The authors' joint commitment conflicts produced the idea to study highly-regarded leaders' perspective on workplace conflicts and their constructive resolution. Basically there was a curiosity about how such leaders resolve conflicts so effectively.

Workplace conflicts are a major part of a leader´s time at work. While probably unavoidable, how conflicts are handled is crucial for the growth and development of an organization and its employees. There has been practical conflict management research from a leadership perspective, but the studies have had a quantitative focus. This study aims to examine the various ways respected managers address and resolve workplace conflicts. The study seeks to answer the following questions: What kinds of workplace conflict exist in an organization? What are the critical factors in conflicts? How are conflicts viewed constructive/destructive? What is a leader's role when managing/resolving workplace conflict? What abilities and qualities have leaders who manage conflict effectively?

The study is based on a qualitative approach using semi-structured interviews. The material was thematic and coded. Results were analysed using the theoretical framework. The empirical data was analysed using Rahims (2002) theory of conflict management. Building on the results, the model which has been developed will be presented at the study’s conclusion.

The study's analysis reveals that leaders who deal with conflicts constructively mastered the three main areas of concern, depending on the situation. These are people-oriented, task-oriented, and learning- and culture-oriented. The study's results also revealed that evasive and/or dominant leadership in particular creates barrier store solving conflict.

The purpose of this study was to examine the social relationship and social support at the daily work. Furthermore, this study aimed to create an understanding of the importance of social relations and support between employees and supervisors within an organization. For this purpose, 10 interviews were conducted with employees and supervisors from one municipality and two authorities.

The study showed that strong working relationship and social support within a workplace and between supervisors and employees can create the prerequisite for a higher efficiency and better health among employees. Furthermore, the study showed that a good relationship and support between supervisors and employees can increase the motivation and feeling of a strong entity among employees. The result of the study also indicated the importance of a strong structure build buy a good dialogue and support between supervisors and employees within an organization.

Syftet med studien har varit att undersöka hur en grupp anställda inomen statlig myndighet har upplevt sin arbetsmiljö vid hemarbete underpandemin. För att svara på syftet har vi utgått från tre frågeställningar 1) Hur har de upplevt sin psykosociala arbetsmiljö, 2) Hur har de upplevt sin fysiskaarbetsmiljö, 3) Hur har de upplevt sin organisatoriska arbetsmiljö. Vi har valt att arbeta utifrån kvalitativ metod och intervjuat respondenter utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet av intervjuerna har analyseratsmed hjälp kvalitativ innehållsanalys. Material till bakgrunden har inhämtats från tidigare forskning, rapporter och kartläggningar. Resultatet visar på att växla från kontor till hemarbete har inneburit en stor omställning för alla arbetstagarna, erfarenheter innehåller både negativa och positiva aspekter av övergången till hemarbete. Negativa erfarenheterna har beskrivits i form av försämrat kollegialt och chefsstöd, avsaknaden av ergonomiska och tekniska förutsättningar, fysiska besvär samt känslan av ensamhet. Positiva erfarenheter har varit ökad fokus och därmed förbättrad produktion och ökad balans mellan arbetsliv och privatliv.

In today's modern work environment, the demand for innovation and creativity is crucial for the survival and success of organizations. The role of leadership is central in creating an environment that promotes creativity and idea generation among employees. This study aims to investigate the role of transformational leadership in creating an environment that promotes creativity and idea generation among employees in technology companies. The method section carefully describes the research methodology and the selection of respondents, as well as the conduct of the interviews and the J&D test. In the study, three different respondent groups were interviewed: two employees, two managers and an informant, in order to answer the research question. The results of these interviews provided insights into how transformative leadership promotes creativity and idea generation in the workplace. Furthermore, issues related to research ethics and how these have been handled and taken into account during the research process are also discussed. In the theory section, the concept of leadership is defined and three different leadership styles are discussed: transformative, transactional and servant leadership. Furthermore, the concept of creativity is explored, including individual, group and organizational creativity, as well as innovation and idea generation. In the empirical section, the results of the interviews and the J&D test are presented. The interviews have been analyzed using the thematic analysis method and organized under different themes, each of which is linked to a specific overarching theme. The analysis from the interviews shows that transformative leaders create an environment that inspires and engages employees, while challenging traditional thought patterns and encouraging divergent thinking. The results of the J&D test provide further insight into the creative abilities of the participants and show that these technology companies with a transformative leadership have a favorable work environment for individual creativity and idea generation. The conclusion is that transformative leadership is crucial for fostering creativity and idea generation within technology companies, and such a leadership style is a key factor for successful innovation processes.

Denna uppsats handlar om implementering av Lean-konceptet i praktiken. Syftet är att utreda vilka faktorer som kan påverka personal inom en organisation, att trots vetskap, inte implementera ett koncept i praktiken. Här har studien valt att se närmare på Migrationsverket, som är en statlig organisation som har infört ett Lean-koncept. 

En kvalitativ undersökning har gjorts i form av intervjuer med handläggare vid en mottagningsenhet inom Migrationsverket. Sammanfattningsvis, trots införandet av Lean koncept i receptionen på den svenska Migrationsverket, är det svårt för tjänstemän att använda det på grund av olika faktorer såsom: stress, utmaningen att arbeta smidigare, hög arbetsbelastning, hög grad av administrativt arbete.

Yrket som fastighetsmäklare kräver en hel del tid, ansträngning och framför allt tillgänglighet, av individen. Yrkets flexibilitet och gränslöshet, som med dagens tekniska utveckling ökat, leder till att arbetet inkräktar på det övriga livet. Att framgångsrikt kunna balansera kraven från arbetet med det privata livet, utan att låta en sfär undertrycka den andra, kan anses vara problematiskt för en fastighetsmäklare. Frågan är då hur de klarar av att kombinera det krävande arbetet med ett familjeliv? Syftet med studien är att öka förståelsen för hur mäklare lyckas kombinera arbetsliv med familjeliv. Vi ville därmed ta reda på hur och om fastighetsmäklare lyckas uppnå balans, vilka konflikter de upplever, samt hur de hanterar kraven från arbete och från familj. Detta gjordes med teorier relaterade till Work-Life Balance och genus. En kvalitativ undersökningsmetod användes i studien för att besvara frågeställningarna där vi använde oss av intervjuer för att samla in data. Vi genomförde nio intervjuer, varav fyra var män och fem kvinnor. Dessa valdes utifrån vissa kriterier; de skulle arbeta som fastighetsmäklare på heltid och ha barn. Dock intervjuades även fastighetsmäklare i form av franchisetagare. Resultatet visar att det beror på individuella faktorer och förutsättningar, för hur väl fastighetsmäklarna lyckas uppnå balans. Fastighetsmäklaryrket innebär obekväma arbetstider, stora krav på tillgänglighet och en gränslöshet, som kan försvåra balansen för individen. Faktorer som främjar balansen och underlättar kraven visar sig vara: flexibilitet i arbetet, stöd från omgivningen (framför allt stöd från en partner), att sätta gränser för sig själv och mot kunder, samt att ha passion för arbetet. De visar sig även i undersökningen att det finns vissa könskillnader. De kvinnliga mäklarna var mer familjeorienterade och tog ett större ansvar för sysslorna i hemmet medan de manliga mäklarna var mer arbetsorienterade och tog ett mindre ansvar i hemmet. Däremot kan vi utifrån resultatet inte se att kvinnliga mäklare har större svårigheter att kombinera sfärerna arbete och familj, trots skillnaden i prioriteringar mellan könen. Detta beror till stor del på att mäklarna har egna tillvägagångssätt för att klara av kraven från familj och arbete, samt starkt stöd från partnern. En viktig del i att uppnå balans för mäklarna var just samarbetet med partnern samt en ansvarsdelning båda var nöjda med.

Despite Sweden's commendable performance in integration policies, as highlighted by the Migration Integration Policy Index (MIPEX) 2020 report, non-European born (NEB) individuals continue to face significant barriers to integrating into the labour market. This thesis presents these challenges, focusing on how labour market policy influences NEB long-term unemployed in Western Sweden integration, and the perceptions for street-level bureaucrats’ role and labour market conditions in impacting the integration process.Designed as a single-case study, this thesis delves into the local context in Western Sweden’s labour market integration for NEB long-term unemployed, providing a nuanced understanding of these issues. The findings suggest that labour market policies can have positive impacts, but their success depends on the consideration of local context. Future research with broader samples and diverse perspectives, including longitudinal studies, is essential to further illuminate these findings.

In the realm of work environment improvements, the Nordic countries have led the way in demonstrating that employee participation is a key requisite for achieving improvements. Despite this, there is a lack of precision as to what ‘participatory’ in a participatory work environment intervention means. In this study, the authors present a conceptual model for participation in work environment interventions and apply it to protocols and manuals from eight participatory interventions to determine the form of participation used in each intervention. The authors suggest that the conceptual model can be applied in the design and assessment of participatory work environment interventions. 

Det finns positiva tecken på att något ska hända med arbetslivsforskningens villkor. Mer bekymmersamt är att facket och arbetsgivarna vill återskapa ett nationellt centrum för arbetslivsforskning i Stockholm. Vi bör inte fortsätta att reproducera bilden av att svensk arbetslivsforskning försvann när Arbetslivsinstitutet lades ned. Det finns många starka forskargrupper på universiteten ute i landet. Nu är det viktigt att vi ser till att de positiva signalerna blir verklighet på ett klokt sätt så att bredden i arbetslivsforskningen säkras.

Artikeln innehåller en diskussion om olika begrepp, synsätt och användning av kunskaper om arbetsmiljö och hur det har förändrats över tid i Sverige. Det gäller exempelvis hur kunskaper om psykosocial arbetsmiljö används för att förstå och diskutera ohälsa, styrning och utveckling – för individer, grupper och organisationer. Artikeln innehåller också reflektioner kring trender, framtid och några (eventuella) tankefällor och/eller språngbrädor i dagens och morgondagens arbetsliv när det gäller arbetsmiljö. Titeln ”Hundra år av långsamhet” markerar en viss otålighet över att förändringstakten och förändringsviljan inte alltid är så hög.

I Kirunagruvan kan vi under en period på 50 år följa förändringen av produktionsarbetet från ett tungt och farligt underjordsarbete till fjärrstyrning via modern teknik i en trygg kontorsmiljö. Syftet med artikeln är att reflektera över en kunskapsförvandling från äldre tiders hantverkskunnande med kroppsliga och tysta kunskaper till något nytt. I artikeln diskuterar vi hur individ och organisation skapar och återskapar kvalifikationer, identiteter och kön i mötet med ny teknik och nya organisationsformer.

This is a qualitative study, and the purpose is to investigate whether hybrid work is a successful way of working in matters of conflict, leadership, and control. The two questions that form the basis of the analysis are I: What does hybrid work mean and how does this affect employees in practice? And II: What impact does hybrid work have on leadership? The essay was written on behalf of and in collaboration with a Swedish government authority. The purpose of the essay has been developed in collaboration with the authority. Semi-structured interviews have been the main approach to data collection. The interviews took place at the relevant authority with both employees and managers. Thematic analysis based on Braune and Clark’s six steps (2006) has been carried out to analyze the data and to produce the results on which the study is based. The main results that emerged are that hybrid work based on several factors entails both advantages and disadvantages. Some of the results that emerged were that change in leadership is central to hybrid work and that it requires more from managers to adapt to this. There have also been results about loss of control for both managers and employees, as well as both a positive and negative impact on mood due to hybrid work. 

In today's society, the demands at work have increased and the employees are at the disposal

of the organizations success. The working environment today can be perceived as a hot topic,

and on this basis it may also appear that rehabilitation regarding return to work should be

given a greater focus. It appears that it is a lack in rehabilitation at present moment, therefore

greater efforts should occur to develop routines, working relationships and working

techniques with the individual in focus. This study was conducted in a profit-producing

company in Sweden and the purpose of the study is to get the company's vision and guidance

documents regarding their rehabilitation process. Furthermore, the purpose is to describe how

the individual experiences their rehabilitation process. This in order to finally compare these,

to see how well the rehabilitation process works and how it is perceived by its employees. In

conclusion, the purpose is to contribute to the company with possible improvement

suggestions regarding the individual perspective in the rehabilitation process.

This study is based on a qualitative method, where we have interviewed a person who holds

rehabilitation responsibility for the company in question. In addition, interviews have been

made with six employees who have gone through a rehabilitation process at the company. The

result of this study has been analyzed based on the theoretical reference framework of this

study. The empirical result showed that the individual in vocational rehabilitation is

influenced by several factors at the workplace. The factors that we could discern in this study

are how the approach takes place between employers and employees, partly through support

and communication, but also how the rehabilitation work is experienced. The study also

shows that the working conditions for the individual are important through job satisfaction

and the work adjustment that has taken place during their rehabilitation. Another factor of

influence for return to work are how much the individual has participate in their process and

the importance of being able to influence in decisions. These factors are important in

rehabilitation situations in order to generate a successful return to work.

Studien ämnar undersöka medarbetarnas upplevelser av hur kommunikation och konflikthanteringen av arbetsrelaterade konflikter sköts på den egna avdelningen. Detta görs genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Den valda teoretiska utgångspunkten omfattar Thomas Jordans (2019) teorier om Samarbetskultur samt Tre konflikt ansatser som tillämpas på tre konfliktnivåer om: individnivå, relationsnivå och systemnivå. 

Resultatet visar på brister i konflikhanteringsstrategier som respektive chef och medarbetare utgår ifrån i sin problemlösning. Kommunikationsstörningar förekommer vilket påverkar arbetet jämte relationer och försvårar samarbete och återkoppling. Resultatet har vidare visat konflikter på samtliga nivåer om individ, relation och systemnivå. Detta kan indikera på ett behov av förändringsarbete i bland annat organisationsstrukturen på exempelvis arbetskultur, arbetsorganisation och kommunikationsmönster.

Det emotionella lönearbetet kan innebära att sälja sitt leende, för att sprida en positiv och glad känsla hos de personer som bemöts. Enligt tidigare studier anses det vara ett krävande arbete, arbetstagaren blir en del av det företaget säljer. Det framkommer att arbetstagaren använder sig av olika strategier för att kunna hantera uppgifterna kring arbetet. Det visar sig att det finns outtalade krav och förväntningar från både kunder och arbetsgivare. Arbetet i en restaurang är en socialt etablerad roll och därmed finns förväntningar i uppträdandet hos den anställde. Att försöka uppfylla dessa förväntningar kan vara krävande och arbetstagaren kan uppfatta det som utmattande att behöva utföra ett emotionellt lönearbete. Det finns även uttalade krav kring hur arbetstagaren får uppträda och detta kan arbetsgivaren kontrollera via rutiner på arbetsplatsen eller andra kontrollverktyg som exempelvis mystery shoppers. 

Denna studie ämnar att skapa en ökad förståelse för hur kommunikationen har påverkats under hemarbetet, både formell och informell kommunikation. Studien genomfördes genom att intervjua åtta personer på ett företag för att få en insyn i deras upplevelse av den digitala kommunikationen. För att kunna analysera våra resultat har vi hämtat information om kommunikation och vi har använt oss av Shannon och Weavers (1948) kommunikationsmodell, samt Kaufmann och Kaufmanns (2016) kommunikationsmodell. 

I denna studie undersöks även hur balansen mellan fritid och arbetstid har påverkats av att medarbetare numera arbetar hemma. Arbetsplats och hem blir inte längre två åtskilda platser som de tidigare var, här tas begreppet Work Life Balance upp vilket innebär balans mellan fritid och arbetstid. 

Studiens resultat indikerar att den formella kommunikationen under Covid-19 pandemin inte har försämrats något nämnvärt, däremot så har den informella kommunikationen, kollegor sinsemellan, försämrats, då “småsnacket” försvinner under och efter möten, samt att man inte längre träffas fysiskt under exempelvis lunchrasten. Vidare visar resultatet också att feedback/återkoppling inte verkar ha förändrats något nämnvärt. Vissa av de vi intervjuade uppgav att den har försämrats lite mellan kollegor, men inte mellan en chef och medarbetare, men betonar vikten av att chefen tar ett större ansvar än tidigare, när man arbetar hemifrån på heltid. Slutligen kan vi se att majoriteten av medarbetarna på företag X inte upplever att deras balans mellan arbetstid och fritid har försämrats till följd av att arbeta hemma, utan de arbetade i lika stor utsträckning som de gjorde innan hemarbetet. 

Abstract: An unsustainable food system in Sweden, marked by power imbalances, limited opportunities for smaller producers, and a lack of collaboration, demands solutions. Many workers in the food system operate as smaller producers, while the retail sector is highly concentrated, dominated by a few major retailers. Due to their significant market share, these retailers have the potential to drive production improvements, sustainability, and innovation by actively supporting smaller producers. However, if these issues remain unaddressed, the entire food system risks becoming increasingly vulnerable to future disruptions. This thesis aims to explain the dynamics within the Swedish food value chain, focusing on the collaboration between established retailers and smaller producers. It seeks to understand how this collaboration can be improved by both parties to foster a more sustainable food system. Through qualitative semi-structured interviews employing a dual-perspective approach from both producers and retailers, it sought an understanding of both actors’ perspectives regarding their current experiences and perceptions. Both producers and retailers acknowledge the need for collaboration, but challenges persist, particularly expressed by the producers. The main theory used, The Ladder of Partnership, highlights the necessity for trust, mutual understanding, and investment in collaboration. While some companies are making efforts, more is required for a sustainable food system. Given the retailer’s market influence, they should lead by creating opportunities for smaller producers, making strategic decisions about market inclusion, and excluding less sustainable options. The thesis advocates for accountability and shared responsibility among all actors in the food system to achieve a sustainable future. The study concludes that the Swedish food value chain relies on collaboration among various actors, and without it, the system's functionality would be compromised. 

Artikeln sammanfattar en undersökning av skogsarbetets förändring sedan 1900-talets början, under påverkan av en rationaliserings- och en humaniseringsprocess, med reflexioner över den gångna och framtida utvecklingen (Ager 2011, 2012, 2014a, 2014b). För tjugo år sedan inleddes en avhumanisering av arbetet som lett till rekryteringsproblem. Insatserna för att öka arbetets humankvalitet – önskvärt inte bara inom skogsbruket utan även generellt i det svenska arbetslivet – kan främjas av organisationsteoretisk förnyelse. Några tankar kring ett tidsanpassat humaniseringskoncept, som inkluderar viss språklig förnyelse, läggs fram.

Previous research shows the existence of a height premium in the workplace with tall individuals receiving more benefits across several domains (e.g., earnings) relative to short people. The current study probes deeper into the height premium by focusing on the specific favorable traits, attributes, and abilities tall individuals are presumed to have, ultimately giving these individuals an advantage in hiring. In an experiment, we made a male job applicant taller or shorter by digitally manipulating photographs, and attached these to job applications that were evaluated by professional recruiters. We find that in the context of hiring a project leader, the height premium consists of increased perceptions of the candidate's general competence, specific job competency (including employability), and physical health, whereas warmth and physical attractiveness seem to matter less. Interestingly, physical height predicted recruiters' hiring intentions even when statistically controlling for competence, warmth, health, and attractiveness.

De professionellas arbetssätt befinner sig i förändring. Att följa manualer och standarder, att möta en ny typ av redovisningsansvar, extern kvalitetskontroll och krav på dokumentation utmanar på flera sätt den traditionella bilden av professioner. I Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn belyses erfarenheter av dokumentstyrning från tre professioner, revisorer, lärare och socionomer.

Boken fokuserar vad dokumentstyrningen betyder för professionernas kunskapsbas och normbas samt hur professionernas autonomi förändras när det gäller att bedöma vad som ska göras, vad som är kvalitet i arbetet och när det gäller möjligheten att ta ett professionellt ansvar.

De professionellas erfarenheter analyseras utifrån en modell – kunskapstriaden – vars aspekter; kännarskap, känslomässigt engagemang och utvärdering av och ansvar för eget arbete tillsammans antas utgöra en motor för utvecklingen, upprätthållandet och vidareutvecklingen av de professionellas kunskaps- och normsystem.

Boken vänder sig till studerande inom professionsutbildningar företrädesvis på en avancerad nivå och till forskare och andra som har ett övergripande intresse för styrnings- och professionsfrågor. Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn manar också till fortsatt forskning om de professionellas villkor.

De professionellas arbetssätt befinner sig i förändring. Att följa manualer och standarder, att möta en ny typ av redovisningsansvar, extern kvalitetskontroll och krav på dokumentation utmanar på flera sätt den traditionella bilden av professioner. I Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn belyses erfarenheter av dokumentstyrning från tre professioner, revisorer, lärare och socionomer.

Boken fokuserar vad dokumentstyrningen betyder för professionernas kunskapsbas och normbas samt hur professionernas autonomi förändras när det gäller att bedöma vad som ska göras, vad som är kvalitet i arbetet och när det gäller möjligheten att ta ett professionellt ansvar.

De professionellas erfarenheter analyseras utifrån en modell – kunskapstriaden – vars aspekter; kännarskap, känslomässigt engagemang och utvärdering av och ansvar för eget arbete tillsammans antas utgöra en motor för utvecklingen, upprätthållandet och vidareutvecklingen av de professionellas kunskaps- och normsystem.

Boken vänder sig till studerande inom professionsutbildningar företrädesvis på en avancerad nivå och till forskare och andra som har ett övergripande intresse för styrnings- och professionsfrågor. Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn manar också till fortsatt forskning om de professionellas villkor.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

Purpose: This study aims to explore the impact of social comparison orientation (SCO) on financial management behavior (FMB) in a developing country with a collectivist culture. It examines how SCO is related to FMB directly and through financial self-efficacy (FSE) and how financial socialization (FS) moderates the SCO–FMB relationship.

Design/methodology/approach: Data was collected from 301 adults in Dhaka, Bangladesh, using self-administered survey questionnaires. Mediation and moderation analyses were performed using Smart PLS software.

Findings: The results indicate that SCO was positively associated with FMB. FSE mediates this relationship, enhancing SCO’s positive impact on FMB. Additionally, FS moderates the effect of SCO on FMB, with higher levels of FS strengthening this positive relationship.

Research limitations/implications: The primary implication of this research is the revelation that SCO can positively impact FMB, contrary to traditional views, particularly when FSE mediates the relationship and FS moderates it. The findings suggest that interventions aimed at enhancing FSE and promoting FS can improve FMB. These insights are valuable for financial educators, policymakers and individuals in developing countries seeking to improve financial behavior.

Originality/value: This study makes four significant contributions: first, it demonstrates a positive direct relationship between SCO and FMB. Second, it reveals that FSE mediates the relationship between SCO and FMB. Third, it shows that FS moderates the SCO–FMB relationship. Fourth, it focuses on a sample from the emerging middle class in a developing country representing a collectivist culture, providing unique insights into this dynamic segment.

The last two decades have seen major welfare state retrenchment in Sweden. The public sector, which used to be a large and stable employer for women, was downsized. Public schools and public health and care services were privatized. Customer choice models were introduced. The rhetoric connected to privatization stressed the unique opportunities for women formerly employed by the state to start their own businesses in this sector, now open for competition and private initiatives. In this paper we ask what the results were. We discuss the results from a feminist perspective, i.e we ask if privatization and business ownership has improved women’s situation on the labor market, or not. The paper draws together the research findings from our own empirical research (about fifteen different studies) as well as from research done by other Nordic scholars in the field.

The last two decades have seen major welfare state retrenchment in Sweden. The public sector, which used to be a large and stable employer for women, was downsized. Public schools and public health and care services were privatized. Customer choice models were introduced. The rhetoric connected to privatization stressed the unique opportunities for women formerly employed by the state to start their own businesses in this sector, now open for competition and private initiatives. In this paper we ask what the results were. We discuss the results from a feminist perspective, i.e we ask if privatization and business ownership has improved women’s situation on the labor market, or not. The paper draws together the research findings from our own empirical research (about fifteen different studies) as well as from research done by other Nordic scholars in the field.

Denna fallstudie är av kvalitativ metod och syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur formella arbetsbaserade utbildningar används i praktiken och vilken roll de spelar för utbildningssatsande företag inom detaljhandeln. Studien behandlar både ledare och medarbetares syn på de tillhandahållna utbildningarna.

Resultaten tyder på att formella arbetsbaserade utbildningar kan fungera som en grund för informellt lärande på arbetsplatsen. Medarbetarna tryckte på vikten av att inkludera diskussionsmoment i utbildningarna för ge de möjlighet att öppna upp sig för alternativa tolkningar. Vidare tyder resultaten på att ökat reflekterande lärande sannolikt leder till att de anställda bättre kan anpassa sina metoder efter olika kontexter. Våra resultat visade även på att motivationen till att gå på utbildningarna minskas i det fall den är repetition. Således bör utbildningarna i högre individanpassas.

I kapitlet analyseras det komplicerade samspelet mellan nationell nivå och EU-nivå och mellan olika industrial relations-traditioner, under försöken att skapa en europeisk reglering av anställningsvillkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag.

Detta är en kvalitativ fenomenologisk studie som undersöker kontorsarbetares upplevelser av distansarbetets påverkan på socialt stöd. Studien betraktar förändringar i socialt stöd utifrån tre aspekter: möjligheten att ge stöd till kollegor, möjligheten att söka stöd i arbetet och möjligheten att ta emot stöd i arbetet. Studien ser även hur respondenterna uppfattar att förändringarna har påverkat deras välmående i arbetslivet. Materialet tolkas genom Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd-modellen där socialt stöd delas in i instrumentellt och emotionellt stöd samt riktat och icke-riktat stöd. Studien kommer bland annat fram till att behov kring socialt stöd är mycket individuellt och personer ofta utgår från sina egna behov för att avgöra vilket stöd de anser att andra behöver vilket belyser vikten av dialog kring individuella behov för att skapa förutsättningar för välmående. Studien har även visat att djupa sociala interaktioner inte upplevs påverkas avsevärt av distansarbete men att ytliga sociala interaktioner märkvärt upplevs bli påverkat av distansarbete. Förändringen i ytliga sociala interaktioner påverkar det upplevda välmåendet negativt.

Background: Registered nurses’ work-related stress, dissatisfaction and burnout are some of the problems in the healthcare and that negatively affect healthcare quality and patient care. A prerequisite for sustained high quality at work is that the registered nurses are motivated. High motivation has been proved to lead to better working results. The theory of inner work life describes the dynamic interplay between a person's perceptions, emotions and motivation and the three key factors for a good working life: nourishment, progress and catalysts. Objectives: The aim of the study was to explore registered nurses’ workday events in relation to inner work life theory, to better understand what influences registered nurses to remain in work. Design: A qualitative explorative study with an ethnographic approach. Methods: Participant observation over four months; in total 56 h with 479 events and 58 informal interviews during observation; all registered nurses employed at the unit (n = 10) were included. In addition, individual interviews were conducted after the observation period (n = 9). The dataset was analysed using thematic analysis and in the final step of the analysis the categories were reflected in relation to the three key factors in theory of inner work life. Results: Nourishment in a registered nurse context describes the work motivation created by the interpersonal support between colleagues. It was important to registered nurses that physicians and colleagues respected and trusted their knowledge in the daily work, and that they felt comfortable asking questions and supporting each other. Progress in the context of registered nurses’ work motivation was the feeling of moving forward with a mix of small wins and the perception of solving more complex challenges in daily work. It was also fundamental to the registered nurses’ development through new knowledge and learning during daily work. Catalysts, actions that directly facilitate the work, were highlighted as the possibility to work independently along with the opportunity to work together with other registered nurses. Conclusion: This study has a number of implications for future work and research on creating an attractive workplace for registered nurses. Working independently, with colleagues from the same profession, integrated with learning, visible progress, and receiving feedback from the work itself, contribute to work motivation. 

The purpose of this quantitative study was to examine if self- perceived intrinsic work motivation differed between men and women and between three age groups (20-38 years vs. 39-50 years vs. 51-65 years). The data was collected by administering the Basic Need Satisfaction at Work Scale (BNS) to employees at an international company. The survey was based on the Self-Determination Theory (SDT) and measured intrinsic work motivation by asking 21 propositions that concerned the sub-categories autonomy, competence and belongingness. The result of this study showed that there was no difference between men and women in self-reported intrinsic work motivation. However, there was a main effect of age group, wherein employees aged between 39 and 50 years reported a lower score on the propositions that measured perceived competence compared to employees aged between 20 and 38 years. This study highlights the importance of that individuals aging can have an influence on the perceived intrinsic work motivation.

Sjukskrivning på grund av stress och utmattningssymtom ökar. En anledning till detta är höga prestationskrav i arbetet. Prestationskrav finns mer eller mindre, i olika former, på nästan allaarbetsplatser. Syftet med studien är att undersöka hur arbetstillfredsställelsen och känslan av meningsfullhet påverkar medarbetare som arbetar mot höga kvantitativa prestationskrav samt hur möjligheten till att använda egenkontroll och socialt stöd för att väga upp detta upplevs. Det är en kvalitativ studie med sju semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Tidigare forskning har studerats om utbrändhet, högpresterande arbetsmetoder, välbefinnande och prestationsförväntningar. De teoretiska utgångspunkterna är i huvudsak Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell och Antonovskys teori om känslan av sammanhang. Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen och känslan av sammanhang påverkas av prestationskraven, men även att möjligheterna till egenkontroll och socialt stöd varierar mellan intervjupersonernas arbetsplatser. I diskussionen framkom det att det är svårt att väga upp höga prestationskrav genom egenkontroll, däremot tycks det vara lättare att väga upp detta med socialt stöd. Det framkom också att höga krav utan tillräcklig kontroll och stöd frånchefer bidrog till upplevelsen av otillräcklighet och minskad motivation. Det sociala stödet och möjligheten till egenkontroll visade sig även vara viktiga faktorer för att ökaarbetstillfredsställelsen och känslan av meningsfullhet i arbetet.

Vilken betydelse har digitaliseringen för anställdas arbetskvalitet? I denna studie av två tillverkningsföretag inom svensk flygindustri visas hur detta är beroende av ledningens val av innovationsstrategi. I det ena företaget var strategin att genom digital teknik involvera flera kategorier av anställda i gemensamt beslutsfattande om konstruktioner och arbetsinstruktioner, vilket samtidigt både begränsade deras möjligheter att fatta beslut om det egna arbetet och ökade arbetstakten. I det andra företaget var strategin att genom digital teknik endast involvera en viss kategori av anställda i mer övergripande frågor, varvid en annan kategori av anställda inte bara uteslöts, utan också fick mindre beslutsutrymme när det gällde det egna arbetet.

What is the importance of digitalisation for job quality? This study of two manufacturing companies in Swedish aeronautics argue that it is dependent of management’s innovation strategies. One of the companies used digital technology to involve several categories of employees in common decision making on constructions and working instructions. This limited employees’ possibilities to take decisions about their own work and increased the work pace. The other company used digital technology to involve mainly one category of employees in more general questions, which meant exclusion and less scope for decisions on the own work for another category of employees.

The purpose of this article is to investigate how and why the truck manufacturer Scania adapted to the economic downturn between 2008 and 2010 in the manner it did. First, Scania signed a crisis agreement on fewer working hours and lower wages, and, later, it signed an agreement stipulating fewer working hours, but without wage reductions. Both of these agreements were combined with investments in competence development and education as well as with the decision not to give notice to the employees, which was uncommon among Swedish companies. It is claimed that the company wanted to strengthen the competitiveness by integrating the unions and the employees even more in the business. An important prerequisite was the company’s Flexibility Agreement, which allowed the company not to give temporary employees new contracts and to let temporary employees leave the company as soon as their maximum employment period of six months expired.

Hur gör ett företag som gör mer än det tidigare gjort för sin personal vid en nedläggning? Varför gör det överhuvudtaget mer än det tidigare gjort, eller ens behöver? I denna bok analyseras telekomföretaget Ericssons nedläggningar i Norrköping och Linköping under åren mellan 1999 och 2002. Författaren visar hur nedläggningarna utvecklades i samspel med sociala institutioner och i interaktion med fackliga organisationer såväl som bemanningsföretag, Trygghetsrådet och kommunala och statliga myndigheter. Här förfäktas idén att företagets agerande hängde samman med att etablerade organisationer genom sin tröghet till förändring hade skapat utrymme för nya organisatoriska lösningar i samband med rationaliseringar: bemanningsföretagen kunde nu ta över personalansvaret.

Författaren gör också en genomgång av tidigare forskning om nedläggningar och personalinskränkningar, varvid modeller redovisas som förknippats med företag som ansetts ha tagit socialt ansvar när de lagt ner eller minskat på sin personal.

Existing research has found heterogeneity in the implementation of Lean and its outcomes in terms of employee involvement across countries. This article explores the potential role of labour–management relations. It relies on in-depth company case studies carried out in the aerospace industry in France and Sweden. The study finds significant variations in employee involvement – higher in the Swedish than in the French cases. Managerial orientations did play a role, as the ‘technocratic’ form of Lean in France echoed a more unilateral top-down conception of management, while Swedish managers appeared more receptive to the ‘involvement-enhancing’ paradigm. But the attitudes and behaviours of unions were also a crucial factor, as Swedish unions were very effective in impinging on the implementation of Lean at workplace level, while their French counterparts, often divided, adopted a more defensive stance, lacking expertise and implication in the promotion of high-involvement work organisations.

The paper focuses on the interactions between innovations (of all kinds) and job quality (in a wide sense, covering work and employment conditions, including job status, compensation, training and career opportunities) in the aeronautic industry. It draws on empirical evidence – industry survey and company case studies – from France, Sweden and the UK. Aeronautics has introduced important innovations in the past decade. For example, computer assisted devices (from computer aided engineering and design, Model Based Definition (MBD), i.e. the use of 3D drawings, to computer numeric control machines) have impacted the work of both engineers, technicians and operators. The new generation of process innovations (i.e. digitalization) include, among others, the introduction of cobots and robots, and virtual augmented reality devices. Aeronautics is indeed a front runner of the “factory of the future” or “industry 4.0”, which may have important consequences in terms of both job quantity and quality – notably in terms of education requirements, competence development, and individual task discretion/autonomy. Organisational innovations have also played an important role, such as the implementation of lean manufacturing and its derivatives, introduced more recently than in the automotive industry, with some specificities. Increasing pressure on all the segments of the supply chain has been witnessed in many firms and their subcontractors, in connection with some of the technical devices mentioned previously, and in a context of increasing competition, and in some cases to important changes in the governance of firms. But the reverse causality – i.e. from JQ to innovation – is also a key issue. Some firms are innovating by introducing new forms of organisations to improve some dimensions of job quality as a mean to foster the innovation capacity of the firm “from the bottom up”, with experiments such as “liberated company”. As in other industries, some big companies are trying to emulate the “start-up spirit”.

This paper compares responses to crises through analysis of labour market policy in Sweden and the UK between the Global Financial Crises to the COVID-19 pandemic. In drawing on 'restructuring regimes' we offer insights into the dynamics of change in the two countries, focussing on the development of short-time working schemes. We argue that Sweden learned lessons from the GFC that helped prepare for future crises, whereas the UK's muted response left it ill-prepared for the COVID-19 crisis. The paper contributes to debates around restructuring regimes through an analysis of the journey between two crises in which we characterise Sweden's approach as proactive and pre-emptive and the UK's as reactive and ad hoc. By locating analysis in traditions of self-regulation and voluntarism in Sweden and the UK, respectively, we expand upon the role that industrial relations play in maintaining the stability, or not, of national restructuring regimes. 

The aim of this paper was to review the research on corporate social responsibility (CSR) in connection with business closures and downsizing to identify gaps in our knowledge. The study consisted of a systematic review of 24 refereed articles. The review identified four themes in the literature on CSR in connection with business closure and downsizing, namely CSR, transition programs and the local community; CSR and business strategy; CSR, power and reputation; and lastly, other articles on CSR in connection with business closures and downsizing. The review revealed a lack of understanding of the reasons, outcomes and methodology of CSR development in connection with business closures and downsizing.

Denna studie fokuserar på de lokala partsrelationernas betydelse för utvecklingen av den organisatoriska flexibiliteten under en större hotellkoncerns omställningar under covid-19-krisen 2020–2021. Studien bygger på 26 semistrukturerade intervjuer med representanter för arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer på branschnivå, samt chefer och fackliga företrädare på koncern- och hotellnivå. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av NVivo 12. I ljuset av en dramatisk nedgång i kundunderlaget mer än halverades antalet anställda: tillsvidareanställda sades upp och kontrakten för tillfälligt anställda blev inte förlängda. Vid sidan av ”tillfälligt anställda” tillkom en ny form av numerisk flexibilitet, korttidspermitterade, baserad på lagen om stöd vid korttidsarbete från 2013. Samtidigt genomfördes omfattande organisationsförändringar: avdelningar slogs samman, antalet chefer reducerades och i stort sett samtliga yrkestitlar förändrades. Anställda skulle arbeta i ”service team”, chefer skulle vara ”service lead” och andra, t ex receptionister, kockar, bartenders och städare, skulle tituleras ”hosts”. De fackliga organisationerna menade att denna form av funktionell flexibilitet, att ”alla skulle kunna allt”, ledde till ett allt stressigare jobb och var ett hot mot yrkesstoltheten. 

I syfte att analysera de lokala partsrelationernas betydelse för utvecklingen av den organisatoriska flexibiliteten tar vi avstamp i tidigare forskning om lokala partsrelationer. Den tidigare forskningen har till stor del handlat om parternas förhållningssätt till varandra när de arbetat för att nå lösningar och resultat i olika avseenden, hur intressen och maktresurser mobiliseras, förhandlingsstrategier och den fackliga organiseringens betydelse för den fackliga styrkan. Det finns begränsat med forskning om de lokala partsrelationers roll när det gäller organisationsförändringar med bäring på organisatorisk flexibilitet. I den här artikeln fokuserar vi på de lokala parternas betydelse för utvecklingen av den organisatoriska flexibiliteten med hänsyn tagen till de institutionella förutsättningar som rådde under pandemin

Projektbeskrivning: FRAMFÖR har under 15 år bedrivits i Gästrikland i samarbete mellan utbildning och forskning vid Högskolan i Gävle, företagsutvecklare vid kommuner, företag och näringslivsorganisationer. Varje år delas utmärkelsen FRAMFÖR ut till 50 företag. Ambitionen är att uppmuntra framgångsrika företagare och visa upp intressanta exempel på hur framgång kan skapas. Processen startar med att 120 företag (>4 anställda) nomineras utifrån finansiella kriterier (ex. omsättningstillväxt, vinstmarginal). Sedan genomför studenter vid Ekonomprogrammet intervjuer med cheferna för dessa företag. Intervjuerna sker utifrån ett standardiserat frågeformulär kring arbetsmiljö, ledarskap, organisering och effektivitet. Avslutningsvis väljer en jury ut de 50 mest framgångsrika företagen utifrån såväl finansiella kriterier som studenternas intervjuresultat. Projektets trippel helixuppbyggnad (Utbildning, Forskning och, Företag) skapar nyttor för olika intressenter.

Utbildningsnyttor: Studenterna får möjlighet till interaktion med företagare i sin direkta närhet. Aktiviteterna underlättar att uppfylla utbildningsmål där flera mål kan uppfyllas med samma aktiviteter. Förståelse för näringslivets förutsättningar samt kunskaper om ett vetenskapligt angreppssätt ökar.

Forskningsnyttor: Stärker pågående forskning om hälsofrämjande och effektivt ledarskap inom arbetshälsovetenskap samt företagsutveckling inom företagsekonomi. Det stora urvalet av företag ger en bra bild av företagen i regionen och en möjlighet att följa dem över tid. Ambitionen är att få mer kunskap om hållbara och effektiva företag. Fördjupade studier av utmärkelseföretag möjliggörs och ett doktorandprojekt med inriktning på ledarskapsbeteenden, organisationsfaktorer, tidsanvändning samt chefers/medarbetares arbetsmiljö/hälsa i utmärkelseföretag är uppstartat.

Företagsnyttor: Företagare får möta studenter och förstå hur de tänker. Ställda frågor, t.ex. rörande arbetsmiljö och ledarskap, kan starta reflektionsprocesser som bidrar till fortsatt utveckling. FRAMFÖR-utmärkelsen delas ut vid en högtidlig tillställning där företagarna kan bygga nätverk. Flera företagare lyfter fram det positiva symbolvärdet av att få utmärkelsen.

Projektets framtid: Målet är att fortsätta ytterligare 15 år och fortsätta utveckla nyttorna för samtliga intressenter. Ett prioriterat område är återkoppling till företag i någon form samt ökad samverkan mellan studenter och företagare.