Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 141
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Linus
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    I kölvattnet av Dekaden: En undersökning om hur hållbar utveckling undervisas mot årskurserna 4–62017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling som begrepp har sedan mitten av 1990-talet fått en starkare roll i samhället. Skolan är inget undantag och undervisning för hållbar utveckling ses idag som en av tre miljöundervisningstraditioner. Inom årkurserna 4–6 är däremot forskningen inom området begränsat och läraren får oftast förlita sig på metoder för äldre årskurser samt att fortbildning inom området är begränsat. Syftet med studien är att undersöka hur lärare bedriver miljöundervisningen för hållbar utveckling inom NO- eller SO-ämnena. Vidare undersöks hur aktiva lärare beskriver sin undervisning och hur lärarna egna utbildning inom området ser ut. Med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, intervjuas 4 lärare från 2 kommuner i södra Sverige. Utifrån hermeneutisk teori har lärarnas svar tolkats för att se om den beskrivna undervisningen möter de riktlinjer som definierar undervisning för hållbar utveckling.

    Resultatet visar att de deltagande lärarnas undervisning innehåller flera likheter där diskussioner, ämnesövergripande arbete och elevernas inflytande finns med i undervisningen. En önskan om vidareutbildning inom NO och SO-ämnena finns hur samtliga lärare, då lärarens egna intresse ligger till grund för undervisningen.

    Samtliga lärare beskriver en miljöundervisning som kan beskrivas som en undervisning för hållbar utveckling men ett större inflytande från eleverna saknas. Ingen fortbildning inom undervisningen för hållbar utveckling har genomförts men arbete mot utmärkelser inom undervisningen för hållbar utveckling kan vara ett steg i rätt riktning för att få mer insikt i området. 

  • 2.
    Ali, Shahnaz
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Kamal, Rokeya
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Att göra iakttagelser, undersöka och dra slutsatser om hur omvärlden fungerar.: En studie av förskollärares uppfattningar om naturvetenskap i förskolan.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare. Respondenterna kopplar naturvetenskap i förskolan med saker som natur, hållbar utveckling, experiment, odling, kretslopp, kunskap om djur och hur allting hänger ihop. Alla intervjuande förskollärare utrycker sig positivt, och menar att det är viktigt och intressant att jobba med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ombads att beskriva en vanlig naturvetenskaplig aktivitet. Från deras svar går att utläsa två huvudsakliga grenar i den naturvetenskapliga pedagogiken, det är spontan aktivitet eller planerad aktivitet. Dessa går i sin tur att anknyta till begreppen lek, utforskande och projektorienterad i olika stor utsträckning. Det finns även ett övergripande barnperspektiv i deras svar. Samtliga respondenter lyfter fram barnens önskningar och intresse som en nyckel till barnens lärande och utveckling. Det viktiga är att fokus ligger på barnen, deras intressen och på deras frågeställningar. De betonar även hur viktigt det är att tidigt börja lära barn att det finns hot från människors sida mot miljön.

  • 3.
    Andersson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Strömberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Språkutveckling i förskolan: En studie om förskolans arbete för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men också hur flerspråkiga barns modersmål synliggörs i förskolan. För att besvara syftet har intervjuer med förskollärare från tre förskolor i tre kommuner genomförts samt dokumentation av deras lärandemiljöer. Dessa förskolor valdes ut för att de alla har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och att de profilerar sig som mångkulturella förskolor. Som tolkningsverktyg användes det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att allt lärande är socialt och sker i samspel med andra människor.

    Resultatet av arbetet påvisade en stor variation av material och metoder med syfte att bidra till ett främjande av språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det visade också att förskollärares intresse och engagemang är den mest betydande faktorn när det gäller arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. I studien kunde även vissa skillnader urskiljas mellan de olika kommunerna gällande de förutsättningar förskollärarna har i detta arbete.

  • 4.
    Andersson, Claudia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Samverkan i ett lokalt perspektiv: En studie om kommunalpolitikers upplevelser och uppfattningar kring samverkan i relation till folkhälsoarbete2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan. Ytterligare att undersöka förutsättningarna för en fördjupad samverkan kring folkhälsofrågor inom ett specifikt svenskt län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och ett strategiskt urval av kommunalråd, vilka också besitter rollen som kommunstyrelseordförande, från samtliga kommuner inom det aktuella länet som datainsamlingsmetod. En semistrukturerad intervju valdes för att kunna förstå kommunalrådens uppfattningar om samverkan och det lokala folkhälsoarbetet. Empirin analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningskoncentrering. I resultatet framgår det att begreppet samverkan är komplext och att betydelsen kan uppfattas ur flera perspektiv. Resultatet av studien återger således för de mest förekommande aspekter som de intervjuade kommunalråden samtalar om, samverkan som en ekonomisk fråga, samverkan som lärande och gemensam mötesplats, inte för vilka faktorer som är viktigast. Många talar om viljan att göra mer, men att det i praktiken förhåller sig annorlunda. Om inte annat är detta ett nödvändigt arbete som behöver få mer utrymme att implementeras och förankras i den dagliga politiska verksamheten. Det sker genom ett lärande i form av ett ’givande och tagande’ människor emellan. Samverkan ska underlätta folkhälsoarbetet då det handlar om att tillsammans se möjligheter och utmaningar för att bland annat nå resultat, effektivitet och utveckling. Ömsesidigt förtroende och ansvarstagande kommer att vara de komponenter som har mest betydelse för lyckad samverkan, precis som tidigare studier även påvisar. I diskussionen framhålls kommunalrådens både generella och specifika uppfattningar.

  • 5.
    Annelie, Hasselgren
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Betydelsen av pedagogens naturkunskaper för barns empati och förståelse för naturen: En intervjustudie om pedagogers intresse och syn på naturvetenskap2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grunden för varaktigt lärande är upplevelser. Syftet med detta arbete var att ta reda på om pedagogers intressen och kunskaper inom naturvetenskap har betydelse för hur man integrerar naturvetenskap i förskolan. I min studie valde jag att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med både barnskötare och förskollärare som jobbar med olika åldersgrupper. Meningen med att intervjua pedagoger med olika utbildningar var att få reda på om utbildning och kunskap har betydelse för hur man jobbar med naturvetenskap i förskolan och i lärande situationer hos barnen. Alla pedagogerna visade sig ha ett intresse för naturvetenskap, men på olika nivåer. Även kunskapsnivåerna varierade. Studien visar att pedagogers intresse och kunskap inte påverkar förekomsten av undervisning av naturvetenskap i förskolan. För alla pedagoger var naturvetenskap en viktig del i verksamheten med barnen och de flesta går kontinuerligt till skogen varje vecka. 

  • 6.
    Arrenius, Jill
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Naturvetenskap.
    Lärande för hållbar utveckling: En systematisk litteraturstudie om vad forskning anser är viktigt i undervisningen för hållbar utveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur lärare kan arbeta i skolan

    med lärande för hållbar utveckling. För att besvara syftet formulerades följande

    frågeställningar Vad beskriver forskning är viktigt för en framgångsrik undervisning

    för hållbar utveckling? samt Vilket innehåll lyfts fram eller utesluts i undervisningen

    enligt tidigare forskning i relation till hållbar utveckling? För att besvara dessa frågor

    har en systematisk litteraturstudie genomförts. Relevant forskningslitteratur har tagits

    fram genom sökningar i databaserna Eric, Summon, Libris, Avhandlingar.se samt

    genom manuell sökning. Studien har enbart använt sig av granskat material för att ge

    studien en hög kvalité. Resultatet av studien visar bland annat att lärare i sin

    undervisning för hållbar utveckling inte arbetar med begreppets alla aspekter, den

    ekologiska, sociala och ekonomiska aspekten, som en helhet. Vidare visar studien att

    det finns en efterfrågan om fortbildningar och kompetenshöjande åtgärder hos lärare

    och forskare angående undervisning om hållbar utveckling. Studien visar även vikten

    av en undervisning för hållbar utveckling som fokuserar på flera generella förmågor

    vilket skapar en helhet. En undervisning som ger eleverna förutsättningar för att vilja

    samt kunna påverka och engagera sig i en hållbar utveckling.

  • 7.
    Askeblad, Lina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Larsson, Madeléne
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Utbildning för hållbar utveckling                   : Faktabaserad-­‐, normerande-­‐ och pluralistisk miljöundervisning i forskning och Lgr 11 2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 8.
    Askerlund, Per
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Almers, Ellen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Hyltse-Eckert, Yvonne
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Kjellström, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
    The Nordic forest garden: An educational opportunity for learning about ecological and emotional relationships between organisms2014Ingår i: Education for sustainable development: only big words for politicians or a responsibility for education workers?, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ecosystem services as a perspective on ecological processes is highlighted in the new  curriculum for Biology in years 4-9 in Sweden. The ecosystem service-approach implies  an anthropocentric perspective in education and  an unidirectional view on the purpose and value of other organisms than humans. This study is part of a larger project exploring an educational situation in which 27 seven to eight year-olds participate in creating mini-projects in a forest garden in order to strengthen ecosystem services such as pollination. A forest garden is an edible polyculture landscape with different layers of vegetation. The forest garden is designed to maximise the yield of useful plants while minimizing the input of energy and resources, human labor included (Crawford, 2009). While planning for and establishing a forest garden there is a need to adapt to specific local conditions. The ground must be prepared  in a way that makes best use of the solar energy and waterflow through the area and the plants should be placed so that they promote each another.  This demands reflection and knowledge about relationships between different kinds of plants but also about relationships between plants and animals. The aim of this substudy is to describe how the children perceive their own relationships to other organisms, as well as how they perceive the relationships between different other organisms. This is investigated in focus group interviews  with seven to eight year-olds. Also field notes, video recordings and photos from the children's visits in the forest garden have been collected. The videos and photos have been used for stimulated re-call (Stough, 2001) in a second focus group interview. The data will be analyzed qualitatively (Patton, 2002). In addition to providing insights about the children's perceptions, the project will give examples of  how a Nordic forest garden can be used in an educational context. Preliminary findings show cognitive/emotional/moral/ themes describing how children perceive relationships between organisms.

  • 9.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Nilsson, Anders
    OsbyNova AB.
    Regional hållbar utveckling: fallet OsbyNova2005Ingår i: Lindelöf, Jan (red.). Lärande hela livet: en antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle, Lund: Studentlitteratur , 2005, 109-121 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att upprätthålla en hållbar långsiktig utveckling såväl i näringslivet som i offentlig sektor är en av de stora utmaningar som vi har framför oss. Ett recept har sedan slutet av 1980-talet varit omfattande satsningar på utbildningar av olika slag. Emellertid vet vi idag att relationen mellan utbildning och tillväxt är icke-linjär. för att utbildning skall kunna bidra till tillväxt krävs att denna omsätts i handling. Det är alltså relationen mellan de villkor som finns i det dagliga handlandet mellan personal och mellan personal och ledning, och de kunskaper som avses utvecklas i en utbildning, som är kritiska. Förståelsen av relationen mellan individers drivkrafter för utbildning, utbildningsprocessen och de konkreta villkor som finns för att kunskaperna skall användas är bristfällig (Augustinsson och Persson, 2003). Samma bristfälliga förhållanden kan vi finna i projekt där staten och EU ställt medel till förfogande för kompetensutveckling i företagen. Effekterna har inte alltid blivit de förväntande i förhållande till de resurser som satts in (Augustinsson och Richard, 1999). Frågan som bör ställas är: Varför händer så lite trots att insatserna varit omfattande?

    En bidragande orsak är att tillväxt ansetts kunna administreras och planeras fram, vilket inneburit att de komplexa processerna för utveckling av företagen förbisetts i för hög grad. Även om offentliga satsningar med ekonomiskt stöd till kompetensutveckling har byggt på företagens villkor, har mallar, regler och förutsättningar för projekten reglerats på förhand. Istället bör större hän- syn tas till hur den komplexa praktiken faktiskt fungerar. Praktiken består av människor som befinner sig i en mängd relationer med olika innehåll. Det är ur dessa relationer som allting växer fram, även tillväxt. Missar man denna enkla realitet kommer satsningar, med stora planer som skall förverkligas genom planering, gå om intet. Utveckling tillhör det okända och kan alltså inte planeras fram, möjligen stödjas (Stacey, 2003).

    Utveckling och tillväxt är synonymt med framtid. Hade framtiden varit möjlig att planera och förutse hade vi fortfarande befunnit oss utanför grottan med förhoppningsvis eld och mat (Arendt, 2004). Tillväxtens innehåll är alltså på förhand okänd beroende på dess ständiga konstruktion i nuet. Vilka konsekvenser får detta för hur vi ser på tillväxt? Vad har vi för alternativ till att administrera och planera tillväxt?

    För att ge ett exempel på vilka konsekvenser dessa ändå ganska elementära tankegångar får vid stöd till företag redovisas OsbyNova-projektet. Dess syfte är att lokalt stötta främst företag i deras utveckling. Projektet har sedan 1999 utvecklats ur mängder av mikroprocesser mellan olika lokala aktörer. Ur lokala relationer och idéer växte ett frö som utvecklades till en buske, numera ett träd, där rötter, stam, grenar och löv har konstruerats i en växelverkan mellan sig. Olika slags energitillförsel i form av människors engagemang har berikat utvecklingen av projektet. Hur OsbyNova ser ut idag är mer en fråga om slump och tillfällighet parerat med engagerade människor vars visioner och mål har förankrats och utvecklats i konkret samverkan med regionens befintliga företag. vår beskrivning skildrar de mönster som framträder som resultatet av alla de relationer och processer som tillsammans har konstruerat vad OsbyNova är idag. Projektet såsom det idag framträder är alltså resultatet av många människors relationer. OsbyNova som det ser ut idag hade 1998 inte kunnat förutses mer än grottmänniskan kunde ha förutsett Osby!

    Detta bidrag är disponerat så att först skildras fröet och röttema. Därefter framväxten av en stam som är en metafor för de fastare strukturer som OsbyNova idag har tagit. Därefter ges en ögonblicksbild av de grenar och löv som OsbyNova numera består av. Slutligen drar vi några slutsatser om hur dessa processer kan förstås utifrån ett fåtal nedslag i nya sätt att förstå regional utveckling.

  • 10.
    Barnoin, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Rektorer och lärare om hållbar utveckling i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ”hållbar utveckling” i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ”hållbar utveckling” och vad begreppet betydde för dem personligen. Ambitionen är hög hos samtliga att hinna med allt som ska hinnas med inom de ramar de har på skolorna, men rektorer och lärare är dåligt insatta i vad läroplanen, lgr 11, säger om ”hållbar utveckling”. Rektorer och lärare nämner tidsbrist, ekonomi och brist på inspiration som anledning till att det inte arbetas med området. Lärarna i hem- och konsumentkunskap arbetar mer aktivt med miljöarbetet än lärarna i trä- och metallslöjd trots att båda ämnena har lika stora möjligheter att göra detta. Samtliga lärare vill ha mer stöd i form av utbildning i ämnet ”hållbar utveckling” och även ekonomiskt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag i att ge eleverna, men ber inte om stöd eftersom de inte tror sig kunna få något stöd.

  • 11.
    Bengtsson, Stefan L.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Aporias, politics of ontology, ethics, and “we”?2016Ingår i: The Journal of Environmental Education, ISSN 0095-8964, E-ISSN 1940-1892, Vol. 47, nr 2, 163-168 s.Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Berg, Märta
    et al.
    Naturskyddsföreningen, Stockholm.
    Fägerstam, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering. Skogen som klassrum: Utvärdering av projektet 2009-20122013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Följande rapport är en utvärdering av projekt Skogen som klassrum som har bedrivits gemensamt av Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen under 2009-2012. Projektet har bestått av en fortbildning i utomhuspedagogik för pedagoger kallad Skogen som klassrum samt aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå för att uppmärksamma värdet av undervisning i skogen och behovet av att tillgängliggöra och bevara skogar nära skolor och bostäder.

    Projektet har lyft frågor och startat processer som har förbättrat förutsättningarna för att tusentals lärare och elever ska ha möjlighet att vistas i och lära känna skogen under skoltid. Utvärderingen visar att även en förhållandevis kort fortbildning som Skogen som klassrum bidrar till en utökad och fördjupad undervisning i naturen. Samtidigt kan fortbildningens upplägg med undervisning i och om närliggande skogsområden ha en positiv inverkan på lärarnas möjlighet att uppfylla målen i skolans styrdokument. En fortbildning som Skogen som klassrum kan på detta sätt vara en viktig del i arbetet för lärande för hållbar utveckling.

    Det finns ett stort intresse för en fortsättning av projektet. Många aktörer inomSkogen som klassrum uttrycker att projektet har varit lärorikt och roligt och man ser det positiva i att integrera frågor kring skogens biologiska och sociala värden med skogens möjligheter som pedagogisk resurs i olika skolämnen. För att undervisning i naturen ska bli en naturlig del av skolans verksamhet i alla Sveriges kommuner krävs fortsatt arbete för att myndigheter och politiker ska ge stöd till utomhuspedagogisk verksamhet. Dessutom måste naturområden nära skolor bevaras och göras lättillgängliga. I längden kan undervisning i naturen leda till ett ökat intresse för växter och djur och att vara ute i naturen på fritiden. Detta kan i sin tur leda vidare till ett ökat intresse för att bevara natur och ett engagemang för samhällets hållbara utveckling.

  • 13.
    Berglund, Shashi-Rekha
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Enable Emergent Literacy by Including ICT in Preschool class: A socio cultural approach to ensure a positive learning atmosphere2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i detta examensarbete är en jämförande studie mellan gamla skolan och dess undervisningsätt vilken anses vara tråkig och utan sammanhang bland många elever och nya skolans undervisning med IT och IKT som didaktisk undervisningsmetod. Dess konsekvenser för att skapa en positiv relation mellan lärare och elev från första början för att främja framväxande och skrivkunnighet inom förskoleklass.En etnografisk undersökning av hur två förskoleklasslärare gagnar både de gamla och nya metoderna för att skapa intresse för lärande och meningsskapande bland sina elever i enlighet med nationella målen för ett livslångt lärande och hållbar utveckling. Hur främjar IT och IKT lärandet i förskoleklassen? På vilka sätt införlivar lärare upplevelser i klassrummet. Vad är gruppdynamik mellan lärare och elev, samt gruppdynamik mellan eleverna i ett klassrumsscenario med den konventionella papper/penna och tekniska stöd? Med dessa centrala frågor genomfördes studien som en deltagande observation. Detta resulterade i att förskoleklassbarnen tycker att det är mycket lättare att kommunicera inte bara med lärare utan även med sina klasskamrater under klassrumsaktiviteter där IT och IKT ingår än när lärare tar på sig rollen i den så kallade gamla skolan som tenderar att bli ensidig.

    Resultaten visar att skapa meningsfullhet bland elever till stor del baseras på lärarnas eget intresse i fokusgruppen. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det uppenbart att begrepp som interaktion, meningsfullhet, symboler och artefakter blir central. Resultaten från studien visar att det finns ett stort intresse och ambitioner från rektor och lärare att införa bland annat IT och IKT i undervisningen. På grund av tvetydigheten i de nationella målen och normer när man talar om förskoleklass har detta orsakat många lärare och skolor att misslyckas med att uppfylla elevernas förväntningar och krav, vilket i sin tur kan vara en av de stora orsakerna till det ökande antalet gymnasieelever som inte uppfyller de nationella kunskapsmålen i Sverige.

  • 14.
    Biström, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lärande för samhällsförändring: Om läroböcker kring hållbar utveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan 1980-talet har intresset för utbildning för hållbar utveckling i undervisningen växt i Sverige. Efter internationella förebilder och initiativ har det kommit att bli en integrerad del av styrdokumenten för skolan. Hållbar utveckling som undervisningsområde är på grund av sin breda karaktär ett intressant fokus för en undersökning av hur ett ämnesområde konkretiseras i praktiken. I uppsatsen undersöks hur läroböcker strukturerat sitt innehåll rörande hållbar utveckling, med särskilt fokus på miljöområdet, i syfte att utveckla kunskapen kring hur hållbar utveckling konkretiseras i undervisningen. Frågorna som besvarades var om det fanns skillnader i läroböckernas innehållsliga utformning av området hållbar utveckling, hur ett abstrakt kunskapsområde gavs konkret form, vilka öppningar för ämnesöverskridande som framkom i läroböckerna samt om ett harmoni- eller konfliktperspektiv gällande relationen mellan dagens samhälle och miljön dominerade i framställningarna. Läroböcker var ett relevant studieobjekt för att undersöka hur undervisningen ter sig då forskning visar att läroböcker har stort inflytande på praktiken i klassrummen. Undersökningen fann att de undersökta läroböckerna behandlande hållbar utveckling ganska kortfattat och på en ytlig nivå. Ett harmoniperspektiv dominerade, och det förekom inte några explicita öppningar för tvärvetenskapliga praktiker i undervisningen. Utvecklingen av handlingskompetens tog sig framförallt uttryck som uppmaningar till förändrade konsumtionsmönster för eleverna som individer.

  • 15.
    Borg, Farhana
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Högskolan Dalarna.
    Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta.

    Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen.

    Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger.

    Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande.

    I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor.

    Metoder

    Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien.

    Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades.

    Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar.

    Resultat och slutsatser

    Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor.

    Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva.

    Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

    Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

  • 16.
    Borg, Farhana
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta.

    Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen.

    Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger.

    Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande.

    I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor.

    Metoder

    Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien.

    Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades.

    Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar.

    Resultat och slutsatser

    Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor.

    Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva.

    Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

    Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

  • 17.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskolechefers syn på arbete med hållbar utveckling bland förskolebarn2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lärande för hållbar utveckling har varit ett kunskapsområde i den svenska förskolan sedan Agenda 21 1992 (Program of action for sustainable development: Rio declaration on environment and development) och reflekteras i förskolans läroplan. Många förskolor är certifierade för arbete med frågor om hållbar utveckling enligt ”Grön Flagg” (Håll Sverige Rent) eller ”Skola för hållbar utveckling” (Skolverket). Även om förskolechefer har en betydelsefull funktion för att bedriva verksamheten i enlighet med målen i läroplanen och en fungerande arbetsmiljö är lite dokumenterat om chefernas perspektiv på detta arbete. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om synen på arbete med hållbar utveckling bland förskolans chefer i certifierade och inte certifierade förskolor. Frågor om hur man beskriver att förskolan arbetar för att utveckla barns intresse och förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och attityder till ett sådant arbeta har undersökts.

    Semi-strukturerade intervjuer hölls med fem förskolechefer från sju kommunala förskolor varav fyra var certifierade. Ett systemteoretiskt perspektiv används för att beskriva och förklara de attityder som framkommer i undersökningen.

    Datainsamling och analys är ännu inte avslutad. Preliminära resultat indikerar att förskolechefer anser att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är mycket viktig och att frågor som rör natur och miljö, situationen för barn i andra länder, matens och leksakers ursprung etcetera, är områden som uppmärksammas. Bland förskolecheferna i certifierade förskolor framträder en tydlig ambition att integrera frågor om hållbar utveckling i verksamheten.

  • 18.
    Bragby, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Exemplet Bridget - dramapedagogik, community teater och entreprenöriell verkstad: Beskrivning av ett multidisciplinärt experiment som vecklar ut en innovativ arbetsprocess för ett hållbart förändringsarbete2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De investeringar som gjorts inom ramarna för satsningen på kvinnors företagande liksom på företagande inom kulturella och kreativa näringar har resulterat i en kreativ experimentzon där innovativa metoder, hybridformer och multidisciplinära initiativ växer fram, testas och utvecklas. Projekt Bridget och den uppföljande lärprocessen som projekt KKN Gävleborg initierat i dess spår har hämtat sin näring ur den experimentzonen. Frågan den här rapporten fördjupar, är inte vad vi kan göra för att skapa förutsättningar för hållbar utveckling, förändring och innovation, utan hur vi kan göra det. Det visar sig att konstnärliga, pedagogiska, och vetenskapliga tillvägagångssätt, som sätter de kulturella och kreativa näringarna i ett långsiktigt sammanhang, erbjuder en rad intressanta svar på den frågan. Kritisk reflektion, kreativ närvaro, gestaltande processer, transformativt lärande för om- och nyskapande är viktiga komponenter i ett dynamiskt och multidisciplinärt arbetssätt. En av de grundläggande slutsatserna från projektet, är att det är helt möjligt att med hjälp av ett konstnärligt förhållningssätt som genomsyrar och ramar in både de pedagogiska och entreprenöriella processerna skapa lär- och utvecklingsprocesser som ger möjlighet till en transformativ förändring av individuella och kollektiva mönster. Upplevelsebaserade processer som synliggör och ger perspektiv på både den egna inre och omvärldens yttre förståelse, beteende och sammanhang kan i sin tur leda till insikter och förändrade förhållningssätt på en meningsskapande nivå. En djupare nivå av delaktighet och förståelse ställer också större krav på att få påverka själva spelreglerna och övergripande syften med lär- och utvecklingsprocesser i sig.

  • 19.
    Brickstad, Lars
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För svensk besöksnäring utvecklas ett kvalitets- och hållbarhetssystem som går under namnet Hållbar Besöksnäring. Inom ramarna för det systemet ska en nätbaserad utbildning tas fram.

    En framgångsrik nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring ställer höga krav. Dels på det didaktiska planet, dvs hur struktureringen och planeringen av lärandet ska gå till, och dels på det organisatoriska planet, dvs hur en utbildning bäst bör föras in på ett företag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtagandet av en nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring. Undersökningen genomfördes på tre vandrarhem i Stockholm med omnejd.

    Både verksamhetschefer och personal deltog i undersökningen. Verksamhetscheferna intervjuades och fick svar på frågor i en enkät. Personal deltog i en workshop. Resultatet pekar på att en utbildning behövs för att kvalitetssystemet ska lyckas. Efteratt resultatet presenterats följer en analys och diskussion varifrån ett antal slutsatser och rekommendationer härleds för en lyckad utveckling av en nätbaserad utbildning inom kvalitet och hållbarhet för vandrahem. Dessa lyder i sin sammanfattning att:

    Utbildningen bör innehålla en till stor del sociala moment

    utbildningen bör främja kritisk reflektion i samarbete med andraUtbildningen bör vara ytterst relevant för varje deltagare

    Det ska finnas en gemensam del som är lika för alla i kvalitetssystemet

    Ett gott ledarskap är av yttersta vikt vid införandet

    Utbildningen bör åtföljas av tillräckling implementeringsinformation

    Ett nätbaserat forum bör upprättas som komplement till utbildningen

  • 20.
    Brännlund, Alexina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Eriksson, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN: En kvalitativ intervjustudie av förskollärares handlingskompetens för främjande av lärande för hållbar utveckling ur sociala aspekter.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling. 

  • 21.
    Bäckström, Markus
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Utbildning för hållbar utveckling på CFL: Studenten som betydande miljöaspekt2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem.

    Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan.

    I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy.

    Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar.

    Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

  • 22.
    Dawidson, Annika
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Begreppet ”lärande för hållbar utveckling” i förskolans och skolans läroplaner ger uttryck för intentioner om ett miljöfostrande uppdrag. Detta kan ses som en följd av 1970-talets rapporter om alltmer globala miljöproblem, internationella dokument samt nationella, politiska beslut i Världssamhällets strävan efter global hållbar utveckling – ekologisk, social och ekonomisk. Diskursen ”lärande för hållbar utveckling” är emellertid förenad med flera svårigheter, enligt slutsatser inom miljödidaktisk forskning. Åren 2005-2015 har därför av FN proklamerats som ett decennium för utveckling av nya strategier inom ”Utbildning för hållbar utveckling” (ESD, Education for Sustainable Developement). Mitt syfte med den här uppsatsen har varit, att analysera och tolka världsbilden i förskolans och skolans styrdokument (skollag, läroplaner och kursplaner) i relation till begreppet ”lärande för hållbar utveckling”. Därmed har jag försökt komma underfund med om styrdokumenten understödjer eller försvårar ett ”lärande för hållbar utveckling”. Denna analys och tolkning har tagit sin utgångspunkt i hermeneutiken och låtit mig dra slutsatsen, att styrdokumenten uttrycker en strävan mot en organisk världsbild med en holistisk syn på natur, människa och kunskap. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kunskap är en förutsättning, för att ”lärande för hållbar utveckling” skall kunna få genomslag i förskolans och skolans verksamheter. Individens förutsättningar, behov och motivation, lärandemiljö, gemensam värdegrund, tydliga strävansmål samt språket har stor betydelse för miljödiskursens etablering. Det är några av mina slutsatser.

  • 23.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tema Presentation: Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande2012Ingår i: Utbildning och lärande. Tema: utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande / [ed] Maria Olson, Susanne Gustavsson, Högskolan i Skövde , 2012, 8-11 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta nummer av Utbildning & Lärande lyfter olika perspektiv på verksamhetsförlagt lärande och kan med föreliggande sex artiklar bidra med underlag för utmaningar, diskussioner och utveckling kring verksamhetsförlagda utbildningsmoment.

  • 24.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    På väg mot en sammanhållen nationell stadspolitik-: önskedröm eller möjlighet?2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Behöver Sverige en samlad nationell stadspolitik? Det är den övergripande fråga som är

    föremål för granskning och reflektion i denna artikel. Bakgrunden är det önskemål om och de

    argument för en sådan politik som framförts av Arkitekturmuseet, Boverket, Formas och

    Riksantikvarieämbetet i en gemensam rapport. I artikeln sätts frågan in i ett bredare stadsoch

    urbanpolitiskt sammanhang med förankring i aktuell samhällsvetenskaplig forskning.

    Centrala frågeställningar är bland annat: Vilka problem har ansetts påkalla en nationell

    stadspolitik och varför? Vilka redan etablerade politikområden berörs? Vilka är de politiska

    förutsättningarna? Kan en nationell politik för stadsutveckling organiseras som stärker de

    regionala och lokala nivåerna och i så fall hur?

    Efter en kort presentation av fenomenet stadspolitik som begrepp och vision riktas blickarna

    mot tre förhållanden som påverkar förutsättningarna för en samlad nationell stadspolitik:

    först statens förändrade roll från sammanhållen välfärdsstat till bantad och

    samarbetssökande stat, sedan politikens fragmentering och slutligen den starka

    samförståndsanda som präglar det offentliga samtalet om hållbarhet, inte minst om hållbar

    stadsutveckling. Som empirisk referenspunkt görs därefter korta, analytiskt styrda

    beskrivningar av fem potentiella spår för en eventuell samlad nationell stadspolitik:

    klimatpolitik, områdesorienterad projektpolitik för social inkludering, regional tillväxt- och

    utvecklingspolitik, kulturpolitik och arkitekturpolitik.

    I en avslutande del konstateras att det i svenska kommuner och regioner visserligen bedrivs

    olika former av stads/regionpolitik, ofta med ekonomisk tillväxt som främsta ambition.

    Däremot finns ingen samlad eller samordnad nationell stads- eller regionpolitik. I den mån

    man kan tala om en nationell stadspolitik så är den fortsatt partiell, ofta implicit och i stora

    drag fragmenterad på olika sektorer. En annan slutsats är att stadspolitik måste diskuteras

    och skapas i nära samband med de parallella processer som nu pågår i syfte att skapa nya

    regionala strukturer för offentlig flernivåpolitik. Utan en av staten orkestrerad, eller

    åtminstone legitimerad, regionpolitik är det svårt att tänka sig en motsvarande stadspolitik

    med beaktande av de delvis olika intressen som följer av orters läge, näringsgeografiska

    struktur och storlek.

    Resan mot en samlad, och hållbar, nationell stadspolitik får inte väja för att konfrontera och

    självkritiskt granska det samförståndstänkande som i hög grad präglar synen på hållbarhet.

    Begreppet är i grunden värdeladdat och därför behöver intressemotsättningar och konflikter

    identifieras och konfronteras, vilket i sin tur betyder att fullständigtt samförstånd inte alltid

    kan nås. Det är ur ett demokratiskt perspektiv angeläget att politiska partier och andra

    former av organiserade samhällsintressen förtydligar sina förhållningssätt till såväl

    regionpolitik som hållbar (stads)utveckling och lyfter fram och driver sina argument,

    ståndpunkter och slutsatser på ett sätt som gör det möjligt för medborgarna att ta ställning

    till olika alternativ.

    För att ge möjlighet till ett fortsatt och fördjupat lärande av pågående stadsbyggnadsprojekt

    är det angeläget att den forumverksamhet som Delegationen för hållbara städer inledde får

    en långsiktig fortsättning. En arena som samlar representanter för offentlig politik och

    förvaltning, näringsliv, civilsamhälle och forskning kan, som delegationen själv föreslagit, bli

    en plattform där man byter erfarenheter, diskuterar och föreslår nya stadspolitiska initiativ.

    Utan att ta ställning till detaljer i förslaget är det lätt att instämma i detta huvudbudskap.

  • 25.
    Elf, Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Neljesjö, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ossiannilsson, Ebba
    Vice President The Swedish Association for Distance Education/SVERD/SADE.
    Införandet av öppna lärresurser i sjuksköterskeprogrammet - erfarenheter och reflektioner: Demonstration2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta projekt beskriver införandet av öppna lärresurser (OER) i sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Dalarna. Projektet kallas IMPOER. Sjuksköterskeprogrammet har en lång historia av att använda e-lärande och har tilldelats excellence kvalitetsackreditering av den europeiska sammanslutningen for distansundervisning inom högre utbildning (EADTU). Ackrediteringen innebar att skriva fram en plan for att kontinuerligt utveckla e-lärandet. Planen innehöll bl.a. ett mal om att satsa mer på OER. I detta projekt definieras OER som undervisnings-, inlärnings- eller forskningsmaterial som antingen ar helt fritt eller har slappts med en licens som tillåter fri användning, anpassning och distribution av material s.k.creative common license.

    SyfteSyftet med projektet var att införa OER och studera hur studenter och lärare upplevde användningen av OER och deras uppfattningar om hur ansatsen påverkade inlärningsprocessen.

    IMPOER projektetTrots att användningen av e-lärande ar etablerat i sjuksköterskeprogrammet sa ar användandet av OER inte speciellt utbrett. Kursen som valdes for IMPOER projektet var en preklinisk kurs i grundläggande omvårdnad, en kurs i andra terminen av programmet, som inkluderar både teoretiska och praktiska moment. Fokus i kursen ligger på patientens grundläggande omvårdnadsbehov, och studenterna övar på omvårdnadsaktiviteter såsom att stödja patienten med personlig hygien. Den kliniska undervisningen sker på ett kunskapscentrum, där studenterna har möjlighet att praktisera omvårdnad i en simulerad miljö med autentisk utrustning och material. I kursen ingår aven lärandemål som ar relaterade till den åldrande individen i samhället. Tidigare har inlärning skett genom imitation, vilket innebar att studenterna undervisas i tekniker och sedan imiterar pedagogen. Denna traditionella undervisningsmetod ar resurskrävande och ineffektiv. Vi ville med projektet omvända klassrummet och ge studenterna en möjlighet att bredda och fördjupa sin kunskap innan seminarier och examinationer.

     GenomförandetProjektet genomfördes i tre steg (1) systematisk sökning och granskning av OER som skulle kunna användas i kursen; (2) utveckling av läromedel (lärandemål, examinationsuppgifter, studieguide, videoproduktion); (3) stod till studenter och lärare att använda OER.

    Efter en genomgång av OER på nätet konstaterades att det fanns otillräckligt med OER som passade en svensk kontext. Projektledarna (MN, MJ) utvecklade därför in ett antal scenarier och spelade in instruktionsfilmer med stod av en medieproducent anställd vid Högskolans Dalarna. Under kursens gång uppmuntrades studenterna att använda OER och de inspelade filmerna for att förbereda sig for de praktiska examinationerna på kunskapscentrat. I en av uppgifterna ingick att skriva om individens åldrandeprocess med hjälp av OER.

    UtvärderingProjektet utvärderades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att både studenter och lärare tyckte att det hade varit en positiv erfarenhet av att använda OER men de kände sig överväldigade av den mängd material som fanns och de var bekymrade över kvaliteten. Användningen av OER stimulerade ett kritiskt förhållningssätt. Både studenterna och lärare ansåg att ansatsen var ett stimulerande och bra satt att lära sig, och de uppskattade att det fanns OER som var fritt och lätt att komma at. Om användningen av OER skall utvecklas och bli hållbar behovs en förändring i attityder och praxis bland studenter och lärare.

  • 26.
    Elf Verrier, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Bengtsson, Annika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    UTBILDNING OCH YRKESROLL: Några studenters reflektioner kring sin utbildning till speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ge nyexaminerade speciallärares syn på hur de upplevt att utbildningen till speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning rustat dem för en mycket varierande yrkesroll.

    Eftersom studenter som undervisats i speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas bli experter på vad det innebär att vara utvecklingsstörd i ett inlärningsperspektiv, innehåller studiens centrala delar: historiskt perspektiv, diagnosen utvecklingsstörning, särskolans karraktär samt yrkesrollen och speciallärarundervisningen. Speciallärarens roll som i dagens utbildning speglar helhetssynen på barns och elevers möjligheter till lärande och socialisation utifrån grundtanken på hållbar utveckling, innebär hänsynstagande till både den psykosociala miljön och den fysiska miljön. Studien fångar med hjälp av kvalitativ metod i intervjuer fyra speciallärares tankar runt sina upplevelser av utbildningens potential att rusta dem inför kommande arbetsuppgifter av högst varierande slag.

    Resultatet visar att dagens studenter har olika skäl för sina studier och med det sannorlikt också olika krav på och förhoppningar om vad studierna ska bidra med. Oavsett vem som tillfrågas framkommer det att risken finns att man fått insikter som bättre passar i det förgångna än i framtiden. Sammanhang och meningsfullhet har stor betydelse för möjligheten att placera in utbildningen i en egen yrkesmässig kontext.

  • 27.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv2009Ingår i: Lärande utvärdering / [ed] Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S. & Sjöberg, K. (red.), Lund: Studentlitteratur , 2009, 1:1, 103-129 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken presenterar ett delvis nytt perspektiv på lärande utvärdering i interaktiva former. Frågan är hur man ska uppnå långsiktiga effekter, det vill säga en hållbar utveckling med hjälp av projekt. Detta är en viktig fråga inte minst i genomförandet av EU:s strukturfonder. I boken förankras begreppen kring lärande utvärdering i teori men huvuddelen av kapitlen utgår från exempel på lärande utvärdering och resonerar kring dessa. Viktiga delar i utvärderingsprocessen är exempelvis forskarens eller utvärderarens konstruktiva dialog med deltagarna, att granskningen är kritisk och att förhållningssättet växlar mellan närhet och distans. Gemensam kunskapsbildning är viktig i en lärande utvärdering och analysseminarier presenteras som ett sätt att nå dit. Målgrupp för boken är högskolestuderande bland annat inom sociologi, pedagogik, företagsekonomi och personalvetarprogram. Boken bör även kunna användas i högskolekurser och uppdragsutbildning för chefer, utvecklare, konsulter, projektledare och utvärderare.

  • 28.
    Elm Fristorp, Annika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Johansson, IngeBarn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning/Section for Early Childhood Education, Stockholms universitet.
    Professionellt lärande i förskolan - med utgångspunkt i hållbar utveckling2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken handlar om deltagarorienterat och kollaborativt lärande för hållbar utveckling i förskolan. Efter en presentation av de teoretiska utgångspunkterna får läsaren ta del av konkreta exempel på aktiviteter i förskolan. Dessa har fokus på olika aspekter av hållbar utveckling och hur det går att använda såväl språk och kommunikation som IKT, matematik, naturvetenskap och teknik i arbetet.

  • 29.
    Elm Fristorp, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Johansson, Inge
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Professionellt lärande i förskolan – med utgångspunkt i hållbar utveckling2015 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I den här boken presenteras deltagarorienterat och kollaborativt lärande för hållbar utveckling i förskolan. Utöver en introduktion till teoretiska utgångspunkter bjuds läsaren in att ta del av konkreta exempel på aktiviteter i förskolan med fokus på olika aspekter av hållbar utveckling och hur det går att använda sig av såväl språk och kommunikation som IKT, matematik, naturvetenskap och teknik i detta arbete.

    Läsaren får ta del av hur viktig utformningen av miljöer och aktiviteter i förskolan är för barns förutsättningar att lära och skapa mening inom hållbar utveckling och hur barns lärande i det dagliga arbetet med hållbar utveckling i förskolan kan synliggöras. Här tydliggörs allt det fantastiska som sker i barns lek och då barn arbetar med resurser som görs tillgängliga för dem i aktiviteter som planeras av förskollärare. Boken presenterar även hur forskare och förskollärare behandlar processer i det professionella lärandet med fokus på barns lärande. Boken vänder sig till studerande och lärare på såväl förskollärar- som F-3 lärarprogrammen, till verksamma förskollärare och lärare för skolans tidigare år samt verksamhetsansvariga.

  • 30.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Bergholm, Camilla
    Örebro universitet.
    Ulvmyr, Camilla
    Örebro universitet.
    Hallor Jonsson, Irina
    Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan.
    Tranquist, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Göttinger, Peter
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    NCFF  - Nationellt centrum för främjande av en god hälsa hos barn och ungdom: en sjuårig historia2012Ingår i: Folkhälsostämman 2012: folkhälsa för en hållbar framtid, Stockholm: Statens folkhälsoinstitut , 2012, 85-85 s.Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Bakgrund och syfte: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) bildades våren 2004 på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Huvudfokus var fysisk aktivitet men 2006 gavs ett utökat uppdrag att även arbeta för goda matvanor och andra hälsoframjande verksamheter hos barn och ungdom. Sedan dess har NCFF, utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer, stöttat skolor genom att: 1) sprida erfarenheter och goda exempel, 2) stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt, 3) verka for en ökad samverkan mellan universitet och högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer samt regionala och lokala organisationer, samt 4) verka for en helhetssyn på sambandet mellan god hälsa och barn och ungdomars lärande/utveckling.

    Metod/idébeskrivning: Verksamheten kan beskrivas utifran fyra målområden:

    Strategisk inriktning: Främja god hälsa, goda levnadsvanor, lärande och utveckling. Ett hälsoframjande perspektiv som präglar hela skolverksamheten.

    • Kunskapsförmedling – utbildning: Fortbildning (konferenser, utbildningsinsatser), kommunikativa insatser (nyhetsbrev, hemsida, sociala medier), och produktion av material.

    • Kunskapsuppbyggnad – forskning och utveckling: Vetenskapligt råd, nationella utvärderingar, kunskapsöversikter, och samverkan med forskare.

    • Samverkan och innovation: NCFF verkar genom och tillsammans med andra, nätverkar och samarbetar med lokala, nationella och internationella aktörer.

    Resultat /lägesrapport: Verksamheten bidrar till att ord omsätts i handling och att handling omsatts i ord. Samarbetet med andra parter betyder resultat fastän en begränsad budget. Sedan 2004 har 3 500 skolor deltagit i NCFFs arrangemang vilket motsvarar hälften av landets grund- och gymnasieskolor.

    Diskussion/uppföljning: Hälsoarbetet i skolan handlar om att skapa goda lärmiljöer där elever trivs och mår bra – en angelägenhet som beror hela skolan. Betydelsefullt ar att stödja, inspirera och starka kunskapsutvecklingen om sambandet mellan lärande och hälsa. En framtida viktig målgrupp ar elevhälsan i och med dess nya roll att arbeta mer stödjande, forebyggande och hälsofrämjande.

  • 31.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Montin, Stig
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Lärande och kunskapsbildning byggs in2010Ingår i: Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling: utveckling och forskning under sex år i fyra städer / [ed] Charli Eriksson, Eva Järliden, Annika Larsson, Solveig Sandberg, Örebro: Örebro universitet , 2010, 1, 23-37 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Eriksson, Inger
    et al.
    Stockholms universitet.
    Carlgren, Ingrid
    Stockholms universitet.
    Runesson, Ulla
    Jönköping University.
    Learning study2017Ingår i: Undervisningsutvecklande forskning : - exemplet Learning stduy / [ed] Carlgren, Ingrid, Gleerups Utbildning AB, 2017Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undervisningens kvalitet och hur den ska förbättras har kommit i fokus i debatten om skolan. Ofta diskuteras generella lösningar, till exempel att lärarnas förväntningar på eleverna måste höjas. Undervisning har emellertid alltid ett konkret innehåll och genomförs med specifika grupper av elever. Därför måste förbättring av undervisning alltid utgå från såväl det specifika innehållet som de specifika eleverna.

    Undervisning är lärares professionella verksamhet. Den kan inte standardiseras eller mekaniseras utan måste planeras och genomföras i relation till och i interaktion med den specifika kontexten. I detta arbete behöver lärare kunskaper och teoretiska redskap för att problematisera, analysera och utveckla verksamheten.

    En långsiktig och hållbar utveckling av lärarnas professionella kunskapsbas förutsätter en stegvis och systematisk kunskapsutveckling. I den här boken visas hur en lärardriven och praktiknära forskning kan bidra till att utveckla kunskaper och redskap som kan utveckla undervisningen. Författarna ger exempel på hur forskning kan bidra till att belysa undervisning och lärande på ett sätt som har direkt relevans för lärarnas undervisning.

  • 33.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Genusperspektiv och lärande utvärdering2009Ingår i: Lärande utvärdering genom följeforskning / [ed] Lennart Svensson, Lund: Studentlitteratur , 2009, 1, 195-207 s.Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken presenterar ett delvis nytt perspektiv på lärande utvärdering i interaktiva former. Frågan är hur man ska uppnå långsiktiga effekter, det vill säga en hållbar utveckling med hjälp av projekt. Detta är en viktig fråga inte minst i genomförandet av EU:s strukturfonder. I boken förankras begreppen kring lärande utvärdering i teori men huvuddelen av kapitlen utgår från exempel på lärande utvärdering och resonerar kring dessa. Viktiga delar i utvärderingsprocessen är exempelvis forskarens eller utvärderarens konstruktiva dialog med deltagarna, att granskningen är kritisk och att förhållningssättet växlar mellan närhet och distans. Gemensam kunskapsbildning är viktig i en lärande utvärdering och analysseminarier presenteras som ett sätt att nå dit. Målgrupp för boken är högskolestuderande bland annat inom sociologi, pedagogik, företagsekonomi och personalvetarprogram. Boken bör även kunna användas i högskolekurser och uppdragsutbildning för chefer, utvecklare, konsulter, projektledare och utvärderare.

  • 34.
    Fransson, Markus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vem tar ansvar?: En kvantitativ innehållsanalys av hållbar utveckling i läroböcker för fysik A och Fysik 12011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter. I analysen av studiens resultat framgår det att fysikböcker, genom att ofta ta upp ämnen med anknytning till hållbar utveckling utan att leda den lärande in i resonemang kring hållbar utveckling, inte tar vara på den potential som fysikämnet har när det gäller undervisning för hållbar utveckling. Enligt samma resultat beror undervisningens fokus på hållbar utbildning väldigt mycket på lärarens kunskaper och engagemang.

    [1]UNESCO, Education for Sustainability from Rio to Johannesburg: Lessons learnt from a decade of commitment. Paris: The International Work Programme on Education, Public Awareness and Sustainability of the United Nations Commission on Sustainable Development, 2002, s. 8

  • 35.
    Fröding, Karin
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Public health, neighbourhood development and participation: research and practice in four Swedish partnership cities2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildning, socioekonomisk status, etnicitet, ålder och kön och det har konsekvenser för människors livslängd, livskvalitet och hälsa. Ojämlikheter i hälsa blir särskilt tydliga när man jämför olika geografiska områden, där vissa områden har hög koncentration av fattiga och socialt utslagna människor med dålig hälsa, arbetslöshet och låg utbildning. Att vidta åtgärder mot de utbredda hälsoskillnader som finns mellan människor med vitt skilda förutsättningar är en viktig utmaning för hälsofrämjande arbete. En strategi för att minska skillnader i hälsa mellan människor är att arbeta med områdesutveckling i prioriterade bostadsområden.

    Ett svenskt samarbete, Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling, bildades 2003 mellan Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro, kommunala bostadsbolag i dessa städer, flera nationella parter samt forskare vid Örebro universitet. Det centrala i partnerskapet var att genom erfarenhetsutbyte, metodutveckling och kunskapsspridning arbeta för en hållbar välfärdsutveckling i prioriterade bostadsområden (ett område från varje stad valdes ut). Integrerat i detta arbete var forskningsprogrammet ”Den hälsosamma staden - social integration, nätverkspolitik och hållbar välfärdsutveckling”, som följt partnerskapet vetenskapligt mellan åren 2003 och 2010. Det är av stor betydelse att integrera politik, praxis och forskning för att få kunskap om förutsättningar för en hälsosam utveckling i utsatta bostadsområden. Detta är en unik del av det nästan sjuåriga partnerskapsarbetet. Avhandlingens övergripande syfte har varit att inom ramen för Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling studera folkhälsostrategier och lokalt utvecklingsarbete i kommuner och bostadsområden med särskild betoning på boendes deltagande för en hälsosam utveckling.

    Avhandlingens första studie syftar till att beskriva och analysera strategiskt folkhälsoarbete och lokalt områdesutvecklingsarbetet i fyra svenska kommuner samt den tidiga implementeringsfasen av Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling. Datamaterialet består av dokumenterade intervjuer med folkhälsosamordnare och områdesutvecklare, deltagande observationer och skriftliga dokument. Resultatet visar att det redan i början av partnerskapsperioden fanns formella strukturer för folkhälsoarbetet i kommunen, till exempel ett folkhälsopolitiskt program, en utsedd samordnare, ett kontor och administrativa resurser samt politiker med särskilt ansvar för folkhälsofrågor. I uppbyggandet av de formella strukturerna var också de svenska nationella folkhälsomålen ett viktigt underlag. Vad gäller det lokala bostadsområdes arbete kan det ta sig olika uttryck även om målet är det samma. I partnerskapet fanns också tidigt höga förväntningar KARIN FRÖDING Public Health, Neighbourhood Development, and Participation I 83 att det skulle fungera som en sammanhållande kraft för ömsesidigt lärande och en positiv utveckling av prioriterade bostadsområden.

    Avhandlingens andra studie syftar till att analysera vad som karaktäriserar människor som deltar i områdesutveckling. Boende från tre av partnerskapskommunerna svarade på en enkät och resultatet visade på att människor som försökt påverka politiken i kommunen på olika sätt i större utsträckning deltar i områdesutveckling. Denna påverkan kan ske genom att kontakta en politiker eller lämna in ett medborgarförslag. Högt engagemang och aktivt deltagande var oberoende av individens sociodemografiska faktorer såsom utbildning eller inkomstnivå. Det var endast personer födda utanför Norden som i mindre utsträckning deltog i områdesutveckling.

    Avhandlingens tredje studie syftar till att undersöka en områdesbaserad interaktion mellan professionella (anställda), boende och forskare i en av partnerskapets utvalda stadsdelar. Baserat på deltagande observation under två år visar studien ett entydigt resultat: för att processen skall fungera krävdes att deltagarna öppet diskuterade enskilda situationer, personliga åtaganden och ömsesidiga förväntningar. Vidare var det viktigt att demaskera makt och auktoritet bland dem som deltar i processen för att inte några skulle ha mer inflytande på arbetet än de andra. Tiden visade sig vara viktig, att processen fick ta den tid det tog med konsensus som ett ledord. Slutligen var det viktigt att acceptera olika nivåer av deltagande. Allt detta bidrar till att skapa en gemensam känsla av engagemang och demokratisk dialog som är så viktigt i ett interaktivt samarbete.

    I avhandlingens fjärde studie är syftet att studera utvecklingsprocesser för att nå hållbara strukturer för lokalt områdesutvecklingsarbete i de fyra partnerskapsstäderna. Arbetet i Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling har liksom kommunerna och det lokal områdesarbetet följts mellan åren 2003-2009. Genom en serie studier inom forskningsprogrammet med intervjuer, enkäter, deltagande observation och dokumentanalys har det utformats en databas för fallstudier. Resultatet visar att det under partnerskapsperioden fanns byggstenar i form av politiskt stöd, lokala partnerskap och boendes deltagande i områdesarbetet. När Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling upphörde fanns dock få hållbara strukturer för områdesutveckling kvar. Det politiska stödet för områdesutveckling var under partnerskapstiden konstant högt men cykliskt, vilket innebar att prioriteringar ändrades. I samtliga fyra studerade stadsdelar hade områdesarbetet delvis avstannat och politiskt stöd och resurser lagts på andra områden i respektive kommun. I ett lokalt partnerskapssamarbete mellan kommun och kommunalt bostadsbolag finns dock möjlighet att bilda hållbara strukturer när såväl det strategiska som det lokala involveras i den praktiska delen av områdesutveckling. Medborgarnas deltagande verkar också utgöra en viss hållbar struktur för områdesutveckling, trots minskat politiskt stöd och resurser.

    Sammanfattningsvis visar denna avhandling att ett partnerskap för lokalt folkhälsoarbete kan fungera som en sammanhållande länk för lärande och utveckling bland alla inblandade aktörer. För ett fungerande områdesutvecklingsarbete är den lokala kontexten av största vikt liksom formella strukturer och ett nationellt stöd. Det är dessutom nödvändigt att beakta alla boende som potentiella deltagare i områdesutveckling oberoende av utbildning, kön eller inkomstnivå. När ett projektbaserat partnerskap avslutas måste det dessutom finnas strukturer som kan ta vid efter projekttidens slut. Avslutningsvis visar avhandlingen att ett områdesbaserat samspel med deltagande av professionella, boende och forskare ställer krav på en öppen, jämbördig dialog med ett accepterande förhållningssätt till olika nivåer av deltagande samt stort tidsutrymme.

  • 36.
    Granström, Marianne
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Allting är relativt - en enkätstudie om hur elever relaterar individuell handling och världsproblem till hållbar utveckling 2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling!

    Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband. Slutligen konstruerades en ny fråga om elevers förståelse för begreppet hållbar utveckling. Resultaten visar att åtta av tio elever i denna ålderskategori bryr sig mycket eller ganska mycket om världens framtid. Samtidigt visar det sig att eleverna har begränsad kunskap om många av de komplexa världsproblem vi har. Elevers förmåga att se samband analyserades med SOLO-taxonomin som metod och resultaten visade på klar majoritet för pre- eller uni-strukturell förmåga. Två av tre elever kan tänka sig att göra saker för att påverka världens/sin egen framtid, men få har hittills gjort annat än handlat miljövänligt. Avslutningsvis hade eleverna en mängd förslag på vad hållbar utveckling betyder för dem.

  • 37.
    Gray, David
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier, Engelska.
    Ecocriticism and Sustainability Education: A Reflection on Teaching English Literature to Teacher Students in Sweden2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Ecocriticism, “the study of the relationship between literature and the physical environment”, and sustainable pedagogy (or sustainable education) approach complex cultural and ecological issues from literary and cultural studies, and education respectively (Glotfelty. 1996, p. xviii). Current research in both areas is now relatively thriving, and primary, secondary and postsecondary educational institutions around the world are increasingly focused on the promotion of sustainability, particularly since the UN Decade of Education for Sustainability Education 2005-2014. However, despite the growing connections being made between sustainability and transformative learning, there are still new possibilities for ecologically-minded, creative, relational and place-based approaches to education.

    Teacher education in Sweden now provides a unique opportunity to foster synergy in the relationships between subject knowledge, pedagogical practice; higher-, secondary-, and primary- educational milieus; which can positively affect society and the environment. This idea has lead me to dwell on my own experience of teaching English literature in teacher programs from pre-school to upper secondary - specifically English for Primary School Teachers 1B, 4-6 - and the potential to connect ecocritical approaches to literature and the promotion of sustainability education.

    The Swedish rules and guidelines for sustainable development and sustainable pedagogy, and their bearing on the literature component in the subject of English seem clear, from the national and local framework documents such as högskoleförordningen (1993:100), Dalarna University’s utbildningsplan grundlärarprogrammet grundskolans årskurs 4-6 and the English for Primary School Teachers 1B, 4-6 syllabus; as well as the Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. The latter provides a clear mission statement on the role of education in fostering citizenship with an environmental awareness towards sustainable development: 

    Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare […] Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. (Skolverket, 2011).

    Arguably this places responsibility on the school and school teacher, as well as the whole apparatus for teacher education in higher education.

    And yet, there is a lack of ecocritical approaches to the study of literature in nearly all of the English literature courses, offered to teacher students at Dalarna University. In regard to the example course (English for Primary School Teachers 1B, 4-6), the following learning outcomes are given:

    •visa kunskap om ett urval skönlitterära texter från den engelsktalande världen

    •i tal och skrift kommunicera och argumentera för sina egna tolkningar av texterna med hjälp av ett antal litteraturvetenskapliga begrepp och teorier

    •i tal och skrift diskutera och problematisera begreppet barndom i studiet av barn- och ungdomslitteratur

    •argumentera för och reflektera över hur skönlitteratur och andra typer av kulturella texter kan användas i språkundervisning för yngre elever för att utveckla såväl språkfärdigheten som förståelsen för andra kulturer och samhällen

    •i anslutning till litteraturstudierna redogöra för och reflektera över kultur- och samhällsyttringar inom den engelskspråkiga världen samt relatera dessa till egna kulturella erfarenheter

    •visa kunskaper om kursplanen i engelska för åk 4-6 med fokus på litteratur- och kulturaspekter samt hur dessa kan omsättas i klassrummet.

    The focus on literature and its capacity to promote understanding of a wider socio-cultural perspective is evident. However, in this perspective on human culture is rarely linked to the cultural attitudes and values that have the most significant impact on the natural environment. The result of this kind of anthropocentric or human-centred thinking, can be represented in Glen A. Love’s critical question: “Why are the activities aboard the Titanic so fascinating to us that we give no heed to the waters through which we pass, or to that iceberg on the horizon?” (p. 229).

    Ultimately, it is my intention to pursue further research to look at the current dearth of ecocritical approaches to literature and sustainable education (both within higher education as a consequence, within the English primary classroom in Sweden), and the potential for interconnected thinking on sustainability: literary analysis, the educational milieu, and social and ecological issues. Finally this paper will offer some opportunities for “course design that is rooted in ecological principles”, citing a current pedagogical model such as the Burns Model of Sustainability Pedagogy, and examples from teaching ecocriticism and green cultural studies, which recognizes the “the study of the relationship between literature, education and the physical environment” (Burns, 2015, p. 265). 

  • 38.
    Gustafsson, Barbro
    Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen.
    Naturvetenskaplig utbildning för demokrati och hållbar utveckling: licentiatavhandling i Naturvetenskap med utbildningsvetenskaplig inriktning2007Licentiatavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avhandlingen behandlar demokratiaspekten i naturvetenskaplig undervisning. 264 lärarstudenter har skriftligen reflekterat över olika argument för naturvetenskaplig kunskapsbildning, och då ofta satt dessa i relation till egna skolerfarenheter. Flertalet menar att naturvetenskapliga kunskaper är nödvändiga, framför allt för att hantera samhällsfrågor om natur och miljö. Många har saknat och efterfrågar demokratiargument i naturvetenskaplig ämnesundervisning, vilken de beskriver som svår, tråkig och omodern. De ser med förvåning att naturvetenskaplig kunskap kan motiveras av demokratiskäl, men de uttrycker att de snarast upplevt en motsättning mellan demokrati och naturvetenskap, vad gäller såväl innehåll som undervisningsformer.

    De upplevda bristerna på demokratiaspekter och motsättningarna mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning blev utgångspunkt för det fortsatta arbetet, som belyser förhållandet mellan lärarens dubbla uppgift; ämnesuppdraget och demokratiuppdraget. Denna tudelade uppgift innebär, som jag ser det, att lärarstudenter bör träna möjliga vägar att förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund inom ramen för sin ämnesdidaktiska utbildning.

    Med stöd i sociokulturellt perspektiv på lärande samt forskning kring samtalets betydelse för såväl ämnesmässigt lärande som demokratisk utveckling föreslår jag samtalsinriktade ansatser för att överbrygga klyftan mellan ämne och demokrati i naturvetenskaplig undervisning. Med demokrati avser jag främst deliberativa processer där deltagarna i en ömsesidig kommunikation prövar hur långt egna och andras argument håller i ett universellt perspektiv. Tanken om det deliberativa samtalets såväl demokratiska som kunskapsutvecklande betydelse gör att sådana samtal kan ses som en möjlighet att i undervisningen integrera ämnesuppdraget med demokratiuppdraget.

    Jag föreslår hållbar utveckling som ett tänkbart undervisningsområde för integrativa ansatser i form av samtal kring komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt faktainnehåll. Jag skisserar även ett tänkt undervisningsscenario med deliberativa elevsamtal kring ett tema med sådant innehåll.

  • 39.
    Gustavsson, Linda
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    Larsson, Josefin
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    ATT UNDERVISA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING: Sex lärares uppfattningar2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur ett antal lärare, som har genomgått Grön Flaggs utbildning, uppfattar sitt arbete med handlingskompetens för hållbar utveckling. Frågeställningarna rör hur lärare förhåller sig till olika typer av direkta/indirekta påverkanshandlingar för hållbar utveckling i sin undervisning/verksamhet samt vilka drivkrafter och hinder lärarna uppfattar för att implementera ESD (Education for Sustainable Development).

    För att besvara våra frågeställningar använde vi oss av en enkät som genomfördes muntligt med sex lärare som arbetar inom de tidiga skolåren. Vi gjorde enkäten muntligt för att få kommentarer/motiveringar till deras svar och på så sätt kunna behandla materialet kvalitativt.

    Resultatet visade att lärarna uppger sig behandla både direkta (till exempel att källsortera) och indirekta (till exempel att påverka beslutsfattare) påverkanshandlingar, men att de direkta överväger. Många av de drivkrafter och hinder som forskare tidigare har kunnat identifiera framkom även i vår studie, men det framkom även andra, till exempel sådant som har att göra med elevernas engagemang och praktiska förutsättningar. Vi kom fram till att det personliga engagemanget är den främsta drivkraften men även det största hindret, för dessa lärare, till att bedriva en undervisning för hållbar utveckling.

  • 40.
    Halvarsson Lundkvist, Agneta
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Styrning genom lärande: En studie av programutvecklingens dynamik i nationella program2013Licentiatavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Runt om i världen pågår en rad utvecklingsprogram vars syfte är att stödja utvecklingsarbete i olika typer av verksamheter. Jag behandlar två sådana svenska nationella utvecklingsprogram och fokuserar lärandets betydelse för programmens utveckling. Programutvecklingen syftar till att förbättra stödmetoder och möjlighet att ge stöd till organisationer som ingår i programmet. Indirekt kan detta påverka möjligheten att uppnå de långsiktiga effekter som programmet syftar till. Det är dock alltid i deltagande organisationer1 som sådana effekter uppstår.

    Det finns ett antal rapporter som visar på svårigheten för externt finansierade utvecklingsprogram att nå de effekter som de syftar till (ITPS A2004–009; RiR-report 2005:6; SOU 2005:93, VA 2008:11, Göransson & Sundin 2006, Tillväxtverket: Rapport 0129, 2012). Det är således ett samhälleligt problem om kostsamma utvecklingsprogram inte levererar det de syftar till. Det gäller inte minst offentligt finansierade program. De skattepengar som satsas får då inte den utväxling som var tänkt. På senare år har det dock kommit rapporter om att önskade effekter visst nås – men att de är svåra att fånga då det ofta krävs på en rad av varandra följande utvecklingsprogram och projekt för att önskade effekter ska uppstå (Svensson m fl. 2013). Frågan om varför långsiktiga effekter uppstår i organisationer som stöttas av utvecklingsprogram torde därför fortfarande vara högaktuell.

    Forskning om omständigheter som påverkar långsiktiga effekter i stora utvecklingsprogram är följaktligen ett angeläget men relativt nytt forskningsområde. Forskningsområdet har paralleller med tidigare forskning om hållbara arbetssystem (Docherty m fl. 2009). Ett hållbart arbetssystem är ett system där de resurser som används regenereras. Det gäller såväl mänskliga som ekonomiska och ekologiska resurser (Stebbins & Shani 2009). Ett hållbart arbetssystem bygger på en hållbar utveckling. Hållbar utveckling (sustainable development) bygger på ständigt lärande (Shani & Docherty 2003). Det är följaktligen utveckling som håller över tid (pågår länge) vilket inte ska förväxlas med utveckling som leder till något som är hållbart (varaktigt). I ett hållbart arbetssystem anses ett brett lärande vara viktigt. Med brett lärande menas att många intressenter deltar i lärandet. (Stebbins & Shani 2009).

    Genom empiriska studier, av offentligt finansierade stora utvecklingsprogram, har drivkrafter som liknar de som ses som viktiga i hållbara arbetssystem även setts som betydelsefulla för ett hållbart utvecklingsarbete (Svensson m fl. 2007a). Ett hållbart utvecklingsarbete definierats här som ett utvecklingsarbete som inte förbrukar mänskliga eller ekonomiska resurser i onödan. Istället används resurser klokt för att lära av resultatet av tidigare utvecklingsarbete och för att fortsätta utveckla resultatet. De önskade långsiktiga effekter förväntas sedan komma genom att resultat kontinuerligt tas om hand och vidareutvecklas i organisationerna på detta sätt. Lärande, ändamålsenlig styrning och samverkan ses som viktiga förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete (Brulin & Svensson 2011).

    Av detta resonemang framgår att lärande är en viktig drivkraft för ett hållbart utvecklingsarbete i organisationer (se även Brulin & Svensson (2011). Min ambition är att fördjupa förståelsen av lärandets betydelse för programutveckling, dvs. utveckling av det stöd som organisationer erbjuds i sitt utvecklingsarbete av programmen. Därför har jag sökt faktorer som kan påverka lär- och utvecklingsprocesser i stora utvecklingsprogram.

    Forskning om faktorer som påverkar lärande i arbetet är relativt vanlig (Ellström 2010a), men forskning om faktorer som påverkar lär- och utvecklingsprocesser i stora utvecklingsprogram är begränsad. Lär- och utvecklingsprocesser i stora program inbegriper individen men det är inte den enskilde individens lärande i sig som är mitt huvudsakliga intresse här. Det är gemensamt lärande mellan personer med olika roller och funktioner i programmen som står i fokus i studien.

    Studien baseras på datainsamling i två stora nationella program som jag har valt att kalla Lärarutbildningsprogrammet och Industriprogrammet2. Min roll i forskningsprojekten inom de båda programmen har till stor del bestått i att samla empiri, skriva forskningsrapporter och organisera läraktiviteter, men även dokumentera de organiserade läraktiviteter vars syfte var att stödja lär- och utvecklingsprocesser i programmen. Det är från dessa läraktiviteter jag hämtar merparten av empirin för avhandlingen. Organiserade läraktiviteter i stora programsatsningar, speciellt de med fokus på utveckling och innovation, har tidigt setts vara ett stöd för programmen (exempelvis Lundvall 1992).

  • 41.
    Hammarsten, Emma
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI). KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Industriell ekologi.
    En webbaserad miljöutbildning för de anställda i Axfoods butiker: En undersökning kring att väcka engagemang2010Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Idag är miljö ett ämne som diskuteras ivrigt av både regering, media och företag. Att bara göra en sökning på internet på ordet miljö ger över 6 miljoner träffar och de första som kommer upp är oftast kopplade till miljöhot, klimatet eller hur kommuner/företag arbetar för miljön med hållbarhetsprogram. Det skrivs som sagt mycket om miljön idag, men hur påverkas vi egentligen av den informationen vi får? Och vad gör vi av den kunskap som vi tar till oss? Detta var något av utgångspunkten för examensarbetet och det som sedan kom att ligga som motivation till den förundersökning som gjordes inom Axfoods butiker. Förundersökningen som skulle ligga till grund för hur man skulle skapa en webbaserad utbildning inom ämnet miljö för de anställda hos Axfood. En utbildning som i och med Axfoods nya hållbarhetsarbete ska kunna få upp kunskapsnivån, medvetenheten och motivationen hos Axfoods anställda, för att de ska börja agera för miljön, både i sitt arbete men också utanför. Frågeställningarna är de följande: Vilka olika innebörder går att identifiera i de anställdas och kunders uppfattningar av begreppet miljö? Vad är de bakomliggande faktorerna till de anställdas och kundernas beteende när det kommer till att agera för miljön? Vad anser anställda och kunder inom Axfood vara det avgörande steget för att människor ska bli mer engagerade och motiverade att agera för en bättre miljö?Det empiriska materialet bygger på ett 70-tal kvalitativa och kvantitativa intervjuer ifrån anställda och kunder inom Axfoods verksamhet. Ett material som enligt en induktiv metod sammanställts och analyserats och som ligger till grunden för de slutsatser som dragits i rapporten.Undersökningen visade på att det idag är relativt jämt fördelat mellan vår positiva och negativa attityd genemot området miljö, men att en person som inte bär på några tidigare erfarenheter kring ämnet och som idag matats med en mängd negativa intryck har en negativ attityd till ämnet miljö. På samma sätt har också en person som bär på negativa erfarenheter ifrån sin uppväxt idag en negativ attityd. Samtidigt som en person som bär på positiva erfarenheter från sin uppväxt har en positiv attityd till ämnet miljö. Det visar sig också att detta kan vara avgörade för hur vi idag agerar för miljön. Negativa erfarenheter har en förmåga att bromsa oss i vårt arbete.Materialet som togs fram visar på att de anställda och kunderna som deltog i underökningen efterfrågar en utbildning inom miljö som ska bidra med de grunder som krävs för att ett fortsatt deltagande i det framtida hållbarhetsarbetet ska vara möjligt. Där tyngdpunkterna som undersökningen visar på ligger i att utbildningen ska bidra med motivation, enkelhet i att bidra och att få reda på hur man faktiskt är med och påverkar sin omgivning. Utifrån detta material ges flertalet orsaker till varför man idag inget gör för miljön och vad som skulle förändra detta beteende. Den största orsaken till att vi idag inte agerar för miljön visade sig vara bekvämlighet, deltagarna har livsstilar och rutinartade mönster som är svåra att bryta eller skära ner på. Detta kan också uppenbara sig i kombination med att man känner osäkerhet inför ämnet miljö i och med att man saknar kunskap, samtidigt som man inte känner motivationen i och med den maktlöshet som sprids bland deltagarna via medias negativa information kring ämnet miljö. Det som prioriteras högst idag bland deltagarna för att väcka ett engagemang är utbildningen som under våren och sommaren 2010 skapades hos Axfood.

  • 42.
    Hasselgren, Emma
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Söderlund, Ida
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap.
    Läraren som ledare: En kvalitativ studie om några lärares syn på ledarskap i klassrummet2016Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har syftet varit att undersöka vilken betydelse lärares ledarskap i klassrummet har för elevers lärande. I studien har vi använt oss av strukturerade intervjuer med tio respondenter för att samla in information. Resultatet i undersökningen visar på faktorer för ett bra ledarskap är att skapa trygghet och tillit i gruppen genom struktur, tydlighet och bra ämneskunskaper. Detta kan medföra ett bra arbetsklimat i klassen och elever som presterar bättre i skolan och som då oftare når Skolverkets (2016) uppsatta mål. Detta framkom även i litteraturen som vi använt oss av.

  • 43.
    Hedefalk, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Hållbarhet i förskolan2014Ingår i: Lärande för hållbar utveckling på vetenskaplig grund: Internationella strategier och lokal implementering / [ed] Globala skolan och Universitets- och högskolerådet, 2014Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 44.
    Hedefalk, Maria
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Forskningsprojekt ”En studie av meningsskapande i förskolans verksamhet. Implikationer för barns lärande av handlingskompetenser som efterfrågas för hållbar utveckling”.2012Ingår i:  , 2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Forskningsprojekt ”En studie av meningsskapande i förskolans verksamhet. Implikationer för barns lärande av handlingskompetenser som efterfrågas för hållbar utveckling”.

    Syftet med projektet är att ge en förståelse av hur lärares didaktiska val i vardagssituationer ger olika förutsättningar för barns meningsskapande. Lärares sätt att rikta barns kunskapande kompareras med normer för undervisning inom forskning för hållbar utveckling.

    I mitt forskningsobjekt undersöker jag meningsskapandeprocesser i förskolans undervisning. Den mening en aktivitet resulterar i, ger också olika förutsättningar för barn att lära sig att lösa problem. Jag har studerat hur barn löser problematiska situationer och jag har delat in dessa situationer i kategorier av behov som barnen uppvisar.

    -          Behovet att veta vad som skall sättas i fokus

    -          Behovet av ytterligare information

    -          Behovet att värdera

     

    Jag har sedan gjort en komparation mellan lösningarna/handlingarna och tre undervisningsprinciper. Genom att göra denna komparation har jag kunnat dela upp lärares didaktiska val i tre kategorier och har också kunnat uttala mig om förutsättningar för barn att utveckla specifika handlingskompetenser inom de olika undervisningsprinciperna.

    De olika undervisningsprinciperna hjälper mig att beskriva vilka riktningar undervisningen och de handlingar som privilegieras där kan ta.

    Undervisningsprinciperna har jag kommit fram till med hjälp av internationell forskning om undervisning för hållbar utveckling. Främst baseras principerna på Öhman och Östmans utredning för Skolverket 2001, men även forskning om undervisning för hållbar utveckling utanför Sverige går att kategorisera på liknande sätt.

    Resultatet visar hur barnens handlingar tar riktning inom de olika principerna. Inom den faktabaserade undervisningsprincipen privilegieras handlingar där barn arbetar med fakta. L äraren serverar barnen fakta och om den inte räcker till behöver läraren komplettera med mer fakta.  Om barnen hamnar i situationer där de behöver välja vilken fakta de ska fokusera på eller välja olika alternativ för hur de kan finna ytterligare information, måste värderingar göras. Här lämnar privilegieringarna den faktabaserade undervisningsprincipen och går in i den normerande alternativt den pluralistiska undervisningsprincipen. Om värderingen om vilken fakta eller handling som anses rätt har gjorts innan barnen interagerar, privilegieras handlingar inom den normerande undervisningsprincipen. Inom den pluralistiska undervisningsprincipen privilegieras handlingar där barnen själva värderar olika möjliga handlingar. Här kan barnet själv avgöra vilken handling som kan vara rimlig. Arbetar barnen med fakta är det de själva som söker efter alternativa faktakällor eller saker att fokusera på.

    Beroende på vilka handlingskompetenser lärare vill att barn ska utveckla behöver de också reflektera över de didaktiska val de gör i vardagen, så att de riktar barnen med en medvetenhet.

  • 45.
    Ideland, Malin
    et al.
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Hillbur, Per
    Malmö högskola, Malmö, Sverige.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Det KRAV-märkta barnet: Om subjektskonstruktioner i lärande för hållbar utveckling2015Ingår i: Resultatdialog 2015 / [ed] Vetenskapsrådet, Stockholm: Vetenskapsrådet , 2015, 85-95 s.Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 46.
    Isberg, Jenny
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Hälsa och samhälle, Idrotts- och hälsovetenskap.
    Larsson, Hed Kerstin
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Naturvetenskap.
    Bjerneby Häll, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning och humaniora, Matematikdidaktik.
    Förskolor som miljöer för ett omsorgsfullt lärande med fokus på matematik, naturvetenskap och teknik2012Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Hur kan miljöer i förskolan utformas för att stimulera till lärande i matematik, naturvetenskap och teknik? Vilka förutsättningar för barns utveckling och lärande ger olika miljöer?

    I ett pågående forskningsprojekt studeras hur olika förskolemiljöer på olika sätt kan bidra till att utveckla barns lärande i matematik, naturvetenskap och teknik. Miljö innefattar den fysiska miljön, de material barn har tillgång till i lek för att bygga, skapa och konstruera och för att lära genom att upptäcka, undersöka och pröva olika lösningar, hur rum används och verksamheten organiseras, såväl inomhus som utomhus.

    Projektet är mångvetenskapligt både till sin karaktär och med avseende på forskare knutna till projektet. Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan har nära kopplingar till andra målområden, som språkutveckling, skapande och värdegrundsfrågor. Med kunskaper om bl.a. biologi, energi och materia får människor också redskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Förskolan ska enligt Lpfö 98/10 medverka till att barn tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö. Ett omsorgsfullt lärande kan på så sätt även bidra till att barn utvecklar en omsorgsfull relation till naturen och miljön.

     Fokus för undersökningen är i vilken utsträckning den fysiska och pedagogiska miljön ger barn förutsättningar att möta matematik, naturvetenskap och teknik i olika sammanhang, på ett varierat sätt och genom olika uttrycksformer. Variation är ett nyckelbegrepp och syftar både på variation mellan förskolor som miljöer för lärande, och variation inom en förskola som miljö för lärande. 

    Seminariet bygger på forskning och det pågående projektet om förskolemiljöer. Konkreta exempel på analys av data från undersökningen, bl.a. i form av fotografier hämtade från olika förskolor, presenteras under seminariet.

     

  • 47.
    Jaffari, Majid
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Utbildning och Integration- om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under de två sista decennierna av 1900- talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet. Institutionen för pedagogik, Högskolan i Borås, Allégatan 1, SE 501 90 Borås, Sweden Abstract Utbildning och Integration – om hur invandrade akademiker integreras inom högre utbildning Under de två sista decennierna av 1900- talet kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i fråga om klass, kön och etnicitet. Idag bekräftas bilden av att arbetslösheten är betydligt högre bland högutbildade utrikesfödda. Chansen att komma in på arbetsmarknaden är mindre för personer med ett annat namn, utseende, annan hudfärg, eller religiös tillhörighet främst personer som kommer från Asien och Afrika. Det är inte bara problem för personer med invandrarbakgrund att få tillgång till arbete, utan deras situation inom arbetslivet är ett annat stort problem. Sedan ett särskilt teoretiskt och praktiskt utbildningsprogram för arbetslösa akademiker med utländsk bakgrund infördes 1995 har högre utbildningen öppnat sig mot utrikesfödda akademiker. Syftet med studien var att beskriva och förstå, hur invandrade akademiker uppfattar och upplever sina kompletterande högskolestudier i relation till arbetslivet och mötet med det svenska samhället. Metoden utgick från en kvalitativ analys av djupintervjuer av utländska akademiker med olika bakgrund i fråga om utbildning och kultur. Analysen utgick från Jürgen Habermas teori om samhällsbeskrivning, utveckling och kommunikation utifrån tre sfärer . Den första är staten med styrlogiken” makt”, den andra är marknaden med logiken ”ekonomi” och den tredje är civilsamhället med logiken ”gemensam norm”. Resultatet visar att den högre utbildningen strukturen är både stödjande och hindrande. Struktur som stöd handlar om möjligheten inom akademisk miljö, kompetens, grupparbete, studentperspektiv, lärande miljö och stöd. Hinder handlar om språkbrister, belastning, kultur krock, regelverket, svårigheter med validering och tillgodoräknande. En av de centrala slutsatserna är, att den politiska och ekonomiska maktstrukturen är den sammanhållande länken för att integrera invandrade akademiker inom högre utbildning och därefter i arbetslivet. Arbetsintegrerad utbildning utgör en plattform för invandrade akademiker inom högre utbildning utifrån den pedagogiska strukturen. Integrationen i alla aspekter mellan människor i samhället sker företrädesvis genom det kommunikativa handlandet.

  • 48.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet.
    Kalliokoski, Sophia
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Socialt arbete.
    Petersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Biologi.
    Tydén, Thomas
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle.
    Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet: Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen. Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa. Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll. I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet. I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter. Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten. Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet.Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en fördjupad och kritisk framställning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgör på så vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar möjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behöver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas för ramfaktorer. De utgör kontexter, yttre ramverk, som behöver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De är identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppstå vid skolutveckling. De utgör på så vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte når hela vägen in i klassrum.Den första ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. I det nationella ingår till exempel skolans uppdrag, påbud från olika aktörer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att förändringar på den nationella nivån har begränsad inverkan på det som händer i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsättning av uppdraget, som på den lokala nivån bidrar till att förskjuta utbildningens genomförande i olika riktningar. Syn på lärande och lärares arbete med elevernas involvering är viktiga delar i detta. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt – lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang. Att hjälpa lärare förstå skolans roll i samhällsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid är en ytterligare ramfaktor, som också skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Om syftet med olika satsningar istället är oklart kommer åtgärder tendera att ibland bli planlösa. Planlösa i bemärkelsen att de saknar förankring. Det är förankringen som kan bidra till att hålla en riktning. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3. Möten med innehållet i och utanför skolan utgör en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. I flera av delstudierna återkommer frågor som handlar om samarbeten. Det kan röra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktörer i samhället. Individer kommer idag i kontakt med innehållet på olika sätt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingår dels att sätta namn på saker, dels att förstå, men också att sätta sig in i kunskapens användning. Dessa tre dimensioner av kunskap är bärande för utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras så att kunskapsbegreppet tas på allvar? Vidare har Goda möten identifierats som en angelägen ramfaktor, och finns återgivet i avsnittet 1.5. På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik. Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en fördjupad framställning kring hållbarhetsperspektiv där innehållsfrågans eftersläpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel på forskning återges, som pekar på behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Det pågår en debatt om det behövs ett eget skolämne för att något om hållbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lärares angelägenhet. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. Frågan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhälles förmåga att involvera individer i verkliga samhällsfrågor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till känslor av utanförskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder för ett samhälles möjligheter till utveckling och omställning, kommer spela en avgörande roll i den utveckling som kommer. I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogörelse för utbildningens förmåga att förbereda för vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmänbildning. Utbildningens förmåga att vara såväl rekryterande som allmänbildande är identifierad som en sjätte ramfaktor. Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvändning i sådana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i så fall för karaktär? Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 ställer ett antal kritiska frågor om utbildningens situation, som försöker fånga problematikens karaktär. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap så att frågor blir rätt formulerade, att projekt inriktar sig på verkliga orsaker till oönskade effekter samt att ansvarsförhållanden blir tydliggjorda i utrop om olika åtgärder. Sveriges förmåga till energiomställning, att hantera miljöutmaningar, hälsoproblem och hållbarhetsperspektiv kräver å ena sidan en utbildning som förbereder för vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt är att utbildningen är komponerad så det finns en kapacitet att allmänbilda alla, förbereda för samhällsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera båda uppdragen. Ett samhälle blir troget sig självt när det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som är angeläget i kulturen. På så vis är ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhällsordning. Att fördunkla viktigt innehåll, hänger samman med utanförskap, känslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull miljö. På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Områden som behöver utvecklas för en sådan inriktning är lärares förståelse för relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sådan förståelse är nödvändig för att kunna tolka skolans uppdrag och omsätta det i konkret undervisning, där elevernas förutsättningar för lärande ingår. Lärare behöver också förstå sitt arbete mer i relation till samhällsutveckling och utbildningens funktion. En sådan förståelse ger identitet åt utbildningens innehållsaspekt. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Skolan är inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer möter innehållet både i och utanför skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhälle. Variationer i innehållets hantering kan utgöra en resurs. Goda möten, som väger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolämnen, skapar medverkan och förankring är viktiga. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande. Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Det är vanskligt att säga något om framtiden, men det är också knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortsätta undervisa det innehåll, som bistod det förra samhällsprojektet. Då är det den situationen vi ska tala om. Vad behöver lärare för stöd i detta? Lever vi kvar i en föreställning om att skolan är en plats som ska leverera svar? Exakta svar, för ett industrisamhälles förmåga till utveckling. Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bistå samhällets behov av energiomställning och hantera människans resursanvändning med miljö- och hälsokonsekvenser i hållbarhetsperspektiv. Berättelsen om samhällets utveckling och på vilket sätt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgöra ett klister mellan det som är viktigt och lärares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelägenheten och motivationen för att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågorna ingår. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum.

  • 49.
    Jidesjö, Anders
    et al.
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Björn, Annika
    Linköpings universitet, Institutionen för tema, Tema vatten i natur och samhälle. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Hedbrant, Johan
    Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Mekanisk värmeteori och strömningslära. Linköpings universitet, Tekniska högskolan.
    Kalliokoski, Sophia
    Högskolan Dalarna, Socialt arbete.
    Petersson, Maria
    Högskolan Dalarna, Biologi.
    Tydén, Thomas
    Högskolan Dalarna.
    Samhällets utvecklings- och omställningsförmåga: Framgångsrik skolutveckling för lärares arbete med och elevers lärande i energi, resurs, klimat och hållbarhet: Rapportering av forskningsinsatseri skolutvecklingsprojektet ”KNUT”2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skolutvecklingsprojektet ”KNUT” genomförs i fyra större regioner i Sverige, från Kalmar län och Östergötland i södra Sverige via Dalarna till region ”Biofuel” i norra delarna av landet. Det övergripande syftet med projektet är att arbeta med samhällets påbud om att undervisning i områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv behöver ha en starkare position, som en del av den grundläggande utbildningen.

    Till utvecklingsdelarna har forskningsinsatser genomförts. I varje region finns en mängd olika aktiviteter. Forskningen har inriktat sig på några av dessa med ett följeforskningsupplägg. I Kalmar län har projektet ”Tjejresan” (Kapitel 2) studerats. I Östergötland har lärares arbete med lokala pedagogiska planeringar följts (Kapitel 3). I Dalarna har projekten ”Energijakten” (Kapitel 4), ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) och ”Sommarlovsentreprenörerna” (Kapitel 6) beforskats. Längst i norr har lärares arbete med projektarbeten och lärares kollegiala nätverk studerats (Kapitel 7). Till detta har en metastudie genomförts (Kapitel 8), för att utveckla en modell som tydliggör framgångsfaktorer för skolutveckling. Modellen har sin empiriska grund i delprojekten och har utvecklats och testats gentemot dessa.

    Projektet ”Tjejresan” i Kalmar län har handlat om den problematik som rör bristen på kvinnliga sökande till utbildningar inom naturvetenskap och teknik. Projektet har involverat kvinnliga elever, som i gymnasieskolan valt sådana utbildningsinriktningar. I projektet har eleverna besökt aktörer utanför skolan som arbetar inom områdena energi, resurs, klimat och med hållbarhetsfrågor för att inspirera till kvarhållande samt framtida val inom dessa utbildningsområden. Positiva förebilder har utgjort ett viktigt inslag. Forskningen har handlat om att uppmärksamma elevernas perspektiv på dessa aktiviteter. Empiri har samlats genom enkätinsamling samt deltagande med observations- och intervjumetodik. Resultaten visar att lärare som eleverna mött tidigare och deras hantering av ämnesinnehållet var viktigt för elevernas val till gymnasieskolan, liksom andra viktiga personer i deras omgivning samt tron på en utbildning med stora valmöjligheter. Tjejerna i ”Tjejresan” resonerar också om att skolans sätt att framställa innehållet ofta saknar sammanhang och diskussion samt att de upplevt besöken utanför skolan som viktiga för att förstå något om kunskapens användning. Eleverna talar om att de fått en verklighetsanknytning. Eleverna knyter på så vis aktiviteterna till sitt lärande i skolan, men de talar även om inspiration inför vidare studier. Diskussionen om resultaten är knutna till frågor om utökat samarbete och medvetenhet mellan olika aktörer, betydelser av lärande i och utanför skolan samt läraruppdragets förändrade roll.

    I kapitel 3 redogörs för lärares arbete med långsiktiga pedagogiska planeringar (LPP). Samarbete mellan lärare i skolor samt mellan stadier för att skapa en förståelse för innehållets progression och vad som görs i olika delar av skolsystemet har studerats. Empiri har samlats från de lärare som arbetat med att upprätta LPP i form av enkäter i samband med att arbetet startade och implementerades. Resultaten visar två huvudinriktningar. En grupp lärare svarar att arbetet varit framgångsrikt i termer av att det funnits stöd och uppmuntran, att det skapar viktiga diskussioner i arbetslag och att det utvecklat undervisningen. Andra har varit mer tveksamma. Majoriteten av lärare var positiva inför möjligheten att sprida LPP till kollegor när arbetet startade, men många fler var tveksamma i samband med implementeringen. Eleverna har i princip inte varit involverade alls i dessa arbeten utan behandlas som mottagare av undervisning när arbetet med LPP är genomfört. Resultaten diskuteras gentemot betydelse av involvering, förhärskande skolkultur, kollegialt lärande och specifikt elevers involvering. Kvaliteter inom dessa områden är diskuterade som troliga för att ytterligare utveckla arbetet.

    I projektet ”Energijakten” har årkurs 8 elevers besök på ett science center, Framtidsmuséet i Borlänge, studerats. Empiri är samlad från lärare, som tidigare deltagit i dessa aktiviteter, deltagande observationer under energijaktsdagar samt intervjuer med lärare och personal från Framtidsmuséet. Resultaten visar att lärare uppfattar att deras elever blivit mer medvetna om och ökat sina kunskaper om energifrågor. Resultaten varierar dock mellan olika skolor. I vissa resultat beskrivs en skolkultur där schemabrytande aktiviteter välkomnas och uppmuntras. På dessa skolor tas inspiration och erfarenheter från besöken vidare. I andra delar av resultaten beskrivs en skolkultur där olika problem skapar hinder för utveckling. För att projektet ska få utökat genomslag skulle olika skolor behöva en variation av stöd och insatser, som är anpassade till olika förutsättningar. Resultaten diskuteras i relation till behov av projektkontextualisering.

    ”Energiutmaningen” (Kapitel 5) handlar om att öka barns intresse för energi- och miljöfrågor samt stärka lärare i sådana arbeten. Forskningen har handlat om deltagande observationer och gruppintervjuer med elever och lärare. Resultaten visar att eleverna är positiva till materialet och att de fått ökade kunskaper om vad energieffektivisering innebär. Eleverna menar också att de har praktisk vardagsnytta av kunskaperna de lärt sig i skolan. Även lärarna är positiva till projektet och anser att det fungerar bra. Vissa lärare har dock svårigheter med att se hur områden, som energi, resurs, klimat och hållbarhet, ska kunna läggas in på befintliga skolämnen och talar om dessa som nya områden. Att projektet sätter avtryck och uppskattas av lärare och deras elever diskuteras i relation till betydelsen av involvering och delaktighet. Betydelse av förankring på en skola, lärargruppens förutsättningar samt respekt för omständigheter som finns i en lokal miljö med stöd från projektledning lyfts fram och diskuteras som viktiga kvaliteter.

    Sommarlovsentreprenörerna (Kapitel 6) är en aktivitet som pågår utanför skolan under sommarlovet. Elever i åldrarna 14-20 år arbetar med att starta och driva ett eget företag med miljö- och hållbarhetsfokus. Forskningen har samlat empiri genom intervjuer med konceptansvarig, handledare, coacher, deltagare i projektet, samt representant för Falu kommun. Resultaten visar att aktiviteterna lever upp till syftet med att lyfta in frågor om miljö och hållbarhet i arbetet. Resultaten indikerar att konceptet skapar ett engagemang hos ungdomarna. Diskussionen förs i relation till att redan befintliga verksamheter kan ta in nya frågor. Det behövs inte alltid nya projekt för att energi, resurs, klimat och hållbarhet ska bli en starkare del av ett lärande. Resultaten indikerar också att framgång i energiutmaningen rymmer kvaliteter som att deltagarna äger uppgiften samt att de förstår mening och relevans kopplat till vad de håller på med i aktiviteten.

    Kapitel 7 handlar om lärarnätverk och projektarbeten i gymnasieskolan. Särskilt energifrågor och energiomställning lyfts fram. Kring arbetet med projektarbeten finns ett etablerat lärarnätverk, som erbjuder stöd till elever. I arbetet ingår också en stipendietävling. I arbetet förekommer näringslivskontakter så projektet rymmer, precis som ”Tjejresan” (Kapitel 2), skolans relationer med aktörer i samhället. Forskningen har handlat om vilka avtryck dessa aktiviteter sätter i form av framtida studier och yrkesval. Empirin är samlad genom intervjuer med lärare, samt genom uppföljande intervjuer med tidigare elever. Vidare har en innehållsanalys genomförts av projektarbeten. Resultaten visar att lärarna är positiva till nätverket och upplever stöd från skolledning. Lärarna är positiva till den fortbildning de blivit erbjudna i nätverket. Resultaten indikerar att nätverket har betydelse för lärarnas långsiktiga engagemang för frågor om energiomställning, hållbar utveckling och miljöfrågor. De tidigare eleverna beskriver att skolans verksamhet med stipendier var något positivt. Däremot är de inte lika tydliga med att koppla dessa skolaktiviteter till val av framtida utbildning och yrkesliv. De beskriver istället att deras intresse för naturvetenskap och teknik grundlades tidigt. Aktiviteterna har haft en funktion i att uppmuntra och skapa stolthet. Resultaten diskuteras i relation till lärare som nyckelpersoner för att föra in kvaliteter i relationen mellan skola och omgivande samhälle. Lärarnas engagemang, samt långsiktigheten genom ett nätverk, borgar för att projektet övergår till en process och blir en del av skolans verksamhet. Involvering av lärare och deras elever i meningsfulla aktiviteter, diskuteras som en förutsättning för att energi-, miljö- och hållbarhetsfrågor ska bli en del av skolans genomförande.

    Kapitel 8 redovisar ett sätt att modellera frågor om skolutveckling, som tydliggör olika faktorsteg i de processer som uppstår. Modellen är utvecklad ifrån tidigare teoribildning och anpassad till skolans verksamhet. Faktorerna Visionen, Lokal organisation, Yttre aktörer, Nyckelpersoner, Produkt, Mottagare, Resultat, samt Andra faktorer har identifierats. Modellen testades på några av de olika delstudierna. Resultaten visar att modellen kan användas och att den strukturerar och identifierar kritiska steg i de processer som uppstår vid skolutveckling. Faktorerna är inte statiska utan har en dynamisk karaktär. De kan vara svåra att påverka, definiera och möta. Eftersom varje projekt är unikt kräver modellen en flexibel användning. Syftet har inte varit att identifiera en slutgiltig modell, som är det rätta sättet att uppfatta skolutveckling. Den har utvecklats för ett sätt att analysera ett projekt, för att identifiera kritiska faktorer och steg i de processer som kan uppstå. Testningen av modellen illustrerar exempel på användbarhet.

    Denna rapport redovisar dessa sju delstudier tillsammans med ett introducerande kapitel, som ger en fördjupad och kritisk framställning av olika forskningssammanhang. Kapitel ett utgör på så vis en tolkningsram, samtidigt som det identifierar möjligheter och hinder, som kommande projekt och studier behöver ta sig an. I kapitel ett identifieras ett antal utmaningar, som kan kallas för ramfaktorer. De utgör kontexter, yttre ramverk, som behöver hanteras i skolutvecklingsprojekt. De är identifierade som viktiga att hantera i de processer som kan uppstå vid skolutveckling. De utgör på så vis kritiska faktorer, som kan bidra till att skolutvecklingsprojekt inte når hela vägen in i klassrum.

    Den första ramfaktorn handlar om relationer mellan det nationella, regionala och lokala. Det uppstår förskjutningar på olika nivåer i dessa relationer. En viktig fråga är därför var problem, som uppstår på de olika nivåerna hanteras. I det nationella ingår till exempel skolans uppdrag, påbud från olika aktörer och projektsatsningar. Det finns tidigare forskning, som har kunnat visa att förändringar på den nationella nivån har begränsad inverkan på det som händer i klassrum. Det tillkommer villkor i skolans omsättning av uppdraget, som på den lokala nivån bidrar till att förskjuta utbildningens genomförande i olika riktningar. Syn på lärande och lärares arbete med elevernas involvering är viktiga delar i detta. Det uppstår asymmetrier i relationen nationellt – lokalt, som behöver förstås för att kunna tolka, hantera och utveckla läraruppdraget. Därför behövs också en kunskapsuppbyggnad kring dessa förhållanden. I avsnitt 1.2 utvecklas dessa resonemang.

    Att hjälpa lärare förstå skolans roll i samhällsutvecklingen och hur utbildningens funktion varierar i tid är en ytterligare ramfaktor, som också skapar motiven för betydelse av undervisning inom områdena energi, resurs, klimat och hållbarhetsperspektiv. Den historiska förankringen är viktig för att förstå något om skolans situation, som den ser ut idag. Om skolutvecklingsprojekt startar, med ambitioner att förändra kan den historiska förankringen involvera aktörer i varför sådana arbeten är angelägna. Om syftet med olika satsningar istället är oklart kommer åtgärder tendera att ibland bli planlösa. Planlösa i bemärkelsen att de saknar förankring. Det är förankringen som kan bidra till att hålla en riktning. Ett sätt att göra detta mer konkret är att diskutera undervisningsinnehållets identitet och legitimitet. Om sådana mer grundläggande förhållanden blir oreflekterade är det svårt att förstå och tolka skolans uppdrag. Detta utvecklas i avsnitt 1.3.

    Möten med innehållet i och utanför skolan utgör en tredje ramfaktor och finns beskrivet i avsnitt 1.4. Samhällets utveckling skapar nya förutsättningar för lärande. I flera av delstudierna återkommer frågor som handlar om samarbeten. Det kan röra arbete inom en skola, mellan skolor och med andra aktörer i samhället. Individer kommer idag i kontakt med innehållet på olika sätt. Levd erfarenhet genom deltagande i handling utgör en aspekt av erfarenheter. Allt viktigare blir olika representationer. Det finns en mängd andra aktörer som idag exponerar samma innehåll som skolan, fast på andra sätt. Medierad erfarenhet ingår därför som en allt viktigare förutsättning för lärande. Individers erfarenhetsrepertoar av ett innehåll ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare generationers. Tillgängligheten till olika sätt att hantera innehållet ökar. Särskilt intressant blir detta när skolan förväntas samarbeta med externa aktörer. Science center utgör ett sådant exempel på resursmiljö för skolan. Hur kan miljöer utanför skolan engageras, för att berika lärandet i skolan? I kunskapsbegreppet ingår dels att sätta namn på saker, dels att förstå, men också att sätta sig in i kunskapens användning. Dessa tre dimensioner av kunskap är bärande för utbildningens uppdrag. Hur kan utbildningen komponeras så att kunskapsbegreppet tas på allvar?

    Vidare har Goda möten identifierats som en angelägen ramfaktor, och finns återgivet i avsnittet 1.5. På vissa skolor sker utvecklingsarbete och på andra inte. Vissa lärare ser hinder när andra ser möjligheter. Förhärskande skolkulturer, konkurrerande verksamheter och svårigheter med att se hur innehåll som energi, resurs, klimat och hållbarhet får plats i befintliga skolämnen är exempel på sådant som påverkar utveckling. Olika skolor har olika behov. Hur ser det goda mötet ut, en framgångsrik dialog, som möter, respekterar och förmår hantera variationer i förutsättningarna? Betydelse av medverkan, äkta involvering, förankring och att skapandet av ny kunskap baseras på den kunskap som redan finns är exempel på viktiga utgångspunkter för en fungerande pedagogik.

    Vidare redovisas i avsnittet 1.6 en fördjupad framställning kring hållbarhetsperspektiv där innehållsfrågans eftersläpning lyfts fram som en kritisk ramfaktor. Flera exempel på forskning återges, som pekar på behovet av att förstå diskussioner om samhällsomställning i relation till konkreta innehållsområden. Energi-, miljö- och hälsoområdena är tydligt diskuterade. Kopplingar mellan ekologiska och ekonomiska perspektiv har dominerat diskussioner, ofta på bekostnad av sociala. Förståelse för människans resursanvändning, och för ekonomisk utveckling är beroende av upplysning om relationen mellan människa och natur. Det pågår en debatt om det behövs ett eget skolämne för att något om hållbarhet ska bli en del av utbildningen eller om uppdraget kan formuleras och organiseras som alla lärares angelägenhet. Om grundläggande utbildning, ska handla om upplysning om kulturen, för individers rätt till att bilda sig en egen åsikt i viktiga frågor krävs ett uppdaterat utbildningssystem, som har kapacitet att göra viktigt innehåll tillgängligt. Frågan har en allvarsam underton. Den handlar i grunden om ett samhälles förmåga att involvera individer i verkliga samhällsfrågor, som upplyser om kulturen. Alternativet kan bli bidrag till känslor av utanförskap. En kunskapsuppbyggnad kring vad olika utbildningsinriktningar betyder för ett samhälles möjligheter till utveckling och omställning, kommer spela en avgörande roll i den utveckling som kommer.

    I avsnitt 1.7 finns en kritisk redogörelse för utbildningens förmåga att förbereda för vidare studier och samtidigt ge alla elever en allmänbildning. Utbildningens förmåga att vara såväl rekryterande som allmänbildande är identifierad som en sjätte ramfaktor. Om samhället står inför energiomställning, att hantera miljö- och hållbarhetsfrågor behövs expertis. Lika viktigt är en allmänbildad befolkning. Projekt som tar sig an dessa utmaningar behöver balansera. I avsnittet 1.7 redovisas brister i begreppsanvändning i sådana diskussioner. Finns det ett rekryteringsproblem och vad har det i så fall för karaktär? Två konkreta empiriska underlag om rekrytering till gymnasie- och högskolenivå visas, som också indikerar ett behov av att väga in reformeffekter i diskussioner om elevers bristande intresse för vissa utbildningsval. Det empiriska underlaget visar bland annat att högskolesatsningen på 1990-talet i stort ledde till massutbildning inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Sverige verkar inte ha lyckats förändra rekryteringen varken inom områdena naturvetenskap, matematik och data eller inom teknik och tillverkning. Avsnitt 1.7 ställer ett antal kritiska frågor om utbildningens situation, som försöker fånga problematikens karaktär. Allvaret i detta handlar om att bygga upp kunskap så att frågor blir rätt formulerade, att projekt inriktar sig på verkliga orsaker till oönskade effekter samt att ansvarsförhållanden blir tydliggjorda i utrop om olika åtgärder.

    Sveriges förmåga till energiomställning, att hantera miljöutmaningar, hälsoproblem och hållbarhetsperspektiv kräver å ena sidan en utbildning som förbereder för vidare studier och rekryterar framtidens expertis. Lika viktigt är att utbildningen är komponerad så det finns en kapacitet att allmänbilda alla, förbereda för samhällsliv och deltagande i kulturen. En modern utbildning ska kunna hantera båda uppdragen. Ett samhälle blir troget sig självt när det upplyser om och inkluderar sin befolkning i det som är angeläget i kulturen. På så vis är ett uppdaterat utbildningssystem ryggraden i en demokratisk samhällsordning. Att fördunkla viktigt innehåll, hänger samman med utanförskap, känslor av exkludering och att skolan inte upplevs som en meningsfull miljö.

    På en övergripande nivå visar resultaten att områdena energi, resurs, klimat och hållbarhet skulle kunna utgöra delar av nya visioner för utbildningen. Det skulle kunna öka Sveriges konkurrenskraft och bidra till individers inkludering i verkliga utmaningar. Områden som behöver utvecklas för en sådan inriktning är lärares förståelse för relationer mellan det nationella, regionala och lokala. En sådan förståelse är nödvändig för att kunna tolka skolans uppdrag och omsätta det i konkret undervisning, där elevernas förutsättningar för lärande ingår. Lärare behöver också förstå sitt arbete mer i relation till samhällsutveckling och utbildningens funktion. En sådan förståelse ger identitet åt utbildningens innehållsaspekt. Om utbildningen ska förbereda för samhällsliv, måste samhällslivet vara en utgångspunkt för utbildningen. Skolan är inte ensamt om upplysningsfunktionen. Individer möter innehållet både i och utanför skolan. Skolan ska inte vara i konkurrens med omgivande samhälle. Variationer i innehållets hantering kan utgöra en resurs. Goda möten, som väger in skolkultur, uppdaterar befintliga skolämnen, skapar medverkan och förankring är viktiga. Att lyfta enskilda lärare, som sen ska entusiasmera sina kollegor kan vara en svår väg att gå. Resultaten i detta arbete indikerar snarare betydelsen av lärares deltagande i utvecklingsprocesser, i vilka även eleverna borde ingå i om det ska hända något i den konkreta undervisningens genomförande.

    Vi lever i ett samhälle som har genomgått modernisering. Visionerna om att bygga och konstruera välfärd är förbi. Samhället har idag svårt att formulera nya visioner. Om vi inte vet vad vi ska hålla på med några generationer framåt, är det inte konstigt om utbildningens funktion blir svår att formulera. Det är vanskligt att säga något om framtiden, men det är också knepigt att dra slutsatsen att skolan ska fortsätta undervisa det innehåll, som bistod det förra samhällsprojektet. Då är det den situationen vi ska tala om. Vad behöver lärare för stöd i detta? Lever vi kvar i en föreställning om att skolan är en plats som ska leverera svar? Exakta svar, för ett industrisamhälles förmåga till utveckling.

    Alternativ skulle kunna handla om utbildningens kapacitet att bistå samhällets behov av energiomställning och hantera människans resursanvändning med miljö- och hälsokonsekvenser i hållbarhetsperspektiv. Berättelsen om samhällets utveckling och på vilket sätt utbildningen spelar roll, dess funktion, skulle kunna utgöra ett klister mellan det som är viktigt och lärares vardag. Det skulle kunna ge en riktning, som en skylt, i vilken angelägenheten och motivationen för att arbeta med energi, resurs, klimat och hållbarhetsfrågorna ingår. Utbildningen behöver bli förknippad med berättelsen. Ge lärare chansen att äga en sådan utvecklingsprocess tillsammans med sina elever. Det är när de ser förtjänsterna med en sådan process, som det kommer hända viktiga saker i klassrum.

  • 50.
    Johansson, Jörgen
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Holmquist, Mats
    Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI).
    Jonasson, Mikael
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Mattsson, Marie
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS).
    Ulvenblad, Per-Ola
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Centrum för innovations-, entreprenörskaps- och lärandeforskning (CIEL).
    Weisner, Stefan
    Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS).
    Slututvärdering av det svenska landsbygdsprogrammet 2007–2013: DELRAPPORT IV : Synteser för en hållbar landsbygdsutveckling : Utvärdering av programmets samlade effekter2017Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är en del av utvärderingen av landsbygdsprogrammet 2007–2013. Fyra grupper med forskare från universitet och högskolor har gjort slututvärderingen. Den publiceras i fyra delrapporter varav detta är en. Frågor som handlar om hela programmet besvaras huvudsakligen i delrapport IV. Frågor om enskilda åtgärder besvaras i de tre andra delrapporterna. En översikt av vilka frågor som besvaras i vilken rapport finns på följande sidor.

    Slututvärderingen görs för att besvara EU-gemensamma och specifika svenska utvärderingsfrågor om vilka effekter programmet har haft, i vilken utsträckning det har bidragit till att uppfylla målen och hur effektivt detta har gjorts.

    Utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket ansvarar för att de svenska EU-programmen där Jordbruksverket är förvaltande myndighet blir utvärderade. Det innebär att utvärderingssekretariatet beställer och genomför utvärderingar av landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling inom regionalfonden och socialfonden. Programmen utvärderas dels var för sig men också tillsammans. Utvärderingarna görs i relation till målen i programmen och de övergripande EU 2020-målen.

    De flesta utvärderingarna genomförs av externa aktörer. Vi tar hjälp av forskare för att kvalitetsgranska rapporterna innan de publiceras. I slutet av rapporterna finns ett utlåtande från granskarna. Rapporterna publiceras i en särskild rapportserie och rapportförfattarna är ansvariga för slutsatserna. Slutsatserna utgör inte Jordbruksverkets officiella ståndpunkt.

    /Utvärderingssekretariatet vid Jordbruksverket

123 1 - 50 av 141
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf