Change search
Refine search result
123456 1 - 50 of 263
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Aare, Anders
    Stockholm University of the Arts, The Film and Media Department.
    Ljuddesign för scenen2009Book (Other academic)
  • 2.
    Alegre, Tamara
    Stockholm University of the Arts, Dance Department.
    Defining circumstances/spaces/activities for dance:: within my MA in Choreography 2016-2018 at Doch, Stockholm2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Within the frame of an MA, we know from the start that there will be a specific ending; we call it final project, degree project or final presentation and this essay is meant to accompany the journey of the degree project.

    In my case, I want to mention and reflect upon that for me the MA has been a framework for developing and experiencing different types of projects. So not only the project of presenting work at the end of the final semester but long term projects with a broader sense of choreography. Projects that includes social relations and are community based like P0$$€ dance and reading group a weekly extra-scholarly dance and reading group that shares texts and dance material, in a spontaneous and laid-back way, hosted by a different practitioner each time. The invitation from END FEST where I proposed to do a P0$$€ session in a public swimming pool. The future project of proposing slime workshops at cultural centers and youth-clubs, which comes from the experience and the research on the work that will be presented as the degree project called FIEBRE.

    These projects are important for me to highlight because the way I work with choreography is not only about creating final products.

  • 3.
    Areskoug, My
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting. Teaterhögskolan i Stockholm.
    Den kroppsligt tänkande skådespelaren: om mim och mimutbildningen på Teaterhögskolan u Stockholm genom Stanislav Brosowski2007Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    1980 började jag på mimlinjen på Danshögskolan i Stockholm. Jag hade just fyllt 20 år. Vi var fem studenter som hade kommit in på inträdesprov inför en jury på våren. Stanislav anordnade dessutom individuella, där han ensam utgjorde juryn, och där ytterligare fem antogs. Vi var två som hade gått på yrkesförberedande och en från yrkesutbildningen på Balettakademien, en hade gått på Teaterstudion någon hade ingen erfarenhet av teater, en var musiker, någon hade spelat gatuteater utomlands. Adressen var Blasieholmstorg. Undervisningen bedrevs två trappor upp. Stanislav hade ett kontor och omklädningsrum på gatuplan. Lokalerna hade mer en atmosfär av en gammal våning än en skola. All huvudsaklig undervisning skedde i den enda salen; danslektioner, mimlektioner, akrobatiklektioner samt scenframställning. Det var en sal med stuckatur i taket men den var en aning nergången med sprickor i väggarna, urblekta gardiner, några gamla strålkastare och en balettstång. Stora speglar med guldram satt på väggen och på kortsidan stod en vit träbänk. Den vita bänken som alla mimklasser har suttit på medan de tittat på varandras etyder och våndats inför att stiga fram och visa sina egna alster för den stränga mimläraren. En sal, en lärare i mim, en klass på tio studenter. Mimklassens unga kvinnor och män delade ogenerat omklädningsrum och dusch. Plåtskåp stod provisoriskt uppställda.  Ett rum användes som uppehållsrum tillika matplats, inrett med ett kylskåp, några enkla soffor och ett bord. Det var allt.  Efter den fysiska träningen på förmiddagen med morgonlektion i dans och tre timmar mim var vi hungriga, men det var ganska stressande att äta eftersom akrobatiklektionerna låg direkt efter den korta lunchen. Vi åt vår medhavda matsäck och kastade oss in i uppvärmningen på akrobatiken som var tjugo - trettio kullerbyttor framåt med "tour en l 'air" (en piruett i luften) mellan varje kullerbytta och lika många bakåt.  Inför tredje året på utbildningen (1982), flyttade vår klass till lokaler i Teaterhögskolans hus på Södermalm. Högst upp och längst bort i huset fick vi två nyrenoverade salar för vår räkning samt separata omklädningsrum. Stanislav fick ett eget kontor mellan salarna.  Vi studenter fick skolkamrater och en riktig matsal med servering.  Det kändes skönt. Så kom vi att vistas i Teaterhögskolans hus, men fortfarande höra till Danshögskolan. Skolorna hade inget samarbete.  Drygt tio år senare, 1993, blev Mimlinjen en del av Teaterhögskolan.   

  • 4.
    Arlasjö, Lisa
    Stockholm University of the Arts, Dance Pedagogy Department.
    Stretching: en jämförande studie av dess användning i dansundervisning och aktuell forskning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Whether stretching should be used in conjunction with exercise is a much debated subject. Stretching has in a large part of dance training received a major stronghold. Recent research has shown that some forms of stretching can reduce performance. The purpose of this study is to compare the current research regarding stretching and how stretching is used in dance teaching. Based on the questions:

    - What does the current research say about the effects of static and dynamic stretching?

    - Which approach to stretching does a chosen group of dance pedagogues in Sweden have?

    - What are the similarities and differences regarding stretching in current research and in the chosen group of dance pedagogues?

     

    This is examined by doing a research review of stretching, a questionnaire survey for dance pedagogues and by doing a content analysis of this material, and finally a comparison of those results. Research and dance pedagogues agree about the positive effects of dynamic stretching and disagree when it comes to the effects of static stretching. Research agrees that it is negative for performance, while many dance pedagogues mean it is positive for performance. Just as the research results the dance pedagogues disagree about the effects of stretching. But generally, research do not consider stretching to be needed as much as dance pedagogues do.

  • 5.
    Arnell, Malin
    Stockholm University of the Arts, Dance Department. Lunds universitet, Dans- och cirkushögskolan.
    Avhandling / Av_handling (Dissertation / Through_action)2016Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    If we are being-of-the-world, how can we ever avoid participation? From this question Avhandling / Av_handling (Dissertation / Through_ action) unfolds. It invites to engage in an ongoing continuum of entanglements, where the moment of connection is unavoidable. This invitation demands that we are attentive to our mutual co-constitutiveness, that we take responsibility for what gets excluded as well as what comes to matter.

    Avhandling / Av_handling (Dissertation / Through_action) introduces, purposes and explores a specific format, the live dissertation, an academic instance that demands performative responses during the public defense. It is a dissertation in choreography written through space-time-language-matter with and for human and more-than-human bodies, and other discursive-material becomings. By this Avhandling / Av_handling (Dissertation / Through_action) recognizes the force of what Karen Barad conceptualized as ethico-onto-epistemologocial engtanglements through intra-action. It engages a posthumanist and agential-realist reworking of the notion of performativity, in which all bodies (not only human bodies) come to matter through the world’s performativity—its iterative intra-activity. In this framework, knowledge is made as a direct material engagement, a cutting together-apart—a process by which cuts enact violence but also open up and rework agential conditions of possibility.

    During Avhandling / Av_handling (Dissertation / Through_ action) diffractive choreographic methods and techniques, which had been developed through diverse intra-active studies—actions, collaborations, and works that span throughout 2010-2016, were re-activated, applied, manifested, and experienced. These practices were made present through specific agential forces that enacted them—such as breath, text, touch, voice, vegetation, spatial proximity, motion, distance, asphalt, material walls and material voids (the reactor hole), pain, and disgust. These practices also enacted processes of queering causality, agency and relationality, and dislocating authority, while (my / the / our) human and more-than-human body / bodies pursued embodied affinities, and a state of becoming-with. Through these re-activated intra-active studies Avhandling / Av_handling (Dissertation / Through_action) examines and articulates choreography and performance as ever-present negotiations of vulnerability, intimacy, force, and power as enactments that are of-the-world.

    As part of the choreographic practice Sugar Rush Productions | Maria Åkesson together with Tsomak Oga, Sooz Romero, and Debora Vega were video documenting Avhandling / Av_handling (Dissertation / Through_action). This documentation together with other remains (as a non-representative residue) will be made available after the defense here: dissertationthroughaction.space

  • 6.
    Attié, Jasmine
    Stockholm University of the Arts, Dance Pedagogy Department.
    Med golvet som partner: att interagera kontaktimprovisation i en golvklass inom modern och nutida dans2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this study I investigate differences and similarities between contact improvisation and floor work

    within contemporary dance. The aim is to explore whether a floor work class can benefit from integrating

    exercises from contact improvisation.

    To answer these questions I do literature studies, interviews and let a group of dancers explore it through

    movement. The dancers write a self-report in the end where they reflect upon their own experience on

    integrating contact improvisation into a floor class. All my analyses are done using a phenomneographical

    analysis model.

    The result shows that the physical work is quite similar – such as working with the physical laws and the

    body’s functionality. The learning environment is different though, where it is more open and

    experimental within contact improvisation.

    The self-reports show that working with a partner through improvisation can help the dancers to

    understand different themes within the floor work in a deeper/different way. It also creates a more playful

    and easy going climate. As a pedagogue I experience that I give the participants more space to reflect

    together. Difficulties that come up are that the set movement phrases get unclear and that there are many

    things for the dancers to focus on.

  • 7.
    Aujla, I. J.
    et al.
    University of Bedfordshire.
    Nordin-Bates, Sanna M
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, Sport Psychology research group.
    Redding, E.
    Trinity Laban Conservatoire of Music and Dance.
    Jobbins, V.
    Trinity Laban Conservatoire of Music and Dance.
    Developing talent among young dancers: Findings from the UK Centres for Advanced Training2014In: Theatre, dance and performance training, ISSN 1944-3927, Vol. 5, no 1, p. 15-30Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The identification and development of talent is a key concern for many dance educators, yet little research has been conducted in the area. In order to understand better how to optimise dance talent development among young people, systematic and rigorous research is needed. This paper summarises and discusses the key findings of a ground-breaking longitudinal interdisciplinary research project into dance talent development. Over two years, almost 800 young dancers enrolled at one of the eight nationwide Centres for Advanced Training (CATs) participated in the project. Physical factors, psychological characteristics, and injury data were collected quantitatively while the students' thoughts and perspectives on commitment, creativity and cultural variables were captured using qualitative methods. The largest study of its kind, the project yielded a wide range of findings with a number of practical implications. The main focus of this paper is on how the project findings apply to important pedagogic topics such as audition criteria, passion and commitment, and teaching behaviour. The area of talent identification and development is complex, yet this research has begun to shed new light on the notion of talent and has provided novel insights to support its development.

  • 8.
    Beckman, Margot
    Stockholm University of the Arts.
    Shakespeare, Molière och andra: versbok för teatern2011 (ed. Ny uppl)Book (Other academic)
  • 9.
    Berglund, Sofia
    Stockholm University of the Arts, Dance Pedagogy Department.
    Att förmedla tolkning -: om interpretation i klassisk balettundervisning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to increase the awareness about the use of interpretation in classical ballet education through qualitative methods and a phenomenographical approach. Three ballet pedagogues are interwiewed about two phenomena. Firstly how they percieve interpretation and secondly in what ways they percieve their use of it in teaching. The interwiews are transcribed and represents the data for a phenomenographical analysis in which seven description categories are created in two category systems. Each system describes a phenomenon and the second system is a development of the first. Conclusions from the analysis suggests that interpretation can be percieved as a teaching method, a separate unit, a necessary ability for a dancer as well as a part of life. Interpretation as a teaching method can in turn be used by the teachers to evaluate themselves or their students or to help the students achieve greater understanding of classical ballet, for example technical difficulties. Furthermore, it is also percieved as something used to create dance out of movement.

  • 10.
    Bjerge, Cassandra
    Stockholm University of the Arts, Dance Pedagogy Department.
    Momentum:: en uppsats ur en icke konstnärlig kontext2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 11.
    Björkman, Susanne
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting.
    Vem sätter tonen?2007Book (Other academic)
  • 12.
    Blåsjö, Mona
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Swedish Language and Multilingualism, Scandinavian Languages.
    Porträtt: Röörigt språk2015In: Språktidningen, ISSN 1654-5028, , p. 6p. 34-39Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Skådespelaren och regissören Gunilla Röör tar i så hon spricker. Hon kan välja bort vardagsspråk, för det är inte vardag. Det är teater.

  • 13.
    Bodin, Per-Arne
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Slavic and Baltic Studies, Finnish, Dutch, and German, Slavic Languages.
    Prima ballerina2017In: Axess, ISSN 1651-0941, no 9, p. 66-67Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 14.
    Bolladóttir, Birna
    Stockholm University of the Arts, Dance Pedagogy Department.
    Varumärket barndans: en studie av hur privata dansskolor i Stockholm marknadsför barndans och hur det påverkar pedagogiskt och konstnärligt arbete2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this study I analyze the marketing strategies of the six biggest private dance schools in Stockholm, Sweden, through their official websites. As a target I have chosen to focus on dance for children in the age of two to five. The purpose is to summarize the information about the school’s range of courses offered, their target groups and their pedagogic ideology. The aim is also to gain a deeper understanding of the school’s view on dance as an art form versus a commercial field, and the possible influence of these on the teachers and their pupils. With an objective approach I have chosen an image- and content analysis as a method. The study shows that the schools aim towards a limited group of gender-stereotypical children of which they portray a unilateral image of; where variation of ethnicities and body types is limited. The results show as well that the schools have a major commercial focus in their marketing as they both verbally and visually highlight scenic performance. This assumingly suggests that their pedagogic practice has its ground in choreographic work, even with the young ages. This creates a complication as the commercial agenda collides with the artisic vision of a higher educated dance pedagogue.

  • 15.
    Bork Petersen, Franziska
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies.
    ”Movement never lies”: How assumptions of authenticity mystify dance2014In: Terpsichore, ISSN 1901-6743Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 16.
    Bresin, Roberto
    et al.
    KTH, School of Computer Science and Communication (CSC), Media Technology and Interaction Design, MID.
    Elblaus, Ludvig
    KTH, School of Computer Science and Communication (CSC), Media Technology and Interaction Design, MID.
    Frid, Emma
    KTH, School of Computer Science and Communication (CSC), Media Technology and Interaction Design, MID.
    Favero, Federico
    KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE).
    Annersten, Lars
    Musikverket.
    Berner, David
    Musikverket.
    Morreale, Fabio
    Queen Mary University of London.
    SOUND FOREST/LJUDSKOGEN: A LARGE-SCALE STRING-BASED INTERACTIVE MUSICAL INSTRUMENT2016In: Sound and Music Computing 2016, SMC Sound&Music Computing NETWORK , 2016, p. 79-84Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

     In this paper we present a string-based, interactive, largescale installation for a new museum dedicated to performing arts, Scenkonstmuseet, which will be inaugurated in 2017 in Stockholm, Sweden. The installation will occupy an entire room that measures 10x5 meters. We aim to create a digital musical instrument (DMI) that facilitates intuitive musical interaction, thereby enabling visitors to quickly start creating music either alone or together. The interface should be able to serve as a pedagogical tool; visitors should be able to learn about concepts related to music and music making by interacting with the DMI. Since the lifespan of the installation will be approximately five years, one main concern is to create an experience that will encourage visitors to return to the museum for continued instrument exploration. In other words, the DMI should be designed to facilitate long-term engagement. Finally, an important aspect in the design of the installation is that the DMI should be accessible and provide a rich experience for all museum visitors, regardless of age or abilities.

  • 17.
    Burman, Christo
    Umeå University, Faculty of Arts, Department of culture and media studies.
    Martyrologion: Dagböcker 1970-19862012Collection (editor) (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    The collected diaries of Andrei Tarkovsky (1932-1986), for the first time published in Swedish. They cover the director's life, work and the increasing difficulties he encountered in the Soviet Union and the time of his exile in Western Europe. Internationally Tarkovsky's diaries were widely reviewed and considered to be a valuable addition to the Tarkovsky canon. They are professional and personal: thoughts on film sit alongside household chores, notes about friends and family. The diaries have been translated from its Russian original by Håkan Lövgren. This Swedish edition of the diaries is the most complete edition to date.

  • 18.
    Claeson, Karin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies.
    Kroppens Kultur: Fysisk teater som begrepp, dess diskurs och status på teaterfältet.2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This master’s thesis discusses the term physical theatre from a discourse point of view. It also focuses on aspects of power from a field theory perspective. The main theory used is Pierre Bourdieu’s field theory, and I try to apply this onto critical discourse analysis, mainly taken from Michel Foucault. The forms of physical theatre I focus on are mainly commedia dell’arte, theatre forms inspiredby Grotowski and Artaud, as well as mime, performance and contemporary circus. These are all theatre forms that focus especially on the body. My aim is to explore the status and discourse of physical theatre in Sweden today.

    The thesis is divided into two main parts. First, I present research concerning empirical data, where I search for the term physical theatre, as well as other forms of describing these theatre forms, in magazines, theatre playlists, texts about theatre troups etc. The term physical theatre is not very common in these texts, it is often described as dance-theatre for example. It is also prominent that the view on what physical theatre is has changed, theatre forms which focus on the body and its expression have been incorporated into the major theatre field, and are no longer considered odd or different. Physical comedy, however, still stands out. Although it seems that it has become increasingly popular, it has somewhat moved away from the serious forms of physical theatre.

    The second part of the thesis approaches the subject from a more theorising point of view, where the discussion itself is the main focus. I start off by discussing the term physical theatre and its aesthetics – how its meaning has changed from being something avant-garde to something that is considered “normal”. Thereafter I discuss the status of the physical theatre forms, and apply them onto Bourdieu’s field theory. Physical comedy has not yet acquired the status of ”high culture”, whereas the serious, more “arty” forms of physical theatre are on different positions in the theatre field, and even on the physical theatre field. I also discuss how this can be transferred to theories about popular culture, and the interesting things that happens when the once very popular, low-status theatre form commedia dell’arte is situated in a high culture theatre house, Kungliga Dramatiska Teatern, in Sweden. I continue to discuss marginalised forms of theatre from a sub-culturalperspective, fighting both against and inside the dominant culture to gain status in the theatre field. After this, I discuss how the physical theatre’s new discourse has changed because of the newly found interest in contemporary circus, research projects in universities as well as higher education in physical art forms. The conclusion is that the term physical theatre still can be useful to describe different forms of theatre, although it is quite vague and has changed significally.

  • 19.
    Czarnecki Plaude, Aleksandra
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting.
    Kroppsliga iakttagelser: kroppen som instrument - på spaning efter nya kroppsliga kompetenser2015Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Projektet söker dels efter relevanta former och forum för möten mellan å ena sidan teatrala, å andra sidan mediala principer med fokus på ett fördjupat och kvalitativt kroppsligt arbete; dels vill det utveckla pedagogiska verktyg för ämnet kroppen som instrument och rörelsegestaltning i förhållande till film och media, inklusive tvärdisciplinära möten.

    Aleksandra Czarnecki Plaude, lektor i rörelsegestaltning och rytmik vid StDH/Stockholms konstnärliga högskola, berättar om bakgrunden till projektets uppkomst:

    - Efter ett mångårigt arbete som rörelsepedagog med specialisering mot skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text, och som pedagog och teaterkoreograf, har jag börjat intressera mig för att undersöka hur min kunskap kring skådespelarens kroppsliga kompetens kan ”lånas” och ”översättas” i möte med flera konstnärliga discipliner, utanför scenområdet.

    Sedan några år tillbaka har jag börjat möta och arbeta med studenter och deras lärare inom film- och mediaområden. Att mötas över gränserna är en spännande och utmanande process som inspirerar, speglar mitt egna arbetsfält, väcker frågor och påminner om vikten av återkoppling till min egen rot. Under dessa samarbeten har jag upptäckt att kroppen som instrument och fysikalisering av tanke inte enbart är en viktig kompetens för skådespelaren, dansaren eller scenkonstnären.

    Kroppen finns närvarande i all konstnärlig verksamhet som på något sätt förhåller sig till berättelsen om människan. Tanken om kroppen är däremot inte nödvändigvis det samma som en kroppslig eller förkroppsligad tanke och det är denna nyansering och problematisering av kroppslig kompetens som ligger till grund för mitt KU- arbete 2013-2014.

  • 20.
    Czarnecki Plaude, Aleksandra
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting.
    Skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text2011Book (Other academic)
    Abstract [sv]

    Under projektet ”Skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text” har jag i flera månaders tid och i samarbete med de yrkesverksamma fått möjlighet att ge mig hän och utforska en del av skådespelarens processer. Denna erfarenhet har gett nytt ljus på mitt arbete som pedagog och gett en större inblick i den yrkesspecifika komplexiteten som skådespelarkonsten innebär. Mitt arbete som pedagog har alltid präglats av ett brinnande intresse för och en kärlek till teatern och till skådespelaren – yrkesmänniskan. Efter att ha genomfört projektet har jag mött de processer som en skådespelare faktiskt utsätter sig för i och med sitt yrkesval. De nya insikterna har förstärkt min beundran för alla som dedicerar sitt yrkesliv åt skådespeleri. Mitt eget konstnärliga arbete tar avstamp i musik, rörelse och poesi. Jag väljer därför att avsluta denna reflekterande text med en poetisk hyllning till skådespelarens arbete och låter min landsmaninna Wislawa Szymborska och hennes dikt sätta punkt för denna reflekterande text kring skådespelarens arbete med kroppen och dramatisk text.

  • 21.
    Dahlberg, Therese
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting.
    DOKUMENTATION: RÖRELSELEKTOR ALEKSANDRA CZARNECKI PLAUDES ARBETEMAGISTERPROGRAMMET FRÅN TROJA TILL VERDUN 2013 – 20142014Other (Other academic)
    Abstract [sv]

    Jag som dokumenterat Aleksandras arbete heter Therese Dahlberg. Jag följde Aleksandras arbete med hennes studenter under första hälften av höstterminen 2013.Arbetet tog studenterna och Aleksandra på en resa till Belgien och Frankrike men framför allt har de färdatspå minnets vägar. Med kollektiv trafik. Det kollektiva minnets färdmedel.Jag har följt med som en nyfiken medresenär. Jag har använt kameran för att fånga bilder, videofilmen för attfånga skeenden och pennan för att fånga reflektioner. Detta är den skriftliga delen med utvalda fotografieroch till de flesta passager finns ytterligare bilder och dessutom rörligt material. Dokumentationen är tänktsom en uppsamling av material inför Aleksandras fortsatta arbete i hennes konstnärliga utvecklingsprojekt –Kroppen som instrument - På spaning efter nya kroppsliga kompetenser.

  • 22.
    Dammann, Guy
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Musicology. Uppsala Univ, Uppsala, Sweden..
    Hamlet: From his lowest note to the top of his compass2017In: TLS - The Times Literary Supplement, ISSN 0307-661X, E-ISSN 1366-7211, no 5960, p. 21-22Article, book review (Other academic)
  • 23.
    Dammann, Guy
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Musicology.
    In the beginning was the deed: review of Szenen Aus Goethes Faust2017In: TLS - The Times Literary Supplement, ISSN 0307-661X, E-ISSN 1366-7211, no 5978, p. 22-23Article in journal (Refereed)
  • 24.
    Dammann, Guy
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Musicology.
    Letters gone astray: [Review of: Das Jagdgewehr, Carmen, The Barber of Seville]2018In: TLS - The Times Literary Supplement, ISSN 0307-661X, E-ISSN 1366-7211, no 6024, p. 19-19Article, book review (Other academic)
  • 25.
    Dammann, Guy
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Musicology.
    Marnie2017In: TLS - The Times Literary Supplement, ISSN 0307-661X, E-ISSN 1366-7211, no 5982, p. 24-24Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Review of Nico Muhly MARNIE, English National Opera.

  • 26.
    Dammann, Guy
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Musicology. Crit Circle, Mus Sect, London, England..
    Puccini - La Boheme2017In: TLS - The Times Literary Supplement, ISSN 0307-661X, E-ISSN 1366-7211, no 5974, p. 19-19Article, book review (Other academic)
  • 27.
    Dammann, Guy
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Musicology.
    The impact of kitsch2017In: TLS - The Times Literary Supplement, ISSN 0307-661X, E-ISSN 1366-7211, no 5962, p. 21-22Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 28.
    Dammann, Guy
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Arts, Department of Musicology.
    The music of time: Review of Der Ring Des Nibelungen, Stockholm Royal Opera2017In: TLS - The Times Literary Supplement, ISSN 0307-661X, E-ISSN 1366-7211, no 5957, p. 20-22Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 29.
    Edemo, Gunilla
    et al.
    Stockholm University of the Arts, The Department for Acting. Teaterhögskolan i Stockholm.
    Envoll, IdaStockholm University of the Arts, The Department for Acting. Teaterhögskolan i Stockholm.
    Att gestalta kön: berättelser om scenkonst, makt och medvetna val2009Collection (editor) (Other academic)
    Abstract [sv]

    Boken du håller i din hand är en slutrapport från projektet Att gestalta kön – ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt kring genusperspektiv vid Sveriges högskoleutbildningar för skådespelare, musikalartister och mimare.

     Syftet med projektet har varit att skapa kunskap om de konstnärliga och pedagogiska val som görs i arbetsprocesserna vid våra utbildningar. Lärarens målsättning har varit att kunna göra aktiva och medvetna val i sin pedagogiska praktik, ur genus- och jämställdhetsperspektiv. Studentens målsättning har varit att kunna göra aktiva och medvetna konstnärliga val i sin gestaltning, ur genusperspektiv. Alla deltagare har haft som mål att utveckla sin förmåga till kritisk reflektion kring såväl sitt eget som andras arbete.

     Allt arbete i projektet har varit processinriktat. Vår erfarenhet är att det sällan fungerar med någon »quick fix« i form av till exempel generella regler för hur antagningsförfarande, urval av texter eller gestaltning ska gå till. I stället har vårt arbete i projektet handlat om komplexitet och paradoxer i ett ständigt växelspel mellan det specifika (just här och nu) och det generella (mönster som vi ser inom scenkonsten och i samhället) i såväl reflektion som praktik. Ungefär som det alltid är när man arbetar med konstnärliga processer alltså, fast i och med projektet så har det skett ur för oss nya perspektiv.

    I skådespelarens yrkesutbildning reflekterar man ständigt över hur människor beter sig. Studenter och pedagoger rannsakar rollerna, deras handlingar, känslor och livsval. Detta sker i samtal, men framför allt i handling. Man prövar olika perspektiv, tar olika grepp på det dramatiska materialet och undersöker rollfigurens liv ner till minsta nervryckning. I det projekt som nu ligger framför skådespelarutbildningarna, Att gestalta kön, riktas det undersökande ögat mot oss själva. Med samma skarpa och nyfikna öga som vi använder mot rollfigurernas liv och relationer ska vi undersöka våra egna vanor, våra kroppsliga val och de maktrelationer som finns i det dagliga arbetet på skolorna. Det är naturligtvis en utmaning som heter duga: frågorna kan vara om detta är möjligt, vem ska i så fall granska vem och inte minst den viktigaste frågan: kan vi som arbetar med skådespelarutbildning ta till oss kunskaper och åsikter om oss själva som är kritiska?

     Precis som läraren och forskaren Kent Sjöström (Teaterhögskolan i Malmö), som vi citerar här ovan, förutsåg i sitt tal under projektets kickoff vid Teaterbiennalen i Örebro 2007, så har det inte blivit en helt enkel och smärtfri process. I den här boken finns berättelser om konflikter och motsättningar, såväl inom våra organisationer som i mötet med scenkonstbranschen. Men det har också varit ett lustfyllt arbete, flera berättelser uttrycker en glädje som finns i att erövra nya verktyg och förhållningssätt till scenkonst, pedagogik och ett yrkesliv som scenkonstnär.

    Vi har arbetat med projektets målsättningar inom fyra verksamhetsområden:

     » scenisk gestaltning

    » dramatik, lyrik, musikdramatik

    » könsmedveten pedagogik

    » scenkonstbranschen

     

    Det är väldigt intressant nu i efterhand att se

    att just styrgruppen för ett genus- och jämställdhetsprojekt

    var så otroligt hierarkisk! /Student i malmö

    Boken rymmer berättelser som berör dessa områden, ur studenters, lärares och projektledningens perspektiv. Dessutom finns berättelser om projektet som samarbetsform. Bara detta att upprätta en femte enhet mellan fyra organisationer, var en utmaning. Vi behövde ett demokratiskt organ som kunde formulera målsättningar, styra projektet och fungera som en plattform för samarbetet. Projektets styrgrupp bestod av representanter för ledning, lärare och studenter, och ordförandeskapet roterade mellan högskolorna. Styrgruppsarbetet blev i sig en lärorik resa som gav insikter om hur makt och ansvar kan fördelas och brukas för att skapa delaktighet och effektivitet.

    Det är inte några färdiga resultat vi har att presentera i den här rapporten. Du som läsare får i stället en inblick i en pågående process. Arbetet med rapporten har i själva verket varit en del av lärandet i projektet. Alla studenter och medarbetare har erbjudits möjligheten att berätta om sina erfarenheter. Till vår hjälp har vi i redaktionen haft ett redaktionsråd bestående av lärare och studenter som kommit med idéer till texter och peppat sina kollegor att skriva. Vi citerar också dokumentation och utvärderingar från aktiviteter vi haft under åren. Och flera texter bygger på transkriberingar från de seminarier vi hade i samband med projektets avslutning vid Teaterbiennalen i Borås 2009. Vi har dessutom valt att anlita en frilansjournalist för att ur en utomståendes perspektiv berätta historien om det öppna brev som skrevs av två studenter mitt under projektet, och som uppmärksammades i branschen.

    De berättelser som vi samlat i rapporten ger en bild av hur projektet fungerat i praktiken: erövra ett språk, samtala, pröva, reflektera, påstå något, pröva igen och kanske påstå motsatsen. Arbetet går nu vidare, projektets målsättningar lever kvar och har vässats inför framtiden, som du kan se på s. 14–17.

    Jag är imponerad av det mod som jag möter hos

    studenterna. Det förändrar mig. Jag möter unga

    människor som vågar prova nya saker, som vågar

    ifrågasätta sig själva och göra det fullt ut. Jag blir

    modig också, bara av att se detta. /Lärare i Stockholm

     Samarbetet mellan de fyra högskolorna kommer fortsätta att fördjupas och vi kommer även i framtiden att dela med oss till scenkonstbranschen och publiken av det arbete som vi gör.

     Den här boken är alltså inte de sista ord som sägs om projektet Att gestalta kön eller om vårt arbete med genusperspektiv och andra normkritiska perspektiv. Vi är övertygade om att studenter och medarbetare kommer att ha fler och andra historier att berätta i olika former under en lång tid framöver: i intervjuer, seminarier, artiklar och i framtidens konstnärliga forskning. Och en generation skådespelare har med sig verktyg från projektet, som kommer att göra skillnad i den gestaltning som publiken möter, även om det är för tidigt att säga på vilka sätt.

     Särskilt förväntansfulla är vi inför att den utomstående forskare som vi haft förmånen att samarbeta med, kultursociologen Anna Lund, kommer att bearbeta allt det material som hon samlat in genom att delta i projektet, intervjua och samtala med oss som studerar och arbetar vid utbildningarna. I den här boken berättar Anna om studenternas möte med scenkonstbranschen, men hennes fortsatta forskning kommer att ge fler berättelser om vad som hänt under åren med projektet och vilka förändringar det lett till inom våra organisationer.

     Du som läser kommer upptäcka att det är skådespelaren som är normen i rapporten. Så har det varit i projektet också. Som det är med normer, så avspeglar de sig helt konkret i hur resurser i form av tid och utrymme fördelas. De studenter som utbildar sig till mimare i Stockholm, musikalartister i Göteborg, dramatiker och regissörer i Malmö har också varit med i projektet, men mer eller mindre som undantag från skådespelarnormen. De har i mindre

    Jag är så oerhört tacksam för att ha fått ta del

    av det här projektet. Det har gett mig många

    nya tankar, mycket styrka, verktyg, ord och en

    ytterligare mening till varför jag vill arbeta med

    teater. Det har gett mig forum att diskutera

    »tysta saker« öppet och lyft frågor jag

    brottats med hela livet. /Student i Malmö

    utsträckning valt att medverka i den här boken. Detsamma gäller den tekniska och administrativa personalen, som involverades i projektet i ett sent stadium, när studenter och lärare redan formulerat målsättningar och var igång med arbetet. Det finns olika anledningar till att det sett ut så och vi är självkritiska till det och tycker att det är viktigt att vi fortsätter granska våra normer så att alla studenter och medarbetare kan göras delaktiga i det fortsatta arbetet.

    Med detta sagt, så önskar vi dig trevlig läsning! Vi hoppas att bokens många berättelser ska inspirera dig som arbetar med (scen)konst eller (scen)konstnärlig utbildning till att initiera och driva utvecklingsarbete ur genus- och jämställdhetsperspektiv. Vi vill också att de ska utmana dig till att se din egen verksamhet ur nya perspektiv. Stockholm och Göteborg i november 2009 Redaktionen, på uppdrag av projektets styrgrupp

    »Projektet är till för oss, det är inte vi som är till för

    projektet«; denna återkommande formulering uttrycker

    en sympatisk inställning som jag finner riktig

    och väsentlig att betona. När nu slutrapporten ska

    utformas är det därför viktigt och bra att studenternas

    och personalens röster ges stort utrymme. De bildar

    en mosaik där var och en kan bidra med intressanta

    synpunkter, erfarenheter och perspektiv, somliga

    individuella, en del mer övergripande. /Lärare i Malmö

    Att gestalta kön är ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt kring genusperspektiv som under två läsår bedrivits vid Sveriges högskoleutbildningar för skådespelare, musikalartister och mimare: Teaterhögskolan i Malmö (Lunds universitet), Teaterhögskolan i Stockholm, Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet samt Teaterhögskolan i Luleå (Luleå Tekniska universitet).

    Övergripande mål

    » Studenten kan göra aktiva och medvetna konstnärliga val i sin gestaltning, ur genusperspektiv. Studenten kan muntligt beskriva sina konstnärliga val samt kritiskt reflektera över både egna och andras konstnärliga val. » Läraren kan göra aktiva och medvetna pedagogiska val i sin undervisning. Dessa val syftar till en undervisningssituation där manliga och kvinnliga studenter har likvärdiga villkor för lärande och full integritet. Läraren kan muntligt beskriva sina pedagogiska val samt kritiskt reflektera över både egna och andras pedagogiska val, ur genus- och jämställdhetsperspektiv.

    Styrning

    Projektet styrdes av en styrgrupp, bestående av representanter för ledning, kollegium och studenter vid de fyra lärosätena. Styrgruppen formulerade projektplan med mål och delmål, beslutade över budget, gjorde prioriteringar av verksamhetsområden och aktiviteter. Ordförandeskapet roterade mellan de fyra lärosätena. Det var alltid två ordförande: en anställd och en student. Vid varje lärosäte fanns referensgrupper där styrgruppens ledamöter kunde förbereda och förankra beslut utifrån sina olika perspektiv som chef, lärare eller student.

    Förprojektering

    Under läsåret 2006/2007 arbetade vi med att utforma projektet.Det är första gången som de fyra lärosätena samverkar kring konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsarbete, därför behövde vi en gemensam startsträcka. Projektets förprojekteringsfas finansierades av Statens kulturråd samt av myndigheten NSHU. Under förprojekteringsfasen tog vi fram projektplan och budget samt sökte pengar till genomförandefasen.

    Genomförande

    Projektet startade med en kickoff vid Teaterbiennalen i Örebro den 25 maj 2007, det genomfördes läsåren 2007/2008 och 2008/2009. Genomförandefasen finansieras av Stiftelsen framtidens kultur, som gav 1 miljon kr i anslag till konstnärligt utvecklingsarbete och myndigheten NSHU som gav 2 miljoner kr i anslag till pedagogiskt utvecklingsarbete och nätverksbyggande. Sammanlagd budget för projektets genomförandefas var alltså 3 miljoner. Projektet avslutades genom interna och offentliga seminarier vid Teaterbiennalen i Borås 3–7 juni 2009 samt vid konferensen Challenging Education, Uppsala universitet 14–17 juni 2009.

  • 30.
    Elblaus, Ludvig
    et al.
    Kungliga tekniska högskolan.
    Unander-Scharin, Åsa
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Music and dance.
    Unander-Scharin, Carl
    Karlstad universitet.
    Uncanny materialities: Digital Strategies for Staging Supernatural Themes Drawn from Medieval Ballads2017In: Leonardo music journal, ISSN 0961-1215, E-ISSN 1531-4812, Vol. 27, no 1, p. 62-66Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    n the medieval tradition of ballads, a recurring theme is that of transformation. In a staged concert for chamber orchestra, singers and dancers called Varelser och Ballader (Beings and Ballads), we explored this theme using ballads coupled with contemporary poetry and new music. The performance made use of custom-made digital musical instruments, using video analysis and large-scale physical interfaces for transformative purposes. In this article, we describe the piece itself as well as how uncanny qualities of the digital were used to emphasize eerie themes of transformation and deception by the supernatural beings found in the medieval ballads.

  • 31.
    Eriksson, Anders
    et al.
    KTH, School of Engineering Sciences (SCI), Mechanics, Structural Mechanics.
    Ölme, Rasmus
    KTH, School of Computer Science and Communication (CSC), Media technology and interaction design, MID.
    Functional movements2012In: (What´s) the matter with method, Kortrijk, Belgium, 2012Conference paper (Other academic)
  • 32.
    Fahlgren, Siv
    et al.
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Giritli Nygren, Katarina
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Granberg, Magnus
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Social Sciences.
    Johansson, Anders
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Söderberg, Eva
    Mid Sweden University, Faculty of Human Sciences, Department of Humanities.
    Having Your Cake and Eating It?: The “Painful Cake” Incident of 2012 Examined2015In: Konsthistorisk Tidskrift, ISSN 0023-3609, E-ISSN 1651-2294, Vol. 84, no 1, p. 55-70Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    On the 15th of April, 2012, The Modern Museum (Modernamuseet) in Stockholm celebrated the World Art Day by having a reception with the Swedish cultural minister present, at which an artwork in the form of a cake made in the likeness of the body of a caricatured black woman was served, cut up and eaten, while the artist, masked as the cakes head, screamed. This conceptual, relational, and contextualizing artwork, which leads to a much heated debate in Sweden and which was also internationally picked up on, was made by the explicitly anti-racist artist Makode Linde. In this article, we explore the problem of this event in terms of its sociocultural significance. How did we react upon the drama that we were following from a distance? What did it make us see? What questions did the incident raise about the Swedish society of today? These are examples of the questions we as gender researchers working in Sweden will discuss in the form of a triptych. We use the triptych metaphor as a tool for opening dialogue. By opening its panels it becomes possible to decommodify the single image of the artwork and make relations between agents traceable, visible, and readable.

  • 33.
    Feldhandler, Samuel
    Stockholm University of the Arts, Dance Department.
    On Temperament, Steps and other Apparatuses of my Choreographic Practice:2018Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Similarly to how I write dance, my approach to writing this essay will be descriptive, in such a way developed by Simon Hecquet and Sabine Prokhoris in their book Fabriques de la Danse1. Description for them is a way to construct gazes or manners of seeing2 and not merely the communication of a preexisting gaze. In such, it is a mode of giving accounts to another as well as to oneself. In this giving of accounts, my aim is to dissect some of the choreographic apparatuses I have been developing throughout the years, analyse what they do and if they are useful in fulfilling what I want my work to do. This essay will consider my entire body of works and will especially focus on the current work ’d he meant vary a shin’s, a dance trio for Eva Honings, Lena Schattenberg and myself.

  • 34.
    Flygare Bengtsson, Susanna
    Linnaeus University, Faculty of Arts and Humanities, Department of Film and Literature.
    Övergång2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    A one act play consisting in short scenes at a crossing. We meet different people a short moment, while they are waiting for the green light. In a break, more or less welcome, where other transitions and obstacles to cross in life are felt. In dialogue and in silence.

    Theme / Idea: To be put on pause or coming over. Play time about 1 h.

  • 35.
    Foka, Anna
    Umeå University, Faculty of Arts, Humlab.
    Remixing Classics for the Screen: Woody Allen and the Classical Tradition2015In: Studia Oliveriana, ISSN 0562-2964, Vol. 1, p. 55-76Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Several films by Woody Allen (Interiors, Oedipus Wrecks, Match Point and Mighty Aphrodite) contain elements of classical tradition that have been neglected or oversimplified by film scholarship as references to the director’s personal engagement with psychoanalysis. Using Mighty Aphrodite (1995) as illustration, I argue that these films convey the expression of contemporary social issues through a complex and multi-layered reception of classical culture that goes beyond pure psychoanalysis. In Mighty Aphrodite, specifically, Allen deploys the strict formalism of tragedy and the myth of Oedipus as film mechanisms for contemporary societal discourse. Via evaluation of film and narrative, I demonstrate that Allen’s classical reception is self-reflexive as it refers back to the very processes of performative arts. Furthermore, Allen utilizes the classical tradition as a form of expression in contemporary classical Hollywood narratives and creates a rich cultural experience for his audience; a cinematic treatise on cultural remix, dramatic formalism and classical reception per se.  

     

  • 36.
    Foka, Anna
    Umeå universitet, Humlab.
    Remixing Classics for the Screen: Woody Allen and the Classical Tradition2015In: Studia Oliveriana, ISSN 0562-2964, Vol. 1, p. 55-76Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Several films by Woody Allen (Interiors, Oedipus Wrecks, Match Point and Mighty Aphrodite) contain elements of classical tradition that have been neglected or oversimplified by film scholarship as references to the director’s personal engagement with psychoanalysis. Using Mighty Aphrodite (1995) as illustration, I argue that these films convey the expression of contemporary social issues through a complex and multi-layered reception of classical culture that goes beyond pure psychoanalysis. In Mighty Aphrodite, specifically, Allen deploys the strict formalism of tragedy and the myth of Oedipus as film mechanisms for contemporary societal discourse. Via evaluation of film and narrative, I demonstrate that Allen’s classical reception is self-reflexive as it refers back to the very processes of performative arts. Furthermore, Allen utilizes the classical tradition as a form of expression in contemporary classical Hollywood narratives and creates a rich cultural experience for his audience; a cinematic treatise on cultural remix, dramatic formalism and classical reception per se.  

     

  • 37.
    Fopp, David
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Centre for Teaching and Learning in the Humanities (CeHum).
    Regi med barn och unga: En studie av hur personregi används i barn- och ungdomsteaterverksamhet2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hur arbetar regissörer och dramapedagoger med barn med ”personregi” - alltså med feedbacken som hjälper till att ett barn hittar ett uttryckssätt som är trovärdigt, ett sätt att spela som är livligt. Hur gör man och varför? Vad är det för en typ av handling, interaktion? Syftet med arbetet är att förstå och tydliggöra en ganska dold och mystisk verksamhet; att inspirera alla intresserade till utvecklat egen verksamhet; att lyfta fram en interaktion där barnen blir hjälpt till och värdesatt i deras spontana tillvaro.

    Arbetets metodik är inspirerad av ”grundad teori” och närmar sig den konkreta sociala interaktionen genom att föra öppen strukturerade samtal med regissörer och dramapedagoger som är verksamma i stora mest kommunala barn/ungdomsteater: Vår Teater/Kulturskolan, Enskedespelet, Sagateatern Lidingö, Ung teater Täby, Skara Skolscen samt Stockholms Stadsteater och Dramaten. Utifrån det material föreslås en systematisering av de olika metoder hur man arbetar som regissör med just personregi. Teoribakgrunden är Daniel Stern och Anders Brobergs utvecklingspsykologi å ena sidan; och de implicita teorierna i internationella skådespeleri/regihandböcker å andra.

    Resultatet visar att det finns en skillnad i regiarbetet när det gäller 7-12-åringar respektive 12-20-åringar. Med de yngre arbetar man utan text. Däremot bygger verksamheten i alla åldrar på stolpmanus som regissören arbetar fram med barnen utifrån improvisationer i en ömsesidig inspirerande process av att hitta-på och ta-upp. I nästa steg är huvuduppgiften för personregissörerna att hjälpa till att försätta barnen i den specifika stämningsfulla situationen som scenen kräver. Som personregins metoder (i alla åldrar) för finarbetet dyker många olika ”verktyg” upp: kognitiva (1) som att prata om ”varför” någon gör något (a), vad någon ”vill” med en handling eller mening (b) eller om hur man ska ”tänka” medan man spelar en mening (c); kroppsliga (2) som att hitta nya rörelsemönster och uttryckssätt (a) eller agera ”som-om” man vore själv rollfiguren (b); samspelsmässiga (3) som att ta upp impulser från den andres blick eller situationen själv. Hur sceneriet exakt ska se ut bestämmer man sent i repetitionsarbetet. Alla är överens om att personregins arbete utgör en unik och värdefull situation där en vuxen hjälper ett barn att hitta sin fantasi och att våga gestalta en annan varelse.

  • 38.
    Fornäs, Johan
    Göteborgs universitet.
    Nio år efter Tältprojektet: Rapport från ett seminarium 12-13/1 19861986Report (Other academic)
  • 39. Fornäs, Johan
    et al.
    Lindberg, Ulf
    Hansson, Lars
    Tältprojektet: Vi äro tusenden1977In: Tekla: Teori och klasskamp, ISSN 0348-7253, no 3/4, p. 94-104Article in journal (Other academic)
  • 40.
    Forssell, Jonas
    Stockholm University of the Arts, University College of Opera. Konstnärliga fakulteten vid Lunds universitet.
    Textens transfigurationer2015Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    This thesis focuses on the opera text enlightened from four different perspectives: the translator, the librettist, the composer and finally the singer, based on the author’s thirty years of professsional practice, in the spirit of Donald A. Schön’s study from 1983: The Reflective Practitioner; How professionals think in action. The method is basically hermeneutic and the esthetics inspired by Umberto Eco’s Opera Aperta (”The Open Work”) from 1962. Questions from within the perspective of the translator are: In what ways does opera translation differ from other forms of translation, and how does an opera translator work? What is the history of “opera in the ver-nacular” compared to “opera in original language” and are singable translations needed whatsoever in the modern era of subtitling? The perspective of the librettist examines the opera form’s SWOT-analysis, the differences from other “storytelling” art forms, the task of making an adaption compared to choosing to create an original plot, the matter of taste and building the form from dramaturgical principles, the shaping of aria texts, the importance of tight collaboration and cutting, cutting, cutting (“a libretto cannot be short enough” Edgar Istel, 1922). The composer’s perspective contains practical and theoretical words of advice and examples from practice, together with a so ”think aloud”-study from within a composer’s thought process while working. The final chapter, from the singer’s perspective, focuses on whether modern vocal ideals and singing “in original language”, with subtitles, together with expanding performance halls, have made opera text harder to perceive, and rendered earlier established texting techniques forgotten or obsolete. The answers to all these questions are complex. This thesis concludes that the opera form is still expanding, but not necessarily in the direction of creating a new, contemporary canon. “There are about 600 opera houses in the world, all are ‘National Galleries’, none is the Tate Modern” (Per-Erik Öhrn, 2012), but there are also opportunities. Almost all successful new opera productions in recent years have their librettos written in English, a language traditionnally regarded as “weak” in the field of opera. Opera audiences worldwide are nowadays accustomed to hearing and understanding sung English words and comprehending a dramatic context when expressed in English, thanks to 100 years of Anglo-American dominance in popular music and about 50 years of dominance in television and films.

  • 41.
    Fredriksson, Sandra
    Stockholm University of the Arts, Dance Pedagogy Department.
    Hur skapas dans- och teaterkonst för barn: En undersökning av tre scener i Stockholm2007Student paper first term, 5 credits / 7,5 HE creditsStudent thesis
  • 42.
    Friberg, Ulf
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Media, audio technology and theater. Luleå University of Technology.
    Artistically speaking: New paths, new rooms2018Other (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Issues of power relations and the culture of silence were prominent in this past winter’s political debates. What is the importance of trust, working methods and the performance space itself in the artistic process? Can the kind of social mobilization we have seen in the #metoo-movement contribute to artistic mobilization? And could new ways of organizing performance art provide better conditions for creativity? Follow a visionary conversation about working methods, artistic creation, and artistic form and content within and beyond institutional performance art.

  • 43.
    Friberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Den kapitalistiska skådespelaren: Aktör eller leverantör?2014Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The dissertation revolves around an actor’s craft as a changing craft. Theatre workers

    – like many other professions in Sweden – have experienced major changes in the

    labour market during a relatively short period of time. In what way has capitalistic

    ideology changed society over the last 25 years, and in what way has this affected the

    actor’s craft, and what impact has been experienced? What strategies can the field of

    the theatre, in general, and the actors, in particular, use to create space for the development

    of the craft of acting in a new era?

    The different parts of the dissertation attack the questions mentioned above from a

    number of different angles. References from other disciplines such as philosophy, the

    history of ideas and sociology, which are placed in dialogue with the theatre in this

    dissertation project, are all-important.

    In the first part of the dissertation, the author positions the research and himself

    and also presents the methods used and the theories from other disciplines through

    which he discusses the issues to be addressed.

    The next section discusses leadership and organisation through the 1990’s until today.

    The economic crises that affected Sweden during this time not only produced

    fairly extensive changes for publicly funded theatres but also brought about a changing

    balance of power in theatres.

    Theatrical craft is discussed in the next section, where the main questions addressed

    are: In what way do changes in power relations affect the actor’s craft? What is the

    actor’s craft and who is really portraying the role? Actors in fact need what the author

    would like to call “informal power” in relation to their craft; however, this informal

    space, the author argues, has been cut back.

    The fourth act in this dissertation consists of the text of a play, which adopts a freer

    and more associative approach to the issues discussed, and, as part of the discussion,

    is staged in a publicly funded theatre in connection with the actual public defence of

    the dissertation.

    The Epilogue carries and drives issues towards a changing future – if this future

    exists.

  • 44.
    Friberg, Ulf
    Luleå University of Technology, Department of Arts, Communication and Education, Media, audio technology and theater.
    Skådespelaren Ulf Friberg: ”Flexibilitet kan inte bara vara att kapa bort människor”2018In: Dagens Nyheter, Vol. 11/11Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Örebro länsteater hotas av nedskärningar och i lördags hölls en manifestation i Örebro för ensemblen. ”Kultur går med vinst, det är bevisat, kruxet är att beräkna hur mycket och till vem”, skriver skådespelaren Ulf Friberg till stöd för sina kollegor.

  • 45.
    Frisk, Anders
    Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences.
    Om jag inte fått dansa, vem hade jag varit då?: en studie om dans och självkänsla2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim

    The aim with this study was to find out whether former students of the upper secondary school dance-program, experience that they through dance have enhanced/strengthened certain psychological and social abilities as well as physical capacities. The questions asked in relation to the aim where:

    • Do the students mention that dance as expression strengthens self-esteem, self-confidence and self-awareness?
    • Do the students mention that dance as expression strengthens body-control/body-awareness?
    • Do the students mention that dance as expression helps enhancing the social ability?
    • Is there any part of dance (the dance-education) that seems to be particularly part of the development according to the questions asked?

    Method

    The method being used is a quantitative questionnaire with some qualitative approaches where former students of the upper secondary school aesthetic dance-program have been part of the subject group. A total of 45 answers where collected and they have been analysed quantitatively and interpreted from an abductive theoretical framework consisting of phenomenology, social psychology and by the support of earlier research in dance.

    Results

    The results show that a majority of the students experience that dance has contributed to (to great extent or partly) strengthen their self-esteem, self-confidence, self-awareness, body-control/body-awareness and enhancing their social ability. The parts of the dance-education that turned out to be particularly enhancing the psychosocial abilities where; the possibility to be on stage, improvisation and the self-creating work.  The physiological capacities that the students experienced most enhancing where; the possibility to be on stage, improvisation and meeting different dance-styles.

    Conclusions

    The conclusion is that through meeting dance as expression and dance-education, based on the values of the schools steering documents, the dance-students psychosocial abilities and physical capacities enhances. This seems mainly being referred to when the student can work creative and with communication in a safe environment. A learning-environment based on a holistic point of view where the body can be both subject and object, where a healthy view of the body reigns, might give the student a chance for developing a good sense of self.

     

  • 46.
    Gindt, Dirk
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies.
    Coming Out of the Cabinet: Fashioning the Closet with Sweden’s Most Famous Diplomat2012In: Studies in Fashion and Beauty: Volume One / [ed] Efrat Tseëlon, Ana Marta González and Susan Kaiser, Bristol, UK & Chicago: Intellect Ltd., 2012, p. 233-254Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    This article offers a critical analysis of the media discourse surrounding the Swedish diplomat Sverker Åström’s coming out as a gay man at the age of 87. Particular interest is devoted to his striking fashion choice of wearing a pair of oddly coloured socks, which highlighted his contradictory masculinity as well as the many inherent paradoxes of the closet. Åström’s red and green socks functioned as a means to express forbidden desires, to oppose normative expectations in a playful way and to grant the gay subject a presence in a world that is still very much structured by the logics of the closet. Moreover, his contradictory body language, coupled with his repeated affirmations that his coming out was a private issue, revealed a divided masculinity that was ideologically dependent on a pre-feminist understanding of gender and sexuality as private, that is to say non-political. The article argues that there was strong evidence to suggest that his coming out was in fact a tactical move in a political game, a move aimed to denounce and ridicule the Swedish Security Police (SÄPO), who, after decades of surveillance, refused to grant the diplomat access to its classified files on him.

  • 47.
    Gindt, Dirk
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies. Stockholm University, Faculty of Humanities, Centre for Fashion Studies.
    En hyllning till Gunnel Broström: Sveriges främsta Williamsaktris2011In: Teatertidningen, no 2, p. 32-35Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 48.
    Gindt, Dirk
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies.
    Galen, kriminell och sjuk: Sprätthöken som modeoffer2012Other (Other academic)
  • 49.
    Gindt, Dirk
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies. Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Sky Gilbert, Daniel MacIvor, and the man in the hotel room: queer gossip, community narrative, and theatre history2013In: Theatre Research in Canada, ISSN 1196-1198, E-ISSN 1913-9101, Vol. 34, no 2, p. 187-215Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This essay outlines how the gossip surrounding Tennessee Williams’s visit to Vancouver in 1980 has influenced the narratives of gay communities and in so doing contributed to queer theatre history in Canada. Stories of Williams inviting young men to his hotel room and asking them to read from the Bible inspired Sky Gilbert and Daniel MacIvor to each write a play based on these events. The essay argues that Gilbert and MacIvor transcend the localized specificity of the initial rumours and deploy gossip as a tool to articulate a process of sexual and cultural marginalization, thereby fostering a dialogue with the past. This dialogue marks a crucial and pedagogical task in gay and queer theatre to address the on-going needs of an ever-changing community.

  • 50.
    Gindt, Dirk
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Musicology and Performance Studies, Musicology and Performance Studies.
    The Diva and the Demon: Ingmar Bergman Directs The Rose Tattoo2012In: New Theatre Quarterly - NTQ, ISSN 0266-464X, E-ISSN 1474-0613, Vol. 28, no 1, p. 56-66Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this article Dirk Gindt discusses Ingmar Bergman’s 1951 production of Tennessee Williams’s The Rose Tattoo in the small Swedish town of Norrköping, demonstrating how Bergman methodically ignored the tragicomic nature of the play in order to develop and exaggerate its comic and grotesque elements. After extensive cuts and alterations in the script, the character Serafina delle Rose became even more overpowering than in the original text and dominated the action from beginning to end. Karin Kavli, a leading lady in Swedish post-war theatre and a frequent collaborator with Bergman, played the character not as a mourning widow but as a possessed disciple of Dionysus in an unabashedly entertaining and sexualized production which, despite reservations from critics, became a success with audiences.

123456 1 - 50 of 263
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf