Change search
Refine search result
1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bredwad, Linnéa
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Wikman, Carina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Det sociala klimatet i lärandemiljöer: En pilotstudie kring självskattningsverktyget MAVIS möjligheter att vägleda och stödja förändringar i två lärargrupper i en grundskola.2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Läroplan, styr- och policydokument gynnar ett relationellt förhållningssätt och fastställer att skolan ska arbeta för inkludering. Forskning visar att det finns samband mellan elevers välbefinnande och studieresultat och skolans/gruppens lärandemiljö. Trots detta är området nedprioriterat vilket gör det angeläget att studera. Studien som kan ses som en explorativ pilotstudie undersöker hur lärare i två lärargrupper bedömer, genomför och arbetar med lärandemiljön utifrån en självskattning. Syftet är att undersöka om modellen av det sociala klimatet och självskattningsverktyget MAVIS kan användas inte enbart för att beskriva, utan också för att vägleda och stödja förändringar av det sociala klimatet och lärandemiljön i grundskoleklasser. Verktyget är utvecklat utifrån en modell av det sociala klimatet som även är uppsatsens teoretiska utgångspunkt. Modellen stödjer analys, utvärdering och utveckling av värderingar och målsättningar inom skolans organisation. Tio lärare, varav sex undervisande i en årskurs 7 och fyra i en årskurs 8 har deltagit i studien. ”Mixed methods” har använts vilket innebär en metodansats som både är kvalitativ och kvantitativ. Datainsamlingen har genomförts genom att informanterna har ifyllt enkäten MAVIS, diskuterat och samtalat under inspelning samt fyllt i en frågeenkät med öppna frågor. Resultatet visar att modellen för det sociala klimatet och skattningsverktyget kan användas för att upptäcka utvecklingsområden i lärandemiljön. Det kan stödja lärarna att fokusera ett område och främja reflektion, diskussion och samarbete. Chanserna till framgångsfullt förändringsarbete ökar genom ett bottom-up-perspektiv där praktikerna själva får definiera behoven och insatserna och eftersom MAVIS styr in arbetet mot miljön fokuseras gruppen istället för individen, något som kan leda till ökad inkludering.  

  • 2.
    Westling Allodi, Mara
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Special Education.
    Bredwad, Linnea
    Wikman, Carina
    Teachers’ joint evaluation of the quality of the social climate as a starting point for interventions: a small test in two teacher teams2018In: Educational Research: Boundaries, Breaches and Bridges: Abstract Book, 2018, p. 168-168Conference paper (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to test with teachers’ team a self-assessment instrument of the social climate, in order to investigate how the instrument was evaluated by the teachers; whether the joint assessments provide a useful profile of weaknesses and strengths; and if the assessments function as starting point for interventions planned by the teachers that aim to change and improve the social climate in the class. The theoretical framework includes: theory of values (Schwartz, 1992), self-determination theory (Deci & Ryan, 2012) integrated in a model, Goals and Values in School (GAVIS) that takes account of children’s evaluations of their learning environments (Allodi, 2002, 2007, 2010, 2014). According to the model the goals to pursue in order to experience a good social climate have to cover various basic needs: the needs of autonomy, competence, belonging, openness and stability. Mixed method: teacher questionnaires, and recorded conversations in two teams were collected. Based on the GAVIS model a self-assessment instrument for teachers has been developed that contains 50 items covering 10 domains. The teachers were asked to rate the items choosing one option: this is a challenge; this is something we have worked with, but that can improve; this is a strength. The participants were 10 teachers, 6 working in grade 7 and 4 in grade 8. The teachers discussed the results of the assessments and planned possible interventions. The outcomes were followed- up after two weeks. The contents of the instrument were relevant, but some formulations could be improved. The assessments could identify meaningful strengths and weaknesses. The joint assessment in the teams originated discussions and identified targets for interventions. At the follow-up the teachers had introduced changes and improvements, but they expressed that more time was needed. The self-assessment model seems relevant and useful according to the teachers in order to discuss the social climate and plan common interventions. Some item formulations could be improved by mean of classroom observations.

  • 3.
    Wikman, Carina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Lärares etiska förhållningssätt: En pedagogisk omsorg om och ett ansvar för människans unika och särskilda karaktär i förhållande till skolans värdegrund2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen bygger på litteraturstudier. Eftersom pluralism och skillnad är demokratins förutsättningar använder jag pluralism som en utgångspunkt för att tolka skolans värdegrund. Detta gör jag genom att lägga Fjellströms ansvarsdiskurs som ett raster över först ansvar, sedan omsorg och till sist pluralism i värdegrunden. Uppsatsen är upplagd så att ansvar, omsorg och pluralism presenteras enligt omsorgsetikens syn och därefter ges Levinas perspektiv på det samma. Genom att omdefiniera Noddings omsorgsaspekt och Levinas ansvarsaspekt försöker jag utveckla en förståelse för ett etiskt förhållningssätt. Därefter följer ett avsnitt med en jämförelse mellan omsorgsetiken och Levinas etik, där motsättningar och överensstämmelser diskuteras. I slutkapitlet diskuteras vad det etiska förhållningssättet innefattar och vilken betydelse det har för lärare och för värdegrunden.

    Omsorgsetiken bidrar till ett etiskt förhållningssätt genom att sätta fokus på relationer och omsorg som indirekt leder till en kommunikativ öppenhet inför den Andre vilket är positivt för pluralism och skillnad. Omsorgsetiken belyser även den etiska aspekten på läroplansfrågor. Levinas etik fokuserar på relationen och det oändliga ansvaret inför den Andres alteritet vilket är positivt för pluralism och skillnad.

    Istället för att producera den demokratiska personen kan den demokratiska subjektiviteten genom etiskt förhållningssätt framträda uppfattad som ”handlande – i pluralitet”. Fokus finns då på skillnad istället för på likhet och enighet.

  • 4.
    Wikman, Carina
    et al.
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Pauli, Mikaela
    Karlstad University, Faculty of Arts and Social Sciences (starting 2013), Karlstad Business School (from 2013).
    Hur skiljer sig synen på motivationsfaktorer och belöningssystem mellan chefer i generation X respektive Y?: En jämförande studie med koppling till samhällsutvecklingen2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In today’s market there are greater spread of generations than before. This adds challenges which managers need to learn to handle. These challenges can consist of different views and values regarding motivation factors and reward systems. Through increased digitalization and globalization, the social development has affected the generations in different ways. This can create clashes between generations. How should this problem be addressed? Previous research has discussed differences regarding the view of motivation factors and reward systems between different generations. The purpose of this study is to investigate how managers in generation X respectively Y, adhere to motivation factors and reward systems. The study also includes a comparison of social development and generation differences. A qualitative study has been conducted through semi structed interviews with ten respondents, equally distributed between generation X respectively Y. To enable the comparison between the generations, a theoretical framework containing motivation factors and reward systems have been created. The framework also contains a description of the characteristics of generation X respectively Y, Maslow’s hierarchy of needs and Herzberg’s two-factor theory. The results of the study are that managers in generation X respectively Y have different perceptions of motivation factors and reward systems. The respondents have also shown that social development has characterized generation Y to a greater extent than generation X. An example is that generation Y has grown up during digitalization since early age. According to the theory, generation Y has been characterized more by social development through a constant comparison which is possible with social media. Through the increased competition through social development, generation Y can have higher demands on themselves and a feeling of not being satisfied with themselves.

1 - 4 of 4
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf