Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 104
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ander, Birgitta
    et al.
    Jönköping University.
    Abrahamsson, Agneta
    Högskolan Kristianstad, Sektionen för hälsa och samhälle, Avdelningen för Samhällsvetenskap. Högskolan Kristianstad, Forskningsmiljön Arbete i skolan (AiS).
    Bergnehr, Disa
    Jönköping University.
    'It is ok to be drunk, but not too drunk': party socialising, drinking ideals, and learning trajectories in Swedish adolescent discourse on alcohol use2017Ingår i: Journal of Youth Studies, ISSN 1367-6261, E-ISSN 1469-9680, Vol. 20, nr 7, s. 841-854Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores adolescent reasoning behind the use of alcohol at different types of parties, often house parties, and about the strategies to achieve maturity and prevent losing control. The data consist of semi-structured interviews with 23 adolescents aged 16-18 years (16 males and seven females). The interview transcripts were analysed using an inductive, thematic approach. All informants had personal experience with drinking at parties in different social settings. Our results suggest that the process of learning how to drink, often through failure in terms of being intoxicated, is important for adolescents' who strive to control their alcohol intake resulted in a good time and a break from everyday life. Furthermore, the results indicate that different social settings and party types engender different drinking patterns. Maturity and controlled conduct come across as desired ideals that provide a person with symbolic capital and thus, social status.

  • 2.
    Ander, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Abrahamsson, Agneta
    Kristianstad University, Kristianstad, Sweden.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    'It is ok to be drunk, but not too drunk': party socialising, drinking ideals, and learning trajectories in Swedish adolescent discourse on alcohol use2017Ingår i: Journal of Youth Studies, ISSN 1367-6261, E-ISSN 1469-9680, Vol. 20, nr 7, s. 841-854Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study explores adolescent reasoning behind the use of alcohol at different types of parties, often house parties, and about the strategies to achieve maturity and prevent losing control. The data consist of semi-structured interviews with 23 adolescents aged 16–18 years (16 males and seven females). The interview transcripts were analysed using an inductive, thematic approach. All informants had personal experience with drinking at parties in different social settings. Our results suggest that the process of learning how to drink, often through failure in terms of being intoxicated, is important for adolescents’ who strive to control their alcohol intake resulted in a good time and a break from everyday life. Furthermore, the results indicate that different social settings and party types engender different drinking patterns. Maturity and controlled conduct come across as desired ideals that provide a person with symbolic capital and thus, social status.

  • 3.
    Ander, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Bergnéhr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Fransson, Eleonor I.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Where and with whom – contexts of 15-year-olds’ drunkennessManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Ander, Birgitta
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Fransson, Eleonor I.
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för naturvetenskap och biomedicin. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ADULT. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. ARN-J (Aging Research Network - Jönköping).
    Bergnéhr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Gerdner, Arne
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Onset of substance use in early adolescence2018Ingår i: Journal of Social Work Practice in The Addictions, ISSN 1533-256XArtikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5. Andersson, Ann
    et al.
    Bero, Isabell
    Hur ensamkommande framställs i alternativmedia2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att titta på hur alternativmedia i Sverige skriver om ensamkommande barn. Vår studie visar inte huruvida det som vald media har skrivit är sant eller inte, utan syftet är att visa på hur de ensamkommande barnen framställs av Samhällsnytt.  

    Studien är en kvalitativ innehållsanalys där vi har gått igenom artiklar från alternativmediet Samhällsnytt. Analysen har skett från ett urval av artiklar under september – oktober 2017, där vi läst igenom alla artiklar som kommit fram efter sökning på ordet “ensamkommande”. Vår studie bygger på manifesta tolkningar av Samhällsnytts artiklar, i vilka vi har valt ut citat.

     Teorier som har använts för att underbygga våra resonemang har varit Agenda setting theory och moralpanikteorin. 

    I vår studie kommer vi fram till att alternativmediet Samhällsnytt under den tidsperiod som vi valt ut tenderar att använda ord och uttryck som framställer de ensamkommande barnen på ett negativt sätt. Vi kan dock inte i vår studie säga att detta är gällande för all alternativmedia då vi endast har granska just Samhällsnytt och under en kort period. 

  • 6.
    Andersson, Kjerstin
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Tänk om man tycker det är gott då?: Elevers perspektiv på alkoholprevention2013Ingår i: Samverkande föräldrastöd : nätverk för forskning och utveckling / [ed] Bengt Sandin & Disa Bergnéhr, Linköping: Tema Barn, Linköpings universitet , 2013, s. 19-20Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Antonsson Celius, Rebecca
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Björkblom, Karin
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Förskola till förskoleklass: En övergång med fokus på den sociala aspekten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning

    Barn upplever många övergångar under sin tid i förskola och skola. Vi vill undersöka hur förskollärare och lärare förbereder barnen på dessa övergångar och hur de gör för att det ska bli en så bra övergång som möjligt för varje enskilt barn samt i gruppen som helhet. Vidare undersöker vi vilka faktorer som pedagogerna anser vara viktiga för en positiv övergång. Övergångar kan vara känsliga för barn och det är därför viktigt att övergångarna är välfungerande. Vi vill på så sätt bidra till mer kunskap inom det här området.

    Syfte

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i förskoleklass resonerar kring övergången från förskola till förskoleklass, med speciellt fokus på det sociala samspelets betydelse.

    Forskningsfrågor

    • Hur beskriver pedagogerna i vår studie att rutinerna ser ut vid övergången mellan förskola och förskoleklass?

    • Vilka faktorer är betydelsefulla enligt pedagogernas beskrivning, för att barnet ska få en positiv övergång från förskola till förskoleklass?

    • Hur beskriver pedagoger arbetet med den sociala aspekten kring övergången från förskola till förskoleklass?

    Metod

    Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med fem förskollärare och en grundskollärare i förskola och förskoleklass.

    Resultat

    I resultatet redovisas deltagarnas intervjusvar. Det framkommer att den sociala aspekten i anknytning till barnens trygghetskänslor är en stor och betydelsefull faktor för att övergången mellan förskola och skola ska fungera väl. Det framkommer att det finns skillnader mellan hur pedagogerna arbetar gällande övergången. På en del förskolor arbetas det betydligt mer med den sociala aspekten.

  • 8.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Adapted fathering for new times – refugee men’s caring and domestic practices during resettlement2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present paper explores Middle Eastern men’s narratives on everyday family life and fatherhood in Sweden. The analysis is based on individual interviews and diary notes. Swedish society differs from Middle Eastern societies in many respects; it offers comprehensive rights to extensive social welfare benefits, but also demands that newly arrived migrants participate in language studies, accept trainee positions, and actively search for employment. These requirements apply to mothers as well as fathers. Life in Sweden is challenging for refugees; many face long-term unemployment and welfare dependence. The present analysis shows how Syrian and Iraqi fathers’ downward social mobility, with radically changed material and financial means, influences their caring and domestic practices. In part, they take on ‘female’ duties and share chores with their spouse more equally. The study illuminates that fathering is dynamic and prone to change; (migrant) men adjust their strategies to provide the best possible circumstances and future prospects for their children. This challenges the notion that (migrant) fathering and masculinity are fixed. 

  • 9.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Children’s influence on wellbeing and acculturative stress in refugee families.2018Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 13, nr 1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This paper examines intergenerational, interdependent and contextual aspects of wellbeing and acculturative stress in refugee families during resettlement. Particular focus is placed on how children influence their parents. 

    Method: The study is based on interviews with and diary notes from Middle Eastern parents and children residing in Sweden. 

    Results: Analyzes of the narratives show how the direct and indirect influence of the child affects the parents in both negative and positive ways. Acculturative stress follows from unexpected and undesired migration outcomes, such as parent–child conflicts and low school achievement. Such strains add to other hardships refugee families face, for instance, unemployment, welfare dependence, poor housing, and insufficient mastery of the majority language. However, acculturative stress can be alleviated by the children’s educational success, and reciprocal practices of love and caring including helping out with chores and supporting each other in different ways. 

    Conclusions: Children's agency has significant effects on parents’ wellbeing, as wellbeing is accomplished in and through relationships with others.

  • 10.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Efter flykten: Migrationens innebörder och förändrade villkor för barn och föräldrar som beviljats uppehållstillstånd i Sverige2018Ingår i: Barn- och ungdomsvetenskap. Grundläggande perspektiv / [ed] Thomas Johansson och Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2018, s. 379-391Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Efter flykten: Migrationens innebörder och förändrade villkor för barn och föräldrar som beviljats uppehållstillstånd i Sverige2018Ingår i: Barn- och ungdomsvetenskap. Grundläggande perspektiv / [ed] Thomas Johansson och Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2018, s. 379-391Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 12.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Limited but committed parents: Primary school personnel negotiating good parenthood in a disadvantaged area2017Ingår i: Doing good parenthood: Ideals and practices of parental involvement / [ed] Sparrman, A., Westerling, A., Lind, J., Ida Dannesboe, K., Palgrave Macmillan, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 13.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Mothering for discipline and educational success: Welfare-reliant immigrant women talk about motherhood in Sweden2016Ingår i: Women's Studies: International Forum, ISSN 0277-5395, E-ISSN 1879-243X, Vol. 54, s. 29-37Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is based on 16 immigrant welfare-reliant women's discourses on motherhood in five focus groups. The women connect their mothering strategies for promoting discipline and their children's educational success with living on scarce finances: welfare dependence, children's education, and discipline are intertwined and recurrent themes that the interviews prompted. A dominant argument is that discipline diminishes the risk of school failure and deviant behaviour. Educational success is imperative for the children's chances to obtain employment and self-provision as adults; deviant behaviour must be stifled to avoid criminal activities, school failure, and future welfare dependence. The women argue that Swedish society obstructs their mothering through lax discipline in school, a disregard for parental authority, and restrictive welfare stipulations. They desire better support. This study widens our understandings of immigrant women's experiences of mothering on welfare, and informs political decision-makers and professionals in their work to develop supportive services for migrants.

  • 14.
    Bergnehr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Omsorg för dagen och fostran för en framtid: Irakiska mödrars strategier för att skapa tillhörighet i Sverige2017Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 54, nr 1, s. 51-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Caring in the present and fostering for the future: Iraqi mothers’ reconstruction of belonging during resettlement in Sweden

    The present study explores Iraqi women’s mothering strategies for protecting, nurturing, and training their child, as well as how they use different approaches to (re)construct feelings of belonging during the process of resettlement. It is qualitative in design and based on individual interviews as well as focus groups discussions with a total of 27 women. Narrative method has inspired the analysis. The results show a child-centred motherhood with everyday practices aimed at creating a sense of safety and belonging for the child. Belonging to the family is central. The child’s societal and future belonging is connected to educational achievement, with prospects of employment and upward mobility. Accordingly, the mothers apply strategies aimed at promoting such a life trajectory. However, aspirations for belonging in the future can sometimes conflict with belonging at the present. In addition, striving to create belonging for the child can be in conflict with the parents’ sense of belonging.

  • 15.
    Bergnehr, Disa
    Jönköpings universitet.
    Omsorg för dagen och fostran för en framtid: Irakiska mödrars strategier för att skapa tillhörighet i Sverige2017Ingår i: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 54, nr 1, s. 51-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Caring in the present and fostering for the future: Iraqi mothers’ reconstruction of belonging during resettlement in Sweden

    The present study explores Iraqi women’s mothering strategies for protecting, nurturing, and training their child, as well as how they use different approaches to (re)construct feelings of belonging during the process of resettlement. It is qualitative in design and based on individual interviews as well as focus groups discussions with a total of 27 women. Narrative method has inspired the analysis. The results show a child-centred motherhood with everyday practices aimed at creating a sense of safety and belonging for the child. Belonging to the family is central. The child’s societal and future belonging is connected to educational achievement, with prospects of employment and upward mobility. Accordingly, the mothers apply strategies aimed at promoting such a life trajectory. However, aspirations for belonging in the future can sometimes conflict with belonging at the present. In addition, striving to create belonging for the child can be in conflict with the parents’ sense of belonging.

  • 16.
    Bergnehr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, avdelning Tema Barn.
    Unemployment and conditional welfare: Exclusion and belonging in immigrant women's discourse on being long-term dependent on social assistance2016Ingår i: International Journal of Social Welfare, ISSN 1369-6866, E-ISSN 1468-2397, Vol. 25, nr 1, s. 18-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Long-term unemployment with dependency on social assistance in Sweden has increased and is particularly high among foreign-born persons. The present study explored immigrant recipients' experiences of being welfare reliant. Swedish-Iraqi women's construction of exclusion and belonging in relation to policies and welfare regulations was scrutinised. The women referred to unemployment with frustration, expressing that it renders dependence on social welfare and enforces adherence to the stipulations of the social services. The individual's mobility and agency are restricted and concerted efforts to obtain employment are futile, which increase the sense of exclusion. However, the entitlement to social assistance also engenders feelings of belonging, of being connected to and cared for by the new country. More research is needed to examine the role that social assistance regulations play in forming feelings of belonging and exclusion. It appears essential that political initiatives be taken to reverse the trend of high unemployment among foreign-born persons.

  • 17.
    Bergnehr, Disa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Bernhardt, Eva
    Sociologiska institutionen, Stockholms universitet, Sweden.
    The non-modern child? Ambivalence about parenthood among young adults2013Ingår i: The Social Meaning of Children and Fertility Change in Europe / [ed] Anne Lisa Ellingsaeter, An-Magritt Jensen & Merete Lie, London and New York: Routledge , 2013, 1, s. 102-119Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In the present study, we investigate the meanings that having a child connotes for youngadults in Sweden. In a rare research design, we draw on both survey data and focus groupinterviews, and thus we utilize the strengths of both quantitative and qualitative information.The child connotes dependence and stability and is likely to restrict the personal freedom ofits parents, while at the same time children are supposed to make life more meaningful. Thispotentially creates ambivalent feelings about having a child, and possibly also about the(potential) child itself. We investigate and discuss the ambivalence found in the data byasking the following questions: How do men and women answer survey questions about thepositive and negative implications having a child may have on their life? How do men andwomen in focus group interviews reason about the implications a child may have on their life?Both sorts of data provide evidence that young adults in Sweden are concerned aboutrestrictions in their personal freedom as an expected negative consequence of becomingparents. The child connotes dependence and responsibilities in a society where independenceand self-actualization are highly valued, and may thus be referred to as non-modern. Judgingfrom the analysis of the survey data, it seems that young men are more worried aboutrestricted personal freedom than are the young women, and this is the main reason behindtheir feeling more ambivalent. Post-secondary education increases the likelihood that therespondent is ambivalent. The overwhelming majority, of both men and women, in the dataexpect to make the transition to parenthood, at some point in their life, as this is regarded as anatural step to take and that the child adds meaning to life being a symbol of dependence,belonging and social relations – also valued aspects of life. However, they appear to strive topostpone the transition, so that they can enjoy the unrestricted freedom of single life for quitesome time. This ambivalence is likely to contribute to an increasing age of becoming a motheror a father, without necessarily leading to more (final) childlessness. The present studycontributes to the understanding of what notions and ideals young adults face, reproduce andact in relation to. It illuminates contemporary connotations of the child, and the ambivalencethat different meanings of the child may cause.

  • 18.
    Bergnehr, Disa
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.
    Cekaite, Asta
    Linköpings universitet.
    Adult-initiated touch and its functions at a Swedish preschool: Controlling, affectionate, assisting and educative haptic conduct.2018Ingår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 26, nr 3, s. 312-331Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study examines adult–child touch and its functions in a Swedish preschool (for 1 to 5-year-old children). The data are naturalistic observations and video-recorded data of everyday preschool activities. The study describes the frequently occurring functions of educators’ haptic conduct (control, affectionate, affectionate-control, assisting and educative touch), discussing them in relation to the children's age, gender and type of the preschool activity. It reveals the complexity of touch, demonstrating that physical contact is used for a variety of purposes in the educators’ daily work. The educators employed touch without force, and the children did not respond with explicit and forceful resistance (such as pushing back or otherwise protesting). Adult-initiated haptic behaviour served a continuum of social purposes – from social–relational work, such as establishing and building affectively positive, caring, social relations, to practical and educative organisational efforts to manage the complex and busy preschool life. The distribution of adult–child touch categories brings attention to the bodily aspects of the early childhood educational setting and highlights some of the ways in which the requirements of the Swedish curriculum for Preschool and its focus on educare are actualised in the educators’ embodied conduct.

  • 19.
    Bergnehr, Disa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Wells, Michael B.
    Uppsala universitet, Sweden.
    Families and family policies in Sweden2014Ingår i: Handbook of Family Policies Across the Globe / [ed] Mihaela Robila, New York: Springer, 2014, s. 91-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Sweden is known as a social welfare state, whereby the people who reside in Sweden are entitled to certain public benefits at little or no cost to the individual. Over the past century, Sweden has reshaped its culture, growing from one of the poorest nations in Europe to a flourishing country that others emulate, especially with respect to their family policies. Sweden has developed several foundational family policies that have helped to encourage equality, while establishing a sense of individuality. Sweden has created similar rights for cohabiters/married couples, as well as for same-sex/opposite-sex couples. Parents receive a generous parental leave package, flexible employment choices, and there is a low gender wage gap, while children receive high-quality childcare, free health care, free dental care, free mental health services, and a substantial child welfare program. Swedish family policies encourage both parents to work and to help each other with household and childcare tasks. Despite the public benefits that Sweden provides for mothers, fathers, and children, there is still a need for further improvements regarding policies on domestic violence, poverty, and child welfare. Assessments of Sweden’s family policies are discussed.

  • 20.
    Bergnehr, Disa
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Zetterqvist Nelson, Karin
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Where is the child? A discursive exploration of the positioning of children in research on mental-health-promoting interventions2015Ingår i: Sociology of Health and Illness, ISSN 0141-9889, E-ISSN 1467-9566, Vol. 37, nr 2, s. 184-197Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study explores the discursive positioning of children in research articles on mental–health-promoting interventions. The questions under investigation are: are children positioned as active or passive agents, are children’s health and wellbeing contextualised, and if so how? How is the child perceived; that is, how are age, gender, socioeconomic status, family structure, dis/ability, and so on accounted for? We found that the positioning of the child as passive and formed by adults prevails; health is largely individualised and decontextualised in that it is depicted as being contingent on the person’s own capabilities. However, there are instances in which children are positioned as active subjects, their opinions are in focus, and their health and wellbeing are connected to social relations and context. We propose a more active discussion about how children and wellbeing are conceptualised in the outlining, implementation and research of public health interventions. Moreover, children – just like adults – should be increasingly regarded as service users who are entitled to have a say in matters that concern them.

  • 21.
    Bergnehr, Disa
    et al.
    School of Health and Welfare, Jönköping University, Jönköping, Sweden.
    Čekaitė, Asta
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Adult-initiated touch and its functions at a Swedish preschool: controlling, affectionate, assisting and educative haptic conduct2018Ingår i: International Journal of Early Years Education, ISSN 0966-9760, E-ISSN 1469-8463, Vol. 28, nr 1, artikel-id 16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study examines adult–child touch and its functions in a Swedish preschool (for 1 to 5-year-old children). The data are naturalistic observations and video-recorded data of everyday preschool activities. The study describes the frequently occurring functions of educators’ haptic conduct (control, affectionate, affectionate-control, assisting and educative touch), discussing them in relation to the children's age, gender and type of the preschool activity. It reveals the complexity of touch, demonstrating that physical contact is used for a variety of purposes in the educators’ daily work. The educators employed touch without force, and the children did not respond with explicit and forceful resistance (such as pushing back or otherwise protesting). Adult-initiated haptic behaviour served a continuum of social purposes – from social–relational work, such as establishing and building affectively positive, caring, social relations, to practical and educative organisational efforts to manage the complex and busy preschool life. The distribution of adult–child touch categories brings attention to the bodily aspects of the early childhood educational setting and highlights some of the ways in which the requirements of the Swedish curriculum for Preschool and its focus on educare are actualised in the educators’ embodied conduct.

  • 22.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    25 års medlevarskap – perspektiv på behandling2000Ingår i: Miljöterapi – Igår, Idag och Imorgon / [ed] Hagqvist, Anders & Widinghoff, Björn, Lund: Studentlitteratur , 2000, 1, s. 151-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Drygt femtio år har förlupit sedan "Miljöterapi" först dök upp som en trend inom den psykiatriska vården. Nästan trettio år har gått sedan det blev ett hedersbegrepp inom missbrukar- och ungdomsvården. Finns då något kvar att säga? Begreppet används också idag.

    Vad står det för? Och hur ser det psykosociala arbete ut i praktisk utövning, som kallas "Miljöterapi"? Är miljöterapi en metod, en behandlingsideologi, ett förhållningssätt eller en organisationsform? Eller rentav alltihop samtidigt? Varifrån hämtar miljöterapin sina förklaringsmodeller och metodteorier? Boken är avsedd som diskussionsunderlag vid vidareutbildning för behandlingspersonal, men också som grundlitteratur för högskolor och folkhögskolor.

    Samtidigt vill bokens författare bidra till att få mer fart på den kunskapsutvecklande debatten om god och effektiv behandling. De bjuder in läsaren till ett fortsatt samtal utifrån miljöterapins historia, tillämpning idag och tänkbara utvecklingsmöjligheter

  • 23.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    25 års medlevarskap – perspektiv på behandling2000Ingår i: Miljöterapi – Igår, Idag och Imorgon / [ed] Hagqvist, Anders & Widinghoff, Björn, Lund: Studentlitteratur , 2000, 1, s. 151-172Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Drygt femtio år har förlupit sedan "Miljöterapi" först dök upp som en trend inom den psykiatriska vården. Nästan trettio år har gått sedan det blev ett hedersbegrepp inom missbrukar- och ungdomsvården. Finns då något kvar att säga? Begreppet används också idag.

    Vad står det för? Och hur ser det psykosociala arbete ut i praktisk utövning, som kallas "Miljöterapi"? Är miljöterapi en metod, en behandlingsideologi, ett förhållningssätt eller en organisationsform? Eller rentav alltihop samtidigt? Varifrån hämtar miljöterapin sina förklaringsmodeller och metodteorier? Boken är avsedd som diskussionsunderlag vid vidareutbildning för behandlingspersonal, men också som grundlitteratur för högskolor och folkhögskolor.

    Samtidigt vill bokens författare bidra till att få mer fart på den kunskapsutvecklande debatten om god och effektiv behandling. De bjuder in läsaren till ett fortsatt samtal utifrån miljöterapins historia, tillämpning idag och tänkbara utvecklingsmöjligheter

  • 24.
    Bergnéhr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Adapted fathering for new times – refugee men’s caring and domestic practices during resettlement2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present paper explores Middle Eastern men’s narratives on everyday family life and fatherhood in Sweden. The analysis is based on individual interviews and diary notes. Swedish society differs from Middle Eastern societies in many respects; it offers comprehensive rights to extensive social welfare benefits, but also demands that newly arrived migrants participate in language studies, accept trainee positions, and actively search for employment. These requirements apply to mothers as well as fathers. Life in Sweden is challenging for refugees; many face long-term unemployment and welfare dependence. The present analysis shows how Syrian and Iraqi fathers’ downward social mobility, with radically changed material and financial means, influences their caring and domestic practices. In part, they take on ‘female’ duties and share chores with their spouse more equally. The study illuminates that fathering is dynamic and prone to change; (migrant) men adjust their strategies to provide the best possible circumstances and future prospects for their children. This challenges the notion that (migrant) fathering and masculinity are fixed.

  • 25.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Advancing home-school relations through parent support?2015Ingår i: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study explores a local initiative to develop parent support services through the school system. In focus are the discourse on home–school relations and parent support and the interplay between discourse and practical occurrences. Official documents, interviews and notes from municipal meetings and informal conversations were obtained from a local authority during 2009–2013. The results show that the education system is discursively positioned as an important player for the administration and organisation of parent support. All the same, opposing arguments are given precedence in decisions concerning what home–school relations should entail. The study explicates that parent support, when connected to compulsory education, is preferably conceptualised as part of and contingent on the forms and characteristics of home–school relations. Furthermore, it makes evident that the term school is recurrently used as a synonym of teachers. This has implications for both home– school relations and parent support.

  • 26.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Advancing home-school relations through parent support?2015Ingår i: Ethnography and Education, ISSN 1745-7823, E-ISSN 1745-7831, Vol. 10, nr 2, s. 170-184Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present study explores a local initiative to develop parent support services through the school system. In focus are the discourse on home–school relations and parent support and the interplay between discourse and practical occurrences. Official documents, interviews and notes from municipal meetings and informal conversations were obtained from a local authority during 2009–2013. The results show that the education system is discursively positioned as an important player for the administration and organisation of parent support. All the same, opposing arguments are given precedence in decisions concerning what home–school relations should entail. The study explicates that parent support, when connected to compulsory education, is preferably conceptualised as part of and contingent on the forms and characteristics of home–school relations. Furthermore, it makes evident that the term school is recurrently used as a synonym of teachers. This has implications for both home– school relations and parent support.

  • 27.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur2013Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 3, s. 173-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.

  • 28.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att handleda en doktorand - en relationell balansgång som fordrar flexibilitet och struktur2013Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 3, nr 3, s. 173-185Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Handledning är av central betydelse för en doktorands arbete och genomströmning. I föreliggande studie granskas kriterier för att handledningen ska uppnå hög kvalitet. Frågorna som står i fokus är: Vad karaktäriserar bra handledning, och hur kan handledningens kvalitet värderas och stärkas? Diskussionen baserar på tidigare forskning, styrdokument och intervjuer med några erfarna handledare. Resultaten tyder på att strukturellt och formaliserat stöd i forskningsmiljön såväl som vid handledningsträffarna gynnar handledningens kvalitet och doktorandens möjligheter att vid disputation nå examensmålen. Handledaren behöver vara flexibel och reflexiv i sitt förhållningssätt, eftersom doktoranders behov och förutsättningar skiljer sig och också förändras under utbildningens gång. Samtidigt behöver handledaren förhålla sig till olika krav, vilka kan skapa dilemman och leda till en svår balansgång i handledningen. Viktigt är att handledaren tar ansvar för att handledningen och relationen fungerar väl för samtliga inblandade parter, och uppmuntrar till samtal om problem och svårigheter när de uppstår. Samtidens krav på effektivitet och genomströmning fordrar arbetsplatsens och kollegiets stöd i handledningen, med ett kollektivt ansvar för doktorandens utbildning och utveckling.

  • 29.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Att (sam)verka för barns hälsa och lärande i mötet mellan socialtjänst och skola: en forskningsöversikt2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar tidigare forskning om samverkan mellan socialtjänst och skola. En presentation och diskussion av nationella vägledningar ingår samt några kortare avsnitt om teoretiska utgångspunkter inom samverkansforskning. Den tematiska analysen av tidigare forskning resulterade i följande teman: Ansvarsfördelning och uppdrag; Information, konsultation och möten; Tvärprofessionella team; Brukarperspektiv och relationernas betydelse; och, Samverkanskunskap och forskningsbaserad praktik.

     Oklarheter kring ansvarsområden och ansvarsfördelning skapar ofta hinder i samverkan. Till exempel kan skolan av andra aktörer åläggas ett för stort ansvar för utredningar och behandlande insatser. Skolans huvudsakliga uppdrag, kunskaps- och lärandeuppdraget, måste beaktas och respekteras. Skolan i sig efterfrågar mer stöd från barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Begränsade resurser och bristande kunskap om andra aktörers uppdrag och förutsättningar kan försvåra samverkan överlag. Informationsutbyte och konsultation är vanligt förekommande former av samverkan, vilka sker bland annat genom möten. Framgångsrika tvärprofessionella möten karaktäriseras av att deltagarna känner respekt för och tillit till varandra, att tydliga mål med arbetet sätts upp, och att det finns en kontinuitet i vilka som ingår i gruppen. Kontinuitet i relationerna har stor betydelse för om samverkan ska ha framgång, och för hur barn och föräldrarna upplever samhällets stöd. Den relationella aspekten behöver beaktas i större utsträckning. 

     Mer forskning krävs om barns och föräldrars åsikter och erfarenheter av samverkan. Samverkan ska endast inledas om det med säkerhet gynnar barnet. Det finns studier som pekar på att samverkan kan inverka negativt på barnets situation och hälsa; således leder samverkan inte nödvändigtvis till mer effektiva insatser av högre kvalitet. Ett mer kritiskt förhållningssätt efterfrågas. Forskning saknas även om samverkan kring barn och unga utifrån socialtjänstens organisation och perspektiv. Vidare behöver diskussionen utvecklas, inom forskningen och i nationella vägledningstexter, om vad som kan vara gynnsamt och vad som kan vara svårt att åstadkomma, sett till specifika samverkansformer. Begreppet samverkan används på flera sätt, ofta mycket brett, och riskerar att betyda allt och inget.

  • 30.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Att (sam)verka för barns hälsa och lärande i mötet mellan socialtjänst och skola: en forskningsöversikt2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport sammanfattar tidigare forskning om samverkan mellan socialtjänst och skola. En presentation och diskussion av nationella vägledningar ingår samt några kortare avsnitt om teoretiska utgångspunkter inom samverkansforskning. Den tematiska analysen av tidigare forskning resulterade i följande teman: Ansvarsfördelning och uppdrag; Information, konsultation och möten; Tvärprofessionella team; Brukarperspektiv och relationernas betydelse; och, Samverkanskunskap och forskningsbaserad praktik.

     

    Oklarheter kring ansvarsområden och ansvarsfördelning skapar ofta hinder i samverkan. Till exempel kan skolan av andra aktörer åläggas ett för stort ansvar för utredningar och behandlande insatser. Skolans huvudsakliga uppdrag, kunskaps- och lärandeuppdraget, måste beaktas och respekteras. Skolan i sig efterfrågar mer stöd från barn- och ungdomspsykiatrin och socialtjänsten. Begränsade resurser och bristande kunskap om andra aktörers uppdrag och förutsättningar kan försvåra samverkan överlag. Informationsutbyte och konsultation är vanligt förekommande former av samverkan, vilka sker bland annat genom möten. Framgångsrika tvärprofessionella möten karaktäriseras av att deltagarna känner respekt för och tillit till varandra, att tydliga mål med arbetet sätts upp, och att det finns en kontinuitet i vilka som ingår i gruppen. Kontinuitet i relationerna har stor betydelse för om samverkan ska ha framgång, och för hur barn och föräldrarna upplever samhällets stöd. Den relationella aspekten behöver beaktas i större utsträckning. 

     

    Mer forskning krävs om barns och föräldrars åsikter och erfarenheter av samverkan. Samverkan ska endast inledas om det med säkerhet gynnar barnet. Det finns studier som pekar på att samverkan kan inverka negativt på barnets situation och hälsa; således leder samverkan inte nödvändigtvis till mer effektiva insatser av högre kvalitet. Ett mer kritiskt förhållningssätt efterfrågas. Forskning saknas även om samverkan kring barn och unga utifrån socialtjänstens organisation och perspektiv. Vidare behöver diskussionen utvecklas, inom forskningen och i nationella vägledningstexter, om vad som kan vara gynnsamt och vad som kan vara svårt att åstadkomma, sett till specifika samverkansformer. Begreppet samverkan används på flera sätt, ofta mycket brett, och riskerar att betyda allt och inget.

  • 31.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Barnet, hemmet och skolan i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde2012Ingår i: Familjeliv och lärande / [ed] Liselott Aarsand och Pål Aarsand, LUnd: Studentlitteratur , 2012, 1, s. 87-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Barnet, hemmet och skolan i ett socioekonomiskt utsatt bostadsområde2012Ingår i: Familjeliv och lärande / [ed] Liselott Aarsand och Pål Aarsand, LUnd: Studentlitteratur, 2012, 1, s. 87-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Bergnéhr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd). Department of Teacher Education, University of Borås, Borås, Sweden.
    Children’s influence on wellbeing and acculturative stress in refugee families2018Ingår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 13, nr Suppl. 1, s. 1-9, artikel-id 1564517Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: This paper examines intergenerational, interdependent and contextual aspects of wellbeing and acculturative stress in refugee families during resettlement. Particular focus is placed on how children influence their parents.

    Method: The study is based on interviews with and diary notes from Middle Eastern parents and children residing in Sweden.

    Results: Analyzes of the narratives show how the direct and indirect influence of the child affects the parents in both negative and positive ways. Acculturative stress follows from unexpected and undesired migration outcomes, such as parent-child conflicts and low school achievement. Such strains add to other hardships refugee families face, for instance, unemployment, welfare dependence, poor housing, and insufficient mastery of the majority language. However, acculturative stress can be alleviated by the children's educational success, and reciprocal practices of love and caring including helping out with chores and supporting each other in different ways.

    Conclusions: Children's agency has significant effects on parents' wellbeing, as wellbeing is accomplished in and through relationships with others.

  • 34.
    Bergnéhr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete. Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ. SALVE (Socialt arbete, Livssammanhang, Välfärd).
    Efter flykten: Migrationens innebörder och förändrade villkor för barn och föräldrar som beviljats uppehållstillstånd i Sverige2018Ingår i: Barn- och ungdomsvetenskap: grundläggande perspektiv / [ed] Thomas Johansson & Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2018, s. 379-391Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    En bra förälder2010Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 22, nr 4, s. 30-49Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Unga föräldrar idag påverkas inte bara av barncentrerade föräldraskapsideal, utan också av ideal om att måna om sina egna behov. En god förälder tar inte bara ansvar för sitt barn - han eller hon behöver också ansvara för sig själv och sitt eget välbefinnande.

  • 36.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    En bra förälder2010Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 22, nr 4, s. 30-49Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Unga föräldrar idag påverkas inte bara av barncentrerade föräldraskapsideal, utan också av ideal om att måna om sina egna behov. En god förälder tar inte bara ansvar för sitt barn - han eller hon behöver också ansvara för sig själv och sitt eget välbefinnande.

  • 37.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Förebyggande föräldrastöd och tvärsektoriell samverkan2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2009 och 2010 tilldelade Socialdepartementet genom Statens folkhälsoinstitut medel för utveckling och forskning av generellt, förebyggande föräldrastöd. Uddevalla kommun fick i samarbete med närliggande kommuner och Uppsala och Linköpings universitet medel att bedriva projektet Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal 2009-2011: Från politiska vilja till nytta hos brukarna. Ett av målen med projektet var att stärka samverkan mellan Uddevalla kommuns förvaltningar, i arbetet med att erbjuda föräldrar stöd. Föreliggande rapport redogör för hur det målet uppnåtts. I rapporten granskas operationaliseringen av ett handlingsprogram, samverkan, sätt att beskriva förvaltningarnas uppdrag att bedriva förebyggande föräldrastöd, sätt att definiera förebyggande föräldrastöd samt vilka föräldrastödjande aktiviteter som strävan efter ökad samverkan resulterat i. Resultaten kan sammanfattas likt följande:

    • Kommunens strategiska plan för 2007-2010 och handlingsprogram för föräldrastöd förespråkar ökad samverkan mellan kommunala förvaltningar kring föräldrastödjande insatser. För tjänstemän och politiker – de som ska operationalisera samverkan – har det dock inte varit helt tydligt varför ökad samverkan behövs och hur samverkansarbetet ska se ut.
    • Förhandlingar om vilken eller vilka förvaltningar som har ansvaret att bedriva förebyggande föräldrastöd har påverkat samverkan och motivationen att samverka. Det finns olika sätt att betrakta en förvaltnings uppdrag. I denna studie framställs barn- och utbildningsförvaltningen, ’skolan’, återkommande som bäst lämpad att bedriva förebyggande föräldrastöd, förutom av ’skolan’ själv, som gör visst motstånd.
    • Sättet att beskriva förvaltningarnas uppdrag hänger samman med hur förebyggande föräldrastöd definieras. Förebyggande föräldrastöd kopplas ofta samman med befintliga verksamheter, som förskola, öppen förskola, skola, och mödra- och barnhälsovård. Men förebyggande föräldrastöd har ingen given definition, vilket kan påverka samverkan negativt – vad ska vi samverka om?
    • Målet att förstärka samverkan har trots hinder, genom projektet, resulterat i bl. a. ökat kunskapsutbyte, förslag på samverkansfunktioner, föräldrastöd som prioriterat område i kommunens strategiska plan och styrkort, och samfinansiering av öppen föräldrarådgivning.
  • 38.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förebyggande föräldrastöd och tvärsektoriell samverkan2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2009 och 2010 tilldelade Socialdepartementet genom Statens folkhälsoinstitut medel för utveckling och forskning av generellt, förebyggande föräldrastöd. Uddevalla kommun fick i samarbete med närliggande kommuner och Uppsala och Linköpings universitet medel att bedriva projektet Föräldrastöd i samverkan Uddevalla – Fyrbodal 2009-2011: Från politiska vilja till nytta hos brukarna. Ett av målen med projektet var att stärka samverkan mellan Uddevalla kommuns förvaltningar, i arbetet med att erbjuda föräldrar stöd. Föreliggande rapport redogör för hur det målet uppnåtts. I rapporten granskas operationaliseringen av ett handlingsprogram, samverkan, sätt att beskriva förvaltningarnas uppdrag att bedriva förebyggande föräldrastöd, sätt att definiera förebyggande föräldrastöd samt vilka föräldrastödjande aktiviteter som strävan efter ökad samverkan resulterat i. Resultaten kan sammanfattas likt följande:

    • Kommunens strategiska plan för 2007-2010 och handlingsprogram för föräldrastöd förespråkar ökad samverkan mellan kommunala förvaltningar kring föräldrastödjande insatser. För tjänstemän och politiker – de som ska operationalisera samverkan – har det dock inte varit helt tydligt varför ökad samverkan behövs och hur samverkansarbetet ska se ut.
    • Förhandlingar om vilken eller vilka förvaltningar som har ansvaret att bedriva förebyggande föräldrastöd har påverkat samverkan och motivationen att samverka. Det finns olika sätt att betrakta en förvaltnings uppdrag. I denna studie framställs barn- och utbildningsförvaltningen, ’skolan’, återkommande som bäst lämpad att bedriva förebyggande föräldrastöd, förutom av ’skolan’ själv, som gör visst motstånd.
    • Sättet att beskriva förvaltningarnas uppdrag hänger samman med hur förebyggande föräldrastöd definieras. Förebyggande föräldrastöd kopplas ofta samman med befintliga verksamheter, som förskola, öppen förskola, skola, och mödra- och barnhälsovård. Men förebyggande föräldrastöd har ingen given definition, vilket kan påverka samverkan negativt – vad ska vi samverka om?
    • Målet att förstärka samverkan har trots hinder, genom projektet, resulterat i bl. a. ökat kunskapsutbyte, förslag på samverkansfunktioner, föräldrastöd som prioriterat område i kommunens strategiska plan och styrkort, och samfinansiering av öppen föräldrarådgivning.
  • 39.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Förskolans uppdrag: omsorg, utveckling och lärande2010Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 22, nr 1, s. 60-69Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I skollagberedninges förslag till ny skollag föreslås att förskolan ska bli en egen skolform. Uppdraget är att utforma verksamheten så att omsorg, lärande och utveckling bildar en helhet. Lärande och utveckling har dock fått allt större genomslag - också i verksamheter där små barn med stora omsorgsbehov befinner sig.

  • 40.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Förskolans uppdrag: omsorg, utveckling och lärande2010Ingår i: Locus, ISSN 1100-3197, Vol. 22, nr 1, s. 60-69Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I skollagberedninges förslag till ny skollag föreslås att förskolan ska bli en egen skolform. Uppdraget är att utforma verksamheten så att omsorg, lärande och utveckling bildar en helhet. Lärande och utveckling har dock fått allt större genomslag - också i verksamheter där små barn med stora omsorgsbehov befinner sig.

  • 41.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Föräldraskapets värde2009Ingår i: Barn, barndom och föräldraskap / [ed] Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid and Änggård, Eva, Stockholm: Carlssons , 2009, 1, s. 241-253Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barn, barndom och föräldraskap handlar om några av samhällets viktigaste angelägenheter – barnet och föräldrarna. Detta är områden som vi alla har erfarenheter av och som har betydelse på alla plan i samhället. Frågor som rör barn, barndom och föräldraskap är ständigt närvarande i samhällsdebatt och politik liksom i människors vardag. De är idag också betydelsefulla kunskapsområden och forskning pågår inom en rad olika discipliner. I denna bok medverkar 21 forskare från skilda forskningstraditioner. Utifrån olika perspektiv skriver de om en rad olika frågor: Hur gränserna för vad som är ett barn har dragits historiskt; betydelsen av barns insatser och arbete; barns ställning som medborgare; hur människor, verkliga och fiktiva, förhandlar positioner i de vardagsliv som levs i familjen, förskolan och skolan; synen på föräldraskap och hur föräldrar ser på uppfostran och barns behov. Boken innehåller också texter som diskuterar teoretiska redskap för att utveckla forskning kring barn, barndom, föräldraskap och familj. barn, barndom och föräldraskap är angelägen läsning för alla som av olika skäl intresserar sig för barns villkor och plats i samhället.

    Bokens redaktörer är Ann-Marie Markström, Linköpings universitet; Maria Simonsson, Linköpings universitet; Ingrid Söderlind, Institutet för Framtidsstudier i Stockholm och Linköpings universitet och Eva Änggård, Stockholms universitet.

  • 42.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Föräldraskapets värde2009Ingår i: Barn, barndom och föräldraskap / [ed] Markström, Ann-Marie, Simonsson, Maria, Söderlind, Ingrid and Änggård, Eva, Stockholm: Carlssons , 2009, 1, s. 241-253Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barn, barndom och föräldraskap handlar om några av samhällets viktigaste angelägenheter – barnet och föräldrarna. Detta är områden som vi alla har erfarenheter av och som har betydelse på alla plan i samhället. Frågor som rör barn, barndom och föräldraskap är ständigt närvarande i samhällsdebatt och politik liksom i människors vardag. De är idag också betydelsefulla kunskapsområden och forskning pågår inom en rad olika discipliner. I denna bok medverkar 21 forskare från skilda forskningstraditioner. Utifrån olika perspektiv skriver de om en rad olika frågor: Hur gränserna för vad som är ett barn har dragits historiskt; betydelsen av barns insatser och arbete; barns ställning som medborgare; hur människor, verkliga och fiktiva, förhandlar positioner i de vardagsliv som levs i familjen, förskolan och skolan; synen på föräldraskap och hur föräldrar ser på uppfostran och barns behov. Boken innehåller också texter som diskuterar teoretiska redskap för att utveckla forskning kring barn, barndom, föräldraskap och familj. barn, barndom och föräldraskap är angelägen läsning för alla som av olika skäl intresserar sig för barns villkor och plats i samhället.

    Bokens redaktörer är Ann-Marie Markström, Linköpings universitet; Maria Simonsson, Linköpings universitet; Ingrid Söderlind, Institutet för Framtidsstudier i Stockholm och Linköpings universitet och Eva Änggård, Stockholms universitet.

  • 43.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Föräldrastöd genom skolan: Diskursiva tillämpningar av nationell politik inom en svensk kommun2015Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 35, nr 1, s. 70-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present paper conducts a conceptual analysis of how parent support is recontextualised when connected to the education system in a Swedish local authority. Official documents and interviews with officials are analyzed. The study shows that in the discourse on parent support, supporting activities are commonly connected to the teachers, and consequently the teachers are made responsible for the provision of support. The student health services or other professionals such as leisure time personnel are less prominent in the discourse. The paper asks for reflection on the part of compulsory schooling in health promoting and risk preventing work.

  • 44.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Föräldrastöd genom skolan: Diskursiva tillämpningar av nationell politik inom en svensk kommun2015Ingår i: Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 35, nr 1, s. 70-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The present paper conducts a conceptual analysis of how parent support is recontextualised when connected to the education system in a Swedish local authority. Official documents and interviews with officials are analyzed. The study shows that in the discourse on parent support, supporting activities are commonly connected to the teachers, and consequently the teachers are made responsible for the provision of support. The student health services or other professionals such as leisure time personnel are less prominent in the discourse. The paper asks for reflection on the part of compulsory schooling in health promoting and risk preventing work.

  • 45.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn.
    Love and family: Discussions between swedish men and women concerning the transition to parenthood2007Ingår i: Forum qualitative Sozialforschung, E-ISSN 1438-5627, Vol. 8, nr 1, s. Art. 23-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is an exploration of how young Swedish adults talk about intimate relationships and the transition to parenthood. It is suggested that people carefully reflect over their relationship with their partner before deciding to embark on parenthood, and it is shown that reproductive decision making is imbued with contradictory ideals that may cause stress and anxiety. To have and to raise a child in a nuclear family arrangement is one prominent ideal that is illuminated by this study, but parallel with this is the notion of intimate relationships breaking down, dwindling. These two discourses are contradictory and create dilemmas in the process of family formation. Some individuals find the risk of relationship dissolution especially stressful, drawing on their own childhood experiences of growing up with separated parents. This is a study based on focus group interviews containing men and women, ranging from 24 to 39 years old, with different educational, occupational and geographical backgrounds, some are parents and some are not. The data are analysed using a discourse analytical approach, and much of the discussion is based on Anthony GIDDENS', Zygmunt BAUMAN's and Ulrich BECK and Elisabeth BECK-GERNSHEIM's reasoning about love and intimacy in the contemporary Western world. © 2006 FQS.

  • 46.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn..
    Love and family: Discussions between swedish men and women concerning the transition to parenthood2007Ingår i: Forum qualitative Sozialforschung, E-ISSN 1438-5627, Vol. 8, nr 1, s. Art. 23-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is an exploration of how young Swedish adults talk about intimate relationships and the transition to parenthood. It is suggested that people carefully reflect over their relationship with their partner before deciding to embark on parenthood, and it is shown that reproductive decision making is imbued with contradictory ideals that may cause stress and anxiety. To have and to raise a child in a nuclear family arrangement is one prominent ideal that is illuminated by this study, but parallel with this is the notion of intimate relationships breaking down, dwindling. These two discourses are contradictory and create dilemmas in the process of family formation. Some individuals find the risk of relationship dissolution especially stressful, drawing on their own childhood experiences of growing up with separated parents. This is a study based on focus group interviews containing men and women, ranging from 24 to 39 years old, with different educational, occupational and geographical backgrounds, some are parents and some are not. The data are analysed using a discourse analytical approach, and much of the discussion is based on Anthony GIDDENS', Zygmunt BAUMAN's and Ulrich BECK and Elisabeth BECK-GERNSHEIM's reasoning about love and intimacy in the contemporary Western world. © 2006 FQS.

  • 47.
    Bergnéhr, Disa
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan, HHJ, Avd. för socialt arbete.
    Migrant children and parents’ strategies for achieving wellbeing during resettlement in Sweden2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 48.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Natur, utomhusmiljö och den goda barndomen i tidningen Förskolan2009Ingår i: Naturen som symbol för den goda barndomen / [ed] Gunilla Halldén, Stockholm: Carlssons , 2009, 1, s. 59-77Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barndomen och naturen ses ofta som sammankopplade med varandra. Naturen uppfattas som god för barn och barn anses må bra av att vara i naturen. Men hur har egentligen  denna tankefigur uppstått och vad hänger samman med den i det pedagogiska arbetet med barn. Här diskuterar en rad framstående forskare hur barn och natur förhåller sig till varandra, alltifrån Rousseau. Vilka filosofiska ingångar finns i relationen människa/natur, hur förhåller sig natur och kultur till varandra, hur visualiseras naturen i t ex skolfilmer. Vidare granskas natur och barndom i förskolans utbildningsmaterial, liksom natur och genus. Och vilken plats har naturen i barndomsminnen.Bokens skribenter kommer från olika forskningsfält. Gunilla Halldén är professor på tema Barn vid Linköpings universitet.  Hennes forskning har rört föräldrars vardagspsykologi, barns föreställningar om familj samt barndomsbegreppets förändring under 1900-talet. Tidigare utgivning bl a Barnet och boet (2001) och Den moderna barndomen (2007).

  • 49.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Natur, utomhusmiljö och den goda barndomen i tidningen Förskolan2009Ingår i: Naturen som symbol för den goda barndomen / [ed] Gunilla Halldén, Stockholm: Carlssons , 2009, 1, s. 59-77Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Barndomen och naturen ses ofta som sammankopplade med varandra. Naturen uppfattas som god för barn och barn anses må bra av att vara i naturen. Men hur har egentligen  denna tankefigur uppstått och vad hänger samman med den i det pedagogiska arbetet med barn. Här diskuterar en rad framstående forskare hur barn och natur förhåller sig till varandra, alltifrån Rousseau. Vilka filosofiska ingångar finns i relationen människa/natur, hur förhåller sig natur och kultur till varandra, hur visualiseras naturen i t ex skolfilmer. Vidare granskas natur och barndom i förskolans utbildningsmaterial, liksom natur och genus. Och vilken plats har naturen i barndomsminnen.Bokens skribenter kommer från olika forskningsfält. Gunilla Halldén är professor på tema Barn vid Linköpings universitet.  Hennes forskning har rört föräldrars vardagspsykologi, barns föreställningar om familj samt barndomsbegreppets förändring under 1900-talet. Tidigare utgivning bl a Barnet och boet (2001) och Den moderna barndomen (2007).

  • 50.
    Bergnéhr, Disa
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema Barn. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten..
    Nicht zu jung und nicht zu alt: Alter, Biologie und Körper als Aspekte des Timings der Familiengrundung2011Ingår i: Jugend als Akteurin sozialen Wandels: Veränderte Ubergangsverläufe, strukturelle Barrieren und Bewältigungsstrategien / [ed] Pohl, Axel, Stauber, Barbara & Walther, Andreas, Weinheim, Munchen: Juventa Verlag , 2011, s. 109-132Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [de]

    Der Band führt eine theoretische und empirische Auseinandersetzung um die Handlungsfähigkeit Jugendlicher und junger Erwachsener, die die Perspektive auf Jugend als Akteurin sozialen Wandels mit der Analyse struktureller Barrieren und Voraussetzungen dialektisch verknüpft. Es werden Befunde aus nationalen und international vergleichenden Studien vorgestellt und unter der Frage der Handlungsfähigkeit im sozialen Wandel diskutiert. Was bestimmt das Handeln von jungen Frauen und Männern? Sind sie eher Opfer oder eher aktiv Gestaltende der Verhältnisse und des sozialen Wandels? Handeln sie anders als frühere Generationen, anders als Erwachsene und Institutionen es erwarten? Oder tragen sie durch ihr Handeln gar zum sozialen Wandel bei? Der vorliegende Band führt eine theoretische und empirische Auseinandersetzung um die Handlungsfähigkeit Jugendlicher und junger Erwachsener, die die Perspektive auf Jugend als Akteurin sozialen Wandels mit der Analyse struktureller Barrieren und Voraussetzungen dialektisch verknüpft. Im Zentrum stehen drei Konstellationen des Übergangs in das Erwachsenenalter, an denen sich der Wandel von jugendlichen Lebensverhältnissen in vielen europäischen Gesellschaften besonders konturiert zeigt: - die Familiengründung – unter dem Aspekt des Übergangs in Elternschaft, - der Übergang in Erwerbsarbeit – besonders prekär unter dem Aspekt von Übergängen Jugendlicher mit Migrationshintergrund und - die Übernahme politischer Verantwortung und des Staatsbürgerstatus – also die tatsächliche Partizipation Jugendlicher. Zu diesen drei Konstellationen werden Befunde aus nationalen und international vergleichenden

123 1 - 50 av 104
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf