Change search
Refine search result
1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Oldest first
  • Newest first
Select all
  • 1.
    Abong'o, Deborah
    et al.
    University of Nairobi, Kenya.
    Wandiga, Shem
    University of Nairobi, Kenya.
    Jumba, Isaac
    University of Nairobi, Kenya.
    Madadi, Vincent
    University of Nairobi, Kenya.
    Kylin, Henrik
    Linköping University, The Tema Institute, Department of Water and Environmental Studies. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Impacts of pesticides on human health and environment in the River Nyando catchment, Kenya2014In: International Journal of Humanities, Arts, Medicine and Sciences, ISSN 2348-0521, Vol. 2, no 3, 1-14 p.Article in journal (Other academic)
    Abstract [en]

    The population of the River Nyando catchment largely relies on rain fed agriculture for their subsistence.

    Important crops grown include cereals, cash crops fruits and vegetables. Farming is one of the contributors of pollution to Lake Victoria. Organophosphates and other banned organochlorine pesticides such as lindane, aldrin and dieldrin were used by farmers. The pesticides transport was by storm water run-off and air drift into the lake. Environmental risk assessment background information was collected through questionnaire and interviews of farmers to determine knowledge and safe use of pesticides. Fourteen pesticides were identified as commonly used of which four are toxic to bees and five to birds. The farmers identified declines in the number of pollinating insects, the disappearance of Red-billed Oxpecker (Buphagus erythrorthynchus) and wild bird’s fatalities. The general knowledge among farmers about chemicals risks, safety, and chronic illnesses was low. Activities that increases environmental awareness and safety of pesticides should be initiated by the agrochemical firms and government.

  • 2.
    Karlsson, Niclas
    Halmstad University, School of Information Technology.
    Övervakningssystem av Grisstall med detektion av blod2015Independent thesis Basic level (university diploma), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The work in this project demonstrates how a system for monitoring pigs could be handled andtests a camera for this kind of system. Automatic detection of blood will help in a keeper’s dutiesand give him or her a different view of the box. Management of multiple camera modulesis done automatically via a server application that can manage a different number of cameramodules in the system. More camera modules can be included simply by modifying the serverprogram.Display of each box is made web based causing environmental and economic sustainabilitywhen the keeper can handle the daily monitoring by the home instead of on the farms especiallyon weekends. It is also possible to keep check during the night when the night visionapplication on the camera is available and retroactive supervision since the images are savedfor twenty four hours.When young pigs are introduced into the living area they need more food than normally resultingin increased feed supply. By monitoring via a web based application the keeper cansupply an increase or decrease of food if necessary. By continuing to work on this project implementationof more features and more user-friendly details can be included. Detection ofblood can also be extended to the estimate of food levels and manage food delivery via the web application.

  • 3.
    Karlsson, Thomas
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Disability Research. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Classon, Elisabet
    Linköping University, Department of Clinical and Experimental Medicine, Division of Neuroscience. Linköping University, Faculty of Health Sciences. Linköping University, The Swedish Institute for Disability Research.
    Rönnberg, Jerker
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Disability Research. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, The Swedish Institute for Disability Research.
    Den hjärnvänliga arbetsplatsen: kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Dagens arbetsliv ställer allt större krav på kognitiva förmågor. Vi arbetar alltmer med information inte bara i traditionellt intellektuella yrken, utan även inom industri, hantverk och sjukvård. Informationsteknologi i form av datorer, avancerad teknisk utrustning och andra komplexa system blir allt viktigare att kunna hantera. Detta ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet, något som gäller för alla arbetstagare, men särskilt för de av oss som har en kognitiv funktionsnedsättning.

    I denna rapport sammanfattar vi arbetsmiljörelaterade hinder förknippade med nedsatt funktion inom nio kognitiva områden: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Vi uppmärksammar även mental trötthet (”fatigue”) som ett viktigt problemområde i  sammanhanget.

    Den första delen av rapporten ger en bakgrund till området. Avsnittet ger en kort översikt över neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap.

    Den andra delen sammanfattar kunskap om omfattningen av problemet: hur vanliga är kognitiva funktionsnedsättningar i arbetslivet? En stor del av de människor som är i yrkesverksam ålder antingen har, eller kommer någon gång under yrkeslivet att drabbas av kognitiva funktionsproblem. Vi uppskattar att detta berör en femtedel till en tredjedel av de yrkesverksamma. Eftersom kognitiv funktionsnivå långt ifrån enbart beror på individens begränsningar till följd av sjukdom eller annan funktionsnedsättning, utan även på miljön och dess krav på individen, är problemen och lösningar på dessa både giltiga och viktiga för alla.

    Rapportens andra del visar att kognitiv nedsättning inte begränsas till ett enstaka funktionellt område, exempelvis minnesbesvär, utan kan innefatta flera av de funktionella områden som berörs. Det finns alltså ingen enkel koppling mellan en sjukdom och vilka kognitiva funktionsproblem den medför för den enskilde arbetstagaren. Problemen måste ses i ljuset av både de erfarenheter och begränsningar den enskilde personen har och den aktuella arbetsuppgiften.

    Rapportens tredje del diskuterar mer ingående arbetsmiljörelaterade konsekvenser av kognitiva funktionsnedsättningar. Den börjar med att sammanfatta en modell för att analysera funktionsnedsättningar som en produkt av fyra samverkande faktorer: individen (till exempel kognitiva funktionsbegränsningar efter en sjukdom), individens förhållningssätt (till exempel motivation), arbetsuppgiften och miljön. En kognitiv funktionsproblematik finns aldrig enbart i en av dessa faktorer utan i skärningspunkten mellan dessa faktorer. Av detta skäl är kunskap om arbetsmiljömässiga aspekter av kognitiva funktionsnedsättningar giltig för alla. Även de som inte har nedsatt kognitiv funktion hamnar i situationer där faktorer kopplade till miljön eller arbetsuppgiften (eller vår inställning till uppgiften) resulterar i att kognitiva förmågor belastas!

    Vidare identifierar och sammanfattar rapportens tredje del praktiska lösningar som stödjer arbetsförmåga vid nedsättning av funktioner inom de nio områden som rapporten omfattar: språk, exekutiva funktioner, minnesfunktioner, visuospatiala funktioner, snabbhet, uppmärksamhet, emotion/social kognition, mental trötthet samt global kognitiv förmåga/intelligens. Särskilt betonas att det idag finns många tillgängliga men sannolikt mindre ofta utnyttjade åtgärder som kan utnyttjas för att mildra eller eliminera arbetsmiljöproblem relaterade till kognitiva funktionsnedsättningar. Rapporten redovisar sju sådana övergripande åtgärder. Därtill diskuteras kognitiva funktionsnedsättningar i samband med arbetstagare som är över 65 år och arbetsgivarens roll. Avslutningsvis identifieras kunskapsbehov för fortsatt arbete inom området.

  • 4.
    Lindahl, Cecilia
    RISE - Research Institutes of Sweden, Bioscience and Materials, Agrifood and Bioscience.
    Arbetsmiljö och säkerhet vid arbete runt verkstolen2017Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Klövverkning genomförs vanligtvis minst två gånger per år på mjölkgårdar. En korrekt utförd och regelbunden klövvård är av stor betydelse för besättningens klövhälsa och djurvälfärd. Klövverkningen utförs oftast av professionella klöv­vårdare som kommer till gården med verkstol och annan utrustning med sig. Utöver att ansvara för drivningen av djuren till verkstolen, är det vanligt att någon från gården är med och assisterar klövvårdaren i arbetet runt verkstolen.

    Syftet med projektet var att studera arbetsmiljö och säkerhet vid klövvård och utifrån resultatet presentera förslag på arbetsmiljöförbättringar och arbetsrutiner runt verkstolen som gagnar både lantbrukaren och klövvårdaren. Syftet var också att identifiera eventuella brister i verkstolens utformning och ge förslag på hur verkstolen kan förbättras ur arbetsmiljösynpunkt.

    Projektet inkluderade en kunskapssammanställning, en enkätundersökning och en fältstudie. Resultatet från enkätstudien visade att olycksfall i arbetet är relativt vanligt förekommande vid klövverkning. De vanligaste faktorerna till uppkommen skada hos klövvårdarna var korna (sparkad, klämd, översprungen) och klövfräsen (förlorad kontroll p.g.a. kast eller träffad av spark). För den som assisterar var det största riskmomentet, förutom att leda kor till verkstolen, att lägga benrepet runt kons bakben i verkstolen då det fanns stor risk att bli sparkad. Det var också relativt vanligt med besvär i muskler och leder hos klövvårdarna och analysen av fältstudien visade att flera arbetsställningar hade behov av att åtgärdas för att minska belastningen. För att klövvårdarna själva ska göras medvetna om hur de står när de verkar och förbättra sina arbetsställningar för att förebygga belastningsskador, krävs att de har nödvändiga kunskaper i belastningsergonomi.

    Det identifierades behov av utveckling både vad gäller verkstolen, klövfräsen och den personliga skyddsutrustningen. Att hitta lösningar som minskar stressen i arbetet som klövvårdare kan också vara en viktig åtgärd för att minska riskerna och skapa en bättre psykisk arbetsmiljö. Ett antal råd kring säkerhet och arbetsmiljö vid verkning riktade till både klövvårdare och den som assisterar från gården har sammanställts.

  • 5.
    Pellbring, Mats
    et al.
    Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    Gustavsson, Marie
    Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, Social Work. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.
    "Idén är bra...": en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Hösten 2010 kontaktades Centrum för kommunstrategiska studier vid Linköpings universitet av Motala kommun med en förfrågan om att genomföra en genomlysning och uppföljning av Familjehusen i Motala. Efter samtal med kommunen kring uppdragets omfattning inleddes ett arbete som under vårterminen 2011 utförts av fil dr Mats Pellbring, som rekryterades från avdelningen för sociologi, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, och fil dr Marie Gustavsson, Centrum för kommunstrategiska studier.

    De frågeställningar som bildat utgångspunkt för genomförandet av genomlysningen/uppföljningen är följande:

    1. Hur fungerar samverkan på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras, för att uppnå målen?
    2. Hur ser Familjehusens relation till basverksamheterna (skola samt socialtjänst) ut? Vad har basverksamheterna för förväntningar på Familjehusen? Vad fungerar bra och vad kan förbättras i denna relation?
    3. Vilka uppfattningar har brukarna (föräldrar/barn) om Familjehusens service? Vad fungerar bra och vad kan förbättras?

    Genomlysningen bygger främst på beskrivningar av upplevelser och synpunkter från de skilda parter som arbetar i, eller i relation till, Familjehusen (metoderna för genomlysningen är beskrivna i kapitel 2 i rapporten). Förutom intervjuer och fokusgrupper har vi också gjort en genomgång av dokument kring processen som ledde fram till familjehusen, samt en mindre webb-enkät till besökande föräldrar på familjehusen och telefonintervjuer med föräldrar. Arbetet går att se som en uppsamling av ståndpunkter och upplevelser av Familjehusen. Ett värde av genomlysningen är att ställa olika ståndpunkter och upplevelser mot varandra. Dessa resultat kan användas i syfte att utveckla arbetet med Familjehusen i den riktning som kommunen sedan uppfattar som mest önskvärd.

    Rapporten inleds med en beskrivning av processen som ledde fram till familjehusen. Därefter försöker vi sätta Motala kommuns arbete med familjehusen i relation till den nationella kontexten innan vi kommer in på delar av den kunskapsbildning som sedan tidigare är känd kring samverkan och förebyggande arbete. Det mest omfattande kapitlet kring upplevelser och erfarenheter av familjehusen bygger på de intervjuer och fokusgrupper som genomförts. Varje del i detta kapitel inleds med en kursiv sammanfattning. Avslutningsvis diskuteras resultaten i relation till tidigare kunskapsbildning på området.

    En något omarbetad version kommer att publiceras i CKS rapportserie under hösten 2011.

  • 6.
    Pyykkönen, Markus
    et al.
    Ministry of Social Affairs and Health, Helsinki.
    Aherin, Bob
    University of Illinois, Urbana-Champaign, Illinois, USA.
    53 Occupational Health and Safety in Agriculture2012In: Sustainable Agriculture / [ed] Christine Jakobsson, Uppsala: Baltic University Press , 2012, 1500, 391-401 p.Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 7.
    Rosendahl, Magdalena
    Umeå University, Faculty of Science and Technology, Umeå Institute of Design.
    Underlätta bearbetning av hästskor2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    3

    In the last couple of decades there has not happened much in

    the “farriery”- department. The work procedure, methods and

    farrier´s tools have stayed the same over time, which have led

    to a huge workload that is wearing the active participants out.

    So think if you were able to ease the working process of horseshoeing

    for a farrier. The farriery is still first and foremost a

    profession based on handicraft that has to relay on the farrier´s

    good memory, sight and sense. The workplaces for a farrier

    is most of the time at the hiring horse owner`s stables, which

    makes it harder for the farrier´s to have influence over their

    working situation. In Sweden shoes horses by both educated

    and uneducated people, but there is hopes to legalise the profession

    title by year 2030.

    One of the greatest advantages through this project, has been

    to observe and the participant in a farrier´s everyday work.

    Experimentally mockups and visually shown images have been

    used as the basis for the discussions with people within the

    horse industry. The farrier`s work a ethics and work environment

    are very unexplored subjects in modern time, which influenced

    the work material in the project´s needs and analysis. The

    inspiration for the project’s end-result is, among other things,

    based on horsey´s and the farrier´s ancient origin. As well as the

    requisites of technology in the work.

    The end-result is based to decrease the unnecessary repeating

    work that happens everytime a shoeing emerges. With the help

    of the Hoof scanner, can the farrier´s have a profile for every

    single horse i.e. visually images of the hoof, choice of shoes,

    need of elaboration work, necessary balance adjustments, history

    and clarified pictures. The functions are able to adjust to

    every farrier´s need of scene. Documented and visual information

    can be transcribed (pay it forward) between farrier, veterinary

    and horse owner.

1 - 7 of 7
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf