Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Writing in deaf and hard-of-hearing children: A bimodal bilingual perspective on their written products and writing processes2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis presents unique insights into the written products and writing processes of Swedish deaf and hard-of-hearing (DHH) children using a keystroke logging tool. Writing processes encompass the activities (such as planning or revision) that writers engage in during the production of the written text. The thesis explores how the diverse backgrounds of these children, including age, gender, age of acquisition, hearing degree, and sign language proficiency, may influence their narrative texts. The study includes 58 children and adolescents aged 8–18, with varying degrees of hearing loss and linguistic backgrounds in spoken and written Swedish and Swedish Sign Language.

    This research comprises four studies that collectively demonstrate that DHH children using hearing technology produce written products closely resembling those of children of deaf adults (CODA) and hearing children. The only notable exceptions are in terms of lexical density and text length, both of which may be associated with their reduced auditory input. The finding of few other differences is unique from an international perspective and may be attributed to the effectiveness of early interventions in the Swedish context which, for instance, include sign language courses for parents, bilingual schools, early hearing screening, and early cochlear implant operations. Regarding the writing process, DHH children exhibit a “here-and-now” planning strategy similar to same-age hearing peers. However, the DHH group shows distinctive patterns in writing fluency, with a more deliberate pace and a tendency to revise work more frequently. This writing behavior may be attributed to slower lexical retrieval and phonological challenges from their specific auditory backgrounds. Extensive local revisions and repeated spelling attempts, visible in the writing processes in the DHH group, may explain the minor differences between the DHH and the hearing groups in their written products.

    When considering background factors, age plays a crucial role. DHH children follow a developmental trajectory similar to their hearing peers, albeit with slight delays, suggesting continuous development. Gender differences are observed, with girls demonstrating higher proficiency in writing. The age of acquisition does not predict writing outcomes, likely due to early linguistic input and support. Hearing loss predicts a higher cognitive load for DHH children in writing. The connection between spoken language and writing is less direct, which may explain why they need more time, effort and strategies to write. DHH children proficient in both sign and spoken languages seem to perform as well as or even better than their non-signing peers in writing tasks, producing more clauses and adjectives. The latter can be interpreted as a transfer from sign languages’ inherently descriptive nature. This also indicates that sign language proficiency, along with spoken language, does not hinder written language development. 

    In summary, this thesis provides a comprehensive understanding of DHH children’s written products and writing processes, highlighting the multifaceted effects of age, gender, age of acquisition, hearing degree and sign language proficiency. The thesis offers insights into the writing behavior and the strategies they employ and contributes to areas such as writing and bilingualism. Finally, the results may be of interest to parents, educators, and researchers seeking a deeper understanding of the writing of the DHH group.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Writing in deaf and hard-of-hearing children: A bimodal bilingual perspective on their written products and writing processes
    Ladda ner (jpg)
    Omslagsframsida
  • 2.
    Schönström, Krister
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Holmström, Ingela
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för svenska som andraspråk för döva.
    Döva och hörselskadade barns tvåspråkighet: En rapport från DHT-projektet2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten handlar om döva och hörselskadade skolelevers tvåspråkighet med svenskt teckenspråk och svenska. Till grund för rapporten ligger projektet Döva och hörselskadade barns tvåspråkighet (DHT) som initierades 2016 vid Institutionen för lingvistik. Inom ramen för projektet har språkliga data samlats in från 55 döva och hörselskadade elever som gick på en specialskola och tre hörselklassskolor. Dessa data består av elevernas skriftliga produktion på svenska och berättelser på svenskt teckenspråk. Dessutom fick eleverna genomföra språkliga test för båda språken. Den skriftliga produktionen analyserades kvantitativt med fokus på det lexikala innehållet. Bland annat undersöktes texternas lexikala densitet och diversitet. Analysen visade att de döva och hörselskadade elevernas resultat på ett övergripande plan motsvarar hörande svenska elevers, i samma ålder, när det gäller lexikal densitet, men inte lexikal diversitet. De språkliga testen visade också stor variation mellan eleverna i såväl svenska som i svenskt teckenspråk. I jämförelse med hörande svenska skolelever i motsvarande ålder presterade de döva och hörselskadade eleverna sämre resultat på testet i svenska, men inga skillnader återfanns mellan döva och hörselskadade elever i de olika skolformerna. Då det gäller testen i svenskt teckenspråk fann vi dock att elever inom specialskolan presenterade bättre och därmed visade större kunskaper i detta språk.

    Resultaten från projektet visar på en stor variation sett såväl till grupp som skola och individuellt. Detta visar att det är mycket svårt att få fram generaliserbara resultat som kan bidra till djupare kunskaper om döva och hörselskadade elevers språk och språkutveckling. Projektet visar hur svårt det är att få ett tillräckligt stort urval elever för att kunna hitta återkommande mönster och att det är många andra variabler som också spelar in. Rapporten ger dock en fingervisning om hur heterogen elevgruppen är, hur olika förutsättningar eleverna har och hur varierande kunskaper de uppvisar rent språkligt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Gärdenfors, Moa
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Johansson, Victoria
    Schönström, Krister
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Spelling in Deaf, Hard of Hearing and Hearing Children With Sign Language Knowledge2019Ingår i: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 10, artikel-id 2463Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    What do spelling errors look like in children with sign language knowledge but with variation in hearing background, and what strategies do these children rely on when they learn how to spell in written language? Earlier research suggests that the spelling of children with hearing loss is different, because of their lack of hearing, which requires them to rely on other strategies. In this study, we examine whether, and how, different variables such as hearing degree, sign language knowledge and bilingualism may affect the spelling strategies of children with Swedish sign language, Svenskt teckenspråk, (STS) knowledge, and whether these variables can be mirrored in these children’s spelling. The spelling process of nineteen children with STS knowledge (mean age: 10.9) with different hearing degrees, born into deaf families, is described and compared with a group of fourteen hearing children without STS knowledge (mean age: 10.9). Keystroke logging was used to investigate the participants’ writing process. The spelling behavior of the children was further analyzed and categorized into different spelling error categories. The results indicate that many children showed exceptionally few spelling errors compared to earlier studies, that may derive from their early exposure of STS, enabling them to use the fingerspelling strategy. All of the children also demonstrated similar typing skills. The deaf children showed a tendency to rely on a visual strategy during spelling, which may result in incorrect, but visually similar, words, i.e., a type of spelling errors not found in texts by hearing children with STS knowledge. The deaf children also showed direct transfer from STS in their spelling. It was found that hard-of-hearing children together with hearing children of deaf adults (CODAs), both with STS knowledge, used a sounding strategy, rather than a visual strategy. Overall, this study suggests that the ability to hear and to use sign language, together and respectively, play a significant role for the spelling patterns and spelling strategies used by the children with and without hearing loss.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Swe-Clarin2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Syntaktisk struktur i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare: – En analys av ordföljd, bisatser och användning av verb2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I den här studien har den syntaktiska strukturen hos två grupper L2-inlärare med olika teckenspråkskunskaper undersökts. Deras resultat har jämförts med en kontrollgrupp döva förstamålstalare. Resultatet visar att L2-grupperna i stort sett använder samma ordföljd (SVO) som kontrollgruppen vilket kan bero på facilitering (positiv transfer) från svenskan som också är ett SVO-språk. Vidare verkar L2-grupperna vilja uttrycka ett verb två gånger i en sats – en så kallad verb-sandwich. Användningen av verb-sandwich minskar med tiden, och istället ökar de seriella verben – flera semantiska verb efter varandra. Resultatet visar också att ju större teckenspråkskunskaper man har, desto fler subjektlösa satser uttrycks. Med tiden blir många av referenterna i återberättelserna implicita i takt med att L2-deltagarna lär sig behärska constructed action. Vad gäller bisatserna tycks de adverbiella bisatserna utvecklas först hos L2-inlärarna, men användningen av dem minskar efterhand. Med tiden utvecklas även objektsbisatserna. Till sist utvecklas de relativa satserna som är svåra för L2-gruppen att lära sig eftersom man måste behärska de icke-manuella signalerna. Gruppernas bisatsutveckling jämfördes slutligen med en annan undersökning som studerade L2-inlärare av talad modalitet. Även här var ordningen av bisatsutvecklingen adverbiella bisatser>objektsbisatser>relativa satser.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Syntaktisk struktur i svenskt teckenspråk hos hörande andraspråksinlärare
  • 6.
    Östling, Robert
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Börstell, Carl
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wirén, Mats
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Universal Dependencies for Swedish Sign Language2017Ingår i: Proceedings of the 21st Nordic Conference on Computational Linguistics, NoDaLiDa / [ed] Jörg Tiedemann, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017, s. 303-308Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    We describe the first effort to annotate a signed language with syntactic dependency structure: the Swedish Sign Language portion of the Universal Dependencies treebanks. The visual modality presents some unique challenges in analysis and annotation, such as the possibility of both hands articulating separate signs simultaneously, which has implications for the concept of projectivity in dependency grammars. Our data is sourced from the Swedish Sign Language Corpus, and if used in conjunction these resources contain very richly annotated data: dependency structure and parts of speech, video recordings, signer metadata, and since the whole material is also translated into Swedish the corpus is also a parallel text.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Gärdenfors, Moa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    ”Så vill råtta fantastisk inte har den”: Stavningen hos döva och hörselskadade elever i årskurs fyra och fem2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Man kan misstänka att döva, hörselskadade och hörande barn har olika slags problem med rättstavning eftersom de har olika förutsättningar när de lär sig skriva. I denna studie har därför felstavningar hos döva och hörselskadade elever från årskurs fyra och fem undersökts och jämförts med en kontrollgrupp av hörande. Studiens material består av 53 återberättelser av en tecknad serie med 19 döva, 14 hörselskadade och 20 hörande informanter. Alla felstavade ord har markerats och förts till en (eller ibland flera) kategori(er) av nio olika typer. Felstavningarna har också analyserats utifrån vad som är fonetiskt acceptabelt, för att få en uppfattning om i hur stor utsträckning barnen ljudar orden.

    Resultaten indikerar att de döva och hörande grupperna är varandras motpoler vad gäller felstavningar. De döva gör i första hand morfologiska fel såsom felaktiga böjningar, utelämningar av bokstäver samt har problem med diakritiska tecken. Resultaten tyder också på att bokstäver och ord som liknar varandra kan vara svåra att hantera för dövgruppen. Dövgruppen gjorde bara cirka en tredjedel så många fel jämfört med de andra grupperna men har i gengäld överlag svag grammatisk morfologisk medvetenhet (böjer ord felaktigt). Hörselskadade hade mest problem med utelämningar, dubbelteckningsfel och utbyte av grafem och på det stora hela liknade deras resultat kontrollgruppens. Resultaten indikerar att de hörselskadade ljudar orden hälften så ofta som de hörande barnen vilket tyder på att de hörselskadade delvis också har en visuell inlärning. Skillnaderna mellan grupperna kan alltså bero på att visuell respektive audiell inlärning ger upphov till olika typer av felstavningar. Studien visar också att man skulle kunna definiera två nya kategorier som här kallas övergeneralisering av böjningar respektive visuellt munbaserade ord. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Börstell, Carl
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Wirén, Mats
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för datorlingvistik.
    Mesch, Johanna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Gärdenfors, Moa
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för teckenspråk.
    Towards an Annotation of Syntactic Structure in the Swedish Sign Language Corpus2016Ingår i: Workshop Proceedings: 7th Workshop on the Representation and Processing of Sign Languages: Corpus Mining / [ed] Eleni Efthimiou, Stavroula-Evita Fotinea, Thomas Hanke, Julie Hochgesang, Jette Kristoffersen, Johanna Mesch, Paris: ELRA , 2016, s. 19-24Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper describes on-going work on extending the annotation of the Swedish Sign Language Corpus (SSLC) with a level of syntactic structure. The basic annotation of SSLC in ELAN consists of six tiers: four for sign glosses (two tiers for each signer; one for each of a signer’s hands), and two for written Swedish translations (one for each signer). In an additional step by Östling et al. (2015), all ¨ glosses of the corpus have been further annotated for parts of speech. Building on the previous steps, we are now developing annotation of clause structure for the corpus, based on meaning and form. We define a clause as a unit in which a predicate asserts something about one or more elements (the arguments). The predicate can be a (possibly serial) verbal or nominal. In addition to predicates and their arguments, criteria for delineating clauses include non-manual features such as body posture, head movement and eye gaze. The goal of this work is to arrive at two additional annotation tier types in the SSLC: one in which the sign language texts are segmented into clauses, and the other in which the individual signs are annotated for their argument types.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Gärdenfors, Moa
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Språkvetenskapliga fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Ska barn med cochleaimplantat vara tvåspråkiga?: Satskonnektionen hos en- och tvåspråkiga barn med cochleaimplantat2012Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är en ny minoritetsgrupp, döva med cochleaimplantat (CI), en växande grupp. CI innebär att en elektrod, som stimuleras av en yttre hörapparatsliknande processor, opereras in i hörselsnäckan. Detta ger bäraren en god ljuduppfattning och relativt goda möjligheter att utveckla talad svenska. Tidigare har teckenspråk varit ett mer eller mindre självklart språk för döva barn, men nu ifrågasätts allt oftare om CI-opererade barn behöver teckenspråk bredvid talad svenska.

    I den här studien undersöker jag om det finns skillnader i konnektivtäthet hos tre grupper: en- respektive tvåspråkiga med cochleaimplantat och en normalhörande, enspråkig kontrollgrupp. Tidigare forskning visar att ju äldre man blir desto mindre konnektorer markerar man i sina texter. Skillnader mellan de undersökta grupperna skulle därför kunna indikera skillnader i språkutvecklingen. I undersökningen har jag studerat hur grupperna binder sina huvud- och bisatser samt om det finns några kvalitativa likheter/skillnader hos grupperna med olika antal modersmål. Resultatet jämförs med tidigare forskning och olika teorier.

    Sex informanter, två från varje grupp, i åldrarna 11 och 12 år är med i studien. Informanterna fick titta på en tecknad serie och återberätta den i skriven form. Jag analyserade materialet och vad gäller alla konnektorer och inledda bisatser enligt en bestämd analysmodell.

    Temporala konnektorer dominerade hos de en- och tvåspråkiga grupperna med CI medan additiva konnektorer dominerade i större utsträckning hos den normalhörande enspråkiga gruppen. Studien visade också att tvåspråkiga barn med CI hade lägre konnektivtäthet än enspråkiga barn med CI. Den tvåspråkiga gruppen med CI låg också väldigt nära kontrollgruppens resultat med endast 0,4 procentenheters skillnad i konnektivtäthet.

    Slutsatsen av den här studien är att tvåspråkighet tycks vara positivt och att teckenspråk i kombination med talad svenska inte förhindrar eller försenar utvecklingen av skriven svenska. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Moa Gärdenfors examensarbete
1 - 9 av 9
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf