Change search
Refine search result
1234567 1 - 50 of 4268
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Oldest first
  • Newest first
Select all
  • 1.
    Aaro, Axel
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Konsumtion i den digitala sfären: En utredning av rättsläget efter UsedSoft och Allposters2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 2.
    Abdi, Joseph
    Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Commercial Law.
    Moms på elektroniska tjänster2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In 2002 the member states of EU took a decision regarding whether to introduce a special tax base on digital supplies or not. This tax base was later on implemented to the member states domestic laws. Question may sometimes arise as to where or by whom VAT should be paid regarding electronically supplies. The administrative court and the Swedish government have made different judgments regarding two Swedish companies whose services already have been subject to VAT in other member states. While the administrative court sentenced company A to pay VAT the government exempted company B.

    This bachelor thesis will examine how tax claims regarding the same electronically supply can occur in different member states and if the providers are selling to or from a permanent establishment or if they are to be considered as distributors.

    The answer to the first question can partly be due to the difference between Swedish law and EU-law regarding the different use of word for designating a taxable person. The words used for designating a taxable person have different meanings which can constitute confusion. It can furthermore be due to the vague and broad definition for the term electronically supplies and the differences that occur, regarding what can be covered by the definition of electronically supplies.

    Providers of digital supplies shall pay VAT in the country where the buyer has his place of business or where the fixed establishment is located to which the supplies are provided. Regarding revenue or acquisition it is the one who acts like the real seller or the customer who acquires and consumes the provided service who determines where the supply is situated. The main elements for the services provided have to be examined.

    Providers of digital supplies are not to be regarded as distributors because they do not meet the criteria’s that are set out for the term. 

  • 3.
    Abdula, Shada
    Jönköping University. Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Commercial Law.
    Individens rätt till en rättvis rättegång inom skälig tid: Artikel 6.1 Europakonventionen om mänskliga fri och rättigheter ur ett svenskt perspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.

    Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.

    EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.

    Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.

  • 4. Abdulwahab Gaib, Fatin
    et al.
    Hassan, Lul
    Kvinnors ställning i kollisionerna mellan svensk rätt och sunnitisk sharia-rätt: Med fokus på den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och mahr2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Det vi alla har gemensamt är bristen på kunskap.[1]

    Sverige betraktas i dagsläget vara ett mångkulturellt samhälle med förekomsten av många olika etniciteter, religioner och språk. Mångkulturalismen har lett till olika slags kollisioner, främst mellan sharia-rätten och svensk lagstiftning då många av de som på senare tid har invandrat till Sverige är muslimer. Sharia-rätten anses strida mot svensk lagstiftning på olika sätt och det har uppstått diskussioner kring hur sharia-rätten ska få tillämpas i Sverige, på vissa områden, eller inte.

    Det finns som ovan nämnts kollisioner mellan svensk lag och den sunnitiska sharia-rätten och vi har därför avgränsat vår uppsats till att undersöka kollisionerna som uppstår i samband med den sunnitiska kvinnans arvsrättsliga förhållanden och svensk arvsrätt samt mellan mahr (brudpengen)[2] och svenska grundläggande rättsprinciper. Vi har undersökt kollisionerna som uppstår i nämnda rättsområden ur ett kvinnoperspektiv och vårt syfte har varit att genom dessa kollisioner förklara att den sunnitiska sharia-rätten inte förtrycker kvinnan och att västerländsk medias bild av den sunnimuslimska kvinnan är felaktig och förvrängd. Om den som det verkligen berör, dvs. den sunnimuslimska kvinnan, inte själv ser sig som förtryckt och underordnad männen, varför ska då media ständigt sträva efter att förmedla den motsatta bilden? Vi är av den uppfattningen att det kan bero på okunskap om sharia-rätten och dess syften, för att återkoppla till det inledande citatet.

    Det som vi har kommit fram till är att om det svenska samhället förstår den sunnitiska sharia-rättens bakomliggande syften bör den också få tillämpas i Sverige. Vi anser att om personerna som det rör, dvs. t.ex. personer med medborgarskap i ett muslimskt land vill tillämpa sharia-rättens sunnitiska arvsrätt i Sverige, ska de få möjlighet att göra det. Görs inte detta riskerar samhället att försumma dessa personers vilja genom att förneka dessa personers rättsliga band till sitt hemland eller ett annat land som de är medborgare i.

    Vi har försökt att föra ett realistiskt resonemang och är medvetna om att en enda uppsats av detta slag inte kommer att ändra ett helt lands uppfattningar samt radera fördomar och förutfattade meningar för att istället ersätta dem med förståelse och acceptans. Dock är vi övertygade om att denna uppsats är ett steg i rätt riktning, om inte annat. Säkert är att det behövs fler akademiska verk av detta slag, inte minst avhandlingar, för att upplysa och förklara hur det verkligen ligger till.

    Om det som vi alla har gemensamt är bristen på kunskap bör det också vara så att vi även har det gemensamt att kunskap om saker och ting kan ändra våra uppfattningar.

    [1] Citat av Gustafsson, Kerstin, Profetens döttrar – Muslimska kvinnor i Sverige, s. 7.

    [2] Mahr (brudpengen) motsvarar det äldre svenska rättsinstitutet morgongåvan. Inom islam ger mannen en summa pengar till sin blivande hustru, oftast ges en del av summan innan äktenskapets ingående och den större delen av summan ges vid en eventuell skilsmässa. Summan utgör en ekonomisk säkerhet för kvinnan. Se kapitel fem för närmare beskrivning av mahr.

  • 5.
    Abrahamsson, Hillevi
    et al.
    Karlstad University, Division for Business and Economics.
    Schwerin, Maria
    Karlstad University, Division for Business and Economics.
    Legalisering av sidotjänster: En studie av den nya Fastighetsmäklarlagen2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 6.
    Achieng, Spance Joy
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    SOFTWARE PATENTS: A study on the patentability of software inventions2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The primary objective of the thesis will be to focus on patent protection of software under the European Patent Convention, by analyzing the different approaches that the European Patent Office has taken into consideration since the mid-1980s. These approaches are derived from the different decisions that emanate from the Technical Boards of Appeal of the European Patent Office. The thesis will examine the most relevant decisions illustrating the juridical tendencies and basis that have been utilized to decide over the patentability of computer programs. The analysis will conclude with the latest approach taken by the Technical Board of the European Patent Office. The study will examine the patentability requirements of inventions in general established within the European Patent Convention. Sources that will be utilized to carry out this research will include case law, legislation, specialized legal commentary; journals and books. The present study sustains that computer programs may be patented as long as they comply with all the general requirements of an invention prescribed under the European Patent Convention together with the condition established by case law called the technical character requirement. Nevertheless, due to the fact that the Technical Boards of Appeal are not bound by previous case law, the current position could keep evolving as it relies on the stance of  the European Patent Office on patentability of computer programs which is seems to be influenced by the changes in the technological world 

    The full text will be freely available from 2017-10-10 08:00
  • 7.
    Adbo, Rebecca
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Sexuellt vilseledande, gränsen för våldtäkt2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 8.
    Adlercreutz, Axel
    et al.
    Lunds universitet.
    Mulder, Bernard Johann
    Växjö universitet.
    Svensk arbetsrätt2007 (ed. 13)Book (Other academic)
  • 9.
    Adolfsson, Marcus
    Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Commercial Law.
    Informationsgivningens tvetydighet och konsekvenser: Vid offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Offentliga uppköpserbjudande utgör en viktig del av den moderna svenska samhällsekonomin. Ett företagsförvärv på aktiemarknaden genererar stora ekonomiska möjligheter och konsekvenser för de flesta intressenter såsom arbetstagare och aktieägare.

    Det är särskilt intressant med tanke på att aktiemarknaden präglas i mångt och mycket av självreglering. Det är således aktörerna på marknaden som etablerar lämpliga regler för vad som skall anses utgöra god sed. Denna sortens reglering är ett avsteg från Sveriges sedvanliga normbildning som vanligtvis utgörs av strukturerad lagstiftning. Det är sedermera intressant till vilken grad det är gynnsamt med en kombination av dels självreglering, dels lagstiftning. Det har anförts att aktiemarknaden är en komplicerad marknad som kräver denna sortens flexibilitet som självreglering medför. Denna framställning har inte ambitionen att strikt väga, å ena sidan lagstiftning som är en oundgänglig del av den moderna ekonomiska infrastrukturen, å andra sidan självreglering som är väl förankrat på aktiemarknaden. Däremot krävs det enligt min mening högre ställda krav på självregleringen för att uppnå en balans bland de olika intressegrupper som finns representerade på aktiemarknaden och därmed upprätthålla förtroendet för marknaden.

    Informationsgivning är en central del av aktiemarknaden. Med tanke på självregleringen, krävs att rättvis och korrekt information finns tillgänglig till samtliga aktörer under ett och samma tillfälle. Allt i enlighet för att bevara förtroendet. Däremot är due diligence-processen ett vedertaget avsteg från likabehandlingsprincipen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det är brukligt att budgivaren företar en due diligence där denne har möjlighet att bilda sig en uppfattning huruvida målbolaget infriar de ställda förväntningarna och förhoppningarna med företagsförvärvet. Processen fungerar som ett verktyg för att allokera risker som är förknippade med detta stora åtagande samt avgör ofta om ett förvärv är för handen eller ej.

    Innan takeover-direktivet fanns inga särskilda regler för offentliga uppköpserbjudanden. För Sveriges vidkommande implementerades direktivet med dels självreglering, dels lagstiftning. 2 kapitlet 1 § lag om offentliga uppköpserbjudanden stipulerar numera att aktiebolag skall ”följa de regler som börsen har fastställt för sådana erbjudanden”. Det innebär bland annat att alla noterade aktiebolag har underkastat sig att följa NBK:s takeover-regler. Däremot är reglerna idag utformade aningen egendomliga när det angår due diligence-processen som ett led i ett offentligt uppköpserbjudande. Det föreligger enligt min mening oskäliga risker för budgivaren som är förknippade med ett offentligt uppköpserbjudande.

    Problematik uppstår då budgivaren väljer att inte lämna något bud på målbolaget efter en genomförd due diligence. Eftersom då bortfaller målbolagets skyldighet att informera marknaden om förhållandet som rimligen förväntas påverka värderingen av målbolagets aktie. Däremot kvarstår budgivarens skyldighet att varken avyttra eller förvärva aktier i målbolaget med anledning av att denne fått selektiv information som inte övriga marknaden tagit del av. Eftersom budgivaren numera innehar selektiv information, som skall offentliggöras om denne inte vill vara belastad med handelsförbud. Det innebär således att om budgivaren förvärvat aktier innan genomförd due diligence att denne inte kan avyttra aktierna. Det blir särskilt betungande i det fall att budgivaren genom en due diligence insett att dessa är övervärderade eller till och med värdelösa. Danmark och Storbritannien har däremot valt en annan implementering av direktivet. Enligt min åsikt borde Sverige blicka västerut och lära av det land som varit förfadern och utvecklaren av takeover-reglerna sedan 1960-talet, avseende offentliga uppköpserbjudanden. I min slutsats föreslår jag därmed en förändring till nuvarande takeover-regler.

  • 10.
    af Sandeberg, Edward
    Uppsala University, Disciplinary Domain of Humanities and Social Sciences, Faculty of Law, Department of Law.
    Outsourcingavtal: Avtalsinnehåll utifrån praktiska och kommersiella överväganden2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att utreda, precisera och analysera innehållet i den förhållandevis okända kontraktstypen outsourcingavtal. Det faktum att outsourcing idag är en vanligt förekommande transaktion gör det både möjligt och angeläget att fånga de gemensamma dragen i outsourcingavtal. Undersökningar visar också att långt ifrån alla som begagnar sig av outsourcing är nöjda med det avtal som reglerar deras affär. Den rättsvetenskapliga ansatsen är därför att belysa denna avtalstyp på samma sätt som mer konventionella avtalstyper, som exempelvis köpavtal, entreprenadavtal och hyresavtal men också mer moderna avtalstyper som franchising och leasing, har behandlats inom doktrinen.

  • 11.
    Agell, Anders
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen. Med en exkurs om rättsvetenskapen i Sverige2002In: Svensk Juristtidning, Vol. 87(2002), 243-260 p.Article in journal (Other scientific)
  • 12.
    Agell, Anders
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Låt detta stanna mellan oss: Hemligt brev till Peter Lødrup om äktenskapslagstiftningen i Norge och Sverige2002In: Bonus Pater Familias: Festskrift til Peter Lødrup, Gyldendal Akademisk, Oslo , 2002, 1-14 p.Chapter in book (Other scientific)
  • 13.
    Agell, Anders
    et al.
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Brattström, Margareta
    Uppsala University, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Faculty of Law, Department of Law.
    Äktenskap Samboende Partnerskap2008Book (Other scientific)
  • 14.
    Agnemyr, Helena
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Arbetstidsdireketivets påverkan av den svenska arbetstidslagen: I vilken utsträckning kan parterna på arbetsmarknaden stifta kollektivavtal?2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 points / 15 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    Sweden became a member of the European Union in 1995. When Sweden entered the Union the government also agreed on implementing every law, regulation and directive the Union have and will have in force. One directive the Union wants every country to implement is the Directive (93/104/EG) concerning certain aspects of the organization of working time. This directive includes regulations concerning the relationship between employer and employees. The regulations in the directive must be in force before January 1 2007.

    One of the main points in the directive is the possibility for the parties on the labour market to reach agreements through collective agreements that deviate from the legislation concerning work hours. When the directive is a part of the Swedish law system the possibility for employer and employees to deviate from legislation concerning work hours in collective agreements will be limited through an EG-barrier. The EG-barrier sets a limit for the parties on the labour market to reach collective agreements if the agreement means worse conditions for the employees.

    The possibility for the parties on the labour market to abscond the legislation concerning work hours is regulated in the third paragraph in the legislation concerning work hours. This article describes what other articles the parties on the labour market can abscond from. If the collective agreement contains regulations which means worse conditions for the employees the agreement declared invalid and the employer will be liable for damages.

    The purpose of the essay is to examine in what extent the parties on the labour market can reach collective agreements after January 1, 2007.

  • 15.
    Agnemyr, Helena
    Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT.
    Tillämpning av 6 b § LAS vid sammanslagningar av företagshälsovårder: Anställningsavtalets skillnader vid pensionsbestämmelser2008Independent thesis Advanced level (degree of Magister), 80 points / 120 hpStudent thesis
    Abstract [en]

    During year 2007 ClaraHälsan Ltd bought the company health service Solstahälsan in Karlstad. The wide merger of the two health services the problems arose around the employees’ employment agreements when certain parts of the agreement differ. At a transition of a company, in this case a health service, the rights and obligations for the employees will pass on to the new employer according to directive 2001/23/EG who came in force in the swedish legal system in year 1995. The former employer is only responsible vis-à-vis the employees ”for economic obligations related to the time before the transition, the code of protection of employment 6 b §. The new employer are committed to the old employment agreement vis-à-vis the employees during at least one year.

    At a transition the employment will automatically pass on to the new employer who will take over the rights and obligations in connections to the transition. It is not the collective agreement in whole that will pass on to the new employer, only the employment conditions in the collective agreement.

    The purpose of this essay is to examine what will happen to the employment conditions when two companies become one through a transition, especially pension benefits.

  • 16.
    Aherdan, Jasmin
    Linköping University, Department of Management and Engineering. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Vikten av mänskliga rättigheter i EU:s rättsordning: Särskilt om företagens rätt till en rättvis rättegång vid kommissionens verkställande av konkurrensrätten2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att utreda innebörden av ett företags rätt till domstolsprövning och en rättssäker process enligt Europakonventionens artikel 6 och i rättighetsstadgans artiklar 41, 47 och 48. Målsättningen är att visa hur dessa rättigheter bedöms i EU-domstolen och Europadomstolen samt vilken betydelse de mänskliga rättigheterna har inom EU:s rättsordning. De mänskliga rättigheterna är ett rättsområde i ständig utveckling som startade med Europakonventionens skapelse efter andra världskriget. Även inom EU har skyddet för grundläggande rättigheter kommit att utvecklas genom EU-domstolens rättspraxis, vilket har gett upphov till rättighetsstadgan. Efter Lissabonfördragets ikraftträdande utgör mänskliga rättigheter en primärrätt inom EU och EU är även skyldig att ansluta sig till Europakonventionen, vilket ännu inte har skett. En anslutning skulle leda till en större rättssäkerhet för medlemsstaterna, men även en mer enhetlig bedömning av mål i EU-domstolen och Europadomstolen. Vad som emellertid måste hållas i åtanke, är de olika värdegrunder som EU respektive Europakonventionen bygger på.

    Upprätthållandet av konkurrensrätten är ett av de viktigaste målen inom EU och kommissionen har därför getts vittgående befogenheter för att verkställa konkurrensreglerna. För företag som underkastas en av kommissionens konkurrensutredningar innebär befogenheterna dock en risk för att deras rätt till domstolsprövning och en rättssäker process inte respekteras. Företag har rätt att få sitt mål prövat av en domstol med full jurisdiktion som kan pröva sakfrågor såväl som rättsfrågor. De har även rätt till en oavhängig och opartisk domstol. Kommissionen uppfyller inte nyss nämnda krav varför det är viktigt att EU-domstolen grundligt överprövar kommissionsbeslut, någonting som idag inte alltid sker. Företagens rätt till en rättvis rättegång inkluderar bland annat rätten till ett kontradiktoriskt förfarande. Detta innebär att företagen har rätt att ta del av alla handlingar som kommissionen använder i målet, någonting som EU-domstolen har skapat ett skydd för genom rättspraxis. Företagen skall även åtnjuta en rätt mot självangivelse, en rätt som är väletablerad i Europadomstolens praxis. Tyvärr erbjuds inte ett motsvarande skydd för rätten mot självangivelse som för rätten att ta del av handlingar genom EU-rättspraxis. Det kan dock argumenteras att företag i konkurrensmål inte alltid bör erbjudas ett lika långtgående skydd för sina mänskliga rättigheter som individer, på grund av förstnämndas makt och vikten av att upprätthålla en fungerande, fri och rättvis konkurrens.

  • 17.
    Ahl, Gustav
    Jönköping University, Jönköping International Business School, JIBS, Commercial Law.
    Gränsöverskridande förlustutjämning: Är Sveriges nya förhållningssätt förenligt med EG-rätten?2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Magisteruppsatsen belyser de svenska reglerna avseende gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner från ett gemenskapsrättsligt perspektiv. Fokus ligger på utjämningsmöjligheter då förlusten i ett utländskt dotterbolag är slutlig. Det är osäkert vilka grunder som rättfärdigar avdrag. I uppsatsen analyseras därför fyra Regeringsrättsmål i ljuset av den Europeiska gemenskapens domstols domar i Marks & Spencer-fallet och i Oy AA-fallet. Finansdepartementet lämnade förslag på ändrade regler för avdragsrätt vid förlustutjämningstransaktioner mellan kon-cernbolag den 22 september 2009. Förslaget jämförs med det tidigare lagförslaget om likvidationsavdrag, Regeringsrättsmålen och gemenskapsrätten. Syftet med uppsatsen är att utreda om Sveriges nya förhållningssätt är förenligt med gemen-skapsrätten.I det svenska regelverket regleras koncernbidrag i inkomstskattelagen kapitel 35 och fusioner i inkomstskattelagen kapitel 37. För att ett bolag ska beviljas av-dragsrätt för ett koncernbidrag ska bidraget vara skattepliktigt hos mottagaren och mottagaren ska vara skattskyldig i Sverige. För att en fusion ska vara kvalificerad ska det fusionerade bolaget direkt innan fusionen vara skattskyldig i Sverige. Des-sa förutsättningar är inte uppfyllda när det mottagande eller fusionerade bolaget har sin hemvist i en annan medlemsstat i gemenskapen.I fallet Marks & Spencer bedömer Europeiska gemenskapens domstol att kon-cernavdrag kan beviljas mellan moderbolag och dotterbolag i särskilda fall. För-lusten i dotterbolaget ska vara slutlig, vilket innebär att den omöjligen ska kunna utnyttjas av vare sig dotterbolaget självt eller någon utomstående person. Domen i Oy AA-målet innebär att regler som förhindrar avdrag för koncernbidrag kan vara proportionerliga om de vägrar avdrag för koncernbidrag till ett moderbolag och förlusten kan utnyttjas i framtiden. Lidl Belgium-fallet behandlar situationen när en förlust uppstår i en filial som är en del av huvudbolaget.Bestämmelser som inskränker den fria etableringsrätten kan rättfärdigas utifrån tvingande hänsyn till allmänintresset. Motiv för att tillämpa bestämmelser som in-skränker den fria etableringsrätten kan vara territorialitetsprincipen, bevarandet av skattesystemets inre sammanhang, neutralitetsprincipen, undvikande av risken för dubbelt beaktande av förluster och risk för skatteflykt. En kombination av flera motiv kan leda till att inskränkande bestämmelser kan rättfärdigas. Bestämmelser-na ska även vara legitima och proportionerliga för att de syften som eftersträvas uppnås.I fyra av de totalt tio rättsfallen som Regeringsrätten meddelade dom i avseende gränsöverskridande koncernbidrag har Skatterättsnämnden ansett förlusten vara slutlig, vilket berättigar till avdrag för koncernbidrag. Skatteverket, Skatterätts-nämnden och Regeringsrätten lägger olika innebörd i begreppet slutlig förlust. Oklarheterna utreds därför i ljuset av gemenskapsrätten. Regeringsrätten bedömer att en likvidation av det förlustbetingade dotterbolaget innebär att förlusten är slut-lig. Skatterättsnämnden anser att en förlust kan vara slutlig även då det förlustbe-tingade dotterbolaget upphör att bedriva verksamhet genom att det fusioneras med ett annat koncernbolag och om det finns regler i mottagarstaten som begränsar att en förlust rullas framåt. Skatteverket menar att en förlust är definitiv när dotterbo-laget självt eller en utomstående person annan än dotterbolaget inte kan utnyttja förlusten.Inom Europeiska Unionen har ett arbete med en gemensam skattebas påbörjats. En sådan skattebas skulle troligtvis undanröja en del av de problemen som gräns-överskridande förlustutjämningstransaktioner innebär. I avvaktan på att arbetet med den gemensamma skattebasen blir färdigställd kan gränsöverskridande för-lustutjämningstransaktioner underlättas genom att medlemsstaterna enas om defi-nitionen av olika skatterättsliga begrepp.För att det svenska förhållningssättet ska vara förenligt med gemenskapsrätten måste, enligt min mening, ett förtydligande ske på tre punkter. Jag anser, för det första, att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag mellan systerbolag om deras gemensamma mo-derbolag har sin hemvist i Sverige. För det andra menar jag att det ska vara möjligt att ge koncernbidrag till ett indirekt helägt dotterbolag med slutliga förluster om det totala ägandet är mer än 90 procent. Jag anser också att slutlig förlust, det vill säga att alla möjligheter att utnyttja förlusten i dotterbolagets hemstat har uttömts, ska innefatta för-luster på grund av likvidation, konkurs och fusion då all verksamhet i dotterbolagets hemstat upphör.

  • 18.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Dansk domstol frågar: Får man diskriminera dem som är feta?2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 3, 2- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Är det förbjudet enligt EU-rätten att diskriminera människor för att de är feta? Det är grundfrågan i ett mål som Retten i Kolding i Danmark har hänskjutit till EU-domstolen.

  • 19.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Medlemsstaterna fick rätt i dragkamp om EU-tjänstemäns löner2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 4, 7- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är medlemsstaternas regeringar som avgör om det har inträffat ”en allvarlig och plötslig försämring av den ekonomiska och sociala situationen”, och därmed också om lönerna för tjänstemännen vid EU:s institutioner automatiskt ska räknas upp, eller om de ska beräknas enligt en undantagsregel. Det har EU-domstolen nu slagit fast i en dom som sätter punkt (?) för en mångårig dragkamp mellan Europeiska kommissionen och ministerrådet.

  • 20.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Att kollegerna vann i AD var inte skäl ge SAS-pilot som förlorat resning2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 1, 5- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nej, det gick inte att få resning i ett mål som avgjordes av tingsrätten 2009 bara för att senare praxis från Arbetsdomstolen och EU-domstolen tyder på att tingsrätten dömde fel. Det har en SAS-pilot fått erfara sedan Sveriges Högsta domstol, HD, avslagit hans resningsansökan.

  • 21.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Tribunalen korrigerade uttalanden om rätten till kollektiva förhandlingar2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 3, 7- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Personaldomstolen var väl inte riktigt medveten om innebörden av föreningsrätten och rätten till kollektiva förhandlingar enligt Europakonventionen och EU-stadgan, men den dömde ändå rätt. Ungefär så kan man nog sammanfatta den dom där Tribunalen i somras slutligt avgjorde hur stor pension den tidigare tjänstemannen i Europeiska centralbanken, Michael Heath, har rätt till. Fast den uttrycker sig mycket diplomatiskt.

  • 22.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Danska deltidsanställda diskriminerasKommissionen kräver ändring2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 3, 4- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det strider mot deltidsdirektivet (97/81) att deltidsanställda som arbetar mindre än åtta timmar i veckan eller som är anställda kortare tid än en månad behandlas mindre förmånligt än heltidsanställda. Det skriver Europeiska kommissionen i ett s.k. motiverat yttrande där Danmarks regering uppmanas att vidta åtgärder för att rätta till detta.

  • 23.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Dansk rådighedsløn omfattas av förbudet mot åldersdiskriminering, anser generaladvokat2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 1, 7- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Erik Toftgaard och ett 40-tal andra tidigare statsamtmænd i Danmark kan nog hoppas på att få den beredskapslön (rådighedsløn) som de nekades enbart för att de fyllt 65 och hade rätt till pension när deras tjänster drogs in, i varje fall om EU-domstolen håller med generaladvokaten Juliane Kokott. För Glennie Kristensen, som klagar på företaget Experians tjänstepensionssystem där hon särbehandlas på grund av sin ungdom, är Kokotts förslag till dom inte lika uppmuntrande.

  • 24.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Generaladvokat håller inte med finska mammor2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 1, 7- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det strider varken mot mödraskyddsdirektivet, föräldraledighetsdirektivet eller direktivet om likabehandling mellan könen att kvinnor som går från obetald ledighet för vård av barn till mammaledighet inte får lön enligt kollektivavtal. Det säger generaladvokaten Juliane Kokott i sitt förslag till dom i två finska mål.

  • 25.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    EU standardisation of services worries trade unions2013In: Nordic Labour JournalArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Common EU standards are aiming to speed up cross-border trade in services. Just as long as this doesn’t mean introducing EU rules through the backdoor which would be in breach with member states’ labour law and collective agreements, say trade unions – whose concern is shared by the Swedish government.                      

  • 26.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Strid mellan Efta-domstolen och Högsta domstolen i Norge2013In: Arbeidsliv i NordenArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Norges högsta domstol gjorde fel när den slog fast att företag som utstationerar arbetstagare till den norska varvsindustrin ska ersätta deras kostnader för resa, kost och logi. Det hävdar Efta-domstolens president i ett generalangrepp på Høyesterett, där han inte bara beskyller denna för att vara illojal mot EES-avtalet, utan också antyder att sista ordet inte är sagt ännu.

  • 27.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    The Efta court clashes with Norway’s Supreme Court2013In: Nordic Labour JournalArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Norway’s Supreme Court was wrong to rule that companies posting workers to the Norwegian shipbuilding industry must pay their travel, board and lodging expenses, argues the Efta Court’s President in a general attack on the Supreme Court. He accuses it of being disloyal to the EEA agreement and indicates the last word may still not been had.

  • 28.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Risk för att EU:s standarisering av tjänster begränsar fackets roll2013In: Arbeidsliv i NordenArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Nu ska gemensamma EU-standarder få fart på handeln med tjänster över gränserna. Bara det inte blir ett sätt att smygvägen införa EU-regler som strider mot medlemsstaternas arbetsrätt och kollektivavtal, framhåller de fackliga organisationerna och den svenska regeringen, som delar deras oro.

  • 29.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    ILO kritiserar Sverige för hanteringen av Laval-målet2013In: Arbeidsliv i NordenArticle in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Den svenska Arbetsdomstolen och ”lex Laval” får allvarlig kritik från FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, ILO, i ett yttrande som ger regeringen åtskilligt att tänka på. Samtidigt måste den bestämma sig för om den ska rätta sig efter Europeiska kommissionens kritik mot de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar, eller om den ska ta risken att dras inför EU-domstolen.                       

  • 30.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Obligatoriskt ID på byggen2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 1, 3- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det finns inte tillräckligt intresse ur EES-synpunkt (insuffi cient EEA interest) att driva saken om ID-korten på norska byggarbetsplatser vidare. Med denna formulering meddelade Eftas övervakningsmyndighet ESA att den inte tänker göra något åt klagomålen på den norska föreskriften om obligatoriska ID-kort på byggarbetsplatser i landet.

  • 31.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Finska kollektivavtal om inhyrning blir fråga för EU-domstolen2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 4, 3- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Är medlemsstaterna skyldiga att fortlöpande se till att kollektivavtalen i landet inte innehåller några otillåtna begränsningar eller förbud mot att hyra in arbetskraft? Och är de begränsningar som fi nns i kollektivavtalen mellan parterna på den privata sektorn i Finland förenliga med bemanningsdirektivet? Det är frågorna i ett mål som den finska Arbets-domstolen har hänskjutit till EU-domstolen och som är av stort intresse inte bara för Finland.   

  • 32.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Kan polsk lag hindra finska fack från att företräda sina medlemmar – och vad kan ingå i utstationerads minimilön?2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 4, 2- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ett stort mål, vars utgång kan få avgörande betydelse för fackförbundens möjligheter att företräda sina medlemmar i domstol, har hänskjutits till EU-domstolen av Satakunta tingsrätt i Finland. Den grundläggande frågan i tvisten är vilken lön 186 elektriker från Polen hade rätt till enligt utstationeringsdirektivet (96/71) när de arbetade vid kärnkraftverksbygget i Olkiluoto. Men innan tingsrätten kan avgöra den frågan måste den ta ställning till om det finska Elektrikerförbundet över huvud taget har rätt att föra deras talan. Såväl den danska som den svenska regeringen har yttrat sig i målet vid sidan av den finska.

  • 33.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    FACKLIG ORO: Standarder som strider mot kollektivavtalnär the new approach tillämpas på tjänster2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 1, 1-2 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ska Europeiska standardiseringsorgan bestämma vad som är ett brott mot ett anställningsavtal i medlemsländerna? Det är i varje fall på väg att hända, upptäckte ett svenskt skyddsombud som deltog i arbetet med att ta fram en standard för säkerhetstjänster. Så fi ck de fackliga organisationerna upp ögonen för att de har ett nytt område att bevaka, om det inte ”smygvägen” ska skapas regler på EU-nivå som strider mot kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning i medlemsländerna. Nu ska nämligen”the new approach” börja tillämpas också på tjänster.

  • 34.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Høyesterett eller Efta-domstolen?Öppet gräl om vem som bestämmer2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 4, 1- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Ett öppet gräl har brutit ut mellan Efta-domstolen och Norges Høyesterett efter domen i det så kallade varvsmålet i början av året. Ordväxlingen pågår i såväl domskäl som debatt-artiklar och handlar om vilken av domstolarna som bestämmer – och om det egentligen är så stor skillnad mellan att enbart vara ansluten till EES-avtalet och att vara EU-medlem. I slutet av oktober drogs så även Eftas övervakningsmyndighet in i trätan sedan någon klagat dit över Høyesteretts dom.

  • 35.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    SVERIGES REGERING TILL EUROPEISKA KOMMISSIONEN:”Standarder för tjänster får inte påverka arbetsrätten”2013In: EU & arbetsrätt, ISSN 1402-3008, no 2, 1-2 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Standarder för tjänster ska enbart ställa krav på själva tjänsten, inte på tjänste-leverantörernas personalpolitik. Det menar den svenska regeringen som delar de fackliga organisationernas oro för att Europeiska kommissionens nya favoritidé ska bli ett sätt att införa regler på EU-nivå som strider mot arbetsrätt och kollektivavtal i medlemsländerna. Men kommissionen avfärdar invändningarna som irrelevanta.

  • 36.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Norge och Finland håller med Island om vad som kan ingå i minimilön2011In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3083, no 1, 2- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Både den norska och den finska regeringen menar att sjuklön kan ingå i den minimilön som utstationerade arbetstagare har rätt till, och stöder Island som stämts inför Efta-domstolen av övervakningsmyndigheten ESA.

  • 37.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law. Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Danska måleribranschen vill pröva allmängiltigförklarade kollektivavtal2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 4, 1- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Parterna i den danska måleribranschen vill att det ska bli möjligt att allmängiltigförklara kollektivavtal i Danmark. Vid sin kongress i oktober beslöt Malerforbundet att uppmana politikerna att snarast undersöka möjligheterna och konsekvenserna av att allmängiltigförklara vissa kollektivavtal. Arbetsgivarorganisationen Danske Malermestre håller med, och organisationerna föreslår att man skulle kunna börja på försök med deras avtal.

  • 38.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Finnairs lönesystem kan strida mot mödraskyddsdirektivet2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 3, 5- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    En kvinna som tillfälligt får andra arbetsuppgifter under sin graviditet kan inte kräva att få behålla den lön som hon hade i genomsnitt innan hon förflyttades. Men hon har rätt att behålla sin grundlön plus de lönetillägg som har samband med hennes yrkesställning, och det lönesystem som tillämpas vid Finnair tar inte hänsyn till det. Det blev EUdomstolens besked till Helsingfors tingsrätt om hur mödraskyddsdirektivet (92/85) ska tolkas i målet Parviainen (se EU & arbetsrätt nr 3-4/2009 s. 13).

  • 39.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Norges regering beredd ändra regler om arbetsvillkor i offentliga kontrakt2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 3, 1-2 p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Norges regering är beredd att delvis tillmötesgå klagomålen från Eftas övervakningsorgan ESA mot den reglering som syftar till att uppfylla landets förpliktelser mot ILO enligt konvention nr 94 om arbetsklausuler i offentliga kontrakt. Det framgår av ett förslag som Arbeidsdepartementet och Fornyings-, administrasjons- og kirkedepartementet sänt ut på remiss (høring).

  • 40.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Fördragskonform tolkning gav kvinna rätt till lönegaranti2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 3, 3- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I lönegarantiärenden måste konkurslagen tolkas i överensstämmelse med EUs lönegarantidirektiv (2008/94). Det konstaterar den svenska Högsta domstolen i en dom från i somras, där den tillerkänner en kvinna ersättning från lönegarantin för fordringar som de lägre instanserna ansåg oskäliga.

  • 41.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Sveriges Justitiekansler avslår begäran om skadestånd "Arbetsmiljökrav stred inte mot fria rörligheten för varor"2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 3, 3- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Arbetsmiljöverket bröt inte mot EU-rätten när den förbjöd marknadsföringen av en tysktillverkad rullställning, och svenska staten är följaktligen inte skyldig att betala skadestånd till tillverkaren. Det menar Sveriges Justitiekansler som drar en annan slutsats än länsrätten hade gjort.

  • 42.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Højesteret ålägger underrätt att ställa fråga till EU-domstolen2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 3, 2- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det räcker inte med de frågor som Sø- og handelsretten redan beslutat ställa till EU-domstolen i två pågående mål, den måste också fråga hur begreppet funktionshinder (handicap) i det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78) ska tolkas. Det är innebörden av ett beslut i Danmarks Højesteret från i somras.

  • 43.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    ESA underkänner Islands tolkning av vad som ingår i minimilön2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 4, 1- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Island får inte kräva att företag som utstationerar arbetstagare dit betalar sina arbetstagare lön när de är sjuka, eller har en arbetsolycksfallsförsäkring som ger arbetstagarna ersättning vid nedsättning av arbetsförmågan eller dödsfall. Det menar Eftas övervakningsorgan ESA som har väckt talan vid Efta-domstolen för brott mot EES-avtalet.

  • 44.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    EU-rätten avgör vem som är arbetstagare i arbetstidsdirektivets mening2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3008, no 4, 7- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är inte nationell rätt som avgör vem som är arbetstagare i arbetstidsdirektivets (2003/88) mening och omfattas av detta. Det avgörs enligt EU-rätten. Det slår EU-domstolen fast i ett mål där den också uttalar sig om vad som kan räknas som "lämpligt skydd" för arbetstagare som inte får någon dygnsvila och inte heller någon kompensationsledighet.

  • 45.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Regelförenkling och stärkt skydd för sjöfolk på kommissionens arbetsrättsliga agenda 20112010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 4, 4- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    I  slutet av 2011 ska Europeiska kommissionen lägga fram ett förslag till direktiv som ska säkra att utstationerade arbetstagare får de rättigheter de ska ha och förhindra att gällande regler om utstationering kringgås och missbrukas. Det framgår av kommissionens nyligen publicerade arbetsprogram för nästa år. Andra tänkbara initiativ är bl.a. en översyn av direktivet om arbetstagarinflytande i Europabolag (2001/86) och, på litet lägre sikt, ett lagförslag om pappa- och föräldraledighet. Och så ska sjöfolk få samma skydd som andra arbetstagare.

  • 46.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    IF Metall först med utstationeringsavtal2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 4, 3- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det första "utstationeringsavtalet" har nu lämnats in till det svenska Arbetsmiljöverket av Industrifacket Metall. Med det menas ett avtal med sådana villkor som en facklig organisation har rätt att driva igenom med hjälp av stridsåtgärder enligt de nya reglerna i utstationeringslagen, lex Laval. De fackliga organisationerna har haft svårt att avgöra vad som menas med minimilöner i utstationeringsdirektivets (96/71) mening.

  • 47.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Europeiska avtal tolkas utan att parterna hörs2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 4, 6- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Vem ska tolka de europeiska avtal som blir EU-direktiv? Det är arbetsmarknadens parter, anser de själva. I alla sådana avtal finns en passus där de uppmanar kommissionen att överlämna alla frågor om tolkningen till parterna. I ett mål som rörde föräldraledighetsdirektivet (96/34) ifrågasatte Tyskland om EU-domstolen var behörig att tolka detta eftersom parterna inte hade getts tillfälle att yttra sig. Domstolen frågade kommissionen varför, och fi ck svaret dels att tidsfristerna är för korta, dels att det ändå var meningslöst.

  • 48.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Förslag till nya utstationeringsregler förhandlas fram av parterna2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-308, no 4, 4- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [no]

    Att det förekommer fusk och oegentligheter i samband med utstationering av arbetstagare är ett gemensamt problem för Europeiska byggnadsarbetarfederationen EFBWW och dess motsvarighet på arbetsgivarsidan, FIEC. Därför förhandlar de sedan en tid om ett ”joint position paper” om bättre tillämpning och tillsyn av utstationeringsdirektivet (96/71). Dokumentet är tänkt att vara underlag för Europeiska kommissionens kommande direktivförslag (se artikeln intill och på s. 3).

  • 49.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Arbetstidsdirektivet ger offentliganställd brandman rätt till ersättning för alltför långa arbetsveckor2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, no 4, 6- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Det är inte tillåtet att tvångsomplacera en arbetstagare bara för att han begär att slippa arbeta mer än de 48 timmar i veckan som arbetstidsdirektivet (2003/88) föreskriver. Det konstaterade EU-domstolen i oktober i ett mål som rör brandmannen Günter Fuß. Några veckor senare kom den med ytterligare ett förhandsavgörande som rör samme Günter Fuß. Där slår den fast att denne, i egenskap av offentliganställd, kan åberopa unionsrätten för att kräva skadestånd eller kompensationsledighet av sin arbetsgivare.

  • 50.
    Ahlberg, Kerstin
    Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, The Institute for Social Law.
    Regler om arbetstagarinflytande avgör intresset för att bilda SE-bolag2010In: EU & arbetsrätt Nordiskt nyhetsbrev, ISSN 1402-3008, no 1, 2- p.Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [sv]

    Antalet Europabolag (SEbolag) varierar kraftigt mellan olika medlemsländer och det beror främst på reglerna om arbetstagarinfl ytande, enligt en rapport från Europeiska kommissionen. Därför har den inlett ett öppet samråd för att ta reda på om regleringen ska ändras.

1234567 1 - 50 of 4268
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf