if it is not developed in tandem with brain development in early childhood, but that it functions more or less flawlessly, even in adulthood, if language acquisition had at one time proceeded according to the maturational timetable. Mayberry and Kluender therefore suggest that the critical period hypothesis (CPH) for language is unambiguously tied to the timing of L1 acquisition, but that its relevance to L2 acquisition is less clear, the implication being that the well-documented AoA effects in the SLA literature are due to non-maturational (i.e., psychological, experiential, cross-linguistic, etc.) causes.

  • 16.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Critical Period Hypothesis (CPH)2013Inngår i: Routledge Encyclopedia of Second Language Acquisition / [ed] Peter Robinson, London: Routledge, 2013, s. 146-151Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 17.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Development and recoverability of L2 codas: A longitudinal study of Chinese/Swedish interphonology2003Inngår i: Studies in Second Language Acquisition, ISSN 0272-2631, E-ISSN 1470-1545, Vol. 25, nr 3, s. 313-349Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study deals with the development and recoverability of word-final codas in Chinese-Swedish interlanguage. The relation between consonant deletion and vowel epenthesis is investigated from both a developmental perspective and a grammatical-functional one. Longitudinal, conversational data from three Chinese beginner learners of Swedish were analyzed. First, it is shown that for these learners the acquisition of Swedish codas was U-shaped rather than linear such that they exhibited relatively high accuracy rates at early stages, lower accuracy rates at later stages, and again high accuracy rates at more advanced stages. It is also demonstrated that the epenthesis-deletion differential is closely related to second language proficiency in that the proportion of epenthesis to deletion errors increases over time. Furthermore, the data show that word-final codas that are relatively important for the retention of semantically relevant information generate lower overall frequencies of simplification and greater epenthesis-deletion proportions than codas containing information that is relatively recoverable from other segments or features in the context.

  • 18.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Development and recoverability of L2 codas: A longitudinal study of Chinese/Swedish interphonology.2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Developmental sequences2013Inngår i: Routledge Encyclopedia of Second Language Acquisition / [ed] Peter Robinson, London: Routledge, 2013, s. 173-177Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk2013Inngår i: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle / [ed] Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Lund: Studentlitteratur, 2013, 2. uppl., s. 85-120Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Fonologiska aspekter på andraspråksinlärning och svenska som andraspråk2004Inngår i: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle / [ed] Kenneth Hyltenstam, Inger Lindberg, Lund: Studentlitteratur, 2004, s. 79-116Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Natural phonology and second language acquisi­tion: problems and consequences1996Inngår i: Toegepaste taalwetenschap in artikelen, ISSN 0169-7420, E-ISSN 2213-4883, nr 55, s. 9-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Phonological acquisition2012Inngår i: The Encyclopedia of Applied Linguistics / [ed] C. A. Chapelle, Oxford: Wiley-Blackwell, 2012Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Review of David Birdsong (ed.): Second Language Acquisition and the Critical Period Hypothesis. Lawrence Erlbaum, 1999.1999Inngår i: Applied Linguistics, ISSN 0142-6001, E-ISSN 1477-450X, Vol. 20, nr 4, s. 571-575Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Some observations of child-adult differences in second language pronunciation.1994Inngår i: Scandinavian Working Papers on Bilingualism, Vol. 9, s. 1-15Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Universal constraints on L2 coda production: The case of Chinese/Swedish interphonology2003Inngår i: La fonologia dell’interlingua. Principi e metodi di analisi / [ed] Lidia Costamagna, Stefania Giannini, Milano: FrancoAngeli , 2003, s. 131-162Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    U-shaped learning and overgeneralization2013Inngår i: Routledge Encyclopedia of Second Language Acquisition / [ed] Peter Robinson, London: Routledge, 2013, s. 663-665Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Vowel ‘epenthesis’ in the L2 production of L1 Spanish speakers: puzzle or evidence for natural phonology?1997Inngår i: New Sounds 97.: Proceedings of the Third Symposium on the Acquisition of Second-Language Speech (University of Klagenfurt, 8-11 September 1997). / [ed] J. Leather & A. James, Klagenfurt: University of Klagenfurt , 1997Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Abrahamsson, Niclas
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Vowel epenthesis of /sC(C)/ onsets in Spanish/Swedish inter­phonology: A longitudinal case study1999Inngår i: Language learning, ISSN 0023-8333, E-ISSN 1467-9922, Vol. 49, nr 3, s. 473-508Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Previous studies showed that vowel epenthesis of initial /sC(C)/ clusters in the L2 production of L1 Spanish speakers is conditioned by several variable constraints, such as preceding environment, onset length, and sonority relations among onset members. This case study was designed to investigate whether the patterns obtained from elicited speech also hold for conversational data. A longitudinal corpus of spontaneous/natural speech from 1 adult L1 Spanish learner of L2 Swedish was used. The study confirmed most of the results from previous research, for example, that the frequency of epenthesis varies with preceding phonetic environment. However, the study suggested that a lowering effect of preceding vowels must be present, not just the enhancing effect of preceding consonants suggested by Carlisle (1997).

  • 30.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet.
    Bylund, Emanuel
    Stockholms universitet.
    Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext2012Inngår i: Flerspråkighet – en forskningsöversikt / [ed] Kenneth Hyltenstam, Monica Axelsson, Inger Lindberg, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2012, s. 153-246Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 31.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Bylund, Emanuel
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Andraspråksinlärning och förstaspråksutveckling i en andraspråkskontext2012Inngår i: Flerspråkighet – en forskningsöversikt / [ed] Kenneth Hyltenstam, Monica Axelsson, Inger Lindberg, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2012, s. 153-246Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 32.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Age of onset and nativelikeness in a second language: listener perception versus linguistic scrutiny2009Inngår i: Language learning, ISSN 0023-8333, E-ISSN 1467-9922, Vol. 59, nr 2, s. 249-306Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 33.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Barndomen - en kritisk period för språkutveckling?2010Inngår i: Barn utvecklar sitt språk: (2:a reviderade upplagan) / [ed] Louise Bjar och Caroline Liberg, Lund: Studentlitteratur , 2010, 2, s. 29-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 34.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Barndomen – en kritisk period för språkutveck­ling?2003Inngår i: Barn utvecklar sitt språk / [ed] Louise Bjar, Caroline Liberg, Lund: Studentlitteratur, 2003, 1. uppl., s. 29-56Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, KennethStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    High-Level L2 Acquisition, Learning, and Use: Special Issue2012Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
  • 36.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Inlärningsålder och uppfattad inföddhet i andraspråket – lyssnarexperiment med avancerade L2-talare av svenska2006Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 1, nr 1, s. 9-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 37.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråksinlärning2013Inngår i: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle / [ed] Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger, Lund: Studentlitteratur, 2013, 2. uppl., s. 221-257Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 38.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för andraspråks­inlärning2004Inngår i: Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle / [ed] Kenneth Hyltenstam, Inger Lindberg, Lund: Studentlitteratur, 2004, s. 221-258Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 39.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    The robustness of aptitude effects in near-native second language acquisition2008Inngår i: Studies in Second Language Acquisition, ISSN 0272-2631, E-ISSN 1470-1545, Vol. 30, nr 4, s. 481-509Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Results from a number of recent studies suggest that nativelike adult second language (L2) learners possess a high degree of language learning aptitude, the positive effects of which may have compensated for the negative effects of a critical period in these learners. According to the same studies, child learners seem to attain a nativelike command of the L2 regardless of high or low aptitude, which has led researchers to conclude that this factor plays no role in early acquisition. The present study investigates the L2 proficiency and language aptitude of 42 near-native L2 speakers of Swedish (i.e., individuals whom actual mother-tongue speakers of Swedish believe are native speakers). The results confirm previous research suggesting that a high degree of language aptitude is required if adult learners are to reach a L2 proficiency that is indistinguishable from that of native speakers. However, in contrast to previous studies, the present results also identify small yet significant aptitude effects in child SLA. Our findings lead us to the conclusions that the rare nativelike adult learners sometimes observed would all turn out to be exceptionally talented language learners with an unusual ability to compensate for maturational effects and, consequently, that their nativelikeness per se does not constitute a reason to reject the critical period hypothesis.

  • 40.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Bylund, Emanuel
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Age effects on language acquisition, retention and loss. Key hypotheses and findings2018Inngår i: High-Level Language Proficiency in Second Language and Multilingual Contexts / [ed] Kenneth Hyltenstam, Inge Bartning, Lars Fant, Cambridge: Cambridge University Press, 2018, s. 16-49Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Ackermann-Boström, Constanze
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för moderna språk.
    "Wenn ich schimpfe, dann schimpfe ich auf Russisch.": Fallstudie zu Sprache und Sprachgebrauch einer russlanddeutschen Aussiedlerin2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 42.
    Adibi Dahaj, Marjan
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Analyzing Learners' Language Awareness in Written Production: Product-Oriented vs. Process-Oriented Approaches2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    Writing is one of the four skills that students learning a foreign language are supposed to acquire, and writing often has an important role in the language classroom. Furthermore, in the field of cultural and arts education, a process-oriented approach is considered essential for learning. However, even though we see an increased interest in emphasizing the writing process, in reality, what is often commented, discussed and graded is the final outcome - the product. Consequently, features of the writing process, like fluency, revisions, and pauses, are not considered. This thesis explores what information about the writing process might add to the picture. In this manner, the current study investigates the writing process of advanced Swedish EFL (English as a Foreign Language) learners through keystroke logging programme.

    With the increased use of word processing tools, and not least with the development of keystroke logging tools, we now have the possibility to take also the details of the writing process into account. As Spelman Miller and Sullivan (2006:1) point out,

    “[a]s an observational tool, keystroke logging offers the opportunity to capture details of the activity of writing, not only for the purposes of the linguistic, textual and cognitive study of writing, but also for the broader applications concerning the development of language learning, literacy, and language pedagogy”.

    In the present study, a keystroke logging programme named Inputlog has been used, which allows researchers to get a better understanding of writing processes as well as cognitive processes during writing (Lindgren & Sullivan, 2002).

  • 43.
    Adler, Aleksandra
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Tolk- och översättarinstitutet.
    Perifera kulturer i kontakt?: Indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här produktorienterade studien är att undersöka vilka översättningsnormer som är aktuella för indirekt översättning av hebreisk skönlitteratur till svenska. I studien genomförs en kontrastiv undersökning av kulturspecifika element (ECR) med utgångspunkt i Tourys (1995/2012) coupled pairs kompletterad med Pedersens (2011) typologi. Materialet består av 3 x 136 coupled pairs excerperade från en novellsamling skriven av den israeliska högprestigeförfattaren Amos Oz och översatt till svenska genom engelska. Båda översättningarna utfördes av högprestigeöversättare. Resultatet antyder att indirekt översättning av skönlitteratur ansluter sig till adekvansnormen i enlighet med hypotesen om högprestigeöversättare (Lindqvist 2002). Hypotesen om acceptansinriktning beträffande indirekt översättning falsifierades i studien.

  • 44.
    Adolfsson, Helen
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för språk (SPR).
    The British hedgerow in Sweden: Dealing with spatial differences and reader differences related to the author-reader relationship and culture-specific referents aided by a translation-oriented text analysis model2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 45.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för lingvistik och filologi.
    Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan2006Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    When children encounter new subjects in school, they are also faced with new ways of using language. Learning science thus means learning the language of science, and writing is one of the ways this is accomplished. The present study investigates writing in natural sciences in grades 5 and 8 in Swedish schools. Major theoretical influences for these investigations are found within the socio-cultural, dialogical and social semiotic perspectives on language use.

    The study is based on texts written by 97 students, interviews around these texts and observations from 16 different classroom practices. Writing is seen as a situated practice; therefore analysis is carried out of the activities surrounding the texts. The student texts are analysed in terms of genre and in relation to their abstraction, density and use of expansions. This analysis shows among other things that the texts show increasing abstraction and density with increasing age, whereas the text structure and the use of expansions do not increase.

    It is also argued that a central point in school writing must be the students’ way of talking about their texts. Analysis of interviews with the students is thus carried out in terms of text movability. The results from this analysis indicate that students find it difficult to talk about their texts. They find it hard to express the main content of the text, as well as to discuss it’s function and potential readers.

    Previous studies argue that writing constitutes a potential for learning. In the material studied in this thesis, this potential learning tool is not used to any large extent. To be able to participate in natural sciences in higher levels, students need to take part in practices where the specialized language of natural science is used in writing as well as in speech.

  • 46.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för lingvistik. Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för lingvistik och filologi. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Hur har du uppfattat det? En studie av den fenomenografiska ansatsen och dess förmåga att fånga elevens uppfattningar av lärobokstexter1998Inngår i: Papers, Uppsala: Department of Linguistics, Uppsala , 1998, Vol. 33, s. 39-72Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik.
    ”I NO skriver man bara så man förstår.” Men hur skriver man, och hur förstår man? Expansioner och textrörlighet i elevtexter.2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att lära sig ett nytt ämnesområde innebär även att lära sig det språk som används inom det området. Tidigare forskning visar att det är nödvändigt att lära sig att skriva inom till exempel de olika naturvetenskapliga genrerna för att bli en kompetent elev inom detta område (se t ex Halliday & Martin 1993, Wignell, 1998).

     

    I denna presentation vill jag närmare diskutera expansioner i texter skrivna av elever i skolår 5 och 8 i NO och SO-ämnena. Genom expansioner byggs semantiska relationer mellan händelser genom satser som definierar (’alltså’, ’med andra ord’), bygger ut (’och’, ’men’) eller specificerar (’sen’, ’för att’) den inledande satsen (Halliday & Matthiessen 2004).  Expansioner har diskuterats som en viktig del av den vetenskapliga diskursen, både i sig själva och även som ett uttryck för elevernas förståelse av vad de skriver (Keys 1999). I presentationen diskuterar jag graden av expansioner i texterna i relation till hur eleverna talar om sina texter, deras textrörlighet. Det visar sig bland annat att framför allt högpresterande elever har en högre textrörlighet i de texter som även har en högre grad av expansioner.

  • 48.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik.
    Om skrivande i naturorienterande ämnen: "Hon skrev upp vad vi skulle ha med på labbrapporten och sen så skrev vi det. Så var det inte så mycket mer än så."2010Inngår i: Symposium 2009: genrer och funktionellt språk i teori och praktik / [ed] Mikael Olofsson, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2010, s. 176-188Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I kapitlet diskuteras en undersökning om elevers skrivande i naturorienterande ämnen, hur texterna ser ut och hur eleverna talar om de texter de skrivit. Resultaten diskuteras i relation till sådant som ämnesspråk och förståelse.

  • 49.
    af Geijerstam, Åsa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Folkeryd, Jenny W.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Fel- men på olika sätt.: En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLS-provet.2013Inngår i: Läsning / [ed] Gustav Skar & Michael Tengberg, Stockholm: Natur och kultur, 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 50.
    af Klintberg, Juli
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Akademiskt svenskt teckenspråk: En undersökning av akademiska kännetecken2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka de kännetecken som kan betraktas ingå i akademiskt svenskt teckenspråk och som i sin tur kan bidra till att studenter kan författa sina uppsatser på akademiskt svenskt teckenspråk. Inspelat material från föreläsningar, gjorda av fyra döva akademiker och från teckenspråkskorpus, där två av de döva akademikerna även medverkande och några slumpmässigt valda informanter, undersöktes. Resultatet från akademiskt svenskt teckenspråk jämfördes med kännetecken som identifierats för amerikanskt akademiskt teckenspråk. Det behövs mer kunskap och forskning om ämnet.

1234567 1 - 50 of 5268
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf