Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 6575
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aarnio-Linnanvuori, Essi
    University of Helsinki.
    Environmental issues in Finnish school textbooks on religious education and ethics2013Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2013:1, 131-157 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Solving global environmental problems requires a major change of values. As relates to environmental education, worldview, ethics and spiritual issues are important elements. But how are environmental issues included in such school subjects that especially discuss values and ethics? In this article I examine 24 Finnish religious education and ethics textbooks to analyze, to what extent environmental issues are integrated and discussed in them. I conclude that there is confusion about what environmental education can be in societal school subjects. The environmental texts in textbooks do not always draw on the specific content of the societal subject in question but repeat content from the natural sciences. Therefore, I suggest contexts and perspectives for discussing environmental issues that would comport with these subjects and supplement existing environmental education at school.

  • 2.
    Aase, Laila
    Universitetet i Bergen.
    Fagdidaktikk og skoleutvikling i Norge2007Inngår i: Eskilsson, Olle, Redfors, Andreas (red.), Ämnesdidaktik ur ett nationellt och internationellt perspektiv: rapport från Rikskonferensen i ämnesdidaktik 2006, Kristianstad: Kristianstad University Press , 2007, 9-17 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Abelli, Carolina
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Från Astrid till Bobby: En undersökning om vad det är vi gör då vi söker på nätet2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.

         Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?

     

    För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats.

    Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder.

    Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer.

    Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen.

    Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet. Abstraktet med namnet Från Astrid till Bobby är framställd med video och har även fått ge namn åt det skriftliga examensarbetet.

  • 4.
    Ablhad, Reem
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Ny teknik i förskolan: En netnografisk studie kring iPad-projekt i tio kommuner i Sverige2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 5.
    Acar, Corceta
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Man ska inte ge läxa för läxans skull: En studie om utveckling av den rådande läxsituationen2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att jämföra pedagogers uppfattning om läxan som inlärningsmetod och undersöka deras syn på utveckling av läxan för att synliggöra pedagogiska argument som kunde bidra till utveckling av en handlingsplan för läxor. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där den semistrukturerade intervjun och den fokuserade gruppintervjun användes som datainsamlingsmetod. Resultaten av de uppfattningar om läxan som framgick i studien kunde skildras som två motsatta bilder. Den första bilden skildrade läxan som en möjlighet att med olika arbetsformer skapa förutsättningar för lärande och utveckling utanför skolan. Den andra bilden gestaltade läxan som ett redskap att vid behov kunna använda läxan av praktiska skäl för att spara tid åt att skapa lärandesituationer på lektionstid. Oavsett uppfattning upplevdes läxan som en möjlighet. Vidare framkom i studien att dialogen mellan pedagogerna i arbetslaget ansågs vara den avgörande faktorn i frågan om utveckling av läxan. I samband med dialogen i denna studie uppstod fem olika riktningar i diskussionen om utveckling av läxor: eleven som resurs, läxbank, balans och struktur, stöd från föräldrar och stödtid. Den slutsats som studien kom fram till var att dialogen och en pedagogisk diskurs måste förekomma mellan pedagogerna för att kunna generera nya idéer, kunskaper och erfarenheter av läxan eftersom utveckling kretsar kring tillgången till andra människor. Handlingsplan för läxor blev således handling i dialogen.

     

  • 6. Adams, Robin
    et al.
    Fincher, Sally
    Pears, Arnold
    Börstler, Jürgen
    Boustedt, Jonas
    Högskolan i Gävle, Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap, Ämnesavdelningen för datavetenskap.
    Dalenius, Peter
    Eken, Gunilla
    Heyer, Tim
    Jacobsson, Andreas
    Lindberg, Vanja
    Molin, Bengt
    Moström, Jan-Erik
    Wiggberg, Mattias
    What is the word for 'Engineering' in Swedish: Swedish students conceptions of their discipline2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Engineering education in Sweden – as in the rest of the world – is experiencing a decline in student interest. There are concerns about the ways in which students think about engineering education, why they join an academic programme in engineering, and why they persist in their studies. In this context the aims of the Nationellt ämnesdidaktiskt Centrum för Teknikutbildning i Studenternas Sammanhang project (CeTUSS) is to investigate the student experience and to identify and support a continuing network of interested researchers, as well as in building capacity for disciplinary pedagogic investigation.

    The Stepping Stones project brings together these interests in a multi-researcher, multi-institutional study that investigates how tudents and academic staff perceive engineering in Sweden and in Swedish education. The first results of that project are reported here. As this study is situated uniquely in Swedish education, it allows for exploration of “a Swedish perspective” on conceptions of engineering. The Stepping Stones project was based on a model of research capacity-building previously instantiated in the USA and Australia (Fincher & Tenenberg, 2006).

  • 7.
    Adelmann, Kent
    Lärarutbildningen, Malmö högskola.
    Sjunde nationella konferensen i Svenska med didaktisk inriktning, Malmö 18-20 november 2009: Att bygga broar –kulturella, språkliga och mediala möten2010Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här konferensen pekar på en enastående utveckling och utvecklingspotential för SMDI. Svenska med didaktisk inriktning kan numera betraktas som ett etablerat forskningsområde och har ett nära samarbete med motsvarande systerorganisationer i Danmark (Netværk for forskning i dansk-fagenes didaktik, DaDi) och Norge (Nettverk for norskdidaktisk forskning, NNDF). Konferensen i Malmö samlade 174 deltagare från de nordiska länderna och innehöll fyra plenarföredrag samt 49 sektionsföredrag, vilket visar både styrka och bredd.

    De 15 bidrag som presenteras i den här forskningsrapporten omfattar de fyra plenarföreläsningarna (av Jens Elmelund Kjeldsen, Caroline Liberg, Kathleen McCormick och Jon Smidt) samt elva av sektionsföredragen. Texterna handlar om många olika slags möten. Det kan gälla kulturella möten i det heterogena klassrummet (McCormick) eller i de nordiska kursplanernas språk- och litteraturundervisning (Hägerfelth & Skarstein). Och det kan gälla språkliga möten med lyssningens ABC (Adelmann) eller med postmoderna läromedel mellan tradition och fönyelse (Dahl). Eller mediala möten med de mediekulturella förändringarnas konsekvenser för läsreceptionen (Elmfeldt & Persson). Men även krockar, mellan mediering via PowerPoint eller retorik (Kjeldsen).

    Här finns svenskämnets territoriella utbredning i mötet med den moderna ungdomsskolan (Martinsson). Och här finns de lärarstuderandes möte med skolverkligheten (Östlundh) och elevernas möte med nationella prov i årskurs 3 (Borgström & Yassin). Eller lärarens möte med olika  skrivutvecklingsperspektiv på yrkesinrikade gymnasieprogram (Westman), seriernas potential i svenskundervisningen (Mehrstam) eller olika didaktiska läsarter (Bringéus). Och här byggs det broar mellan modersmålsskrivande och skrivande i alla andra ämnen (Smidt), och mellan en språkbaserad ämnesundervisning och en ämnesbaserad språkundervisning (Liberg). Men det varnas också för faran med bro-metaforen, som kan konstruera kulturella olikheter istället för att konstruera mening som bygger på våra likheter (Penne).

  • 8.
    Adermark, Christopher
    Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.
    Matematik i Kunskapsskolan2008Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 9.
    Adolfsson, Lena
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik.
    Attityder till naturvetenskap: Förändringar av flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi 1995 till 20072011Licentiatavhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap.

    Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi.

    Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena?

    Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt?

    Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre.

    Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen.

  • 10.
    Aerila, Juli-Anna
    et al.
    University of Turku.
    Kokkola, Lydia
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik.
    Multicultural literature and the use of literature in multicultural education in Finland2013Inngår i: Bookbird: A Journal of International Children's Literature, ISSN 0006-7377, E-ISSN 1918-6983, Vol. 51, nr 2, 39-50 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper traces the presentation of these traditional minority groups in Finland and the emergence of literature incorporating the more recently arrived groups of immigrants in the history of Finnish language children’s literature. We contextualize the development of multicultural themes in children’s literature within the history of Finnish nation-building and the country’s struggles for independence. We conclude with a brief consideration of how these less than ideal books might, nevertheless, serve to promote pluralism.

  • 11.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Curriculum studies of mother-tongue education in Swedish: Introductory remarks2012Inngår i: Education Inquiry, ISSN 2000-4508, ISSN 2000-4508, Vol. 3, nr 4, 471-475 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 12.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Det naturvetenskapliga ämnesspråket2012Inngår i: Skriv! Les! 1, Trondheim: Akademika forlag, 2012, 29-44 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 13.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik.
    ”I NO skriver man bara så man förstår.” Men hur skriver man, och hur förstår man? Expansioner och textrörlighet i elevtexter.2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att lära sig ett nytt ämnesområde innebär även att lära sig det språk som används inom det området. Tidigare forskning visar att det är nödvändigt att lära sig att skriva inom till exempel de olika naturvetenskapliga genrerna för att bli en kompetent elev inom detta område (se t ex Halliday & Martin 1993, Wignell, 1998).

     

    I denna presentation vill jag närmare diskutera expansioner i texter skrivna av elever i skolår 5 och 8 i NO och SO-ämnena. Genom expansioner byggs semantiska relationer mellan händelser genom satser som definierar (’alltså’, ’med andra ord’), bygger ut (’och’, ’men’) eller specificerar (’sen’, ’för att’) den inledande satsen (Halliday & Matthiessen 2004).  Expansioner har diskuterats som en viktig del av den vetenskapliga diskursen, både i sig själva och även som ett uttryck för elevernas förståelse av vad de skriver (Keys 1999). I presentationen diskuterar jag graden av expansioner i texterna i relation till hur eleverna talar om sina texter, deras textrörlighet. Det visar sig bland annat att framför allt högpresterande elever har en högre textrörlighet i de texter som även har en högre grad av expansioner.

  • 14.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Läsandet och sammanhanget.: Läspositioner i olika ämnen i skolan.2014Inngår i: Mötesplatser.: Texter för svenskämnet. / [ed] Ann Boglind, Per Holmerg och Anna Nordenstam, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 47-64 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik.
    Om skrivande i naturorienterande ämnen: "Hon skrev upp vad vi skulle ha med på labbrapporten och sen så skrev vi det. Så var det inte så mycket mer än så."2010Inngår i: Symposium 2009: genrer och funktionellt språk i teori och praktik / [ed] Mikael Olofsson, Stockholm: Stockholms universitets förlag , 2010, 176-188 s.Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I kapitlet diskuteras en undersökning om elevers skrivande i naturorienterande ämnen, hur texterna ser ut och hur eleverna talar om de texter de skrivit. Resultaten diskuteras i relation till sådant som ämnesspråk och förståelse.

  • 16.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för lingvistik och filologi. Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik.
    Skrivande i NO-ämnet: en forskningsinventering och ett par svenska exempel2004Inngår i: Andra nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning. Göteborg 8-9 januari 2004., 2004Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Åsa af Geijerstam diskuterar i sin artikel "Skrivande i NO-ämnet" elevers skrivande utifrån olika aspekter. Hon redovisar data från projektet Elevers möte med skolans textvärldar och tar sin utgångspunkt i bland annat kognitiva, konstruktivistiska och sociokulturella perspektiv. Vidare problematiserar af Geijerstam elevers skrivande i NO-ä,mnen utifrån frågor om anknytningar till textkulturer och utifrån frågor om dialogens betydelse i detta sammanhang.

  • 17.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för didaktik.
    Specificering, utveckling eller bara en massa tillägg? Om expansionsrelationer i PIRLS-provetsinformativa texter2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att uttrycka exempelvis kausalitet, hänvisningar till tid och plats, exemplifieringar eller motsatsförhållanden är något som ofta diskuteras som centralt för en ”lyckad” text. Det visar sig dock att elever gör detta i varierande grad, och att graden av sammanhang i texterna i hög grad varierar med textaktiviteten (af Geijerstam, 2006). Det är också relevant att undersöka hur relationer av detta slag uttrycks i texter elever möter i test. I denna presentation fokuseras de informativa texter som ingår i läsförståelseprovet PIRLS 2006.

    Expansionsrelationer som uttrycks i texten samt vilka funktionella relationer som finns mellan satser diskuteras. Analysen av sammanhang i texten utgår från Hallidays system för satskoppling (Halliday 2004), och kompletteras med analys av de funktionella relationerna mellan enheterna (Mann & Thompson 1988, Evensen 2005).

  • 18.
    af Geijerstam, Åsa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vem gör, vem är och vem upplever?: En analys av processer och deltagare i tidigt narrativt skolskrivande.2014Inngår i: Mångfaldens möjligheter.: Litteratur- och språkdidaktik i Norden. / [ed] Peter Andersson, Per Holmberg, Anna Lyngfelt, Anna Nordenstam och Olle Widhe, Göteborg: Göteborgs universitet, 2014, 99-114 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 19.
    af Geijerstam, Åsa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Folkeryd, Jenny W.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Enkel/utvecklad/välutvecklad elevtext i biologi, hur bedömer vi det?2014Inngår i: Bedömning i svenskämnet årskurs 7-9 / [ed] Gustaf Skar & Michael Tengberg, Natur och kultur, 2014Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    af Geijerstam, Åsa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Folkeryd, Jenny W.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Fel- men på olika sätt.: En analys av elevers felaktiga svar enligt PIRLS-provet.2013Inngår i: Läsning / [ed] Gustav Skar & Michael Tengberg, Stockholm: Natur och kultur, 2013Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    af Geijerstam, Åsa
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Wiksten Folkeryd, Jenny
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Fel men rätt på något sätt?: En analys av elevers nollsvar enligt PIRLS-provet.2013Inngår i: Läsning!: Svensklärarföreningens årsskrift 2013 / [ed] Gustaf Skar och Michael Tengberg, Stockholm: Natur och kultur, 2013, 37-55 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Afram, Eliane
    Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation.
    La percepción de métodos didácticos en la enseñanza del español comolengua extranjera: Análisis cualitativo sobre la percepción de los alumnos de los métodos gramática- traducción,método situacional y método comunicativo2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [es]

    Nuestra tesina trata de indagar en cómo piensan los alumnos de bachillerato sobre los métodos didácticos elegidos para aprender una lengua extranjera. El objetivo de esta tesina es investigar tres métodos didácticos; método gramática- traducción, método situacional y método comunicativo, comprobar si los estudiantes los utilizan, y cuál les resulta más útil y por qué. Hemos investigado qué opinan los alumnos con la ayuda del método cualitativo a través de entrevistas cualitativas. Podemos decir que los alumnos utilizan los métodos hasta cierto punto en su enseñanza. Piensan que todos los métodos tienen sus aspectos positivos y negativos. Los aspectos positivos y negativos están repartidos de manera igual entre los métodos didácticos.

  • 23.
    Aghakhanyan, Liana
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Läsfrämjande arbete X5000-Läståget: Hur kan förskollärare arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling2015Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 24.
    Aguirre, Susanna
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vi var inga medmänniskor, vi var motmänniskor: - stereotypisering av den manliga invandraridentiteten i svensk ungdomslitteratur2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att medvetandegöra stereotypiska framställningar av manliga karaktärer med invandrarbakgrund, skrivna av författare som vuxit upp som första eller andra generationens invandrare. Som utgångspunkt har jag använt mig av läroplanens mål som pekar på att litteratur ska erbjuda varierade och positiva bilder av andra kulturer, samt hjälpa eleven att skapa en trygg identitet. I min studie har jag gjort en kvalitativ textanalys av tre böcker samt även avskilt fenomenet ”invandrarlitteratur” som en diskurs där jag har upptäckt att diskursen i sig generar fördomar genom att efterhängsna termer och klassificeringar tenderar att leva kvar. De slutsatser jag har kommit fram till är att stereotyper till stor del lever kvar i karaktärernas porträttering, både när det gäller beskrivningen av deras motiv och hur de hanterar konflikter. Karaktärerna tenderar att antingen beskrivas som våldsutövare eller som offer för olyckliga omständigheter vid konflikter, och de hamnar ofta i typsituationer där de sällan beskrivs välja den ”rätta” vägen. Min slutsats är att även om litteraturen har utvecklats och idag erbjuder mer komplexa personporträtt av ungdomar med invandrarbakgrund tenderar ändå karaktärerna att stereotypifieras i olika situationer.

  • 25. Ahl, Linda
    et al.
    Koljonen, Tuula
    When teacher guides speak “past” the teacher: Two Swedish mathematics teacher guides2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this paper we report on how two Swedish mathematics teacher guides communicate with teachers. We have analysed the guides from the theoretical stance that curriculum resources can support teachers’ pedagogical design capacity, i.e. support them to find productive ways to adapt curriculum resources. To investigate the guides we studied the “voice” by the use of language, focusing on personal pronouns and imperatives. Our analysis shows that both guides often speak “through” the teacher with narratives and scripted instructions, rather than “to” the teacher about strengths and weaknesses with different teaching design considerations. The results also show that in addition to speaking “to” or “through” guides can speak “past” the teacher, positioning her as an observer of the interaction between students and textbooks. This language construction is unexpected and may thus be seen as expanding the framework for investigating the “voice” of teacher guides. 

  • 26. Ahl, Linda
    et al.
    Koljonen, Tuula
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, Utbildningsvetenskap och Matematik.
    Helenius, Ola
    The voice of curriculum developers in teacher guides2017Inngår i: For the Learning of Mathematics, ISSN 0228-0671, Vol. 37, nr 2, 35-39 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 27.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Diskussionens kraft: En kvalitativ studie angående hur elever stöttar varandra i gruppsamtal kring naturvetenskapliga fenomen2017Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket och dess begrepp en betydande del av naturvetenskaplig utbildning, och samtidigt konstateras att det naturvetenskapliga språket och dess begrepp är det största hindret för elevers naturvetenskapliga lärande. Flera forskare hävdar att för att elever skall kunna utveckla begreppsförståelse måste eleverna socialisera med människor som har mer utvecklad språklig kunskap, och då framför allt genom samtal och diskussion av frågor och problem som berör den naturvetenskapliga diskursen. Samtidigt visar forskning att lärande inte per automatik är ett resultat av arbete och samtal i grupp, utan att de sociala och kunskapsmässiga förutsättningarna i grupper är av vikt för hur givande ett gruppsamtal blir.

    Enligt Skolverket skall elever ges möjligheter att samtala och kommunicera samt utveckla sin förmåga att arbeta tillsammans med andra. Därför väcks nyfikenhet kring hur detta gemensamma arbete fortlöper, och om eleverna samarbetar i gruppsamtal. Hur stöttar elever i årskurs 4 och 6 varandra i sina lärandeprocesser i samtal kring frågor om fysikaliska fenomen inom arbetsområdet krafter? Resultatet av denna studie visar att elevers stöttning av varandra sker på ett flertal olika sätt, samt att stöttningen är av betydelse för samtalets utfall och hur givande samtalet blir. Tillsammans kan elever konstruera kunskap kring fenomen och begrepp, om eleverna klarar av att samarbeta och stötta varandra i sina lärandeprocesser. 

  • 28.
    Ahl, Madeleine
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Lundgren, Anton
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
    Hur kan en regndroppe vara sur? Den har väl inga känslor?: En litteraturstudie om hur elevers språk och begreppsförståelse i de naturvetenskapliga ämnena kan utvecklas2017Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    En viktig del av att lära naturvetenskap är att lära sig kommunicera naturvetenskap. Användandet av begrepp i de naturvetenskapliga ämnena förekommer i stor utsträckning, vilket har visat sig hämma elevers utveckling inom dessa ämnen. Ändå slår Skolverket fast att elever skall kunna använda sig av begrepp i den naturvetenskapliga klassrumskommunikationen, och således undersöks i denna litteraturstudie hur arbete med naturvetenskaplig begreppsförståelse kan te sig; vad sägs i den nationella och internationella naturvetenskapsdidaktiska forskningen? Synliggörs arbetsmoment i vilka eleverna får möjlighet att utveckla sin begreppsförståelse? Forskning pekar på vikten av att samtala, och att samtalet skall löpa som en röd tråd genom naturvetenskapliga arbetsmoment, såsom laborationer, där naturvetenskapliga fenomen konkretiseras och synliggörs. Lärarens roll i samtalet är tydlig: den ska syfta till att guida elever genom naturvetenskapens komplexitet och tvetydiga ordförråd genom vardagsnära samtalsämnen, och i förlängningen främja elevers förståelse av och utveckling inom de naturvetenskapliga ämnena.

  • 29.
    Ahlberg, Helena
    et al.
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Grönlund, Maria
    Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Matematik och matematisk statistik.
    Lekande lätt: att lära matematik utomhus på ett sociokulturellt sätt.2007Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.

  • 30.
    Ahlberg, Kerstin
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Visual literacy i klassrummet: En studie av elevers visuella praktiker i bild, svenska och NO2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att utifrån elevernas perspektiv undersöka vilken visual literacy som förväntas i ämnena bild, svenska och NO i grundskolans årskurs 4-6. Frågeställningarna fokuserar vilka visuella praktiker eleverna deltar i och vilken literacy som kommer till uttryck i dessa praktiker, hur eleverna förhåller sig och vilket stöd de erbjuds när de hanterar visuellt material.

    Teoretiskt utgår studien från områdena Visuell kultur och New literacy studies, men den vilar också på socialsemiotisk forskning och teorier om multimodalitet. Inom New literacy studies undersöks textpraktiker, i detta arbete är det elevernas visuella praktiker som studeras, dvs. när eleverna läser och skapar bilder i undervisningen.

    Metodologiskt bygger studien på visuell etnografi, där forskningsmaterialet producerats genom deltagande observation i fyra klasser på mellanstadiet. Fotografier, observationsanteckningar och utskrifter av intervjuer med fyra elevgrupper utgör underlaget för analysen.

    Analysen visar att eleverna deltar i flera olika visuella praktiker inom ramen för de studerade ämnena. Det handlar om att skapa bilder eller digitala presentationer, men också om att läsa texter med visuellt material eller att se streamade filmer. Dessa praktiker uppvisar både likheter och skillnader. Sammanfattningsvis får eleverna möjligheter att lära om material och tekniker, använda och kommunicera med bilder, men undervisas i mindre mån i att analysera visuella uttryck. Undersökningen görs mot bakgrund av det ökade bildflödet i samhället. Om eleverna ska bli visuellt litterata krävs att alla ämnen tar ansvar för att behandla de visuella material som används i undervisningen. För bildämnets del betyder det också att lärarna måste ta den kommunikativa inriktningen på allvar och öva eleverna inte bara i att skapa bilder, utan också i att analysera och kritiskt granska de bilduttryck de möter.  

  • 31.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Nordlander, Edvard
    Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap.
    Why choose a technical career?2010Inngår i: Socio-cultural and Human Values in Science and Technology Education / [ed] Slavko Dolinšek, Terry Lyons, Ljubljana, Slovenia: IRI UL , 2010Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

     

    Technology is a neglected mandatory subject in the Swedish compulsory school. The subject is supposed to inspire young people to consider a technical career, due to an increasing need for engineers and a declining recruitment to engineering education.

    An investigation of influential factors for choosing a technical career is presented. The factors are well-known, but the relative impact of the factors is investigated using questionnaires and semi-structured interviews with engineering students. Special focus is put on the effect of previous technical schooling. The most important factors for choosing technical education are personal technical interest, future salary expectations, and personal qualities.

  • 32.
    Ahlbom, Håkan
    et al.
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Ylva, Bjelksäter
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Eva, Hartell
    Stockholms universitet, UTEP.
    Edvard, Nordlander
    Högskolan i Gävle, Institutionen för teknik och byggd miljö, Ämnesavdelningen för elektronik.
    Cooperative methods for investigating the influence of Swedish compulsory technology education on pupils’ attitudes to technology2009Inngår i: PATT 22  (Pupils' Attitudes Towards Technology), 2009Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The number of Swedish students applying to technical education is decreasing, and this fact will lead to a severe shortage of engineers in a just a decade. As an example, the candidates applying to the Royal Institute of Technology (KTH) has reduced by 30 % the last couple of years. Furthermore, the ROSE report clearly describes young people’s lack of interest in science and technology in the industrialised world in sharp contrast to the situation in the developing countries.

    Why is the interest for technical education decreasing? What makes other fields of education more popular? What image of technology does the compulsory school deliver?

    Technology was introduced as a mandatory subject in Swedish compulsory school in 1980 and got its own syllabus when the current national curriculum was introduced in 1994. One of the goals of the Swedish compulsory school is to develop an interest for technology as well as capability and judgement in handling technical issues.

    In what way does the Swedish compulsory school work with this goal? Is the school successful in making pupils interested? What are the pupils’ opinions?

    Each school can decide when and how the pupils get technology education, but every pupil is expected and entitled to reach the national goals.

    To get an overall picture of the technology subject questions will be investigated as parts of tree different Ph.D. projects.

    • How do we actually know that pupils learn what they are entitled to?
    • How is the technology syllabus interpreted, in theory and practice?
    • Does the technology subject really develop an interest for technology and does it inspire to further technical studies? 

    In order to find out if pupils reach the national goals in technology, a questionnaire is launched in schools all over Sweden. The interpretation of the syllabus will be studied through observations comparing teaching practice with the local planning of the technology subject. To get answers, whether the technology subject has any impact on the interest and the choice of further studies, interviews are made among students and teachers in compulsory school as well as in upper secondary school.

    The findings of the cooperating projects will together contribute with answers about the state of the technology education in the Swedish compulsory school system, and how the subject could be developed in the future.

  • 33.
    Ahlholm, Martin
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    Fysikattityder hos gymnasieelever?: Trender bland intresse för fysik och fysikattityder bland svenska gymnasieelever2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Empirisk forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan intresse, attityder ochstudieframgångar. Enkätundersökningen som föreligger denna rapport ämnade att mäta hur intressetför fysik och attityder till fysik och fysikundervisningen skiljer sig åt mellan de olika årskurserna pågymnasiet. För att kunna mäta attityderna har enkätverktyget Maryland Physics Expectations(MPEX) Survey använts. Enkäten har besvarats av 605 respondenter från teknik- ochnaturvetenskapsprogrammet på två gymnasiumskolor i Mellansverige. Intresset för fysik är lågt påde undersökta skolorna och det tenderar att bli lägre med åren. Överlag är det fler ofördelaktiga svarhos de olika attitydsdimensionerna i årskurs 3 än i årskurs 1. Koncept är den dimension som har flestofördelaktiga svar både i tvåan och i trean. För att öka den konceptuella förståelsen hosgymnasiestudenterna bör konceptuell förståelse få en större del av undervisningen. Att examinerakonceptuell förståelse på hemläxor och prov är även det att föredra.

  • 34.
    Ahlinder, Marlene
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Nordqvist, Sara
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Den fria leken i förskolan ur ett genusperspektiv2012Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetets syfte var att fördjupa förståelsen kring åtta förskollärares synsätt om flickors och pojkars fria lek ur ett genusperspektiv. Därutöver är avsikten att bidra till ökad insikt om förskollärares arbete för att främja jämställdhet mellan flickor och pojkar. Teoriavsnittet behandlar fri lek i den vardagliga verksamheten i förskolan. Därefter fördjupas barnens villkor i den fria leken.

     

    Intervjuer där åtta utbildade förskollärare i två olika verksamheter deltog, användes som metod. Båda verksamheterna är kommunalt drivna utan specifika inriktningar.  

     

    I studiens resultat framgår olika faktorer som visar att de åtta intervjuade förskollärarna ibland var av olika uppfattningar och åsikter även då de arbetar på samma förskola eller förskoleklass. Det kunde likväl vara två förskollärare på de två olika verksamheterna som hade samma synsätt. Endast hälften av förskollärarna framhåller vikten av att den fria leken bidrar till utveckling och lärande. Det förefaller också finnas en omedvetenhet kring skillnader i hur flickor och pojkar leker då endast en av förskollärarna påtalar detta. Den dominerande tendensen visar på att förskollärarna är samstämmiga kring sitt synsätt om att alla barn ska ha samma möjligheter och villkor i den fria leken.

  • 35.
    Ahlner Malmström, Elisabet
    Lunds universitet.
    Är barns bilder språk?1991Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    "Är barns bilder språk?" Det traditionella språkbegreppet har ändrat karaktär. Begrepp tenderar att bli utslitna - så även begreppet "språk". Bildspråk är en av byggstenarna i vår kommunikation.

    I denna bok presenteras en bildpedagogisk metod för barn i åldrarna 2-7 år. Författaren delar med sig av sina egna bildpedagogiska erfarenheter. Med många exempel i ord och bild visar hon hur en bildspråklig medvetenhet kan utvecklas hos barn. Inte minst framgår hur roligt barnen ofta tycker det är att prata om sina bilder, i synnerhet när de vuxna själva har utvecklat sitt bildkunnande. Här behandlas sådant som färgblandning, modellteckning och diktillustrering. Bildanalys pekar på vad som kan upptäckas i barnens bilder. Här finns dessutom en översikt över bildpedagogikens historia och dess olika teorier.

    Den välillustrerade boken ger en utmärkt grund för pedagoger - och föräldrar - som vill stimulera barnen att uttrycka sig i bild.

  • 36.
    Ahlquist, Sharon
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, Avdelningen för Humanvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Forskning Relationell Pedagogik (FoRP).
    Storyline: the importance of "fun" in the young language learner classroom2015Inngår i: UZRT 2014: Empirical studies in applied linguistics / [ed] Stela Letica Krevelj & Jelena Mihaljevic Djigunovic, Zagreb: FF press , 2015, 81-90 s.Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 37.
    Ahlqvist, Fredrik
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Flodin, Madeleine
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Dystopiernas möjligheter: En litteraturdidaktisk studie om hur dystopisk skönlitteratur kan användas i ämnesövergripande arbete2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I det här arbetet undersöker vi hur man kan arbeta med dystopisk skönlitteratur som primärt verktyg i ämnesövergripande arbete på gymnasiet. Vi undersöker också hur ett sådant arbete kan främja elevernas kritiska tänkande och hur det kan gynna lärare i yrket. Uppsatsen vilar på en teoretisk grund vilken utgår från ett sociokulturellt lärande. Teoretikerna vi använder som stöd är Roger Säljö och Lev Vygotskij. Vi använder de skönlitterära verken Brave New World av Aldous Huxley, Kallocain av Karin Boye, 1984 av George Orwell och The Hunger Games av Suzanne Collins, som exempel i ett ämnesövergripande arbete. I studien har vi kommit fram till att ett ämnesövergripande arbete med dystopisk skönlitteratur som nyckeltext fungerar mellan svenska och flera olika kurser på gymnasiet. Vi har även kommit fram till att arbete med dystopisk skönlitteratur kan gynna elevers kritiska tänkande, vissa berättelser mer än andra. Genom att använda dystopisk skönlitteratur som nyckeltext i ett ämnesövergripande arbete får läraren avlastning i arbetsbördan. Det finns även dubbel kompetens att tillgå i ett sådant arbete, även för eleverna som genom textsamtal utifrån olika perspektiv har bättre förutsättningar till högre måluppfyllelse. 

  • 38.
    Ahlström, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lesant, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    ”Barnen är ju redan där, de är ju hur nyfikna och intresserade som helst”: IKT i förskolan2015Independent thesis Basic level (professional degree), 210 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande när det gäller implementering av IKT i förskolan samt hur arbetet med IKT kan integreras på ett kreativt sätt i den pedagogiska verksamheten. För att försöka ta reda på detta har vi genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat medie/IKT-pedagoger för att kunna ta del av deras tankar och erfarenheter. Resultatet visar att ledning och chefer som satsar på och prioriterar IKT är en viktig aspekt. Att tid avsätts för regelbundna reflektionstillfällen är av mycket stor betydelse för att kunna utveckla arbetet med IKT, ett arbete som måste förstås som en ständigt pågående process. Medutforskande pedagoger med ett nyfiket och öppet förhållningssätt är en avgörande faktor för att IKT ska integreras på ett kreativt sätt i förskolans verksamhet. Studien visar även på vikten av att barn ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att kunna vara delaktiga i ett digitalt samhälle.

  • 39.
    Ahlström, Niklas
    Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Demokratiteoretisk analys av läromedel i Samhällskunskap: En kvalitativ studie om det demokratiteoretiska innehållet i läromedel för Samhällskunskap 1a1 och 1b under GY-20112013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This qualitative study is done with the purpose of creating understanding for the theoretical democratic content in educational materials for Civic Education courses 1a1 and 1b during GY-11, so teachers create an intentional approach when using educational materials in their democratic education. This was motivated as important considering the reduction in obligatory Civic Education for the vocational programs. The study was conducted using a hermeneutic qualitative reading method where the educational materials, more specifically two series with one book for each course, was read with purpose of creating understanding for the democratic content according to ideal democratic models: deliberative democracy, participatory democracy and electoral democracy. A text voice analysis was also conducted using Bakhtins theory of dialogic and monologue text that contributed to the general result concerning the democratic content. The results show that the electoral democracy ideal is dominant in all educational materials, there is hence no striking difference between the democratic content in 1a1 and 1b educational materials. Though the study shows intention in the 1a1 educational materials towards a more participatory democracy ideal, the electoral ideal are still clearly dominant.

  • 40.
    Ahlström, Peter
    et al.
    Högskolan i Borås, Institutionen Ingenjörshögskolan.
    Aim, Karel
    Dohrn, Ralf
    Elliott, J. Richard
    Jackson, George
    Jaubert, Jean-Noel
    Rebello de A. Macedo, Maria Eugénia
    Pokki, Juha-Pekka
    Reczey, Kati
    Victorov, Alexey
    Fele Zilnik, Ljudmila
    Economou, Ioannis
    A Survey of Thermodynamics and Transport Properties in Chemical Engineering Education in Europe and the USA2008Inngår i: Proceedings of the 100th Annual Meeting of the American Institute for Chemical Engineering, 2008Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Ahlström, Sandra
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Blomdahl, Nina
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Medskapare till barns lek: En studie över förskollärares tankar och den pedagogiska miljön.2013Independent thesis Basic level (university diploma), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Examensarbetet handlar om att synliggöra barns lek och lärande, målet med studien är att visa förskollärares perspektiv på lek, lärande och miljö. Utgångspunkten har tagits i Pramling Samuelssons och Vygotskijs teorier. Undersökningen som ligger till grund för resultatet och analysen är en enkätstudie med kompletterande frågor i vilka respondenterna får möjligheter att fritt utveckla sina tankegångar. Studien är genomförd utifrån utbildade förskollärare, i olika orter och på olika förskolor med varierade förutsättningar, det gör att vi får en bred och generell överblick. Resultatet visar att förskollärarna är väl insatta i frågorna som berör lek, lärande och miljö, respondenternas svar ger i det stora hela en bra inblick. Deras synsätt och inställning redogörs i de skrivna svaren och framställs likartade gentemot varandra. I frågan om barns lek och lärande bekräftar litteraturen förskollärarnas kunnande, de tar upp det faktum att barn lär sig genom att leka och interagera med omgivningen. De kompetenser barnen utvecklar i förskolans verksamhet kan vara sociala färdigheter och förmågan att visa empati. I svaren nämns även samarbete, demokrati, självförtroende, språkutveckling och problemlösning som viktigt. Förskollärarna vill i sin roll stärka, stödja och uppmuntra barnen så de utvecklar en positiv självbild och blir trygga barn. Som de anser vara en förutsättning för lek och lärande. Slutsatsen är att förskollärarna delar det synsätt som forskningen hävdar, att barn lär sig i interaktionen med andra individer.

     

    Miljön är en viktig påverkan för hur verksamheten fungerar och för att barnen ska få bästa möjligheterna till att leka och att lära sig. Slutsatsen angående miljöfrågorna visar att förskollärarna anpassar innemiljön efter barngruppens behov, något som är en ständigt pågående process. Majoriteten av förskollärarna anser att deras inomhusmiljö främjar barnens lek och inlärning. Angående utomhusmiljön så visar det sig att förbättringar behövs för att främja lek och inlärning. Förskollärarnas svar och uppfattningar angående miljön bekräftas av litteraturen. Det framgår att majoriteten av förskollärarna arbetar aktivt efter läroplanens riktlinjer och innehåll. Vi ser tydligt förskollärarnas kunskaper utifrån ett läroplansperspektiv inom miljö, socialt samspel, demokrati och sin egen roll i barnens utveckling, lek och lärande.

  • 42.
    Ahmad, Iman
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Bildaktiviteter i förskolan som en metod för hållbar utveckling2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 poäng / 30 hpOppgave
  • 43.
    Ahmadzai, Abdullah
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    SOME FACTORS INFLUENCING STUDENTS’ EDUCATION IN AFGHANISTAN: A study of students’ drop   out and retention rates of boys and girls of primary schools in Maidan Wardak   Province - Afghanistan2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    School access and staying in school is one the most important issue for the Ministry of Education in Afghanistan particularly for girls. According to the Ministry of Education (MoE), nearly seven million children have access to school in Afghanistan, 37 per cent of whom are girls.

    Students drop out of schools before completing their education cycle, to know who drops out and to what extent; this study describes some of factors that influence students to drop out of school in grade 4 and grade 6.

    To find out some factors that may influence girls and boys to drop out of schools in grade 4 and 6 six, structured interviews were conducted in 10 schools – 5 in rural area and 5 in urban area of Maidan Wardak province of Afghanistan. Data was collected by random sample from 32 girls and 48 boys who left schools. 20 teachers and 20 parents were also interviewed to know what their opinions are on drop out of students.

    After data collection, several factors were found to cause students drop out of schools; some of the most prominent causes were Poverty, lack of security, long distance to school and socio- culture factors.

    By looking to the current educational situation of the Ministry of Education in Afghanistan, there is a need of research almost in all areas particularly in the area of girls’ education.

  • 44.
    Ahnoff, Örjan
    Södertörns högskola, Lärarutbildningen.
    Resurs för orientering: Interaktivt satellitfoto i barns samtal om plats2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om en aktivitet som låter barn relatera till plats genom samtal med en vuxen, med stöd av interaktivt satellitfoto på en datorplatta. Samtalsaktiviteten, som kan ses som en forskningsmetod eller en pedagogisk aktivitet, undersöks genom två frågeställningar: Vilka slags erfarenheter av och relationer till platser blir möjliga att kommunicera i aktiviteten? Hur formas i aktiviteten förutsättningar för denna kommunikation? Undersökningen relaterar till tidigare forskning om aktiviteter som promenad, fotografi och teckning.

    Elva barn (8 år) deltog, en och en, i aktiviteten som undersöktes. Det empiriska materialet utgörs av skärmfilmer, skärmdumpar och ljudupptagningar från dessa tillfällen.

    Arbetet utgår från de geografiteoretiska begreppen plats och rum, och inspireras av förhållningssätt inom forskningsfältet barns geografier. Utöver det används design i lärande som ett analytiskt perspektiv.

    Jag argumenterar för att interaktivitet med en sekundär representation av plats (det digitala satellitfotot) kan beskrivas som någonting mellan platsinteraktivitet och icke-platsinteraktivitet respektive mellan kreativitet och icke-kreativitet. Samtidigt formar de mellanlägen jag beskriver en specifik och egen grund för kommunikation. Med utgångspunkt i hur studiens deltagare tolkar och förhandlar om aktiviteten, diskuterar jag vidare barns behov av utrymme för meningsskapande. Slutligen föreslår jag att samtida forskningsmetodik – som ställer krav på vuxna att sätta barns rättigheter, intressen, deltagande och agens i första rummet – kan utgöra en förebild för didaktisk verksamhet.

  • 45.
    Ahonen, Sirkka
    Helsingfors Universitet.
    Kan ett inbördeskrig försonas i ett historieklassrum? Teori och praktik2015Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2015:3, 19-33 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Pursuing Post-Conflict Reconciliation in a History Classroom. Theoretical and Practical Considerations

    In a post-conflict society, history education may prolong the conflict on a symbolical level by fostering biased narratives of guilt and victimhood. To avoid this it is necessary to open and maintain a reconciling dialogue in history classrooms. The theory of deliberative communication, launched by Jürgen Habermas, has been applied to pedagogy by Tomas Englund. Deliberative pedagogical discourse implies an equal distribution of power in classroom interaction. Predetermined standpoints are avoided and majority decisions not pursued. Participants are expected to listen to each other instead of rushing to express their individual opinion. Deliberative discussion is founded on the ethos of social inclusion. Three concrete cases illustrate the chances of dialogical history education in post-conflict societies: Finland after the civil war of 1918, South Africa after the end of apartheid, and Bosnia-Hercegovina after the war of 1992–1995. South Africa provides the only example of a prompt post-conflict introduction of dialogical history education. The Afrikaner narrative of heroism and victimhood was after 1994 reserved a place in the new post-colonial history curriculum at the side of the narratives of apartheid and the Black resistance. The viability of dialogical history education has been monitored by attitude surveys. South African surveys reveal that dialogue does not inevitably rule out an identification with the traditional identity narratives. In Bosnia-Herzegovina only little has been achieved in introducing a dialogue in history education but there are signs of students, parents and teachers aspiring to inclusive lessons. The reconciliatory potential imbedded in the multiperspectival nature of the historical knowledge is available in history education.

  • 46.
    Ahonen, Sirkka
    University of Helsinki.
    Post-Conflict History Education in Finland, South Africa and Bosnia-Herzegovina2013Inngår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, nr 2013:1, 90-103 s.Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A post-conflict society tends to get locked in a history war. As the practice of history in its broad sense is a moral craft, representations of guilt and victimhood prevail in social memory. The representations are often bolstered by mythical references, wherefore deconstruction of myths is expected from history education for the purposes of post-conflict reconciliation. This article deals with the post-conflict uses of history in Finland, South Africa and Bosnia-Herzegovina. The three cases constitute examples of a class war, a race conflict and an ethno-religious armed clash. The memory politics and history curricula differ between the cases. Their comparison indicates, how far an imposition of one ´truth´, a dialogue of two ´truths´ and segregation of different memory communities are feasible strategies of post-conflict history education. The article suggests that history lessons can be an asset instead of a liability in the pursuit of reconciliation.

  • 47.
    Ainasoja, Heidi
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för humaniora.
    Swedish upper secondary school teachers and their attitudes towards AmE, BrE, and Mid-Atlantic English.2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to investigate what English teachers’ attitudes are towards British English, American English and Mid-Atlantic English. What variety of English do teachers use in Swedish upper secondary schools today and what are their reasons for using that variety? Do upper secondary school teachers think it is important to expose students to several varieties of English and do they teach differences (e.g. vocabulary and spelling) between varieties? The material is based on a questionnaire, which 20 participating teachers from five different upper secondary schools in Gävleborg answered. The study showed that there is an even distribution between the varieties used and taught. British English was preferred by teachers working the longest time while both AmE and MAE seemed to be growing in popularity among the younger teachers. Of the 20 teachers, 18 considered teaching differences to students since it gives them a chance to communicate effectively with people from other English speaking countries.

  • 48.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Fysiska institutionen, Fysikundervisningen didaktik. Physics Education Research.
    Can you teach it in English? The Language Choice Debate in Swedish Higher Education.2004Inngår i: Integrating Content and Language: meeting the challenge of a multilingual higher education: proceedings of the ICL Conference, October 23-25 2003 / [ed] Robert Wilkinson, Maastricht: Universitaire Pers Maastricht , 2004, 97-108 s.Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 49.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    EAP, EMI or CLIL?: (English for Academic Purposes, English Medium Instruction or Content and Language Integrated Learning)2016Inngår i: Routledge Handbook of English for Academic Purposes / [ed] Hyland, K. & Shaw, P., Milton Park: Routledge, 2016, 71-83 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
  • 50.
    Airey, John
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Fysiska sektionen, Institutionen för fysik och astronomi, Fysikundervisningens didaktik.
    From stimulated recall to disciplinary literacy: Summarizing ten years of research into teaching and learning in English2015Inngår i: English-Medium Instruction in European Higher Education / [ed] Dimova, S. Hultgren, A-K. Jensen, C., Berlin: De Gruyter Mouton , 2015, 157-176 s.Kapittel i bok, del av antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract

    This chapter summarizes my research work in Swedish higher education in the area of teaching and learning in English. Sweden makes for a particularly interesting case study since there are high levels of English competence in the general population and a large percentage of university courses have traditionally been taught through the medium of English.

    The work I have done falls into three broad categories:  University learning in English, University teaching in English and Disciplinary differences in attitudes to English language use.

    Over the years I have used a range of data collection techniques including video recordings of lectures, semi-structured interviews, questionnaires and stimulated recall. The research work is almost exclusively qualitative in nature adopting a case study approach.

    References

    Airey, John. 2004. Can you teach it in English? Aspects of the language choice debate in Swedish higher education. In Robert Wilkinson (ed.), Integrating Content and Language: Meeting the Challenge of a Multilingual Higher Education, 97–108. Maastricht, Netherlands: Maastricht University Press.

    Airey, John. 2009a. Estimating bilingual scientific literacy in Sweden. International Journal of Content and Language Integrated Learning 1. 26–35.

    Airey, John. 2009b. Science, Language and Literacy. Case Studies of Learning in Swedish University Physics. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Dissertations from the Faculty of Science and Technology 81. Uppsala.

    Airey, John. 2010a. The ability of students to explain science concepts in two languages. Hermes - Journal of Language and Communication Studies 45. 35–49.

    Airey, John. 2010b. När undervisningsspråket ändras till engelska [When the teaching language changes to English]. Om undervisning på engelska[On teaching in English], Rapport 2010:15R. 57–64. Stockholm: Högskoleverket.

    Airey, John. 2011a. The Disciplinary Literacy Discussion Matrix: A Heuristic Tool for Initiating Collaboration in Higher Education. Across the disciplines 8. Unpaginated.

    Airey, John. 2011b. Initiating Collaboration in Higher Education: Disciplinary Literacy and the Scholarship of Teaching and Learning. Dynamic content and language collaboration in higher education: theory, research, and reflections, 57–65. Cape Town, South Africa: Cape Peninsula University of Technology.

    Airey, John. 2011c. Talking about Teaching in English. Swedish university lecturers' experiences of changing their teaching language. Ibérica 22. 35–54.

    Airey, John. 2012. “I don’t teach language.” The linguistic attitudes of physics lecturers in Sweden. AILA Review 25. 64–79.

    Airey, John. 2013. Disciplinary Literacy. In Eva Lundqvist, Leif Östman & Roger Säljö (eds.), Scientific literacy – teori och praktik. 41–58. Stockholm: Gleerups.

    Airey, John & Cedric Linder. 2006. Language and the experience of learning university physics in Sweden. European Journal of Physics 27. 553–60.

    Airey, John & Cedric Linder. 2007. Disciplinary learning in a second language: A case study from university physics. In Robert Wilkinson & Vera Zegers (eds.), Researching Content and Language Integration in Higher Education, 161–71. Maastricht: Maastricht University Language Centre.

    Ball, Phil & Diana Lindsay. 2013. Language demands and support for English-medium instruction in tertiary education: Learning from a specific context. In Aintzane Doiz, David Lasagabaster & Juan Manuel Sierra (eds.), English-medium instruction at universities: Global challenges, 44–61. Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters.

    Barton, Bill & Pip Neville-Barton. 2003. Language Issues in Undergraduate Mathematics: A Report of Two Studies. New Zealand Journal of Mathematics, 32, 19–28.

    Barton, Bill & Pip Neville-Barton. 2004. Undergraduate mathematics learning in English by speakers of other languages. Paper presented to Topic Study Group 25 at the 10th International Congress on Mathematics Education, July, 2004.

    Bernstein, Basil. 1999. Vertical and horizontal discourse: An essay. British Journal of Sociology Education 20. 157–73.

    Bloom, B. S. 1953. Thought processes in lectures and discussions. Journal of General Education 7. 160–69.

    Bergmann, Jonathan, & Aaron Sams. 2012. Flip Your Classroom: Reach Every Student in Every Class Every Day. Moorabbin, Australia: Hawker Brownlow Education.

    Calderhead, J. 1981. Stimulated recall: A method for research on teaching. British Journal of Educational Psychology 51. 211–17.

    Chambers, Francine. 1997. What do we mean by fluency? System 25. 535–44.

    Cots, Josep Maria. 2013. Introducing English-medium instruction at the University of Lleida, Spain: Intervention, beliefs and practices. In Aintzane Doiz, David Lasagabaster & Juan Manuel Sierra (eds.), English-medium instruction at universities: Global challenges, 106–128. Bristol/Buffalo/Toronto: Multilingual Matters.

    Council of Europe. 2001. Common European Framework of Reference for Languages. Cambridge University Press. http://www.coe.int/t/dg4/linguistic/Source/Framework_EN.pdf (accessed 16 June 2014).

    Duff, Patricia. 1997. Immersion in Hungary: an ELF experiment. In Robert K. Johnson & Merrill Swain (eds.), Immersion education: International perspectives, 19–43. Cambridge, UK: Cambridge University Press.

    Doiz, Aintzane, David Lasagabaster & Juan Manuel Sierra. 2011. Internationalisation, multilingualism and English-medium instruction. World Englishes 30. 345–359.

    Educational Testing Service. 2004. Mapping TOEFL, TSE, TWE, and TOEIC on the Common European Framework. (2004). http://www.besig.org/events/iateflpce2005/ets/CEFsummaryMarch04.pdf (accessed 7 May 2008).

    Flowerdew, John (ed.). 1994. Academic listening. Cambridge: Cambridge University Press.

    Garrison, D. Randy & Heather Kanuka. (2004). Blended learning: Uncovering its transformative potential in higher education. The Internet and Higher Education 7(2), 95–105.

    Gerber, Ans., Johann Engelbrecht, Ansie Harding & John Rogan. 2005. The influence of second language teaching on undergraduate mathematics performance. Mathematics Education Research Journal 17. 3–21.

    Haglund, Björn. 2003. Stimulated recall. Några anteckningar om en metod att genererar data [Stimulated recall. Notes on a method of data generation]. Pedagogisk forskning i Sverige 8. 145–57.

    Hincks, Rebecca. 2005. Computer support for learners of spoken English: Doctoral Thesis. School of Computer Science and Communication. KTH. Stockholm. Sweden.

    Hincks, Rebecca. 2010. Speaking rate and information content in English lingua franca oral presentations. English for Specific Purposes 29. 4–18.

    Jensen, Christian, & Jacob Thøgersen. 2011. Danish university Lecturers’ attitudes towards English as the medium of instruction. Ibérica 22. 13–34.

    Klaassen, Renate. 2001. The international university curriculum: Challenges in English-medium engineering education: Doctoral Thesis. Department of Communication and Education, Delft University of Technology. Delft. The Netherlands.

    Kormos, Judit & Mariann Dénes.2004. Exploring measures and perceptions of fluency in the speech of second language learners. System 32. 145–164

    Kuteeva, Maria & John Airey. 2014. Disciplinary differences in the use of English in higher education: Reflections on recent language policy developments. Higher Education 67(5). 553–549.[CJ1] 

    Lehtonen, Tuula & Pearl Lönnfors. 2001. Teaching through English: A blessing or a damnation? Conference papers in the new millenium. University of Helsinki Language Centre.

    Liebscher, Grit & Jennifer Dailey-O'Caine. 2005. Learner code-switching in the content-based foreign language classroom. The Modern Language Journal 89. 234–47.

    Linder, Anne, John Airey, Nokhanyo Mayaba & Paul Webb. Forthcoming. Fostering Disciplinary Literacy? South African Physics Lecturers’ Responses to their Students’ Lack of Representational Competence. African Journal of Research in Mathematics Science and Techmology Education.

    Maiworm, Friedhelm & Bernd Wächter (eds.). 2002. English-language-taught degree programmes in European higher education, Trends and success factors. (ACA papers on International Cooperation in Education.) Bonn: Lemmens Verlags & Mediengesellschaft.

    Marsh, Herbert. W., Kit-Tai Hau & Chit-Kwong Kong. 2000. Late immersion and language of instruction (English vs. Chinese) in Hong Kong high schools: Achievement growth in language and non-language subjects. Harvard Educational Review 70. 302–46.

    Marsh, Herbert. W., Kit -Tai Hau & Chit-Kwong Kong. 2002. Multilevel causal ordering of academic self-concept and achievement: Influence of language of instruction (English compared with Chinese) for Hong Kong students. American Educational Research Journal 39. 727–63.

    Martin, James R. 2011. Bridging troubled waters: Interdisciplinarity and what makes it stick.  In Frances Christie & Karl Maton (eds.), Disciplinarity: Functional Linguistic and Sociological Perspectives, 35–61. London: Continuum International Publishing.

    Met, Miriam & Eileen B. Lorenz. 1997. Lessons from U.S. immersion programs: Two decades of experience. In Robert K. Johnson & Merrill Swain (eds.), Immersion education: International perspectives, 243–64. Cambridge, UK: Cambridge University Press.

    Mežek, Špela. 2013. Advanced second-language reading and vocabulary learning in the parallel-language university. PhD thesis. Department of English, Stockholm University.

    Moschkovich, Judit. 2007. Using two languages when learning mathematics. Educational Studies in Mathematics 64. 121–44.

    Neville-Barton, Pip & Bill Barton. 2005. The relationship between English language and mathematics learning for non-native speakers. http://www.tlri.org.nz/pdfs/9211_finalreport.pdf (accessed 21 Sept. 2005).

    Swedish Ministry of Education and Research. 2001. Den öppna högskolan [The open university]. Utbildningsdepartementet Prop. 2001:02.

    Tatzl, Dietmar. 2011. English-medium masters’ programmes at an Austrian university of applied sciences: Attitudes, experiences and challenges. Journal of English for Academic Purposes 10. 252–270.

    Thøgersen, Jacob & John Airey. 2011. Lecturing undergraduate science in Danish and in English: A comparison of speaking rate and rhetorical style. English for Specific Purposes 30. 209–21.

    Towell, Richard, Rodger Hawkins & Nives Bazergui. 1996. The Development of Fluency in Advanced Learners of French. Applied Linguistics 17. 84–119.

    Üstünel, Eda & Paul Seedhouse. 2005. Why that, in that language, right now? Code-switching and pedagogical focus. International Journal of Applied Linguistics 15. 302–25.

    Vinke, Adriana A. 1995. English as the medium of instruction in Dutch engineering education Doctoral Thesis, Department of Communication and Education, Delft University of Technology. Delft, The Netherlands: Department of Communication and Education, Delft University of Technology.

    Vinke, Adriana A., Joke Snippe & Wim Jochems. 1998. English-medium content courses in Non-English higher education: A study of lecturer experiences and teaching behaviours. Teaching in Higher Education 3. 383–94.

    Wächter, Bernd & Friedhelm  Maiworm. 2008. English-taught programmes in European higher education. The picture in 2007. Bonn: Lemmens.

    Werther, Charlotte, Louise Denver, Christian Jensen & Inger M. Mees. 2014. Using English as a medium of instruction at university level in Denmark: the lecturer's perspective. Journal of Multilingual and Multicultural Development 35. 443–462.

    Wignell, Peter. 2007. Vertical and horizontal discourse and the social sciences. In Frances Christie & James R. Martin (eds.), Genre and Institutions: Social Processes in the Workplace and School, 184–204. London: Cassell.

    Willig, Ann C. 1985. A meta-analysis of selected studies on the effectiveness of bilingual education. Review of Educational Research 55. 269–318.

    Zonneveld, Marjolein. 1991. Studeren in Engelstalige, multiculturele situaties. Een exploratieve studie naar mogelijke effecten van integratie van MSc-en regulier onderwijs aan de Landbouwuniversiteit [Studying in English-medium, multicultural situations]: Wageningen, University of Agricultural Sciences, Department of Agricultural Educational Theory.

1234567 1 - 50 of 6575
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf