Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 183
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Linus
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    I kölvattnet av Dekaden: En undersökning om hur hållbar utveckling undervisas mot årskurserna 4–62017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling som begrepp har sedan mitten av 1990-talet fått en starkare roll i samhället. Skolan är inget undantag och undervisning för hållbar utveckling ses idag som en av tre miljöundervisningstraditioner. Inom årkurserna 4–6 är däremot forskningen inom området begränsat och läraren får oftast förlita sig på metoder för äldre årskurser samt att fortbildning inom området är begränsat. Syftet med studien är att undersöka hur lärare bedriver miljöundervisningen för hållbar utveckling inom NO- eller SO-ämnena. Vidare undersöks hur aktiva lärare beskriver sin undervisning och hur lärarna egna utbildning inom området ser ut. Med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, intervjuas 4 lärare från 2 kommuner i södra Sverige. Utifrån hermeneutisk teori har lärarnas svar tolkats för att se om den beskrivna undervisningen möter de riktlinjer som definierar undervisning för hållbar utveckling.

    Resultatet visar att de deltagande lärarnas undervisning innehåller flera likheter där diskussioner, ämnesövergripande arbete och elevernas inflytande finns med i undervisningen. En önskan om vidareutbildning inom NO och SO-ämnena finns hur samtliga lärare, då lärarens egna intresse ligger till grund för undervisningen.

    Samtliga lärare beskriver en miljöundervisning som kan beskrivas som en undervisning för hållbar utveckling men ett större inflytande från eleverna saknas. Ingen fortbildning inom undervisningen för hållbar utveckling har genomförts men arbete mot utmärkelser inom undervisningen för hållbar utveckling kan vara ett steg i rätt riktning för att få mer insikt i området. 

  • 2.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: En ideologikritisk analys2018Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

  • 3.
    Ali, Shahnaz
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Kamal, Rokeya
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Att göra iakttagelser, undersöka och dra slutsatser om hur omvärlden fungerar.: En studie av förskollärares uppfattningar om naturvetenskap i förskolan.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare. Respondenterna kopplar naturvetenskap i förskolan med saker som natur, hållbar utveckling, experiment, odling, kretslopp, kunskap om djur och hur allting hänger ihop. Alla intervjuande förskollärare utrycker sig positivt, och menar att det är viktigt och intressant att jobba med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ombads att beskriva en vanlig naturvetenskaplig aktivitet. Från deras svar går att utläsa två huvudsakliga grenar i den naturvetenskapliga pedagogiken, det är spontan aktivitet eller planerad aktivitet. Dessa går i sin tur att anknyta till begreppen lek, utforskande och projektorienterad i olika stor utsträckning. Det finns även ett övergripande barnperspektiv i deras svar. Samtliga respondenter lyfter fram barnens önskningar och intresse som en nyckel till barnens lärande och utveckling. Det viktiga är att fokus ligger på barnen, deras intressen och på deras frågeställningar. De betonar även hur viktigt det är att tidigt börja lära barn att det finns hot från människors sida mot miljön.

  • 4.
    Andersson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Strömberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Språkutveckling i förskolan: En studie om förskolans arbete för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men också hur flerspråkiga barns modersmål synliggörs i förskolan. För att besvara syftet har intervjuer med förskollärare från tre förskolor i tre kommuner genomförts samt dokumentation av deras lärandemiljöer. Dessa förskolor valdes ut för att de alla har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och att de profilerar sig som mångkulturella förskolor. Som tolkningsverktyg användes det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att allt lärande är socialt och sker i samspel med andra människor.

    Resultatet av arbetet påvisade en stor variation av material och metoder med syfte att bidra till ett främjande av språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det visade också att förskollärares intresse och engagemang är den mest betydande faktorn när det gäller arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. I studien kunde även vissa skillnader urskiljas mellan de olika kommunerna gällande de förutsättningar förskollärarna har i detta arbete.

  • 5.
    Andersson, Claudia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Samverkan i ett lokalt perspektiv: En studie om kommunalpolitikers upplevelser och uppfattningar kring samverkan i relation till folkhälsoarbete2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan. Ytterligare att undersöka förutsättningarna för en fördjupad samverkan kring folkhälsofrågor inom ett specifikt svenskt län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och ett strategiskt urval av kommunalråd, vilka också besitter rollen som kommunstyrelseordförande, från samtliga kommuner inom det aktuella länet som datainsamlingsmetod. En semistrukturerad intervju valdes för att kunna förstå kommunalrådens uppfattningar om samverkan och det lokala folkhälsoarbetet. Empirin analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningskoncentrering. I resultatet framgår det att begreppet samverkan är komplext och att betydelsen kan uppfattas ur flera perspektiv. Resultatet av studien återger således för de mest förekommande aspekter som de intervjuade kommunalråden samtalar om, samverkan som en ekonomisk fråga, samverkan som lärande och gemensam mötesplats, inte för vilka faktorer som är viktigast. Många talar om viljan att göra mer, men att det i praktiken förhåller sig annorlunda. Om inte annat är detta ett nödvändigt arbete som behöver få mer utrymme att implementeras och förankras i den dagliga politiska verksamheten. Det sker genom ett lärande i form av ett ’givande och tagande’ människor emellan. Samverkan ska underlätta folkhälsoarbetet då det handlar om att tillsammans se möjligheter och utmaningar för att bland annat nå resultat, effektivitet och utveckling. Ömsesidigt förtroende och ansvarstagande kommer att vara de komponenter som har mest betydelse för lyckad samverkan, precis som tidigare studier även påvisar. I diskussionen framhålls kommunalrådens både generella och specifika uppfattningar.

  • 6.
    Andgrim, Kajsa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Nevalainen, Emma
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Så ett frö för framtiden.: En kvalitativ studie kring hur pedagoger i årskurs F-3 ser på och arbetar kring hållbar utveckling.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-3 tolkar begreppet hållbar utveckling samt hur de undervisar kring begreppet. Detta undersöks genom att intervjua samt observera 4 stycken pedagoger. En grupp av pedagogerna tyckte att hållbar utveckling mest bestod av miljöaspekten, såsom sopsortering och liknande medan den andra gruppen av pedagoger tyckte att begreppet är stort, brett och svårtolkat. Det visade sig också att arbete kring hållbar utveckling är något som måste vävas in i det dagliga arbetet och integreras med andra ämnen.  Vi upptäckte även att det står relativt lite om hållbar utveckling i läroplanen och att om det var med definierat så skulle det underlätta för pedagogerna. I denna studie använder vi benämningen pedagog för utbildade lärare i årskurs F-3. 

  • 7.
    Annelie, Hasselgren
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Betydelsen av pedagogens naturkunskaper för barns empati och förståelse för naturen: En intervjustudie om pedagogers intresse och syn på naturvetenskap2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grunden för varaktigt lärande är upplevelser. Syftet med detta arbete var att ta reda på om pedagogers intressen och kunskaper inom naturvetenskap har betydelse för hur man integrerar naturvetenskap i förskolan. I min studie valde jag att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med både barnskötare och förskollärare som jobbar med olika åldersgrupper. Meningen med att intervjua pedagoger med olika utbildningar var att få reda på om utbildning och kunskap har betydelse för hur man jobbar med naturvetenskap i förskolan och i lärande situationer hos barnen. Alla pedagogerna visade sig ha ett intresse för naturvetenskap, men på olika nivåer. Även kunskapsnivåerna varierade. Studien visar att pedagogers intresse och kunskap inte påverkar förekomsten av undervisning av naturvetenskap i förskolan. För alla pedagoger var naturvetenskap en viktig del i verksamheten med barnen och de flesta går kontinuerligt till skogen varje vecka. 

  • 8.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Eklund, Jörgen
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Randle, Hanne
    Karlstad universitet.
    Svensson, Lennart
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Hållbart arbetsliv: projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Hållbart arbetsliv analyserar och diskuterar författarna konflikten mellan det korta projektet och de önskade långsiktiga effekterna. Bakgrunden är ett stort nationellt hälsoprojekt inom offentlig sektor. Boken visar att det finns många faktorer: delaktighet, förankring, ägarskap, lärande och reflektion, styrning, spridning - som behöver diskuteras inför och under ett utvecklingsarbete. I synnerhet om projektet har som mål att leda till långsiktiga förändringar.

  • 9.
    Arrenius, Jill
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Naturvetenskap.
    Lärande för hållbar utveckling: En systematisk litteraturstudie om vad forskning anser är viktigt i undervisningen för hållbar utveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur lärare kan arbeta i skolan

    med lärande för hållbar utveckling. För att besvara syftet formulerades följande

    frågeställningar Vad beskriver forskning är viktigt för en framgångsrik undervisning

    för hållbar utveckling? samt Vilket innehåll lyfts fram eller utesluts i undervisningen

    enligt tidigare forskning i relation till hållbar utveckling? För att besvara dessa frågor

    har en systematisk litteraturstudie genomförts. Relevant forskningslitteratur har tagits

    fram genom sökningar i databaserna Eric, Summon, Libris, Avhandlingar.se samt

    genom manuell sökning. Studien har enbart använt sig av granskat material för att ge

    studien en hög kvalité. Resultatet av studien visar bland annat att lärare i sin

    undervisning för hållbar utveckling inte arbetar med begreppets alla aspekter, den

    ekologiska, sociala och ekonomiska aspekten, som en helhet. Vidare visar studien att

    det finns en efterfrågan om fortbildningar och kompetenshöjande åtgärder hos lärare

    och forskare angående undervisning om hållbar utveckling. Studien visar även vikten

    av en undervisning för hållbar utveckling som fokuserar på flera generella förmågor

    vilket skapar en helhet. En undervisning som ger eleverna förutsättningar för att vilja

    samt kunna påverka och engagera sig i en hållbar utveckling.

  • 10.
    Askeblad, Lina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Larsson, Madeléne
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Utbildning för hållbar utveckling                   : Faktabaserad-­‐, normerande-­‐ och pluralistisk miljöundervisning i forskning och Lgr 11 2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 11.
    Askerlund, Per
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Almers, Ellen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Hyltse-Eckert, Yvonne
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Kjellström, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
    The Nordic forest garden: An educational opportunity for learning about ecological and emotional relationships between organisms2014Ingår i: Education for sustainable development: only big words for politicians or a responsibility for education workers?, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ecosystem services as a perspective on ecological processes is highlighted in the new  curriculum for Biology in years 4-9 in Sweden. The ecosystem service-approach implies  an anthropocentric perspective in education and  an unidirectional view on the purpose and value of other organisms than humans. This study is part of a larger project exploring an educational situation in which 27 seven to eight year-olds participate in creating mini-projects in a forest garden in order to strengthen ecosystem services such as pollination. A forest garden is an edible polyculture landscape with different layers of vegetation. The forest garden is designed to maximise the yield of useful plants while minimizing the input of energy and resources, human labor included (Crawford, 2009). While planning for and establishing a forest garden there is a need to adapt to specific local conditions. The ground must be prepared  in a way that makes best use of the solar energy and waterflow through the area and the plants should be placed so that they promote each another.  This demands reflection and knowledge about relationships between different kinds of plants but also about relationships between plants and animals. The aim of this substudy is to describe how the children perceive their own relationships to other organisms, as well as how they perceive the relationships between different other organisms. This is investigated in focus group interviews  with seven to eight year-olds. Also field notes, video recordings and photos from the children's visits in the forest garden have been collected. The videos and photos have been used for stimulated re-call (Stough, 2001) in a second focus group interview. The data will be analyzed qualitatively (Patton, 2002). In addition to providing insights about the children's perceptions, the project will give examples of  how a Nordic forest garden can be used in an educational context. Preliminary findings show cognitive/emotional/moral/ themes describing how children perceive relationships between organisms.

  • 12.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Nilsson, Anders
    OsbyNova AB.
    Regional hållbar utveckling: fallet OsbyNova2005Ingår i: Lindelöf, Jan (red.). Lärande hela livet: en antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle, Lund: Studentlitteratur , 2005, s. 109-121Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att upprätthålla en hållbar långsiktig utveckling såväl i näringslivet som i offentlig sektor är en av de stora utmaningar som vi har framför oss. Ett recept har sedan slutet av 1980-talet varit omfattande satsningar på utbildningar av olika slag. Emellertid vet vi idag att relationen mellan utbildning och tillväxt är icke-linjär. för att utbildning skall kunna bidra till tillväxt krävs att denna omsätts i handling. Det är alltså relationen mellan de villkor som finns i det dagliga handlandet mellan personal och mellan personal och ledning, och de kunskaper som avses utvecklas i en utbildning, som är kritiska. Förståelsen av relationen mellan individers drivkrafter för utbildning, utbildningsprocessen och de konkreta villkor som finns för att kunskaperna skall användas är bristfällig (Augustinsson och Persson, 2003). Samma bristfälliga förhållanden kan vi finna i projekt där staten och EU ställt medel till förfogande för kompetensutveckling i företagen. Effekterna har inte alltid blivit de förväntande i förhållande till de resurser som satts in (Augustinsson och Richard, 1999). Frågan som bör ställas är: Varför händer så lite trots att insatserna varit omfattande?

    En bidragande orsak är att tillväxt ansetts kunna administreras och planeras fram, vilket inneburit att de komplexa processerna för utveckling av företagen förbisetts i för hög grad. Även om offentliga satsningar med ekonomiskt stöd till kompetensutveckling har byggt på företagens villkor, har mallar, regler och förutsättningar för projekten reglerats på förhand. Istället bör större hän- syn tas till hur den komplexa praktiken faktiskt fungerar. Praktiken består av människor som befinner sig i en mängd relationer med olika innehåll. Det är ur dessa relationer som allting växer fram, även tillväxt. Missar man denna enkla realitet kommer satsningar, med stora planer som skall förverkligas genom planering, gå om intet. Utveckling tillhör det okända och kan alltså inte planeras fram, möjligen stödjas (Stacey, 2003).

    Utveckling och tillväxt är synonymt med framtid. Hade framtiden varit möjlig att planera och förutse hade vi fortfarande befunnit oss utanför grottan med förhoppningsvis eld och mat (Arendt, 2004). Tillväxtens innehåll är alltså på förhand okänd beroende på dess ständiga konstruktion i nuet. Vilka konsekvenser får detta för hur vi ser på tillväxt? Vad har vi för alternativ till att administrera och planera tillväxt?

    För att ge ett exempel på vilka konsekvenser dessa ändå ganska elementära tankegångar får vid stöd till företag redovisas OsbyNova-projektet. Dess syfte är att lokalt stötta främst företag i deras utveckling. Projektet har sedan 1999 utvecklats ur mängder av mikroprocesser mellan olika lokala aktörer. Ur lokala relationer och idéer växte ett frö som utvecklades till en buske, numera ett träd, där rötter, stam, grenar och löv har konstruerats i en växelverkan mellan sig. Olika slags energitillförsel i form av människors engagemang har berikat utvecklingen av projektet. Hur OsbyNova ser ut idag är mer en fråga om slump och tillfällighet parerat med engagerade människor vars visioner och mål har förankrats och utvecklats i konkret samverkan med regionens befintliga företag. vår beskrivning skildrar de mönster som framträder som resultatet av alla de relationer och processer som tillsammans har konstruerat vad OsbyNova är idag. Projektet såsom det idag framträder är alltså resultatet av många människors relationer. OsbyNova som det ser ut idag hade 1998 inte kunnat förutses mer än grottmänniskan kunde ha förutsett Osby!

    Detta bidrag är disponerat så att först skildras fröet och röttema. Därefter framväxten av en stam som är en metafor för de fastare strukturer som OsbyNova idag har tagit. Därefter ges en ögonblicksbild av de grenar och löv som OsbyNova numera består av. Slutligen drar vi några slutsatser om hur dessa processer kan förstås utifrån ett fåtal nedslag i nya sätt att förstå regional utveckling.

  • 13.
    Barnoin, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Rektorer och lärare om hållbar utveckling i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ”hållbar utveckling” i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ”hållbar utveckling” och vad begreppet betydde för dem personligen. Ambitionen är hög hos samtliga att hinna med allt som ska hinnas med inom de ramar de har på skolorna, men rektorer och lärare är dåligt insatta i vad läroplanen, lgr 11, säger om ”hållbar utveckling”. Rektorer och lärare nämner tidsbrist, ekonomi och brist på inspiration som anledning till att det inte arbetas med området. Lärarna i hem- och konsumentkunskap arbetar mer aktivt med miljöarbetet än lärarna i trä- och metallslöjd trots att båda ämnena har lika stora möjligheter att göra detta. Samtliga lärare vill ha mer stöd i form av utbildning i ämnet ”hållbar utveckling” och även ekonomiskt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag i att ge eleverna, men ber inte om stöd eftersom de inte tror sig kunna få något stöd.

  • 14.
    Bengtsson, Stefan L.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Aporias, politics of ontology, ethics, and “we”?2016Ingår i: The Journal of Environmental Education, ISSN 0095-8964, E-ISSN 1940-1892, Vol. 47, nr 2, s. 163-168Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 15.
    Berg, Märta
    et al.
    Naturskyddsföreningen, Stockholm.
    Fägerstam, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering. Skogen som klassrum: Utvärdering av projektet 2009-20122013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Följande rapport är en utvärdering av projekt Skogen som klassrum som har bedrivits gemensamt av Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen under 2009-2012. Projektet har bestått av en fortbildning i utomhuspedagogik för pedagoger kallad Skogen som klassrum samt aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå för att uppmärksamma värdet av undervisning i skogen och behovet av att tillgängliggöra och bevara skogar nära skolor och bostäder.

    Projektet har lyft frågor och startat processer som har förbättrat förutsättningarna för att tusentals lärare och elever ska ha möjlighet att vistas i och lära känna skogen under skoltid. Utvärderingen visar att även en förhållandevis kort fortbildning som Skogen som klassrum bidrar till en utökad och fördjupad undervisning i naturen. Samtidigt kan fortbildningens upplägg med undervisning i och om närliggande skogsområden ha en positiv inverkan på lärarnas möjlighet att uppfylla målen i skolans styrdokument. En fortbildning som Skogen som klassrum kan på detta sätt vara en viktig del i arbetet för lärande för hållbar utveckling.

    Det finns ett stort intresse för en fortsättning av projektet. Många aktörer inomSkogen som klassrum uttrycker att projektet har varit lärorikt och roligt och man ser det positiva i att integrera frågor kring skogens biologiska och sociala värden med skogens möjligheter som pedagogisk resurs i olika skolämnen. För att undervisning i naturen ska bli en naturlig del av skolans verksamhet i alla Sveriges kommuner krävs fortsatt arbete för att myndigheter och politiker ska ge stöd till utomhuspedagogisk verksamhet. Dessutom måste naturområden nära skolor bevaras och göras lättillgängliga. I längden kan undervisning i naturen leda till ett ökat intresse för växter och djur och att vara ute i naturen på fritiden. Detta kan i sin tur leda vidare till ett ökat intresse för att bevara natur och ett engagemang för samhällets hållbara utveckling.

  • 16.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades.

  • 17.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens

    invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017

    godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en

    föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att

    undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.

    I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en

    plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,

    vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i

    anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.

    Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska

    bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar

    bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att

    resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat

    på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.

    En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida

    information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på

    utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för

    hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.

    Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till

    2030.

    Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den

    befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.

    För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet

    med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om

    kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola

    och bostäder.

    Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och

    tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en

    god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.

    Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med

    funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.

    I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och

    funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens

    kommande arbete med byggnaden.

    Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett

    stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har

    ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden.

    Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit

    för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka

    hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska

    lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,

    och hur stora ytor som är lämpliga.

    Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om

    kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som

    fanns när planprogrammet upprättades.

  • 18.
    Berglund, Shashi-Rekha
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Enable Emergent Literacy by Including ICT in Preschool class: A socio cultural approach to ensure a positive learning atmosphere2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i detta examensarbete är en jämförande studie mellan gamla skolan och dess undervisningsätt vilken anses vara tråkig och utan sammanhang bland många elever och nya skolans undervisning med IT och IKT som didaktisk undervisningsmetod. Dess konsekvenser för att skapa en positiv relation mellan lärare och elev från första början för att främja framväxande och skrivkunnighet inom förskoleklass.En etnografisk undersökning av hur två förskoleklasslärare gagnar både de gamla och nya metoderna för att skapa intresse för lärande och meningsskapande bland sina elever i enlighet med nationella målen för ett livslångt lärande och hållbar utveckling. Hur främjar IT och IKT lärandet i förskoleklassen? På vilka sätt införlivar lärare upplevelser i klassrummet. Vad är gruppdynamik mellan lärare och elev, samt gruppdynamik mellan eleverna i ett klassrumsscenario med den konventionella papper/penna och tekniska stöd? Med dessa centrala frågor genomfördes studien som en deltagande observation. Detta resulterade i att förskoleklassbarnen tycker att det är mycket lättare att kommunicera inte bara med lärare utan även med sina klasskamrater under klassrumsaktiviteter där IT och IKT ingår än när lärare tar på sig rollen i den så kallade gamla skolan som tenderar att bli ensidig.

    Resultaten visar att skapa meningsfullhet bland elever till stor del baseras på lärarnas eget intresse i fokusgruppen. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det uppenbart att begrepp som interaktion, meningsfullhet, symboler och artefakter blir central. Resultaten från studien visar att det finns ett stort intresse och ambitioner från rektor och lärare att införa bland annat IT och IKT i undervisningen. På grund av tvetydigheten i de nationella målen och normer när man talar om förskoleklass har detta orsakat många lärare och skolor att misslyckas med att uppfylla elevernas förväntningar och krav, vilket i sin tur kan vara en av de stora orsakerna till det ökande antalet gymnasieelever som inte uppfyller de nationella kunskapsmålen i Sverige.

  • 19.
    Bergvall, Michelle
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Baalbaki, Zainab
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Vi bor i Sverige och här talar vi svenska!: En kvalitativ studie kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt.

    Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn.

    Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog. 

  • 20.
    Biström, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lärande för samhällsförändring: Om läroböcker kring hållbar utveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan 1980-talet har intresset för utbildning för hållbar utveckling i undervisningen växt i Sverige. Efter internationella förebilder och initiativ har det kommit att bli en integrerad del av styrdokumenten för skolan. Hållbar utveckling som undervisningsområde är på grund av sin breda karaktär ett intressant fokus för en undersökning av hur ett ämnesområde konkretiseras i praktiken. I uppsatsen undersöks hur läroböcker strukturerat sitt innehåll rörande hållbar utveckling, med särskilt fokus på miljöområdet, i syfte att utveckla kunskapen kring hur hållbar utveckling konkretiseras i undervisningen. Frågorna som besvarades var om det fanns skillnader i läroböckernas innehållsliga utformning av området hållbar utveckling, hur ett abstrakt kunskapsområde gavs konkret form, vilka öppningar för ämnesöverskridande som framkom i läroböckerna samt om ett harmoni- eller konfliktperspektiv gällande relationen mellan dagens samhälle och miljön dominerade i framställningarna. Läroböcker var ett relevant studieobjekt för att undersöka hur undervisningen ter sig då forskning visar att läroböcker har stort inflytande på praktiken i klassrummen. Undersökningen fann att de undersökta läroböckerna behandlande hållbar utveckling ganska kortfattat och på en ytlig nivå. Ett harmoniperspektiv dominerade, och det förekom inte några explicita öppningar för tvärvetenskapliga praktiker i undervisningen. Utvecklingen av handlingskompetens tog sig framförallt uttryck som uppmaningar till förändrade konsumtionsmönster för eleverna som individer.

  • 21.
    Bolander Laksov, Klara
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Björck, Erik
    Från engagerad individ till fungerande systemperspektiv på pedagogisk utveckling i klinisk utbildningsmiljö2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta 10-åriga forskningsprojekt har titeln ’Från engagerad individ till fungerande systemperspektiv’. Projektet, som påbörjades 2010 tar sin utgångspunkt i problemet med att det trots att det återkommande tas goda initiativ till att förändra och utveckla den pedagogiska miljön, i detta fall inom den kliniska utbildningen, tycks vara svårt att etablera pedagogisk utveckling som är hållbar över tid. Syftet med projektet är att undersöka både hur studenter interagerar med utbildningsmiljön för att lära, och vilka förutsättningar som finns för lärares möjligheter att bedriva pedagogisk utveckling i sådan miljö, samt pröva en modell för pedagogisk utveckling och undersöka vad resultatet av detta blev. Vi har i projektet sökt oss till systemteori (Senge, Engeström, Billet) som ett sätt att bättre fö rstå den komplexa miljö som den kliniska utbildningsmiljön ugör. Olika teoretiska perspektiv har guidat olika stadier i projektet. Den övergripande forskningsfrågan bottnar i Peter Senges arbete och idén om den lärande organisationen (2006). Genom att förstå den kliniska utbildningsmiljön som en lärande organisation, som ett intrikat system där olika delar interagerar och skapar förutsättningar för lärande, hoppades vi kunna belysa skillnader mellan olika kliniska utbildningsmiljöer i en jämförande fallstudie. I utforskandet av studenters lärande i den kliniska utbildningsmiljön har Stephen Billets (2001; 2004; 2008) arbete, med lärande som ett resultat av relationen mellan praktikens/ arbetsplatsens erbjudande i fråga om deltagande och individens engagemang, utgjort en viktig utgångspunkt i studierna för att bättre förstå sjuksköterske- och läkarstudenters interaktion och lärande med den kliniska utbildningsmiljön. Vad gäller förutsättningarna för kliniska lärare att arbeta med pedagogiskt förändringsarbete i den kliniska miljön vände vi oss till Yrjö Engeströms arbete (1999; 2010; 2011). Engeströms syn på mänsklig aktivitet som sammanhängande i ett aktivitetssystem som påverkar varandra fungerar som utgångspunkt för en serie studier där vi undersöker lärares drivkrafter till att ägna sig åt pedagogiskt förändringsarbete och förutsättningarna för att bedriva utvecklingsprocesser samt dess resultat. De metodologiska utgångspunkterna för projektet har bottnat i ett sociokonstruktivistiskt perspektiv, och utgår från ett flertal olika sätt att samla data för att fokusera på olika aspekter i den kliniska utbildningsmiljön och de ledare, lärare och studenter som verkar i den. Det är dock huvudsakligen intervjuer, både individuella intervjuer (27) och fokusgruppintervjuer (6), men också ett stort antal observationer (200h), som utgjort underlag för våra studier. Resultaten av projektet som helhet visar på flera centrala aspekter för möjligheterna till lärande i den kliniska utbildningsmiljön. Studiernas visar att engagemanget och utgångspunkterna hos de individer, både studenter, kliniker som lärare, och ledare, som deltar i miljön är mycket centralt (Elmberger et al., inskickad). I våra studier identifierade vi system

    för den kliniska utbildningsmiljön som har sin utgångspunkt i väldigt olika organisationsrationaliteter (Laksov et al, 2015). Dessa olikheter kunde ibland upplevas av studenter som motsägelsefulla (Liljedahl et al, 2015). Den kliniska utbildningsmiljön är komplex, men genom att lärare och pedagogiska ledare tar ett perspektiv på studenter som deltagare snarare än konsumenter, finns möjlighet att underlätta för studenters insocialisering i både sin profession, och i vad det innebär att vara student i den kliniska miljö n (Liljedahl et al 2016; 2017). Som deltagare lär sig studenterna att förhålla sig till de normer, värderingar och praktiker som förekommer i de olika miljöerna. Genom deltagandet i den kliniska miljön får de också möjlighet att lära sig vikten av att balansera mellan att anpassa sig, och att vara flexibel, och därmed utveckla sin professionella identitet (Liljedahl et al 2016; 2017). Förhållanden som framstår som särskilt utmanande i den kliniska utbildningsmiljön är de spä nningar som olika aktivitetssystem skapar i relation till utbildningsverksamheten och man kan ifrågasätta om och på vilket sätt olika aktörer som är involverade i högre utbildning tar ett sådant helhetsperspektiv, och om detta är möjligt? Seminariet läggs upp som en introduktion (15min) följt av en diskussion med utgångspunkt i följande frågor: Vilka styrkor och svagheter finns i ett systemperspektiv på pedagogisk utveckling? Med bas i vår och andras forskning, vad innebär hållbarhet i utvecklingen av pedagogisk verksamhet? Hur ser möjliga modeller ut för att implementera högskolepedagogisk forskning i olika utbildningsmiljöer?  Vilken bäring har våra resultat i andra utbildningsmiljöer?

  • 22.
    Borg, Farhana
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta.

    Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen.

    Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger.

    Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande.

    I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor.

    Metoder

    Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien.

    Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades.

    Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar.

    Resultat och slutsatser

    Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor.

    Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva.

    Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

    Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

  • 23.
    Borg, Farhana
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Högskolan Dalarna.
    Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta.

    Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen.

    Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger.

    Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande.

    I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor.

    Metoder

    Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien.

    Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades.

    Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar.

    Resultat och slutsatser

    Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor.

    Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva.

    Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

    Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

  • 24.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskolechefers syn på arbete med hållbar utveckling bland förskolebarn2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lärande för hållbar utveckling har varit ett kunskapsområde i den svenska förskolan sedan Agenda 21 1992 (Program of action for sustainable development: Rio declaration on environment and development) och reflekteras i förskolans läroplan. Många förskolor är certifierade för arbete med frågor om hållbar utveckling enligt ”Grön Flagg” (Håll Sverige Rent) eller ”Skola för hållbar utveckling” (Skolverket). Även om förskolechefer har en betydelsefull funktion för att bedriva verksamheten i enlighet med målen i läroplanen och en fungerande arbetsmiljö är lite dokumenterat om chefernas perspektiv på detta arbete. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om synen på arbete med hållbar utveckling bland förskolans chefer i certifierade och inte certifierade förskolor. Frågor om hur man beskriver att förskolan arbetar för att utveckla barns intresse och förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och attityder till ett sådant arbeta har undersökts.

    Semi-strukturerade intervjuer hölls med fem förskolechefer från sju kommunala förskolor varav fyra var certifierade. Ett systemteoretiskt perspektiv används för att beskriva och förklara de attityder som framkommer i undersökningen.

    Datainsamling och analys är ännu inte avslutad. Preliminära resultat indikerar att förskolechefer anser att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är mycket viktig och att frågor som rör natur och miljö, situationen för barn i andra länder, matens och leksakers ursprung etcetera, är områden som uppmärksammas. Bland förskolecheferna i certifierade förskolor framträder en tydlig ambition att integrera frågor om hållbar utveckling i verksamheten.

  • 25.
    Boström, Magnus
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Andersson, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Berg, Monika
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gustafsson, Karin M
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gustavsson, Eva
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hysing, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lidskog, Rolf
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Löfmarck, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ojala, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Olsson, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Singleton, Benedict E
    Swedish Biodiversity Centre, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Svenberg, Sebastian
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Uggla, Ylva
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Conditions for Transformative Learning for Sustainable Development: A Theoretical Review and Approach2018Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 10, nr 12, artikel-id 4479Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Continued unsustainability and surpassed planetary boundaries require not only scientificand technological advances, but deep and enduring social and cultural changes. The purpose of thisarticle is to contribute a theoretical approach to understand conditions and constraints for societal changetowards sustainable development. In order to break with unsustainable norms, habits, practices, andstructures, there is a need for learning for transformation, not only adaption. Based on a critical literaturereview within the field of learning for sustainable development, our approach is a development of theconcept of transformative learning, by integrating three additional dimensions—Institutional Structures,Social Practices, and Conflict Perspectives. This approach acknowledges conflicts on macro, meso, andmicro levels, as well as structural and cultural constraints. It contends that transformative learning isprocessual, interactional, long-term, and cumbersome. It takes place within existing institutions andsocial practices, while also transcending them. The article adopts an interdisciplinary social scienceperspective that acknowledges the importance of transformative learning in order for communities,organizations, and individuals to be able to deal with global sustainability problems, acknowledging thesocietal and personal conflicts involved in such transformation.

  • 26.
    Bragby, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Kulturvetenskap.
    Exemplet Bridget - dramapedagogik, community teater och entreprenöriell verkstad: Beskrivning av ett multidisciplinärt experiment som vecklar ut en innovativ arbetsprocess för ett hållbart förändringsarbete2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De investeringar som gjorts inom ramarna för satsningen på kvinnors företagande liksom på företagande inom kulturella och kreativa näringar har resulterat i en kreativ experimentzon där innovativa metoder, hybridformer och multidisciplinära initiativ växer fram, testas och utvecklas. Projekt Bridget och den uppföljande lärprocessen som projekt KKN Gävleborg initierat i dess spår har hämtat sin näring ur den experimentzonen. Frågan den här rapporten fördjupar, är inte vad vi kan göra för att skapa förutsättningar för hållbar utveckling, förändring och innovation, utan hur vi kan göra det. Det visar sig att konstnärliga, pedagogiska, och vetenskapliga tillvägagångssätt, som sätter de kulturella och kreativa näringarna i ett långsiktigt sammanhang, erbjuder en rad intressanta svar på den frågan. Kritisk reflektion, kreativ närvaro, gestaltande processer, transformativt lärande för om- och nyskapande är viktiga komponenter i ett dynamiskt och multidisciplinärt arbetssätt. En av de grundläggande slutsatserna från projektet, är att det är helt möjligt att med hjälp av ett konstnärligt förhållningssätt som genomsyrar och ramar in både de pedagogiska och entreprenöriella processerna skapa lär- och utvecklingsprocesser som ger möjlighet till en transformativ förändring av individuella och kollektiva mönster. Upplevelsebaserade processer som synliggör och ger perspektiv på både den egna inre och omvärldens yttre förståelse, beteende och sammanhang kan i sin tur leda till insikter och förändrade förhållningssätt på en meningsskapande nivå. En djupare nivå av delaktighet och förståelse ställer också större krav på att få påverka själva spelreglerna och övergripande syften med lär- och utvecklingsprocesser i sig.

  • 27.
    Brickstad, Lars
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För svensk besöksnäring utvecklas ett kvalitets- och hållbarhetssystem som går under namnet Hållbar Besöksnäring. Inom ramarna för det systemet ska en nätbaserad utbildning tas fram.

    En framgångsrik nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring ställer höga krav. Dels på det didaktiska planet, dvs hur struktureringen och planeringen av lärandet ska gå till, och dels på det organisatoriska planet, dvs hur en utbildning bäst bör föras in på ett företag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtagandet av en nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring. Undersökningen genomfördes på tre vandrarhem i Stockholm med omnejd.

    Både verksamhetschefer och personal deltog i undersökningen. Verksamhetscheferna intervjuades och fick svar på frågor i en enkät. Personal deltog i en workshop. Resultatet pekar på att en utbildning behövs för att kvalitetssystemet ska lyckas. Efteratt resultatet presenterats följer en analys och diskussion varifrån ett antal slutsatser och rekommendationer härleds för en lyckad utveckling av en nätbaserad utbildning inom kvalitet och hållbarhet för vandrahem. Dessa lyder i sin sammanfattning att:

    Utbildningen bör innehålla en till stor del sociala moment

    utbildningen bör främja kritisk reflektion i samarbete med andraUtbildningen bör vara ytterst relevant för varje deltagare

    Det ska finnas en gemensam del som är lika för alla i kvalitetssystemet

    Ett gott ledarskap är av yttersta vikt vid införandet

    Utbildningen bör åtföljas av tillräckling implementeringsinformation

    Ett nätbaserat forum bör upprättas som komplement till utbildningen

  • 28.
    Brorsson, Ellinor
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    Bartoletti, Michaela
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    Kontinuerligt lärande förhållbara förbättringar: En fallstudie i hur miljöförbättringsarbete kanbelysa det lärande som sker hoselinstallatörsföretag som arbetar efter konceptetständiga förbättringar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förväntan på att företag arbetar aktivt med att minska sin miljöpåverkan växer sig större för var dag. Med en miljöcertifiering kan företag visa sig ansvarsfulla inför sina intressenter och chanserna för en säkrad plats på framtidens marknad kan öka. Miljöcertifikat såsom ISO 14001-standarden inkluderar behovet av ständiga förbättringar av en organisations processer och miljöstrategiskt arbete. Begreppet ständiga förbättringar har sitt ursprung i Toyota Motors framgångsrika arbetssätt - kaizen - och innebär att allt kan göras lite bättre än i nuläget. På så sätt klingar det väl med miljöförbäattringsarbete eftersom vi fortfarande är på en resa mot det mest miljövänliga sättet att leva på.

    Två företag inom elinstallatörsbranchen har genom den webbaserade applikationen System C2 TM utmärkt sig i sitt arbete med ständiga förbättringar inom miljö. Eftersom en framgångsfaktor för ständiga förbättringar är utbildning kan det antas att dessa två företag har genomgått ett lärande som har lett till denna framgång, men vad som kännetecknat detta lärande är inte specificerat. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka vad en sådan utbildning bör innehålla för att inte bara leda till fler miljöförbättringar, utan även för att skapa förutsättningar för ett lärande inom ekologisk hållbar utveckling. För att generera kunskap kring detta genomfördes kvalitativa fokussamtal i två omgångar, med två  olika företag. Samtalen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att en utbildningsinsats som ämnar leda till ett aktivt miljöförbättringsarbete och ett kontinuerligt lärande ska sträcka sig över flera utbildningstillfällen. Tillfällena i insatsen bör ta vara på verksamhetens kunskap genom inklusion av medarbetare, knyta miljöfrågan till verksamheten, drivas av en engagerad ledning och ta vara på medarbetarnas personliga engagemang. Dessutom ställs krav på företagets kultur i form av att den ska vara öppen för ifrågasättande av rutiner samt drivas av en vilja att utvecklas. Resultaten visar även på likheter mellan konceptet ständiga förbättringar och lärande, och vidare föreslås djupare studier kring dessa likheter. Vidare forskning föreslås även i form av att testa de faktorer som detta examensarbete har resulterat i.

  • 29.
    Brännlund, Alexina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Eriksson, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN: En kvalitativ intervjustudie av förskollärares handlingskompetens för främjande av lärande för hållbar utveckling ur sociala aspekter.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling. 

  • 30.
    Bäckström, Markus
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Utbildning för hållbar utveckling på CFL: Studenten som betydande miljöaspekt2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem.

    Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan.

    I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy.

    Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar.

    Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

  • 31.
    Caiman, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Malmö, Sweden.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Urbas, Anders
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hela skolan för hållbar utveckling2018Ingår i: Lärportalen: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2018, s. 1-13Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Den här delen avslutar modulen samtidigt som den blickar framåt mot arbetslagets och skolans utveckling. Syftet med delen är att bidra till hur skolans personal kan arbeta med att utveckla en skola som har som mål att i verksamheten som helhet arbeta med hållbarhet.

    I delen presenteras en modell för hur en skola kan arbeta med skolutveckling som en demokratisk process. Delen diskuterar Framtidsverkstad, som är en metod för att starta en förändringsprocess. Den visar ett exempel från en skola och hur ett arbetslag genomför en framtidsverkstad. Ni får även möjlighet att pröva att genomföra en framtidsverkstad på den egna skolan. Delen tar också upp idéer om organisationsförändring.

  • 32.
    Caiman, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Malmö, Sverige.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Urbas, Anders
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling2018Ingår i: Lärportalen: Hållbar utveckling / [ed] Claes Malmberg, Stockholm: Skolverket , 2018, s. 1-13Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kapitlet ger en introduktion till lärande i hållbar utveckling. Det görs genom att ge en bild av hur de komplexa och ämnesövergripande hållbarhetsfrågorna kan karaktäriseras. Kapitlet lägger vikt vid att diskutera och problematisera de viktiga frågorna, varför behövs en undervisning i hållbar utveckling, vad ska undervisningen innehålla samt hur ska den organiseras.

  • 33.
    Carlgren, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Runesson, Ulla
    Learning study2017Ingår i: Undervisningsutvecklande forskning : exemplet Learning study / [ed] Ingrid Carlgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 17-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undervisningens kvalitet och hur den ska förbättras har kommit i fokus i debatten om skolan. Ofta diskuteras generella lösningar, till exempel att lärarnas förväntningar på eleverna måste höjas. Undervisning har emellertid alltid ett konkret innehåll och genomförs med specifika grupper av elever. Därför måste förbättring av undervisning alltid utgå från såväl det specifika innehållet som de specifika eleverna.

    Undervisning är lärares professionella verksamhet. Den kan inte standardiseras eller mekaniseras utan måste planeras och genomföras i relation till och i interaktion med den specifika kontexten. I detta arbete behöver lärare kunskaper och teoretiska redskap för att problematisera, analysera och utveckla verksamheten.

    En långsiktig och hållbar utveckling av lärarnas professionella kunskapsbas förutsätter en stegvis och systematisk kunskapsutveckling. I den här boken visas hur en lärardriven och praktiknära forskning kan bidra till att utveckla kunskaper och redskap som kan utveckla undervisningen. Författarna ger exempel på hur forskning kan bidra till att belysa undervisning och lärande på ett sätt som har direkt relevans för lärarnas undervisning.

  • 34.
    Dalberg, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Publiceringar inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper: En kartläggning av åren 2011–20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande rapport har författats på uppdrag av Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Syftet har varit att ge en bild av fakultetens publiceringar generellt och för varje enhet, ämne och forskningsgrupp. Ett särskilt fokus har riktats mot produktivitet i form av antalet publikationer per medarbetare. Den viktigaste anledningen till detta är att denna dimension förbisetts i den bibliometriska analysen inom ramen för KoF17. Här följer en sammanfattning av kartläggningens huvudsakliga resultat.

    Det produceras drygt 180 vetenskapliga bidrag per år vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper. De allra flesta produceras vid dess största enhet Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU). Antalet publikationer per potentiell författare och år har för fakulteten som helhet och EDU legat på 1,3 i genomsnitt, medan motsvarande siffra var högre för Internationellt center för lärande för hållbar utveckling (SWEDESD) med 2,9 publikationer och lägre för Avdelningen för Rektorsutbildning (RUT) med 0,6 publikationer.

    Uppsala universitets modell för kvalitetsbaserad resursfördelning, som fördelar 10 procent av basanslaget, vilar till viss del på publikationspoängberäkning enligt norska listan (se bilaga 1). Antalet poäng som tillfaller Fakulteten för utbildningsvetenskaper är förhållandevis stabilt över tid, i synnerhet när poängen sätts i relation till den forskande personalstyrkans omfattning från år till år. Detsamma gäller den största enheten EDU, medan de mindre enheterna SWEDESD och RUT fluktuerar mer från år till år.

    En jämförelse av publiceringsmönstren mellan den femtedel av de enskilda forskarna som tilldelats flest poäng och de övriga fyra femtedelarnas publiceringsmönster visade inga dramatiska skillnader vad gäller publikationstyper. Femtedelen med flest poäng hade möjligen något fler böcker och bokkapitel, medan de övriga hade något fler artiklar i tidskrifter.

    Undersökningen av de olika forskningsgruppernas produktion illustrerade ett par samband som torde vara mer allmänt rådande (och intuitivt rimliga): ju större grupp, desto fler publikationer och ju fler publikationer, desto mer poäng enligt norska listan. På denna mer detaljerade nivå blev det dessutom uppenbart att publikationernas antal tenderar att fluktuera över tid så länge enheterna som undersöks är av storleksordningen forskningsgrupper och institutioner. Det visar sig också att flera av forskningsgrupperna vid den största enheten EDU publicerar mer än enheterna Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA), RUT och SWEDESD.

    Antalet publikationer varierar mellan fakultetens tre forskarutbildningsämnen. Avkastningen i form av poäng enligt norska listan är dock i stort sett densamma i alla tre ämnen. Antalet publikationer per medarbetare är störst i pedagogik och minst i didaktik.

    Produktiviteten vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper står sig rätt väl i en jämförelse med universitetets tre vetenskapsområden när man tar hänsyn dels till skillnader i forskningsanslag mellan områdena, dels till skillnader i antalet författare per publikation.

  • 35.
    Dawidson, Annika
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Begreppet ”lärande för hållbar utveckling” i förskolans och skolans läroplaner ger uttryck för intentioner om ett miljöfostrande uppdrag. Detta kan ses som en följd av 1970-talets rapporter om alltmer globala miljöproblem, internationella dokument samt nationella, politiska beslut i Världssamhällets strävan efter global hållbar utveckling – ekologisk, social och ekonomisk. Diskursen ”lärande för hållbar utveckling” är emellertid förenad med flera svårigheter, enligt slutsatser inom miljödidaktisk forskning. Åren 2005-2015 har därför av FN proklamerats som ett decennium för utveckling av nya strategier inom ”Utbildning för hållbar utveckling” (ESD, Education for Sustainable Developement). Mitt syfte med den här uppsatsen har varit, att analysera och tolka världsbilden i förskolans och skolans styrdokument (skollag, läroplaner och kursplaner) i relation till begreppet ”lärande för hållbar utveckling”. Därmed har jag försökt komma underfund med om styrdokumenten understödjer eller försvårar ett ”lärande för hållbar utveckling”. Denna analys och tolkning har tagit sin utgångspunkt i hermeneutiken och låtit mig dra slutsatsen, att styrdokumenten uttrycker en strävan mot en organisk världsbild med en holistisk syn på natur, människa och kunskap. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kunskap är en förutsättning, för att ”lärande för hållbar utveckling” skall kunna få genomslag i förskolans och skolans verksamheter. Individens förutsättningar, behov och motivation, lärandemiljö, gemensam värdegrund, tydliga strävansmål samt språket har stor betydelse för miljödiskursens etablering. Det är några av mina slutsatser.

  • 36.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tema Presentation: Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande2012Ingår i: Utbildning och lärande. Tema: utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande / [ed] Maria Olson, Susanne Gustavsson, Högskolan i Skövde , 2012, s. 8-11Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta nummer av Utbildning & Lärande lyfter olika perspektiv på verksamhetsförlagt lärande och kan med föreliggande sex artiklar bidra med underlag för utmaningar, diskussioner och utveckling kring verksamhetsförlagda utbildningsmoment.

  • 37.
    Einarsdotter, Carina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier.
    Nytt men inte fejkat om fake news: En studie om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [ar]

    Fake news har fått ett starkt fäste i sociala medier och är ett växande problem – för individen såväl som för samhället. Grundläggande teorier om beslutsfattande, samarbete, kommunikation och marknader bygger alla på en bärande idé om att information är sann, precis och samvetsgrann. Det finns starka både ideologiska och ekonomiska motiv bakom spridningen av felaktiga fakta, falska berättelser, lögner och konspirationsteorier. Det råder en uttalad oro över effekten på politiska val och den demokratiska utvecklingen, men också farhågor om andra potentiella negativa konsekvenser, från ökande cynism och apati till hetsande extremism. Åtgärder för att minska utbredningen diskuteras, i litteraturen framträder fyra olika huvudformer: statliga interventioner, självpåtagna begränsningar/plattformspolicys, teknologiska lösningar och utbildning i källkritik. Civilsamhällets roll i begränsningen av spridningen är, såvitt kunnat överblickas, tidigare inte studerad. Denna explorativa studie syftar till att öka kännedomen om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news. De aktörer som identifierats i studien är för civilsamhället karaktäristiska frivilligorganisationer som dels agerat självständigt, dels i samarbete med offentlig sektor och/eller näringslivet. Samtliga aktörer har haft mobiliseringen mot fake news som en biuppgift, det vill säga det har inte varit deras enda eller deras huvuduppgift. I studien har fem huvudstrategier framträtt i mobiliseringen mot fake news: grundläggande utbildning och undervisning, allmänbildande kompetenshöjning, understödjande, skapa debatt och påverkansarbete. Angreppssättet har varit kvalitativ innehållsanalys.

  • 38.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    På väg mot en sammanhållen nationell stadspolitik-: önskedröm eller möjlighet?2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Behöver Sverige en samlad nationell stadspolitik? Det är den övergripande fråga som är

    föremål för granskning och reflektion i denna artikel. Bakgrunden är det önskemål om och de

    argument för en sådan politik som framförts av Arkitekturmuseet, Boverket, Formas och

    Riksantikvarieämbetet i en gemensam rapport. I artikeln sätts frågan in i ett bredare stadsoch

    urbanpolitiskt sammanhang med förankring i aktuell samhällsvetenskaplig forskning.

    Centrala frågeställningar är bland annat: Vilka problem har ansetts påkalla en nationell

    stadspolitik och varför? Vilka redan etablerade politikområden berörs? Vilka är de politiska

    förutsättningarna? Kan en nationell politik för stadsutveckling organiseras som stärker de

    regionala och lokala nivåerna och i så fall hur?

    Efter en kort presentation av fenomenet stadspolitik som begrepp och vision riktas blickarna

    mot tre förhållanden som påverkar förutsättningarna för en samlad nationell stadspolitik:

    först statens förändrade roll från sammanhållen välfärdsstat till bantad och

    samarbetssökande stat, sedan politikens fragmentering och slutligen den starka

    samförståndsanda som präglar det offentliga samtalet om hållbarhet, inte minst om hållbar

    stadsutveckling. Som empirisk referenspunkt görs därefter korta, analytiskt styrda

    beskrivningar av fem potentiella spår för en eventuell samlad nationell stadspolitik:

    klimatpolitik, områdesorienterad projektpolitik för social inkludering, regional tillväxt- och

    utvecklingspolitik, kulturpolitik och arkitekturpolitik.

    I en avslutande del konstateras att det i svenska kommuner och regioner visserligen bedrivs

    olika former av stads/regionpolitik, ofta med ekonomisk tillväxt som främsta ambition.

    Däremot finns ingen samlad eller samordnad nationell stads- eller regionpolitik. I den mån

    man kan tala om en nationell stadspolitik så är den fortsatt partiell, ofta implicit och i stora

    drag fragmenterad på olika sektorer. En annan slutsats är att stadspolitik måste diskuteras

    och skapas i nära samband med de parallella processer som nu pågår i syfte att skapa nya

    regionala strukturer för offentlig flernivåpolitik. Utan en av staten orkestrerad, eller

    åtminstone legitimerad, regionpolitik är det svårt att tänka sig en motsvarande stadspolitik

    med beaktande av de delvis olika intressen som följer av orters läge, näringsgeografiska

    struktur och storlek.

    Resan mot en samlad, och hållbar, nationell stadspolitik får inte väja för att konfrontera och

    självkritiskt granska det samförståndstänkande som i hög grad präglar synen på hållbarhet.

    Begreppet är i grunden värdeladdat och därför behöver intressemotsättningar och konflikter

    identifieras och konfronteras, vilket i sin tur betyder att fullständigtt samförstånd inte alltid

    kan nås. Det är ur ett demokratiskt perspektiv angeläget att politiska partier och andra

    former av organiserade samhällsintressen förtydligar sina förhållningssätt till såväl

    regionpolitik som hållbar (stads)utveckling och lyfter fram och driver sina argument,

    ståndpunkter och slutsatser på ett sätt som gör det möjligt för medborgarna att ta ställning

    till olika alternativ.

    För att ge möjlighet till ett fortsatt och fördjupat lärande av pågående stadsbyggnadsprojekt

    är det angeläget att den forumverksamhet som Delegationen för hållbara städer inledde får

    en långsiktig fortsättning. En arena som samlar representanter för offentlig politik och

    förvaltning, näringsliv, civilsamhälle och forskning kan, som delegationen själv föreslagit, bli

    en plattform där man byter erfarenheter, diskuterar och föreslår nya stadspolitiska initiativ.

    Utan att ta ställning till detaljer i förslaget är det lätt att instämma i detta huvudbudskap.

  • 39.
    Elf, Marie
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Jansson, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Neljesjö, Maria
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Omvårdnad.
    Ossiannilsson, Ebba
    Vice President The Swedish Association for Distance Education/SVERD/SADE.
    Införandet av öppna lärresurser i sjuksköterskeprogrammet - erfarenheter och reflektioner: Demonstration2016Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Detta projekt beskriver införandet av öppna lärresurser (OER) i sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Dalarna. Projektet kallas IMPOER. Sjuksköterskeprogrammet har en lång historia av att använda e-lärande och har tilldelats excellence kvalitetsackreditering av den europeiska sammanslutningen for distansundervisning inom högre utbildning (EADTU). Ackrediteringen innebar att skriva fram en plan for att kontinuerligt utveckla e-lärandet. Planen innehöll bl.a. ett mal om att satsa mer på OER. I detta projekt definieras OER som undervisnings-, inlärnings- eller forskningsmaterial som antingen ar helt fritt eller har slappts med en licens som tillåter fri användning, anpassning och distribution av material s.k.creative common license.

    SyfteSyftet med projektet var att införa OER och studera hur studenter och lärare upplevde användningen av OER och deras uppfattningar om hur ansatsen påverkade inlärningsprocessen.

    IMPOER projektetTrots att användningen av e-lärande ar etablerat i sjuksköterskeprogrammet sa ar användandet av OER inte speciellt utbrett. Kursen som valdes for IMPOER projektet var en preklinisk kurs i grundläggande omvårdnad, en kurs i andra terminen av programmet, som inkluderar både teoretiska och praktiska moment. Fokus i kursen ligger på patientens grundläggande omvårdnadsbehov, och studenterna övar på omvårdnadsaktiviteter såsom att stödja patienten med personlig hygien. Den kliniska undervisningen sker på ett kunskapscentrum, där studenterna har möjlighet att praktisera omvårdnad i en simulerad miljö med autentisk utrustning och material. I kursen ingår aven lärandemål som ar relaterade till den åldrande individen i samhället. Tidigare har inlärning skett genom imitation, vilket innebar att studenterna undervisas i tekniker och sedan imiterar pedagogen. Denna traditionella undervisningsmetod ar resurskrävande och ineffektiv. Vi ville med projektet omvända klassrummet och ge studenterna en möjlighet att bredda och fördjupa sin kunskap innan seminarier och examinationer.

     GenomförandetProjektet genomfördes i tre steg (1) systematisk sökning och granskning av OER som skulle kunna användas i kursen; (2) utveckling av läromedel (lärandemål, examinationsuppgifter, studieguide, videoproduktion); (3) stod till studenter och lärare att använda OER.

    Efter en genomgång av OER på nätet konstaterades att det fanns otillräckligt med OER som passade en svensk kontext. Projektledarna (MN, MJ) utvecklade därför in ett antal scenarier och spelade in instruktionsfilmer med stod av en medieproducent anställd vid Högskolans Dalarna. Under kursens gång uppmuntrades studenterna att använda OER och de inspelade filmerna for att förbereda sig for de praktiska examinationerna på kunskapscentrat. I en av uppgifterna ingick att skriva om individens åldrandeprocess med hjälp av OER.

    UtvärderingProjektet utvärderades med hjälp av semi-strukturerade intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultaten visar att både studenter och lärare tyckte att det hade varit en positiv erfarenhet av att använda OER men de kände sig överväldigade av den mängd material som fanns och de var bekymrade över kvaliteten. Användningen av OER stimulerade ett kritiskt förhållningssätt. Både studenterna och lärare ansåg att ansatsen var ett stimulerande och bra satt att lära sig, och de uppskattade att det fanns OER som var fritt och lätt att komma at. Om användningen av OER skall utvecklas och bli hållbar behovs en förändring i attityder och praxis bland studenter och lärare.

  • 40.
    Elf Verrier, Marianne
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    Bengtsson, Annika
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för pedagogik (PED).
    UTBILDNING OCH YRKESROLL: Några studenters reflektioner kring sin utbildning till speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att ge nyexaminerade speciallärares syn på hur de upplevt att utbildningen till speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning rustat dem för en mycket varierande yrkesroll.

    Eftersom studenter som undervisats i speciallärarutbildningen med inriktning mot utvecklingsstörning förväntas bli experter på vad det innebär att vara utvecklingsstörd i ett inlärningsperspektiv, innehåller studiens centrala delar: historiskt perspektiv, diagnosen utvecklingsstörning, särskolans karraktär samt yrkesrollen och speciallärarundervisningen. Speciallärarens roll som i dagens utbildning speglar helhetssynen på barns och elevers möjligheter till lärande och socialisation utifrån grundtanken på hållbar utveckling, innebär hänsynstagande till både den psykosociala miljön och den fysiska miljön. Studien fångar med hjälp av kvalitativ metod i intervjuer fyra speciallärares tankar runt sina upplevelser av utbildningens potential att rusta dem inför kommande arbetsuppgifter av högst varierande slag.

    Resultatet visar att dagens studenter har olika skäl för sina studier och med det sannorlikt också olika krav på och förhoppningar om vad studierna ska bidra med. Oavsett vem som tillfrågas framkommer det att risken finns att man fått insikter som bättre passar i det förgångna än i framtiden. Sammanhang och meningsfullhet har stor betydelse för möjligheten att placera in utbildningen i en egen yrkesmässig kontext.

  • 41.
    Ellström, Per-Erik
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Användning och nytta av utvärderingar: ett lärandeperspektiv2009Ingår i: Lärande utvärdering / [ed] Svensson, L., Brulin, G., Jansson, S. & Sjöberg, K. (red.), Lund: Studentlitteratur , 2009, 1:1, s. 103-129Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken presenterar ett delvis nytt perspektiv på lärande utvärdering i interaktiva former. Frågan är hur man ska uppnå långsiktiga effekter, det vill säga en hållbar utveckling med hjälp av projekt. Detta är en viktig fråga inte minst i genomförandet av EU:s strukturfonder. I boken förankras begreppen kring lärande utvärdering i teori men huvuddelen av kapitlen utgår från exempel på lärande utvärdering och resonerar kring dessa. Viktiga delar i utvärderingsprocessen är exempelvis forskarens eller utvärderarens konstruktiva dialog med deltagarna, att granskningen är kritisk och att förhållningssättet växlar mellan närhet och distans. Gemensam kunskapsbildning är viktig i en lärande utvärdering och analysseminarier presenteras som ett sätt att nå dit. Målgrupp för boken är högskolestuderande bland annat inom sociologi, pedagogik, företagsekonomi och personalvetarprogram. Boken bör även kunna användas i högskolekurser och uppdragsutbildning för chefer, utvecklare, konsulter, projektledare och utvärderare.

  • 42.
    Elm Fristorp, Annika
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Johansson, IngeBarn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning/Section for Early Childhood Education, Stockholms universitet.
    Professionellt lärande i förskolan - med utgångspunkt i hållbar utveckling2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Boken handlar om deltagarorienterat och kollaborativt lärande för hållbar utveckling i förskolan. Efter en presentation av de teoretiska utgångspunkterna får läsaren ta del av konkreta exempel på aktiviteter i förskolan. Dessa har fokus på olika aspekter av hållbar utveckling och hur det går att använda såväl språk och kommunikation som IKT, matematik, naturvetenskap och teknik i arbetet.

  • 43.
    Elm Fristorp, Annika
    et al.
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen (FULL).
    Johansson, Inge
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Professionellt lärande i förskolan – med utgångspunkt i hållbar utveckling2015 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I den här boken presenteras deltagarorienterat och kollaborativt lärande för hållbar utveckling i förskolan. Utöver en introduktion till teoretiska utgångspunkter bjuds läsaren in att ta del av konkreta exempel på aktiviteter i förskolan med fokus på olika aspekter av hållbar utveckling och hur det går att använda sig av såväl språk och kommunikation som IKT, matematik, naturvetenskap och teknik i detta arbete.

    Läsaren får ta del av hur viktig utformningen av miljöer och aktiviteter i förskolan är för barns förutsättningar att lära och skapa mening inom hållbar utveckling och hur barns lärande i det dagliga arbetet med hållbar utveckling i förskolan kan synliggöras. Här tydliggörs allt det fantastiska som sker i barns lek och då barn arbetar med resurser som görs tillgängliga för dem i aktiviteter som planeras av förskollärare. Boken presenterar även hur forskare och förskollärare behandlar processer i det professionella lärandet med fokus på barns lärande. Boken vänder sig till studerande och lärare på såväl förskollärar- som F-3 lärarprogrammen, till verksamma förskollärare och lärare för skolans tidigare år samt verksamhetsansvariga.

  • 44.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    Bergholm, Camilla
    Örebro universitet.
    Ulvmyr, Camilla
    Örebro universitet.
    Hallor Jonsson, Irina
    Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan.
    Tranquist, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Göttinger, Peter
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Green, Sofia
    Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin.
    NCFF  - Nationellt centrum för främjande av en god hälsa hos barn och ungdom: en sjuårig historia2012Ingår i: Folkhälsostämman 2012: folkhälsa för en hållbar framtid, Stockholm: Statens folkhälsoinstitut , 2012, s. 85-85Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Bakgrund och syfte: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) bildades våren 2004 på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Huvudfokus var fysisk aktivitet men 2006 gavs ett utökat uppdrag att även arbeta för goda matvanor och andra hälsoframjande verksamheter hos barn och ungdom. Sedan dess har NCFF, utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer, stöttat skolor genom att: 1) sprida erfarenheter och goda exempel, 2) stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt, 3) verka for en ökad samverkan mellan universitet och högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer samt regionala och lokala organisationer, samt 4) verka for en helhetssyn på sambandet mellan god hälsa och barn och ungdomars lärande/utveckling.

    Metod/idébeskrivning: Verksamheten kan beskrivas utifran fyra målområden:

    Strategisk inriktning: Främja god hälsa, goda levnadsvanor, lärande och utveckling. Ett hälsoframjande perspektiv som präglar hela skolverksamheten.

    • Kunskapsförmedling – utbildning: Fortbildning (konferenser, utbildningsinsatser), kommunikativa insatser (nyhetsbrev, hemsida, sociala medier), och produktion av material.

    • Kunskapsuppbyggnad – forskning och utveckling: Vetenskapligt råd, nationella utvärderingar, kunskapsöversikter, och samverkan med forskare.

    • Samverkan och innovation: NCFF verkar genom och tillsammans med andra, nätverkar och samarbetar med lokala, nationella och internationella aktörer.

    Resultat /lägesrapport: Verksamheten bidrar till att ord omsätts i handling och att handling omsatts i ord. Samarbetet med andra parter betyder resultat fastän en begränsad budget. Sedan 2004 har 3 500 skolor deltagit i NCFFs arrangemang vilket motsvarar hälften av landets grund- och gymnasieskolor.

    Diskussion/uppföljning: Hälsoarbetet i skolan handlar om att skapa goda lärmiljöer där elever trivs och mår bra – en angelägenhet som beror hela skolan. Betydelsefullt ar att stödja, inspirera och starka kunskapsutvecklingen om sambandet mellan lärande och hälsa. En framtida viktig målgrupp ar elevhälsan i och med dess nya roll att arbeta mer stödjande, forebyggande och hälsofrämjande.

  • 45.
    Eriksson, Charli
    et al.
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Montin, Stig
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Lärande och kunskapsbildning byggs in2010Ingår i: Partnerskap för hållbar välfärdsutveckling: utveckling och forskning under sex år i fyra städer / [ed] Charli Eriksson, Eva Järliden, Annika Larsson, Solveig Sandberg, Örebro: Örebro universitet , 2010, 1, s. 23-37Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Flink, Matilda
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Didaktik.
    Förskollärares synsätt på barns lek i förskolan: Intervjustudie om förskollärares delaktighet i barns lek och förhållandet mellan lek och lärande2018Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I examensarbetet undersöks förskollärares synsätt på barns lek i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns lek och hur de ser på sitt eget deltagande i barns lek, även hur förskollärare ser på sitt deltagande i barns lek i förhållande till barns lärande. Metoden som har använts i studien är strukturerade intervjuer med 7 förskollärare som har mellan 1-40 års erfarenhet och som arbetar på 3 olika förskolor. Studiens resultat visar på att lek och lärande enligt förskollärarna hör ihop och att deras deltagande i leken har betydelse. Förskollärarna menar att de behöver vara närvarande och delta men att det kan ske på olika sätt. Ibland behöver förskolläraren ta en aktiv mer styrande roll i leken och andra gånger endast finnas närvarande på avstånd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarna anser att barn lär sig mer i leken om förskollärare är delaktiga och har ett syfte med deltagandet, men de anser även att barn behöver få prova på själva och lära av varandra.

  • 47.
    Fogelberg Eriksson, Anna
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för pedagogik inom arbetsliv och utbildning (PiAU). Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap.
    Genusperspektiv och lärande utvärdering2009Ingår i: Lärande utvärdering genom följeforskning / [ed] Lennart Svensson, Lund: Studentlitteratur , 2009, 1, s. 195-207Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här boken presenterar ett delvis nytt perspektiv på lärande utvärdering i interaktiva former. Frågan är hur man ska uppnå långsiktiga effekter, det vill säga en hållbar utveckling med hjälp av projekt. Detta är en viktig fråga inte minst i genomförandet av EU:s strukturfonder. I boken förankras begreppen kring lärande utvärdering i teori men huvuddelen av kapitlen utgår från exempel på lärande utvärdering och resonerar kring dessa. Viktiga delar i utvärderingsprocessen är exempelvis forskarens eller utvärderarens konstruktiva dialog med deltagarna, att granskningen är kritisk och att förhållningssättet växlar mellan närhet och distans. Gemensam kunskapsbildning är viktig i en lärande utvärdering och analysseminarier presenteras som ett sätt att nå dit. Målgrupp för boken är högskolestuderande bland annat inom sociologi, pedagogik, företagsekonomi och personalvetarprogram. Boken bör även kunna användas i högskolekurser och uppdragsutbildning för chefer, utvecklare, konsulter, projektledare och utvärderare.

  • 48.
    Fransson, Markus
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Vem tar ansvar?: En kvantitativ innehållsanalys av hållbar utveckling i läroböcker för fysik A och Fysik 12011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter. I analysen av studiens resultat framgår det att fysikböcker, genom att ofta ta upp ämnen med anknytning till hållbar utveckling utan att leda den lärande in i resonemang kring hållbar utveckling, inte tar vara på den potential som fysikämnet har när det gäller undervisning för hållbar utveckling. Enligt samma resultat beror undervisningens fokus på hållbar utbildning väldigt mycket på lärarens kunskaper och engagemang.

    [1]UNESCO, Education for Sustainability from Rio to Johannesburg: Lessons learnt from a decade of commitment. Paris: The International Work Programme on Education, Public Awareness and Sustainability of the United Nations Commission on Sustainable Development, 2002, s. 8

  • 49.
    Fröding, Karin
    Örebro universitet, Hälsoakademin.
    Public health, neighbourhood development and participation: research and practice in four Swedish partnership cities2011Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildning, socioekonomisk status, etnicitet, ålder och kön och det har konsekvenser för människors livslängd, livskvalitet och hälsa. Ojämlikheter i hälsa blir särskilt tydliga när man jämför olika geografiska områden, där vissa områden har hög koncentration av fattiga och socialt utslagna människor med dålig hälsa, arbetslöshet och låg utbildning. Att vidta åtgärder mot de utbredda hälsoskillnader som finns mellan människor med vitt skilda förutsättningar är en viktig utmaning för hälsofrämjande arbete. En strategi för att minska skillnader i hälsa mellan människor är att arbeta med områdesutveckling i prioriterade bostadsområden.

    Ett svenskt samarbete, Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling, bildades 2003 mellan Helsingborg, Norrköping, Västerås och Örebro, kommunala bostadsbolag i dessa städer, flera nationella parter samt forskare vid Örebro universitet. Det centrala i partnerskapet var att genom erfarenhetsutbyte, metodutveckling och kunskapsspridning arbeta för en hållbar välfärdsutveckling i prioriterade bostadsområden (ett område från varje stad valdes ut). Integrerat i detta arbete var forskningsprogrammet ”Den hälsosamma staden - social integration, nätverkspolitik och hållbar välfärdsutveckling”, som följt partnerskapet vetenskapligt mellan åren 2003 och 2010. Det är av stor betydelse att integrera politik, praxis och forskning för att få kunskap om förutsättningar för en hälsosam utveckling i utsatta bostadsområden. Detta är en unik del av det nästan sjuåriga partnerskapsarbetet. Avhandlingens övergripande syfte har varit att inom ramen för Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling studera folkhälsostrategier och lokalt utvecklingsarbete i kommuner och bostadsområden med särskild betoning på boendes deltagande för en hälsosam utveckling.

    Avhandlingens första studie syftar till att beskriva och analysera strategiskt folkhälsoarbete och lokalt områdesutvecklingsarbetet i fyra svenska kommuner samt den tidiga implementeringsfasen av Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling. Datamaterialet består av dokumenterade intervjuer med folkhälsosamordnare och områdesutvecklare, deltagande observationer och skriftliga dokument. Resultatet visar att det redan i början av partnerskapsperioden fanns formella strukturer för folkhälsoarbetet i kommunen, till exempel ett folkhälsopolitiskt program, en utsedd samordnare, ett kontor och administrativa resurser samt politiker med särskilt ansvar för folkhälsofrågor. I uppbyggandet av de formella strukturerna var också de svenska nationella folkhälsomålen ett viktigt underlag. Vad gäller det lokala bostadsområdes arbete kan det ta sig olika uttryck även om målet är det samma. I partnerskapet fanns också tidigt höga förväntningar KARIN FRÖDING Public Health, Neighbourhood Development, and Participation I 83 att det skulle fungera som en sammanhållande kraft för ömsesidigt lärande och en positiv utveckling av prioriterade bostadsområden.

    Avhandlingens andra studie syftar till att analysera vad som karaktäriserar människor som deltar i områdesutveckling. Boende från tre av partnerskapskommunerna svarade på en enkät och resultatet visade på att människor som försökt påverka politiken i kommunen på olika sätt i större utsträckning deltar i områdesutveckling. Denna påverkan kan ske genom att kontakta en politiker eller lämna in ett medborgarförslag. Högt engagemang och aktivt deltagande var oberoende av individens sociodemografiska faktorer såsom utbildning eller inkomstnivå. Det var endast personer födda utanför Norden som i mindre utsträckning deltog i områdesutveckling.

    Avhandlingens tredje studie syftar till att undersöka en områdesbaserad interaktion mellan professionella (anställda), boende och forskare i en av partnerskapets utvalda stadsdelar. Baserat på deltagande observation under två år visar studien ett entydigt resultat: för att processen skall fungera krävdes att deltagarna öppet diskuterade enskilda situationer, personliga åtaganden och ömsesidiga förväntningar. Vidare var det viktigt att demaskera makt och auktoritet bland dem som deltar i processen för att inte några skulle ha mer inflytande på arbetet än de andra. Tiden visade sig vara viktig, att processen fick ta den tid det tog med konsensus som ett ledord. Slutligen var det viktigt att acceptera olika nivåer av deltagande. Allt detta bidrar till att skapa en gemensam känsla av engagemang och demokratisk dialog som är så viktigt i ett interaktivt samarbete.

    I avhandlingens fjärde studie är syftet att studera utvecklingsprocesser för att nå hållbara strukturer för lokalt områdesutvecklingsarbete i de fyra partnerskapsstäderna. Arbetet i Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling har liksom kommunerna och det lokal områdesarbetet följts mellan åren 2003-2009. Genom en serie studier inom forskningsprogrammet med intervjuer, enkäter, deltagande observation och dokumentanalys har det utformats en databas för fallstudier. Resultatet visar att det under partnerskapsperioden fanns byggstenar i form av politiskt stöd, lokala partnerskap och boendes deltagande i områdesarbetet. När Partnerskap för Hållbar Välfärdsutveckling upphörde fanns dock få hållbara strukturer för områdesutveckling kvar. Det politiska stödet för områdesutveckling var under partnerskapstiden konstant högt men cykliskt, vilket innebar att prioriteringar ändrades. I samtliga fyra studerade stadsdelar hade områdesarbetet delvis avstannat och politiskt stöd och resurser lagts på andra områden i respektive kommun. I ett lokalt partnerskapssamarbete mellan kommun och kommunalt bostadsbolag finns dock möjlighet att bilda hållbara strukturer när såväl det strategiska som det lokala involveras i den praktiska delen av områdesutveckling. Medborgarnas deltagande verkar också utgöra en viss hållbar struktur för områdesutveckling, trots minskat politiskt stöd och resurser.

    Sammanfattningsvis visar denna avhandling att ett partnerskap för lokalt folkhälsoarbete kan fungera som en sammanhållande länk för lärande och utveckling bland alla inblandade aktörer. För ett fungerande områdesutvecklingsarbete är den lokala kontexten av största vikt liksom formella strukturer och ett nationellt stöd. Det är dessutom nödvändigt att beakta alla boende som potentiella deltagare i områdesutveckling oberoende av utbildning, kön eller inkomstnivå. När ett projektbaserat partnerskap avslutas måste det dessutom finnas strukturer som kan ta vid efter projekttidens slut. Avslutningsvis visar avhandlingen att ett områdesbaserat samspel med deltagande av professionella, boende och forskare ställer krav på en öppen, jämbördig dialog med ett accepterande förhållningssätt till olika nivåer av deltagande samt stort tidsutrymme.

  • 50.
    Granström, Marianne
    Högskolan Kristianstad, Enheten för lärarutbildning.
    Allting är relativt - en enkätstudie om hur elever relaterar individuell handling och världsproblem till hållbar utveckling 2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    2005 inleddes det av FN utnämnda decenniet för utbildning för hållbar utveckling!

    Begreppet hållbar utveckling är för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i år 6 har om några frågor som rör hållbar utveckling. En del aspekter inom lärande för hållbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkätundersökning. Frågorna hämtades från Skolverkets nationella utvärdering 1998, Tema tillståndet i världen. Frågorna som valdes ut gäller kunskap om världsproblem, handlingskompetens, och förmåga att se samband. Slutligen konstruerades en ny fråga om elevers förståelse för begreppet hållbar utveckling. Resultaten visar att åtta av tio elever i denna ålderskategori bryr sig mycket eller ganska mycket om världens framtid. Samtidigt visar det sig att eleverna har begränsad kunskap om många av de komplexa världsproblem vi har. Elevers förmåga att se samband analyserades med SOLO-taxonomin som metod och resultaten visade på klar majoritet för pre- eller uni-strukturell förmåga. Två av tre elever kan tänka sig att göra saker för att påverka världens/sin egen framtid, men få har hittills gjort annat än handlat miljövänligt. Avslutningsvis hade eleverna en mängd förslag på vad hållbar utveckling betyder för dem.

1234 1 - 50 av 183
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf