Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abalo, Ernesto
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap.
    Konstgräs som miljöfråga i svenska nyhetsmedier: En kvantitativ innehållsanalys2019Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie har som mål att undersöka hur svenska nyhetsmedier gestaltar konstgräs som miljöfråga. Detta görs i syfte att dels öka kunskapen om hur medierna rapporterar om mikroplastrelaterade miljöfrågor, ett forskningsområde som är outforskat i både svensk och internationell kontext, dels bidra med kunskap om hur miljövinsterna med konstgräs (återvinning/cirkulär ekonomi) porträtteras gentemot de miljörisker som det ger upphov till (utsläpp av plast och gummi). Rapporteringen från 15 nyhetsmedier och ett totalurval om 250 artiklar publicerade under perioden 2014–2018 studeras genom kvantitativ innehållsanalys. Resultaten visar att konstgräs som miljöfråga förekommer sparsamt i svenska nyhetsmedier, men att rapporteringen har ökat från och med 2016. Från och med detta år börjar konstgräs att allt tydligare kopplas till spridning av plast och gummi i naturen, vilket också är det vanligaste miljöproblemet som konstgräs kopplas till överlag. Detta kan, mot bakgrund av den traditionella medielogikens främjande av risker, i sin tur förklara mediernas ökade intresse för konstgräs som miljöfråga. Miljövinster med konstgräs framkommer inte i normalfallet, vilket betyder att denna aspekt överskuggas av de miljöproblem och risker som finns med konstgräs. Däremot konstaterar ungefär var tredje artikel som fokuserar på konstgräs och miljön i huvudtemat någon form av vetenskaplig osäkerhet kring konstgräsets miljöpåverkan. Gestaltningen av konstgräs som miljöfråga är till viss del formad av samhällsdebatten kring spridningen av plast i naturen, vilket ger medierna tolkningsramar för att förstå frågan, samt gör frågan nyhetsvärdig i sig.

  • 2.
    Andersson, Amanda
    et al.
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
    Burström, Johanna
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
    Dahlstrand, Gustaf
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
    Lavenius, Axel
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
    Lidbeck, Oscar
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
    Trojanowski, Wiktor
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
    Jämförelse av alternativa fyllnadsmaterial till konstgräsplaner2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The use of artificial football pitches have expanded rapidly in recent years due to its

    substantial benefits over natural grass fields. Increased playing hours and decreased

    maintenance costs are often cited as the main benefits, but to achieve necessary

    performance rubber infill material is used. The environmental impact of this rubber infill has

    been studied, the migration of rubber infill granules was determined as Swedens second

    largest source of microplastic emissions (Magnusson K. et al, 2015). To circumvent the

    problems caused by rubber infill, alternative infill materials has been considered as a

    solution. This study aims to evaluate and compare several alternative infill materials

    already present on the market. The comparison is based on ten separate criteria. To

    gather the information needed for evaluation contact has been made with producers and

    industry experts, coupled with GC-MS and XRF analysis of three materials included in the

    comparison. The results found that at least three different alternative infill materials were

    more environmentally friendly, equal in play performance and comparable economically to

    EPDM rubber infill: Envirofill (Acrylic-coated sand), Safeshell (Walnut) and Geofill

    (Coconut-cork mix).

  • 3.
    Andersson, Jan
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Jingbladh, Mats
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    KONSTGRÄS: FRAMTIDENS UNDERLAG? En kvantitativ undersökning om svenska elitfotbollsspelares attityder till spel på konstgräs1986Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Detta arbete är ett försök att kartlägga elitfotbollsspelares attityder till spel på konstgräs.
  • 4.
    Bertilsson, Tobias
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Datateknik och informatik.
    Johansson, Romario
    Högskolan i Jönköping, Tekniska Högskolan, JTH, Datateknik och informatik.
    Undersökning om hjulmotorströmmar kan användas som alternativ metod för kollisiondetektering i autonoma gräsklippare.: Klassificering av hjulmotorströmmar med KNN och MLP.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte – Studiens syfte är att utöka kunskapen om hur hjulmotorstömmar kan kombineras med maskininlärning för att användas vid kollisionsdetektion hos autonoma robotar, detta för att kunna minska antalet krävda externa sensorer hos dessa robotar och på så sätt öppna upp design möjligheter samt minska produktionskostnader

    Metod – Studien genomfördes med design science research där två artefakter utvecklades i samarbete med Globe Tools Group. Artefakterna utvärderades sedan i hur de kategoriserade kollisioner utifrån en given datamängd som genererades från en autonom gräsklippare. Studiens experiment introducerade sedan in data som inte ingick i samma datamängd för att se hur metoderna kategoriserade detta.

    Resultat – Artefakterna klarade med 100% noggrannhet att detektera kollisioner i den giva datamängden som genererades. Dock har de två olika artefakterna olika beslutsregioner i hur de kategoriserar datamängderna till kollision samt icke-kollisioner, vilket kan ge dom olika användningsområden

    Implikationer – Examensarbetet bidrar till en ökad kunskap om hur maskininlärning och hjulmotorströmmar kan användas i ett kollisionsdetekteringssystem. Studiens resultat kan bidra till minskade kostnader i produktion samt nya design möjligheter

    Begränsningar – Datamängden som användes i studien samlades endast in av en autonom gräsklippare som gjorde frontalkrockar med underlaget konstgräs.

    Nyckelord – Maskininlärning, K-nearest neighbor, Multi-layer perceptron, kollisionsdetektion, autonoma robotar

  • 5.
    Bujak, Klaudia
    KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH).
    Kartläggning av analysmetoder för mikroplaster från konstgräsplaner2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förekomsten av mikroplaster i vatten- och sedimentmiljöer är ett relativt nytt problem. I nuläget finns inga standarder kring vilka metoder som ska tillämpas vid provtagning, behandling och analys av mikroplaster. Detta medför svårigheter vid uppskattning av fältkoncentrationer och jämförelser av mikroplasters flöde och sammansättning.

    Konstgräsplaner har bedömts vara den näst största källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige. Förebyggande åtgärder har vidtagits i flera kommuner i Sverige i syfte att minska denna spridning. Det är därför intressant att kunna utföra mätningar av mikroplasthalter i vatten- och sedimentmiljöer i syfte att undersöka mikroplastförekomsten och hur den förändras i samband med de olika åtgärderna.

    Syftet med detta arbete är att öka kunskapen kring metoder som finns och är lämpliga för provtagning, behandling och analys av mikroplaster från konstgräsplaner i vatten- och sedimentmiljöer.

    Målet är att ge ett förslag på mätmetoder som kan vara lämpliga för analys av mikroplaster från konstgräsplaner i Ältasjön.

    I syfte att tydliggöra vikten av holistisk syn vid mikroplastanalyser har en analyskedja tagits fram och bedömts vara ett användbart verktyg för vidare utveckling av standardmetodik för hela analysprocessen, från provtagning till analystolkning. Denna analyskedja består av fyra huvudsteg: provtagning, behandling, analys och resultattolkning.

    Provtagning kommer att ha avgörande betydelse för utvärdering av slutgiltiga resultat eftersom provtagningseffektiviteten har direkt påverkan på provinnehållet som kommer att gå vidare till analysen. Det finns inga standardiserade tillvägagångssätt för provtagning av mikroplaster med avseende på plats, provtagningsutrustning, volymer och provtagningstid. Detta resulterar i en begränsad jämförbarhet med tidigare genomförda studier.

    Behandling består vanligen av volymreducering, separation och slutligen kemisk eller enzymbaserad rening. Behandlingsmetoder som tillämpas behöver anpassas efter förväntat provinnehåll och vald analysmetod.

    Mikroplastanalyser kan genomföras med hjälp av optiska, spektrofotometriska eller kromatografiska metoder. De optiska analysmetoderna möjliggör bestämning av partikelns fysikaliska egenskaper så som storlek, form, färg och nedbrytningsgrad. Spektrometriska och kromatografiska metoder tillhandahåller information om partikelns kemiska sammansättning, så som polymertyp och additivinnehåll. Eftersom alla dessa tekniker undersöker olika egenskaper och resulterar i olika svar bör varje teknik betraktas och analyseras utifrån vilken information man vill få ut från undersökningen. Vidare har alla analysmetoder olika detektionsgränser. Dessa detektionsgränser varierar mellan 1–500 μm och är därmed viktiga att ta hänsyn till vid val av analysmetod.

    Om studier använder samma metodik för att få önskad information kommer resultat från dessa att kunna jämföras med varandra, komplettera varandras kunskapsluckor och möjliggöra en effektiv monitorering av mikroplastförekomst och spridning till vatten- och sedimentmiljöer. Dock förutsätter detta att samtliga studier inte endast följer samma metodik vid analys utan längs hela analyskedjan, från provtagning till resultattolkning.

    Utifrån insamlad information och kunskap bedöms svepelektronmikroskop med energi dispersiv röntgenspektrometer (SEM-EDS) och masspektrometer med induktivt kopplad plasmajonkälla (ICP-MS) ha störst potential att effektivt kunna mäta mikroplaster från konstgräsplaner, i vatten- och sedimentmiljöer. Både ICP-MS och SEM-EDS möjliggör detektering av alla granulattyper och plaststrån från konstgräsplaner även av kornstorlek mellan 10 och 20 μm. Vidare studier av dessa metoder rekommenderas i syfte att bygga upp ett referensbibliotek för respektive metod samt hitta en välfungerande standardmetodik vid analys av mikroplaster från konstgräsplaner.

  • 6.
    Clarén, Christopher
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Johansson, Karin
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Olsson, Jan I
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    Pettersson, Krister
    Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS).
    En undersökning om svenska fotbollsspelares och tränares attityder till: TIPSHALLSVENSKAN SÄSONGEN 86-87 1987Studentarbete andra terminStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]
    Detta arbete innehåller bl a historik kring fotboll och tipshallsvenskan samt intervjuer med spelare med erfarenhet från inomhusspel på konstgräs.
  • 7.
    Englund, Linnea
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Lundgren, Fanny
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap.
    Fotbollsspel på konstgräs ur ett skadeperspektiv: En litteraturstudie om skadeförekomsten och de vanligaste skadorna hos fotbollsspelare som tränar och spelar match på konstgräs.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte: Syftet med denna studie var att genom litteraturgranskning beskriva förekomsten och typ av skador hos fotbollsspelare som spelar match och tränar på konstgräs.

    Metod: Litteratursökning i databaserna PubMed, Cinahl och Human Kinetics resulterade  i 12 artiklar som publicerats de senaste 10 åren. Alla artiklar har evidensgraderats, granskats och därefter sammanställts.

    Resultat: Den vanligaste skadelokaliseringen inom fotboll på konstgräs är lår- och knäskador, följt utav ankelskador och ljumskskador. Den skada som var mest frekvent förekommande var ligamentskador och muskelskador. Vrickningar i ankeln uppstod ofta vid fotbollsspel på konstgräs, även inre blödningar i lårmuskulaturen och ligamentskador i knäleden var vanligt förekommande. Den vanligaste typen av skada är den minimala skadan som genererar 1-3 dagars frånvaro från träning och match. Den näst vanligaste typen av skada är den måttliga skadan som frånhåller fotbollsspelaren från träning och match mellan 8-28 dagar.

    Slutsats: Denna studie visar sambandet mellan skadeförekomst och exponeringstid. Den vanligaste skadan inom fotboll på konstgräs är vrickningar i ankeln, inre blödningar i lårmuskulaturen och ligamentskador i knäleden. 

  • 8.
    Fjordefalk, Vera
    KTH, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH).
    Reningsmetoder för dagvatten innehållande mikroplaster från konstgräsplaner2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ungefär 1255 utomhusplaner gjorda av konstgräs i Sverige och den årliga ökningen uppskattas till 100 planer. Konstgräsplaner ger många fördelar för sportutövning och anläggningen av dessa har därför ökat kraftigt sedan sekelskiftet. Framförallt möjliggör konstgräsplaner en längre spelsäsong och fler speltimmar. För att konstgräsplanerna ska få egenskaper som liknar naturgräs, dressas konstgräset med fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterialet tillverkas vanligen av Styrenbutadiengummi(SBR), Etylen-Propylen-Dien-gummi (EPDM) eller Termoplastisk estalomer (TPE) men kan även tillverkas av organiska material som t.ex. kork eller kokos. Eftersom fyllnadsmaterialen ofta består av plastpolymerer har en del miljörisker kopplade till användandet av dem uppmärksammats.

    Tillverkningsstorleken på fyllnadsmaterialet är mellan 2–3 mm och fyllnadsmaterialet klassas som primära mikroplaster. Svenska miljöinstitutet utförde 2016 en kartläggning av spridningskällor till mikroplaster ut till haven som visade att konstgräsplaner var den näst största spridningskällan till mikroplaster på land. Det baserades på den rekommenderade årliga påfyllningsmängden av fyllnadsmaterial för en fullstor plan. Studien visade inte hur mycket som sedan hamnar i hav, sjöar och vattendrag eftersom det skulle kräva en mer omfattande kartläggning av spridningsvägar. Tidigare studier har visat att en viss mängd fyllnadsmaterial hamnar i dagvattenbrunnarna som placeras runt planerna för att förhindra vattenansamling på plan. För att förhindra fortsatt spridning via dagvattenbrunnar ut till hav, sjöar och vattendrag efterfrågades reningsmetoder för dagvattnet från konstgräsplaner.

    Målet med studien är att identifiera lämpliga reningsmetoder för dagvatten innehållande mikroplaster från konstgräsplaner. För att ta reda på vilka metoder som används idag och hur de fungerar i praktiken, kontaktades fyra tillverkare av granulat-fällor och -filter och de kommuner som hittills installerat eller planerar att installera någon av reningsmetoderna. Av studien framgår att utvecklingen av reningsmetoderna är i ett tidigt stadium där effektiviteten inte testats för någon av metoderna.

    För att avgöra vad som är en lämplig reningsmetod krävs vidare studier på hur vattenflödena varierar mellan olika utformningar av konstgräsplaner och kringliggande ytor. Mängden mikroplast som påträffats i dagvattenbrunnar är baserad på okulär besiktning och beskrivs mestadels som "liten". Det skulle krävas vägning av mikroplaster vid varje enskild anläggning för att svara exakt på vilken mängd mikroplaster som kan förekomma i dagvattenbrunnar. Mängden kan variera mellan anläggningarna beroende på underhållsrutiner och om uppsamlingsytor för snö och fyllnadsmaterial finns.

    Storleken på mikroplaster som påträffats bedöms vara av tillverkningsstorlek på fyllnadsmaterial vilket kan vara mellan 2-3mm. Mikroplaster kan dock bli så små som 1 μm och svåra att se med blotta ögat. En kornstorleksfördelningskurva kan visa på vilken mängd som sprids av mikroplasternas olika storlekar. Vidare studier rekommenderas att ta fram en kornstorlekskurva för att kunna anpassa reningsmetoderna därefter. Den ringa storleken gör det orimligt att kräva en reningsgrad på 100%, eftersom det skulle medföra såpass små maskor att vattnet inte kan ta sig igenom. Därför bör riktvärden för mikroplaster i dagvatten upprättas.

    För att ta fram riktvärden och genomföra studier för att utveckla reningsmetoderna, krävs ett bättre samarbete mellan institution och näringsliv. För att en reningsmetod ska kunna anses som lämplig med avseende på mikroplaster bör den förhindra spridning av den procentuellt större delen viktmässigt. Innan detta är fastställt går det inte att svara på huruvida befintliga reningsmetoder är lämpliga eller inte.

  • 9.
    Gemvik, Agnes
    et al.
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Linder, Emma
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik.
    Spridning av granulat från konstgräsplaner: En materialflödesanalys i Huddinge kommun2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mikroplaster är ännu ett relativt outforskat område, dess risker för miljö och för människans hälsa är fortfarande till en del okänt. Det finns även relativt lite studier kring spridning av mikroplaster på land, därtill är nedbrytningstiden för plast väldigt lång i naturliga miljöer. Konstgräsplaner är en av de största källorna för spridning av mikroplaster i Sverige, och sker främst i form av granulat som sprids från konstgräsplanerna. I Huddinge kommun, som arbetet har undersökt, finns sju stycken 11-mannaplaner vilka har EPDM-granulat.

     

    Syftet med rapporten är att undersöka konstgräsplaner i Huddinge kommun och identifiera samt kartlägga spridning av granulat från dessa. Vad som har undersökts är typ av plast som används, vilken mängd som potentiellt sprids och hur plasten sprider sig.

     

    Metoden som har använts är en materialflödesanalys, där inflöde samt utflöde har identifierats samt kvantifierats. Modellens inre systemgräns utgörs av fotbollsplanen och den yttre gränsen består av planens direkt närliggande omgivning, vilket innefattar marken intill planen, omklädningsrum och klubbhus. Systemgränsen har tillämpats på samtliga sju planer. Som underlag för materialflödesanalysen har litteraturstudie och intervjuer genomförts. Tre fältstudier har genomförts, vilka var inventering av område, mätning av granulat i undanröjd snö samt spridning från aktivitet på plan. Utifrån dessa kunde en riskmatris sammanställas, vilken presenterar de potentiella riskerna för de enskilda planerna i olika avseenden.

     

    Utifrån riskmatrisen har det konstaterats Källbrinks IP har högst potentiell risk för spridning, och Stuvsta IP har lägst potentiell risk för spridning. Totalt för Huddinge kommun beräknas det årliga inflödet vara 3–4 ton granulat och utflödet vara 5,6–7,2 ton. De utflöden som var möjliga att kvantifiera var aktivitet på plan, snöröjning och spridning till omgivande miljö där snöröjning var det största enskilda utflöde med 2–3 ton årligen som sprids och ej kan återanvändas.

    Resultaten pekade på att det finns en skillnad i potentiell risk för spridning av granulat mellan de enskilda planerna. Rekommenderade åtgärder är främst att se över uppsamlingsplats för röjd snö och utvärdera risken för spridning till vatten ytterligare.

  • 10.
    Kärnell, Olle
    Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013).
    Konstgräs eller inte konstgräs: Spelar det någon roll sett ur en tränares perspektiv2014Studentarbete andra termin, 5 poäng / 7,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Liwenius, Linnéa
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Johansson, Petra
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap.
    Kan fiskar spela fotboll?: Närliggande vattendrag som möjlig spridningsvägför gummigranulat från konstgräsplaner i Halmstad kommun2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Artificial turf pitches have been identified as the second largest source of microplastics in the

    IVL's 2016 research report. The purpose of this study is to explore whether watercourses in

    the vicinity of artificial turfs are a likely distribution route for rubber granulates. Also in what

    size fraction rubber granules is most dominant compared to the natural substrate is

    investigated. To investigate this, sediment samples from 4 different streams have been taken;

    2 near artificial turfs and 2 further away. These have been analyzed in microscopes where

    each rubber fraction relative to the gravel grain was counted in filter sizes 0-

    5 μm, 5-10 μm

    and 10-

    35 μm. The result shows that there is a significantly higher incidence of rubber

    fragments in watercourses near artificial turfs compared to those of further afield. In the size

    fraction 10-

    35 μm, rubber fragments were most dominant in proportion to gravel. The study

    thus shows that adjacent watercourses can be a spreading source of artificial turf granules, and

    that animals that filter or eat particles of size 10-

    35 μm run the highest risk of absorbing large

    quantities of rubber.

  • 12.
    Lunderbye, Erica
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Att leva och leka på liten yta: En kvalitativ studie om barns perspektiv på små förskolegårdars utemiljö2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte har varit att undersöka barns perspektiv på små förskolegårdar i stadsmiljö; hur barn upplever och använder den begränsade förskolegårdens miljö och utbud. Förskolegårdar krymper i takt med faktorer som ökad konkurrens om mark, förtätning av städer och växande befolkning. Utvecklingen i planeringen av barns utemiljöer går mot förskolegårdar i slitstarka material som gummiasfalt, plast och betong för att tåla stora barngrupper på liten yta. Genom individuella samtalspromenader med åtta barn i åldrarna fyra till sex år visade barnen upp och berättade om olika platser på sin förskolegård. Barnen fick även ta kort på platserna med kameran på en telefon. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens teoretiska begrepp är barns perspektiv och barns aktörskap, samt platsskapande, platsidentitet, barns platser, och handlingserbjudanden. Studien visar att platser som upplevs negativa av barnen är de lekställen som inte erbjuder variation i sitt användningsområde, platser som inte erbjuder utmaningar och där det finns för många regler kring platsen. Ytor av asfalt, gummiasfalt och konstgräs upplevs också som negativa, dessa anses värdelösa som inte går att använda till något. Positiva platser är de ställen man kan leka flera på samtidigt och som har en öppen karaktär som bjuder in till att barnen själva kan bestämma hur man vill använda platsen. Platser där det går att finna naturliga och lösa material upplevs också som positiva. Om barnen själva fick bestämma gårdens utseende skulle det finnas mer naturliga inslag på förskolegården. 

  • 13.
    Magnusson, Simon
    Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser, Geoteknologi.
    Systemanalys av konstgräsplaner: Miljö- och kostnadsaspekter2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det har funnits lite sammanställd kunskap om miljö- och kostnadsaspekter vid byggande, drift och underhåll av konstgräsplaner. Denna rapport syftade till att identifiera vilka de betydande aspekterna är i detta avseende. Målet med arbetet var att tydliggöra skillnader mellan olika typlösningar och val av material med avseende på kostnader och ställa dessa i relation till klimat, energi och miljögifter/farliga ämnen samt att identifiera de viktigaste områdena vad gäller miljö och kostnader.Metodiken bestod av huvudmetoderna; livscykelinventering, litteraturstudie på fyllmaterial (även kallat granulat), identifiering av potentiella föroreningskällor bland konstruktionsmaterial och kemisk analys av fyllmaterial. I byggskedet så var främst schaktning och användning av krossprodukter, fyllmaterial, konstgräs och pad betydande för kostnaden, energianvändning och klimatpåverkan. För drift- och underhållsskedet så medförde fyllmaterial och användande av maskiner betydande kostnad, energianvändning och klimatpåverkan. Resultaten visade att skillnaden i fyllmaterialens klimatpåverkan och energianvändning vid produktion är betydande för konstgräsplanens totala klimat- och energiprestanda och de återvunna materialen SBR och R-EPDM medför en stor fördel i dessa avseenden jämfört med TPE och EPDM. Kostnaden för fyllmaterialen varierar kraftigt, där de återvunna fyllmaterialen har en lägre kostnad och medför lägre kostnader i byggnation, drift och underhåll. Eventuell deponering av ett avinstallerat konstgräs medförde också betydande klimatpåverkan och kostnader.

  • 14.
    Nyberg, Roland
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.).
    Johansson, Oskar
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Maskinkonstruktion (Inst.).
    Jämförelse av konstgrässystem med avseende på luftburna partiklar2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Konstgräs används i stor utsträckning och dess miljöpåverkan är omdebatterad. Oro finns över spridning av mikroplaster och dess miljöpåverkan. Flera studier på spridning av större mikroplast finns, medan spridning av luftburna partiklar är mindre väl utforskat. Studier på detta är till sin natur svåra då tester i fält försvåras av förekomsten av mätbrus i form av partiklar från trafik etc. Detta arbete syftar till att i kontrollerad miljö, genom att använda en Brittisk pendelrigg, undersöka bildandet av luftburna partiklar vid yttre påverkan på konstgräs. Skillnaden mellan olika konstgrässystem studeras, i detta fall olika typer av granulat, s.k. infill. Tester körs med de tre vanligaste granulattyperna, SBR, TPE samt EPDM. I dessa tester kan skillnad påvisas mellan EPDM gentemot de andra två typerna, där EPDM ger upphov till fler luftburna partiklar.

  • 15.
    Pierre, Johanna
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturgeografi.
    Utvärdering av material till lekplatser ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt2016Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Stockholms stad är examensarbetets uppdragsgivare i ett samarbete mellan Exploateringskontoret, Kemikaliecentrum och Trafikkontoret. Studien syftar i huvudsak till att undersöka lekplatsmaterial ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt.

    Åtskilliga studier visar att lekplatsmaterial kan innehålla miljö- och hälsofarliga ämnen. Barn är dessutom särskilt känsliga för exponering av kemikalier genom sitt beteende och fysiska förutsättningar.

    Stockholms stads miljöprogram och kemikalieplan prioriterar barns exponering för kemikalier och har utarbetat särskilda kriterier med barnfokus. För att systematiskt arbeta med kemikalieplanens mål används miljöbedömningssystemet Byggvarubedömningen. Ett huvudsyfte med studien var att granska Stockholms stads leverantörers sortiment av lekplatsmaterial i miljöbedömningssystemet och utvärdera hur väl systemet harmoniserar med stadens kemikaliekriterier för barnspecifika miljöer. En kemikaliesmart produktlista skapades också som ett resultat av analysen i Byggvarubedömningen. Leverantörernas miljö- och kemikaliearbete granskades likaså i en enkätstudie.

    Stadens aktörer tar hänsyn till ekonomi, säkerhet, platsanpassningar, tillgänglighet, miljökrav, drift, unik utformning och funktionskrav utöver miljö- och hälsoaspekter vid anläggning av lekplatser. Examensarbetet utreder också dessa olika aspekter och hur stadens aktörer kan resonera vid val av markbeläggning på lekplats i litteraturstudie baserad på intervjuer med byggprojektledare och landskapsarkitekter.

    Resultatet visar att Byggvarubedömningen till stor del uppfyller stadens kemikaliekrav utöver att produkter med SBR – gummi och ett fåtal hormonstörande ämnen inte filtreras. Produktlistan är ett positivt hjälpmedel ur det avseendet då det krävs kunskap om kemikalier och kriterier för att sortera ut de produkter som inte uppfyller kraven. Listan behöver dock uppdateras då fler bedömda produkter tillkommer kontinuerligt, vilket är en tids- och kunskapskrävande uppgift.

    Merparten av de deltagande leverantörerna i enkätstudien arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Kemikaliekompetens och arbete med livscykelanalys var generellt låg hos leverantörer. Det är svårt att dra slutsatser om hur leverantörerna granskar sin egen leverantörskedja vad gäller produkternas kemikalieinnehåll.

    Litteraturgranskning och analysen i Byggvarubedömningen uppmärksammade också att EPDM - gummi som används i stället för återvunna däck kan innehålla oönskade ämnen. Gummimaterialen är komplexa och innehållsdeklareras också felaktigt och sparsamt i vissa fall. Dessvärre omfattas inte heller offentlig lekplatsutrustning av Leksaksdirektivets strängare kemikalie- och dokumentationskrav eller CE-märkning.

    Vid val av markbeläggning på lekplats är intressekonflikter främst relaterade till kombinationen säkerhet, tillgänglighet och miljö- och hälsoaspekter. Det finns inga formella hinder för användning av gummi som markbeläggning i staden (exkl. återvunnet gummi eller gummi som bedöms som ”Undviks” i Byggvarubedömningen). Studiens resultat visar dock att det kan finnas anledning att vara försiktig med användningen av gummi. Fallskyddsgummi kan vara befogat på ytor där kombinationen säkerhet och tillgänglighet bör uppfyllas. I övrigt tyder lekvärden, graden av fysisk aktivitet och tillgänglighetsaspekten på att gummit kan bytas ut till material som är bättre ur miljö- och hälsosynpunkt. Att undersöka alternativa material som uppfyller säkerhet, tillgänglighet och miljöaspekter är också angeläget.

  • 16.
    Regnell, Fredrick
    KTH, Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE), Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, Industriell ekologi.
    Mikroplaster från konstgräsplaner: Orsaker till spridning av mikroplaster samt en kvalitativ analys av spridningen till dränerings- och dagvattenbrunnar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Mikroplaster och dess miljöeffekter är ett forskningsområde under utveckling. Provtagning och analysmetoder försvåras av att mikroplaster kan komma från olika råvaror, vilket innebär att dess innehåll, partikelstorlek samt densitet kan variera. Det är däremot tydligt att mikroplaster är ett problem i marina miljöer då intag och ackumulering av mikro- och makroplaster har registrerats i ryggradslösa djur, fiskar, däggdjur och fåglar. Mikroplaster kan påverka bland annat matsmältningen och reproduktionen för vattenlevande djur. Mikroplaster har även registrerats i föda som är relevant för människor, men vilka effekter mikroplaster har på människor är ännu oklart. I en rapport från år 2017 uppskattade Svenska Miljöinstitutet (IVL) konstgräsplaner till att vara den näst största kvantifierade källan till spridning av mikroplaster till miljön med 1638 – 2456 ton per år, efter slitage från däck och vägar. Fotboll är en av Sveriges populäraste sporter och antalet konstgräsplaner i landet uppgick år 2016 till 1336 stycken. Till följd av att konstgräsplaner anses som en viktig källa till spridning av mikroplaster är det viktigt att utröna orsakerna till hur och varför mikroplaster sprids från konstgräsplaner och även vilka åtgärder som kan sättas in för att minska spridningen.

    Syftet med denna studie är att identifiera orsakerna till spridning av mikroplaster samt att presentera åtgärder som kan minska den totala spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner. Metodiken utgick från tidigare studier av mikroplaster i vattenmiljö och vattenprover inhämtades från två konstgräsplaners dräneringsbrunnar och från en konstgräsplans lysimetrar, vilka har samlat upp vatten som har infiltrerat genom planen. Utöver detta har även fältstudier med observationer utförts vid två konstgräsplaner och samtal med driftsansvariga har bidragit med ytterligare relevant information om hur mikroplaster kan spridas.

    Resultaten visar att mikroplaster sprids från konstgräsplaner och att de identifierade orsakerna till spridningen, utan inbördes storleksordning, främst är:

    1. Aktivitet på planen
    2. Borstning av planen
    3. Snöröjning
    4. Regn (vilket innebär infiltration genom planen samt ytavrinning)

    Dessa orsaker, samt möjliga spridningsvägar för mikroplaster från en konstgräsplan till omgivningen, har visualiserats i en konceptuell modell, figur 11. Modellen har två systemgränser; det inre systemet utgörs av själva konstgräsplanen, medan det yttre systemet utgörs av närområdet runt omkring planen och kan likställas med idrottsanläggningen. Det är endast mikroplaster som sprids från det yttre systemet ut till omgivningen som bedöms kunna ha ekologiska konsekvenser.

    Okulära mikroskopstudier av vattenprover från dräneringsbrunnar visade på förekomst av mikroplaster. Kvantifiering av mängden fast material som kan nå dräneringsbrunnar, där mikroplaster utgör en okänd andel, uppgick till maximalt 340 – 370 kg per år och konstgräsplan med måtten 105m×65m. Mängden mikroplaster som maximalt kan infiltreras genom en konstgräsplan ner till dess dränering kvantifierades till 0,003 kg per år och konstgräsplan med måtten 105m×65m. Detta indikerar att det kan krävas mer öppna transportvägar, exempelvis öppna brunnar, för att mikroplaster ska kunna nå dräneringsbrunnar i en större viktmässig omfattning. Kvantifieringen av övriga orsaker till spridning av mikroplaster från konstgräsplaner till omgivningen är osäker, men försiktiga uppskattningar visar på att de är viktmässigt omfattande. För att mäta och säkerställa antalet partiklar som sprids från konstgräsplaner skulle mer omfattande provtagningar och analyser behöva genomföras.

    Konkreta åtgärder som kan tillämpas för att minska den totala spridningen av mikroplaster från konstgräsplaner är att borsta av kläder och skor innan planen eller anläggningen lämnas, informera personer som uppehåller sig vid planerna om problematiken, täcka för brunnar vid driftsaktiviteter, strategisk hantering av snöröjning, återföra granulat från anläggningen till själva planen, installera filter i brunnar samt att tömma brunnar på vatten och material. För att sätta problemet med mikroplaster från konstgräsplaner i sitt sammanhang så är det viktigt att förstå problemet i sin helhet. Vidare studier föreslås fokusera på att kvantifiera ovan nämnda orsaker till spridning av mikroplaster från konstgräsplaner, samt att kartlägga och kvantifiera spridningen utifrån de olika spridningsvägarna.

  • 17.
    Sinanovic, Haris
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Ludvig
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Undersökning om fotbollsutövande gymnasieelevers uppfattningar av skaderisk på konstgräs respektive naturgräs: En kvantitativ enkätundersökning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka fotbollsutövande gymnasieelevers uppfattningar av skaderisk på konstgräs respektive naturgräs.

    Metod

    En kvantitativ enkätundersökning med 46 stycken (st) deltagande gymnasieelever som läser lokal (LIU) eller nationell (NIU) godkänd idrottsutbildning inom fotboll. Wilcoxon Signed Rank Test användes för beräkning av medelvärde och för att urskilja statistiska signifikanta skillnader mellan de olika grupperna, match och träning på respektive spelunderlag. Chi- Square crosstabs post-hoc test användes för att urskilja statistiska signifikanta skillnader mellan de olika skadetyperna på respektive spelunderlag. Resultat

    Resultaten i denna studie visade att de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade att skaderisken för akuta- överbelastningsskador var högre på konstgräs än naturgräs, både under träning och match. Skillnaden mellan de olika grupperna, akuta- och överbelastningsskador under träning och match på respektive spelunderlag, var statistiskt signifikanta då signifikans nivån var mindre än p<0,05. De skadetyperna som de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade vara mest förekommande på konstgräs var rivsår/ skrapsår. De skadetyperna som de deltagande fotbollsutövande gymnasieeleverna uppfattade vara mest förekommande på naturgräs var muskelsträckning/ muskelbristning. Skillnaden mellan de olika grupperna, muskelbristning/ muskelsträckning samt rivsår/ skrapsår på konstgräs och naturgräs, var statistiskt signifikanta då signifikans nivån var mindre än p<0,05.

    Slutsatser

    Denna studie bekräftar att de deltagande fotbollsutövande gymnasieelevernas uppfattningar stämmer överens med vad tidigare studier har visat om elitfotbollsspelares uppfattningar om skaderisk på konstgräs i jämförelse med naturgräs. Att skaderisken för akuta- och överbelastningsskador uppfattas öka vid spel på konstgräs i jämförelse med naturgräs. Kvalitativa forskningsmetoder skulle kunna bidra till djupare förståelse av själva ämnet, samt upplevelser av uppfattningar av skaderisk och skadetyper på respektive spelunderlag. För att fler slutsatser ska kunna dras bör framtida studier även inkludera fler deltagare.

  • 18.
    Stellansdottir, Lisa Katla
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Miljöförändring.
    Platsar plasten på plan?: En kvalitativ studie av problematiken med att minska spridningen av gummigranulat från konstgräsplaner i Lunds kommun2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idrott är en stor bidragande faktor till social hållbarhet i Sverige, bland annat genom att främja folkhälsa, aktivera unga som gamla samt skapa gemenskap och sysselsättning. Enbart fotbollen aktiverar över 850 000 människor årligen i Sverige. En av anledningarna som möjliggör den höga aktiviteten är att en stor del av fotbollen sker på konstgräs. Konstgräs gör det möjligt att spela året om och ökar tillgängligheten. Dock beräknas konstgräsplaner vara den näst största källan till utsläpp av mikroplaster i Sverige. Därför har denna uppsats undersökt vilka barriärer som utgör de största hindren för aktörer i Lunds kommun att minska spridningen av gummigranulat från sina verksamheter. Den använda metoden har varit kvalitativa intervjuer med aktörer inom kommunen och föreningslivet, och en analys av materialet har gjorts utifrån Stephen Trudgills (1990) barriärer för arbete med miljöfrågor. Teorin utgår från att sex barriärer som behöver överkommas för att gå från problem till lösning, dessa barriärer är; enighet, kunskap, teknik, ekonomi, socialt, politisk. Utifrån intervjuerna var samtliga intervjupersoner tydliga med att konstgräs är viktigt för deras verksamheter och de var eniga om att det finns en situation med granulatspridning men det fanns tveksamheter kring problemställningen och omfattningen av problemet som grundades i osäker kunskap samt att befintlig kunskap inte kommuniceras ut bra nog. De presenterade en stor mängd tekniska lösningar som finns att tillgå men alternativen måste utvärderas i fråga om ekologisk och social lämplighet. Samtliga intervjupersoner såg ekonomi som en avgörande barriär och det finns potential att nyttja ekonomiska incitament mer för att påverka verksamheterna. Frågan om ansvar för granulatspridningen bör specificeras samtidigt som intervjupersonerna tryckte på vikten av samarbete och de visade en öppenhet för att dela med sig av erfarenheter och kunskap. Det uttrycktes behov av tydliga riktlinjer från beslutsfattare som stöd i den operativa verksamheten gällande hanteringen av konstgräsplaner. Det behövs dessutom mer forskning, gällande mikroplaster i allmänhet och konstgräs i synnerhet. 

  • 19.
    Trinh, Yvonne
    Uppsala universitet, Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet, Geovetenskapliga sektionen, Institutionen för geovetenskaper.
    Förekomst av mikroplast i dagvatten: En jämförande studie av dagvatten från vägtrafik och konstgräs i Uppsala2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Material av plast är praktiska och användbara, vilket medför att de återfinns i många produkter som används i vardagen. På grund av dess egenskaper har framställning av produkter och användning av plast ökat sedan massproduktionen av plast började. Mikroplast definieras som plastobjekt med en storlek mindre än 5 millimeter. Eftersom att material av plast förekommer i många produkter så har det lett till en spridning av mikroplast som påträffas på flertalet platser i naturen runtom i världen.

    Svenska Miljöinstitutet, IVL, har granskat kartlagda uppkomstkällor till och spridningen av mikroplaster i Sverige. De två största landbaserade källorna till mikroplast är slitage av vägbanor och däck respektive mikroplast från konstgräsplaner. Utifrån kartläggningen sker spridning vidare till omgivningen och därför är det angeläget att undersöka belastningen som kan förekomma i dagvattnet från dessa källor.

    I den här studien har mängden mikroplast undersökts med en minsta storleksfraktion på 100 mikrometer i dagvatten från trafikvägen Bolandsgatan och konstgräsplanen Stenhagens IP i Uppsala. Provtagning utfördes på dagvatten i dagvattenbrunnar genom att ta stickprov och med en provtagare som möjliggjorde flödesproportionell provtagning. Insamlade prover filtrerades där mikroplast sedan analyserades visuellt i stereomikroskop. Analysen av mikroplast kombinerades även med ett smälttest.

    I undersökningen av den trafikerade vägen Bolandsgatan var 98 % av alla partiklar svarta. De svarta partiklarna kategoriserades som mikroplast som har uppkommit i samband med slitage av vägtrafik. Vid undersökning av konstgräsplanen Stenhagens IP påträffades ett gräsfragment som kategoriserades som mikroplast från konstgräsplanen. 

    Mikroplastmängden i dagvatten från den trafikerade vägen Bolandsgatan erhölls till 33 kg/år. Emissionsfaktorn för blandad trafik beräknades till 2,2∙10-5 kg/fordonskm. Emissionsfaktor för mikroplast från däck, som beräknats utifrån mätningar i dagvatten från vägtrafik, har inte presenterats i tidigare studier. Från vägtrafiken i Uppsala kommun och Sverige erhölls mängden till 27 000 kg/år respektive 1,5∙106 kg/år. Från konstgräsplanen Stenhagens IP var mängden mikroplast 6,3∙10-2 kg/år. Från konstgräsplaner i Uppsala kommun och Sverige erhölls mängden till 0,56 kg/år respektive 48 kg/år. Vid beräkning av mikroplastmängder finns det en osäkerhet i bestämningen av volymen, ökar partikelradien med en faktor 2 så ökar volymen 8 gånger. Enligt den här studien är mikroplastmängder från vägtrafik i Sverige ungefär 5 gånger mindre än Naturvårdsverkets uppskattning, mängder från konstgräsplaner i Sverige är ungefär 30-50 gånger mindre än Naturvårdsverkets resultat.

  • 20.
    Widström, Karin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för naturgeografi.
    Migration av gummigranulat från konstgräsplaner: En förbisedd miljöfarlig verksamhet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Tack vare att konstgräsplaner kan användas dygnets alla timmar och årets alla dagar och därmed är väldigt yteffektiva, blir de alltmer vanliga. Men frågor har lyfts om miljöaspekter kopplade till dem. Det har tidigare varit känt att konstgräsplaner är en källa till oönskade kemikalier och nyligen har de pekats ut som Sveriges näst största källa till läckage av mikroplastpartiklar. Sådana partiklar skulle kunna påverka biota negativt om de kommer ut i naturen. Då kunskapsläget var ovisst vad gällde migration av mikroplastpartiklar från konstgräsplaner via deras dränering gjordes därför våren 2016 provtagningar i dränerande brunnar vid ett antal utvalda konstgräsplaner i Södertälje kommun. För att kunna ge svar på om konstgräsplaner kan anses ha en miljöskadande påverkan, gjordes även en genomgång av krav och lagstiftning kopplat till dem. Beräknade mängder granulat som hittades vid provtagningar visade på små mängder och slutsatser dras därför att det måste vara annan migration än den via dränering som bidrar till konstgräsplaners stora läckage av mikroplastpartiklar. Dock visar studien att granulatet kan migrera via dräneringssystemet och därmed ta sig vidare till vattenmiljöer. Genomgång av krav och lagar visade att miljöaspekter kopplade till konstgräsplaner flera gånger är odefinierade och otydliga och ibland saknas helt. Frågor lyfts om konstgräsplaner borde ses som en sådan verksamhet där anmälan, tillstånd och tillsyn också utgår ifrån miljöperspektiv, samt vilka parter som har ansvar i frågan. Med ytterligare information om att en del av det fyllnadsmaterial som produceras i Sverige och därmed läggs ut på konstgräsplaner runt om i landet är klassat som avfall, väcks ytterligarefrågor om vem som bär ansvaret samt hur myndigheter tar ställning i frågan. Avslutningsvis ges åtgärdsförslag som skulle kunna hjälpa till i kommuners arbete för att minimera risker förmigration av gummigranulat vidare till naturen.

1 - 20 av 20
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf