Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12345 1 - 50 av 247
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Linus
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation.
    I kölvattnet av Dekaden: En undersökning om hur hållbar utveckling undervisas mot årskurserna 4–62017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling som begrepp har sedan mitten av 1990-talet fått en starkare roll i samhället. Skolan är inget undantag och undervisning för hållbar utveckling ses idag som en av tre miljöundervisningstraditioner. Inom årkurserna 4–6 är däremot forskningen inom området begränsat och läraren får oftast förlita sig på metoder för äldre årskurser samt att fortbildning inom området är begränsat. Syftet med studien är att undersöka hur lärare bedriver miljöundervisningen för hållbar utveckling inom NO- eller SO-ämnena. Vidare undersöks hur aktiva lärare beskriver sin undervisning och hur lärarna egna utbildning inom området ser ut. Med en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer, intervjuas 4 lärare från 2 kommuner i södra Sverige. Utifrån hermeneutisk teori har lärarnas svar tolkats för att se om den beskrivna undervisningen möter de riktlinjer som definierar undervisning för hållbar utveckling.

    Resultatet visar att de deltagande lärarnas undervisning innehåller flera likheter där diskussioner, ämnesövergripande arbete och elevernas inflytande finns med i undervisningen. En önskan om vidareutbildning inom NO och SO-ämnena finns hur samtliga lärare, då lärarens egna intresse ligger till grund för undervisningen.

    Samtliga lärare beskriver en miljöundervisning som kan beskrivas som en undervisning för hållbar utveckling men ett större inflytande från eleverna saknas. Ingen fortbildning inom undervisningen för hållbar utveckling har genomförts men arbete mot utmärkelser inom undervisningen för hållbar utveckling kan vara ett steg i rätt riktning för att få mer insikt i området. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    I kölvattnet av Dekaden
  • 2.
    Aldrin, Viktor
    et al.
    Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT. Högskolan i Halmstad.
    Aldrin, Emilia
    Högskolan i Halmstad.
    Hur förmedlas kristendomen i läromedelstexter för gymnasieskolan?: En ideologikritisk analys2018Ingår i: Nordidactica: Journal of Humanities and Social Science Education, ISSN 2000-9879, Vol. 2, s. 23-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study aims at investigating how the image of the religion of Christianity is constructed in Swedish textbooks for the Upper Secondary School (gymnasieskolan), with a specific focus on the perspective from which the text considers the religion and how this perspective creates possibilities for and limitations of pupils’ identification. Introductions of Christianity through text and images were selected from six current textbooks; five printed and one digital. The method used for analysis was ideological text criticism with a combination of Linguistic and Theological perspectives. Three aspects were highlighted in the analysis: interest making strategies, demands of previous knowledge, and subject perspectives. The study showed that the examined texts did not express Christianity as the cultural norm as considered in previous research. Instead there seemed to be an ambivalence in the perspective from which the textbooks considered the religion. Demands of previous knowledge as well as subject positions varied highly both within and between textbooks.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ali, Shahnaz
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Kamal, Rokeya
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Att göra iakttagelser, undersöka och dra slutsatser om hur omvärlden fungerar.: En studie av förskollärares uppfattningar om naturvetenskap i förskolan.2015Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har vi valt att undersöka pedagogernas uppfattning om naturvetenskap i förskolan. Syftet är att ta reda på pedagogernas uppfattningar om naturvetenskap i förskolan ur ett didaktiskt perspektiv. Vi vill relatera dessa uppfattningar till de två teoretiska utgångspunkterna sociokulturellt perspektiv samt konstruktionistiskt perspektiv. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex förskollärare samt gjort fyra observationer av naturvetenskapliga aktiviteter i dessa förskolor. Vår studie visar att förskollärarna var aktiva med att vara med i barnens egna forskande och hjälpte till så att lärandeprocessen gick vidare. Respondenterna kopplar naturvetenskap i förskolan med saker som natur, hållbar utveckling, experiment, odling, kretslopp, kunskap om djur och hur allting hänger ihop. Alla intervjuande förskollärare utrycker sig positivt, och menar att det är viktigt och intressant att jobba med naturvetenskap i förskolan. Respondenterna ombads att beskriva en vanlig naturvetenskaplig aktivitet. Från deras svar går att utläsa två huvudsakliga grenar i den naturvetenskapliga pedagogiken, det är spontan aktivitet eller planerad aktivitet. Dessa går i sin tur att anknyta till begreppen lek, utforskande och projektorienterad i olika stor utsträckning. Det finns även ett övergripande barnperspektiv i deras svar. Samtliga respondenter lyfter fram barnens önskningar och intresse som en nyckel till barnens lärande och utveckling. Det viktiga är att fokus ligger på barnen, deras intressen och på deras frågeställningar. De betonar även hur viktigt det är att tidigt börja lära barn att det finns hot från människors sida mot miljön.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    – Att göra iakttagelser, undersöka och dra slutsatser om hur omvärlden fungerar. En studie av förskollärares uppfattningar om naturvetenskap i förskolan
  • 4. Almqvist, Kristian
    et al.
    Ideland, Malin
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Johansson, Åsa
    Malmberg, Claes
    Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), Natur-miljö-samhälle (NMS).
    Petri, Lisa
    Hjältar i en annan värld - om ett äventyrligt pedagogiskt arbetssätt2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapport från en forskningscirkel med deltagare från kulturhuset Drömmarnas Hus och Malmö högskola handlar om en sammansmältning av kulturpedagogik, äventyrspedagogik och undervisning för hållbar utveckling. Den beskriver arbetet med hur elever fick uppleva äventyret "Naturkrafternas dal", vilket syftade till att eleverna skulle uppleva känsla av sammanhang, handlingskraft, glädje, självstärkande grupprocesser och positiva upplevelser av och i skogen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Andersson, Christina
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Strömberg, Maria
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap.
    Språkutveckling i förskolan: En studie om förskolans arbete för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling men också hur flerspråkiga barns modersmål synliggörs i förskolan. För att besvara syftet har intervjuer med förskollärare från tre förskolor i tre kommuner genomförts samt dokumentation av deras lärandemiljöer. Dessa förskolor valdes ut för att de alla har en hög andel barn med annat modersmål än svenska och att de profilerar sig som mångkulturella förskolor. Som tolkningsverktyg användes det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att allt lärande är socialt och sker i samspel med andra människor.

    Resultatet av arbetet påvisade en stor variation av material och metoder med syfte att bidra till ett främjande av språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Det visade också att förskollärares intresse och engagemang är den mest betydande faktorn när det gäller arbetet med att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. I studien kunde även vissa skillnader urskiljas mellan de olika kommunerna gällande de förutsättningar förskollärarna har i detta arbete.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Andersson, Claudia
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Samverkan i ett lokalt perspektiv: En studie om kommunalpolitikers upplevelser och uppfattningar kring samverkan i relation till folkhälsoarbete2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I framtiden står vi inför stora utmaningar i fråga om hållbar utveckling, fortsatt välfärd och god folkhälsa. Folkhälsan påverkas särskilt av samhällsförändringar och politiska beslut, i synnerhet av beslut tagna på regional och kommunal nivå, eftersom de fastställda besluten berör människors dagliga förutsättningar. Framtidens organisering av välfärden kan samtidigt inte enbart lösas genom enskilda organisationsförändringar utan det behövs ett långsiktigt arbete med attitydförändringar och metoder som stödjer samverkan och nya förhållningssätt. Politikers intresse och kunskaper är därför betydelsefulla för att folkhälsofrågor ska prioriteras, vilket vanligtvis sker genom samverkan. Syftet med studien är följaktligen att skildra samverkan i relation till det lokala folkhälsoarbetet hos ledande kommunalpolitiker och om deras upplevda erfarenheter och uppfattningar av denna samverkan. Ytterligare att undersöka förutsättningarna för en fördjupad samverkan kring folkhälsofrågor inom ett specifikt svenskt län. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats och ett strategiskt urval av kommunalråd, vilka också besitter rollen som kommunstyrelseordförande, från samtliga kommuner inom det aktuella länet som datainsamlingsmetod. En semistrukturerad intervju valdes för att kunna förstå kommunalrådens uppfattningar om samverkan och det lokala folkhälsoarbetet. Empirin analyserades med hjälp av meningskategorisering och meningskoncentrering. I resultatet framgår det att begreppet samverkan är komplext och att betydelsen kan uppfattas ur flera perspektiv. Resultatet av studien återger således för de mest förekommande aspekter som de intervjuade kommunalråden samtalar om, samverkan som en ekonomisk fråga, samverkan som lärande och gemensam mötesplats, inte för vilka faktorer som är viktigast. Många talar om viljan att göra mer, men att det i praktiken förhåller sig annorlunda. Om inte annat är detta ett nödvändigt arbete som behöver få mer utrymme att implementeras och förankras i den dagliga politiska verksamheten. Det sker genom ett lärande i form av ett ’givande och tagande’ människor emellan. Samverkan ska underlätta folkhälsoarbetet då det handlar om att tillsammans se möjligheter och utmaningar för att bland annat nå resultat, effektivitet och utveckling. Ömsesidigt förtroende och ansvarstagande kommer att vara de komponenter som har mest betydelse för lyckad samverkan, precis som tidigare studier även påvisar. I diskussionen framhålls kommunalrådens både generella och specifika uppfattningar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Samverkan i ett lokalt perspektiv: en studie om kommunalpolitikers upplevelser och uppfattningar kring samverkan i relation till folkhälsoarbete
  • 7.
    Andgrim, Kajsa
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Nevalainen, Emma
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Så ett frö för framtiden.: En kvalitativ studie kring hur pedagoger i årskurs F-3 ser på och arbetar kring hållbar utveckling.2018Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-3 tolkar begreppet hållbar utveckling samt hur de undervisar kring begreppet. Detta undersöks genom att intervjua samt observera 4 stycken pedagoger. En grupp av pedagogerna tyckte att hållbar utveckling mest bestod av miljöaspekten, såsom sopsortering och liknande medan den andra gruppen av pedagoger tyckte att begreppet är stort, brett och svårtolkat. Det visade sig också att arbete kring hållbar utveckling är något som måste vävas in i det dagliga arbetet och integreras med andra ämnen.  Vi upptäckte även att det står relativt lite om hållbar utveckling i läroplanen och att om det var med definierat så skulle det underlätta för pedagogerna. I denna studie använder vi benämningen pedagog för utbildade lärare i årskurs F-3. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Annelie, Hasselgren
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier.
    Betydelsen av pedagogens naturkunskaper för barns empati och förståelse för naturen: En intervjustudie om pedagogers intresse och syn på naturvetenskap2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grunden för varaktigt lärande är upplevelser. Syftet med detta arbete var att ta reda på om pedagogers intressen och kunskaper inom naturvetenskap har betydelse för hur man integrerar naturvetenskap i förskolan. I min studie valde jag att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med både barnskötare och förskollärare som jobbar med olika åldersgrupper. Meningen med att intervjua pedagoger med olika utbildningar var att få reda på om utbildning och kunskap har betydelse för hur man jobbar med naturvetenskap i förskolan och i lärande situationer hos barnen. Alla pedagogerna visade sig ha ett intresse för naturvetenskap, men på olika nivåer. Även kunskapsnivåerna varierade. Studien visar att pedagogers intresse och kunskap inte påverkar förekomsten av undervisning av naturvetenskap i förskolan. För alla pedagoger var naturvetenskap en viktig del i verksamheten med barnen och de flesta går kontinuerligt till skogen varje vecka. 

  • 9.
    Aronsson, Gunnar
    et al.
    Stockholms Universitet.
    Eklund, Jörgen
    Linköpings universitet, Tekniska högskolan. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.
    Randle, Hanne
    Karlstad universitet.
    Svensson, Lennart
    Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Arbete och arbetsliv. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Avdelningen för sociologi (SOC). Linköpings universitet, HELIX Vinn Excellence Centre.
    Hållbart arbetsliv: projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Hållbart arbetsliv analyserar och diskuterar författarna konflikten mellan det korta projektet och de önskade långsiktiga effekterna. Bakgrunden är ett stort nationellt hälsoprojekt inom offentlig sektor. Boken visar att det finns många faktorer: delaktighet, förankring, ägarskap, lärande och reflektion, styrning, spridning - som behöver diskuteras inför och under ett utvecklingsarbete. I synnerhet om projektet har som mål att leda till långsiktiga förändringar.

    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Arrenius, Jill
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Naturvetenskap.
    Lärande för hållbar utveckling: En systematisk litteraturstudie om vad forskning anser är viktigt i undervisningen för hållbar utveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur lärare kan arbeta i skolan

    med lärande för hållbar utveckling. För att besvara syftet formulerades följande

    frågeställningar Vad beskriver forskning är viktigt för en framgångsrik undervisning

    för hållbar utveckling? samt Vilket innehåll lyfts fram eller utesluts i undervisningen

    enligt tidigare forskning i relation till hållbar utveckling? För att besvara dessa frågor

    har en systematisk litteraturstudie genomförts. Relevant forskningslitteratur har tagits

    fram genom sökningar i databaserna Eric, Summon, Libris, Avhandlingar.se samt

    genom manuell sökning. Studien har enbart använt sig av granskat material för att ge

    studien en hög kvalité. Resultatet av studien visar bland annat att lärare i sin

    undervisning för hållbar utveckling inte arbetar med begreppets alla aspekter, den

    ekologiska, sociala och ekonomiska aspekten, som en helhet. Vidare visar studien att

    det finns en efterfrågan om fortbildningar och kompetenshöjande åtgärder hos lärare

    och forskare angående undervisning om hållbar utveckling. Studien visar även vikten

    av en undervisning för hållbar utveckling som fokuserar på flera generella förmågor

    vilket skapar en helhet. En undervisning som ger eleverna förutsättningar för att vilja

    samt kunna påverka och engagera sig i en hållbar utveckling.

  • 11.
    Askeblad, Lina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Larsson, Madeléne
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Utbildning för hållbar utveckling                   : Faktabaserad-­‐, normerande-­‐ och pluralistisk miljöundervisning i forskning och Lgr 11 2015Självständigt arbete på grundnivå (högskoleexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Askerlund, Per
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Almers, Ellen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Hyltse-Eckert, Yvonne
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Avery, Helen
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Skolnära forskning, Hållbar utveckling & naturvetenskapens didaktik.
    Kjellström, Sofia
    Högskolan i Jönköping, Hälsohögskolan.
    The Nordic forest garden: An educational opportunity for learning about ecological and emotional relationships between organisms2014Ingår i: Education for sustainable development: only big words for politicians or a responsibility for education workers?, 2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Ecosystem services as a perspective on ecological processes is highlighted in the new  curriculum for Biology in years 4-9 in Sweden. The ecosystem service-approach implies  an anthropocentric perspective in education and  an unidirectional view on the purpose and value of other organisms than humans. This study is part of a larger project exploring an educational situation in which 27 seven to eight year-olds participate in creating mini-projects in a forest garden in order to strengthen ecosystem services such as pollination. A forest garden is an edible polyculture landscape with different layers of vegetation. The forest garden is designed to maximise the yield of useful plants while minimizing the input of energy and resources, human labor included (Crawford, 2009). While planning for and establishing a forest garden there is a need to adapt to specific local conditions. The ground must be prepared  in a way that makes best use of the solar energy and waterflow through the area and the plants should be placed so that they promote each another.  This demands reflection and knowledge about relationships between different kinds of plants but also about relationships between plants and animals. The aim of this substudy is to describe how the children perceive their own relationships to other organisms, as well as how they perceive the relationships between different other organisms. This is investigated in focus group interviews  with seven to eight year-olds. Also field notes, video recordings and photos from the children's visits in the forest garden have been collected. The videos and photos have been used for stimulated re-call (Stough, 2001) in a second focus group interview. The data will be analyzed qualitatively (Patton, 2002). In addition to providing insights about the children's perceptions, the project will give examples of  how a Nordic forest garden can be used in an educational context. Preliminary findings show cognitive/emotional/moral/ themes describing how children perceive relationships between organisms.

  • 13.
    Aspnes, Tina
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Györik, Jånna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Undervisning för hållbar utveckling i förskolan: En kvalitativ intervjustudie2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver och motiverar sitt arbete inom lärande för hållbar utveckling. Frågeställningen som vi söker svar på är följande: Hur beskriver och motiverar pedagoger sitt arbetssätt inom lärande för hållbar utveckling i förskolan i relation till relevanta undervisningstraditioner inom området? Vår studie är en kvalitativ intervjustudie består av 6 intervjuer med verksamma förskollärare. I analysen av empirin tar vi utgångspunkt i begreppen i, om och för miljön samt tre selektiva undervisningstraditioner. Den tidigare forskningen visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskoleverksamheter men vanligt förekommande är att förskolor plockar skräp tillsammans och arbetar med källsortering. I tidigare forskning framkommer det även att det undervisningsinnehåll pedagogen framhåller som relevant och erbjuder barnen påverkar i förlängningen vad barnen får möjlighet att lära sig. Studiens resultat visar att pedagoger är engagerade i att lära barn om, i och för en hållbar utveckling. Dessutom att pedagogernas egna föreställningar om hållbar utveckling påverkar hur de beskriver undervisningspraktiken. I resultatet framkommer det även att arbetet med hållbar utveckling innehåller flera olika arbetssätt och att pedagoger har ofta olika motiv till att lära för hållbar utveckling. De olika motiven pedagoger beskriver kommer till uttryck på olika vis i praktiken, dels att ge barn en djup förståelse om deras egen del i hållbar utveckling, synliggöra människans relation till naturen, dels förmedla faktakunskaper och goda normer. Både förskolans egna och de normer som anses vara goda för natur och miljö.

  • 14.
    Augustinsson, Sören
    et al.
    Högskolan Kristianstad, Institutionen för beteendevetenskap.
    Nilsson, Anders
    OsbyNova AB.
    Regional hållbar utveckling: fallet OsbyNova2005Ingår i: Lindelöf, Jan (red.). Lärande hela livet: en antologi om lärandets betydelse för utveckling i arbetsliv och samhälle, Lund: Studentlitteratur , 2005, s. 109-121Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Att upprätthålla en hållbar långsiktig utveckling såväl i näringslivet som i offentlig sektor är en av de stora utmaningar som vi har framför oss. Ett recept har sedan slutet av 1980-talet varit omfattande satsningar på utbildningar av olika slag. Emellertid vet vi idag att relationen mellan utbildning och tillväxt är icke-linjär. för att utbildning skall kunna bidra till tillväxt krävs att denna omsätts i handling. Det är alltså relationen mellan de villkor som finns i det dagliga handlandet mellan personal och mellan personal och ledning, och de kunskaper som avses utvecklas i en utbildning, som är kritiska. Förståelsen av relationen mellan individers drivkrafter för utbildning, utbildningsprocessen och de konkreta villkor som finns för att kunskaperna skall användas är bristfällig (Augustinsson och Persson, 2003). Samma bristfälliga förhållanden kan vi finna i projekt där staten och EU ställt medel till förfogande för kompetensutveckling i företagen. Effekterna har inte alltid blivit de förväntande i förhållande till de resurser som satts in (Augustinsson och Richard, 1999). Frågan som bör ställas är: Varför händer så lite trots att insatserna varit omfattande?

    En bidragande orsak är att tillväxt ansetts kunna administreras och planeras fram, vilket inneburit att de komplexa processerna för utveckling av företagen förbisetts i för hög grad. Även om offentliga satsningar med ekonomiskt stöd till kompetensutveckling har byggt på företagens villkor, har mallar, regler och förutsättningar för projekten reglerats på förhand. Istället bör större hän- syn tas till hur den komplexa praktiken faktiskt fungerar. Praktiken består av människor som befinner sig i en mängd relationer med olika innehåll. Det är ur dessa relationer som allting växer fram, även tillväxt. Missar man denna enkla realitet kommer satsningar, med stora planer som skall förverkligas genom planering, gå om intet. Utveckling tillhör det okända och kan alltså inte planeras fram, möjligen stödjas (Stacey, 2003).

    Utveckling och tillväxt är synonymt med framtid. Hade framtiden varit möjlig att planera och förutse hade vi fortfarande befunnit oss utanför grottan med förhoppningsvis eld och mat (Arendt, 2004). Tillväxtens innehåll är alltså på förhand okänd beroende på dess ständiga konstruktion i nuet. Vilka konsekvenser får detta för hur vi ser på tillväxt? Vad har vi för alternativ till att administrera och planera tillväxt?

    För att ge ett exempel på vilka konsekvenser dessa ändå ganska elementära tankegångar får vid stöd till företag redovisas OsbyNova-projektet. Dess syfte är att lokalt stötta främst företag i deras utveckling. Projektet har sedan 1999 utvecklats ur mängder av mikroprocesser mellan olika lokala aktörer. Ur lokala relationer och idéer växte ett frö som utvecklades till en buske, numera ett träd, där rötter, stam, grenar och löv har konstruerats i en växelverkan mellan sig. Olika slags energitillförsel i form av människors engagemang har berikat utvecklingen av projektet. Hur OsbyNova ser ut idag är mer en fråga om slump och tillfällighet parerat med engagerade människor vars visioner och mål har förankrats och utvecklats i konkret samverkan med regionens befintliga företag. vår beskrivning skildrar de mönster som framträder som resultatet av alla de relationer och processer som tillsammans har konstruerat vad OsbyNova är idag. Projektet såsom det idag framträder är alltså resultatet av många människors relationer. OsbyNova som det ser ut idag hade 1998 inte kunnat förutses mer än grottmänniskan kunde ha förutsett Osby!

    Detta bidrag är disponerat så att först skildras fröet och röttema. Därefter framväxten av en stam som är en metafor för de fastare strukturer som OsbyNova idag har tagit. Därefter ges en ögonblicksbild av de grenar och löv som OsbyNova numera består av. Slutligen drar vi några slutsatser om hur dessa processer kan förstås utifrån ett fåtal nedslag i nya sätt att förstå regional utveckling.

  • 15.
    Axling, Josefin
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hildingsson, Anna
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Läroplaner och läroböcker som organisering av kunskap -Undersökning av förhållandet mellan läroplan och lärobok ur ett historiskt perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen analyserar två läroplaner, en från år 1900: "Normalplan för undervisning i Folkskolor och småskolor" och en från år 2011: "Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011". Den analyserar även två läroböcker i naturkunskap, en från år 1907: "Lärobok i Naturkunnighet" av Hjalmar Berg och And. Lindén och en från år 2012: "Koll på NO biologi fysik kemi" av Anncatrin Hjernquist och Klara Rudstedt. Uppsatsen är en komparativ studie i förhållandet mellan läroplan och lärobok. Syftet med analysen är att undersöka förhållandet mellan läroplanerna och dess läroböcker under respektive tidsperiod. Vi har även valt att studera den största skillnaden mellan läroböckerna och dess diskurser. Uppsatsen utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapsteori och använder sig av kvalitativ textanalys och diskursanalys. Analysen visar att förhållandet mellan normalplanen från år 1900 och läroboken från år 1907 är något obalanserad, läroboken är mer omfattande än normalplanen. Diskursen vi lyckades urskilja under den tidigare tidsepoken är synen på människan och dess suveränitet samt sätt att kategorisera människor. Förhållandet mellan Lgr11 och läroboken från år 2012 korresponderar, men vi ser ändå en hel del brister i förhållandet mellan dem trots att vi lever under 2000-talet. Den diskurs som här kan urskiljas betonar särskilt saker som allas lika värde och medvetenheten om miljö och hållbar utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Barnoin, Maria
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Rektorer och lärare om hållbar utveckling i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap2014Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trä- och metallslöjdlärare och hem- och konsumentkunskapslärare tar sig an utmaningen ”hållbar utveckling” i skolan och i respektive ämne. För att ta reda på detta har jag utgått från en kvalitativ metodansats där jag intervjuat fyra rektorer och sex lärare i ämnena trä- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lärare delade med sig om sina tankar kring begreppet ”hållbar utveckling” och vad begreppet betydde för dem personligen. Ambitionen är hög hos samtliga att hinna med allt som ska hinnas med inom de ramar de har på skolorna, men rektorer och lärare är dåligt insatta i vad läroplanen, lgr 11, säger om ”hållbar utveckling”. Rektorer och lärare nämner tidsbrist, ekonomi och brist på inspiration som anledning till att det inte arbetas med området. Lärarna i hem- och konsumentkunskap arbetar mer aktivt med miljöarbetet än lärarna i trä- och metallslöjd trots att båda ämnena har lika stora möjligheter att göra detta. Samtliga lärare vill ha mer stöd i form av utbildning i ämnet ”hållbar utveckling” och även ekonomiskt stöd för att kunna utföra sitt uppdrag i att ge eleverna, men ber inte om stöd eftersom de inte tror sig kunna få något stöd.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Bellander, Erika
    et al.
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Manolopoulos, Dimitrios
    KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), Lärande.
    Hållbar utveckling i teknikämnet: Analys av läroböcker i teknik förgrundskolans åk 7–9och teknik 1 för gymnasiet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen handlar om att undersöka hur aktuella läroböcker i teknik på grundskolanshögstadium och teknik 1 på gymnasiet adresserar hållbar utveckling (HU). Läroböckerna harjämförts med aktuella läroplaner för både Lgr11 och Gy2011 samt några externa källor, FN:s17 Globala Mål och tidningen Ny Teknik.

    Som metod har valts en tematisk analys enligt Brown och Clark (2008), ur detkontextualistiska perspektivet. De olika temana har analyserats fram och räknats medavseende på förekomster i de olika källorna, vilket har resulterat i både en kvantitativ och kvalitativ analys.

    Analyserna har kopplats till litteratur angående forskning inom tre huvudområden;teknikämnet och HU, lärare – elev samt kunskaps- och läroboksperspektiv.

    Det kan konstateras att läroböckerna inte alls innehåller så stor procentandel (%) HU-textmassa, stycken, som kurs- och ämnesplanerna innehåller. Läroböckerna följer inte läroplanernas inriktningar särskilt väl, utan HU verkar ha adderats till det befintliga innehållet i tidigare utgåvor, i stället för att ha arbetats in från grunden i nya utgåvor. Detta gör att HU ibland betraktas som en valbar kompletteringsaktivitet i undervisningen.

    Läroplanerna följer i sin tur inte de 17 nya globala målen för HU. Detta eftersom de är på olikanivåer och synkronisering med de globala målen görs med en stor fördröjning. Först görs synkronisering till nationell nivå, därefter till institutionell nivå och sist till kurs- och ämnesnivå.

    Som det nu är verkar teknikämnet i läroplanerna lyfta fram viktigheten i att tänka på HU, hellre än att lyfta fram tekniker kring hållbar utveckling och hållbara produkter.

    Slutsatsen är att läroböcker och läroplaner behöver uppdateras och teknikämnena integreraHU på ett mer konkret och genuint sätt, inte som idag, på en allmänt fostrande nivå. Detta föratt betona betydelsen av HU i samhället och för att uppnå en aktuell och likvärdig undervisning samt kunskaps- och färdighetsinhämtning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bengtsson, Stefan L.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Aporias, politics of ontology, ethics, and “we”?2016Ingår i: The Journal of Environmental Education, ISSN 0095-8964, E-ISSN 1940-1892, Vol. 47, nr 2, s. 163-168Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19.
    Bengtsson, Stefan L.
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, SWEDESD - Internationellt center för lärande för hållbar utveckling.
    Lysgaard, Jonas
    Säfström, Carl-Anders
    The Inherent Excess of Education2019Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The promise of education is Janus-faced. On one side it looks to the past and promises to reproduce it. Knowledge, practices and power are institutionalized through education in order to be passed from generation to generation. On the other side education looks to the future and promises to break with this reproduction. Through education, the future of privilege, insight and position is never certain (Säfström,2018). Even though political emphasis on reproducing yesterday’s growth pattern is still very much at the forefront in education, the growing number of sustainability issues show clearly education is, and must, be offering more than the stale reproduction of the problems that riddle our societies and planet. Her we focus on this inherent excess of education. Education always delivers something different than expected and this has become eminently clear with the emerging sustainability issues (Leicht, et al. 2018). First, we are to argue for excess to be the premise and limit of education. Second, this excess challenges current notions of temporality linked with the processes and outcomes of education. Third, this excess consequently haunts contemporary concepts used in order to conceive of education, that is reducing it to linear processes and determinable outcomes. Such conceptions need to be weak and vague given the inherent failure of education to function as a teleological mechanism. Thus we argue for the development of stronger concepts surrounding education in order to support the resilience of education in the face of challenges on three different levels: 1) subject/individual, 2) institutional, 3) societal. Our goal is to rethink education in order to forefront and grasp this inherent excess and how this relates directly to the inherent excess of sustainability issues. To conceive the beautiful risk of education in terms of its always lacking, messy, and gritty excess (Biesta, 2013). It is less of a linear process or journey, but an immanent condition of being a lacking and leaking human.

  • 20.
    Berg, Märta
    et al.
    Naturskyddsföreningen, Stockholm.
    Fägerstam, Emilia
    Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Lärande, Estetik, Naturvetenskap (LEN). Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.
    Utvärdering. Skogen som klassrum: Utvärdering av projektet 2009-20122013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Följande rapport är en utvärdering av projekt Skogen som klassrum som har bedrivits gemensamt av Naturskyddsföreningen och Naturskoleföreningen under 2009-2012. Projektet har bestått av en fortbildning i utomhuspedagogik för pedagoger kallad Skogen som klassrum samt aktiviteter på lokal, regional och nationell nivå för att uppmärksamma värdet av undervisning i skogen och behovet av att tillgängliggöra och bevara skogar nära skolor och bostäder.

    Projektet har lyft frågor och startat processer som har förbättrat förutsättningarna för att tusentals lärare och elever ska ha möjlighet att vistas i och lära känna skogen under skoltid. Utvärderingen visar att även en förhållandevis kort fortbildning som Skogen som klassrum bidrar till en utökad och fördjupad undervisning i naturen. Samtidigt kan fortbildningens upplägg med undervisning i och om närliggande skogsområden ha en positiv inverkan på lärarnas möjlighet att uppfylla målen i skolans styrdokument. En fortbildning som Skogen som klassrum kan på detta sätt vara en viktig del i arbetet för lärande för hållbar utveckling.

    Det finns ett stort intresse för en fortsättning av projektet. Många aktörer inomSkogen som klassrum uttrycker att projektet har varit lärorikt och roligt och man ser det positiva i att integrera frågor kring skogens biologiska och sociala värden med skogens möjligheter som pedagogisk resurs i olika skolämnen. För att undervisning i naturen ska bli en naturlig del av skolans verksamhet i alla Sveriges kommuner krävs fortsatt arbete för att myndigheter och politiker ska ge stöd till utomhuspedagogisk verksamhet. Dessutom måste naturområden nära skolor bevaras och göras lättillgängliga. I längden kan undervisning i naturen leda till ett ökat intresse för växter och djur och att vara ute i naturen på fritiden. Detta kan i sin tur leda vidare till ett ökat intresse för att bevara natur och ett engagemang för samhällets hållbara utveckling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Bergkvist, Johanna
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    Strandberg, Linda
    Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle, Byggteknik.
    En pedagogisk byggnad för hållbar utveckling: Utformning av en programhandling för ett kretsloppshus med fokus på social och ekologisk hållbarhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens

    invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017

    godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en

    föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att

    undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.

    I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en

    plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,

    vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i

    anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.

    Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska

    bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar

    bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att

    resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat

    på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.

    En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida

    information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på

    utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för

    hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.

    Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till

    2030.

    Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den

    befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.

    För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet

    med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om

    kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola

    och bostäder.

    Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och

    tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en

    god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.

    Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med

    funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.

    I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och

    funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens

    kommande arbete med byggnaden.

    Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett

    stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har

    ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden.

    Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit

    för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka

    hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska

    lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,

    och hur stora ytor som är lämpliga.

    Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om

    kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som

    fanns när planprogrammet upprättades.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Berglund, Shashi-Rekha
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap.
    Enable Emergent Literacy by Including ICT in Preschool class: A socio cultural approach to ensure a positive learning atmosphere2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten i detta examensarbete är en jämförande studie mellan gamla skolan och dess undervisningsätt vilken anses vara tråkig och utan sammanhang bland många elever och nya skolans undervisning med IT och IKT som didaktisk undervisningsmetod. Dess konsekvenser för att skapa en positiv relation mellan lärare och elev från första början för att främja framväxande och skrivkunnighet inom förskoleklass.En etnografisk undersökning av hur två förskoleklasslärare gagnar både de gamla och nya metoderna för att skapa intresse för lärande och meningsskapande bland sina elever i enlighet med nationella målen för ett livslångt lärande och hållbar utveckling. Hur främjar IT och IKT lärandet i förskoleklassen? På vilka sätt införlivar lärare upplevelser i klassrummet. Vad är gruppdynamik mellan lärare och elev, samt gruppdynamik mellan eleverna i ett klassrumsscenario med den konventionella papper/penna och tekniska stöd? Med dessa centrala frågor genomfördes studien som en deltagande observation. Detta resulterade i att förskoleklassbarnen tycker att det är mycket lättare att kommunicera inte bara med lärare utan även med sina klasskamrater under klassrumsaktiviteter där IT och IKT ingår än när lärare tar på sig rollen i den så kallade gamla skolan som tenderar att bli ensidig.

    Resultaten visar att skapa meningsfullhet bland elever till stor del baseras på lärarnas eget intresse i fokusgruppen. Ur ett sociokulturellt perspektiv är det uppenbart att begrepp som interaktion, meningsfullhet, symboler och artefakter blir central. Resultaten från studien visar att det finns ett stort intresse och ambitioner från rektor och lärare att införa bland annat IT och IKT i undervisningen. På grund av tvetydigheten i de nationella målen och normer när man talar om förskoleklass har detta orsakat många lärare och skolor att misslyckas med att uppfylla elevernas förväntningar och krav, vilket i sin tur kan vara en av de stora orsakerna till det ökande antalet gymnasieelever som inte uppfyller de nationella kunskapsmålen i Sverige.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Bergvall, Michelle
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Baalbaki, Zainab
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Praktiknära utbildningsforskning (PUF), Förskolepedagogisk-didaktisk forskning.
    Vi bor i Sverige och här talar vi svenska!: En kvalitativ studie kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och förskolechefer möjliggör stöttning kring flerspråkiga barns modersmålsundervisning i förskolans verksamhet. Som metod användes kvalitativa intervjuer som utfördes med två förskollärare samt två förskolechefer på tre olika förskolor. Studien utgår från ett interkulturellt perspektiv som påvisar hur människor från olika kulturer interagerar. Resultatet visade att både förskollärare och förskolechefer var medvetna om hur det interkulturella perspektivet kunde tillämpas i förskolans verksamhet för att delvis synliggöra olikheter och likheter i barngruppen. Det fanns däremot en okunskap om hur förskollärare skulle arbeta för att stötta flerspråkiga barns modersmålsundervisning på bästa sätt. Förskolecheferna är däremot medvetna vid hur det flerspråkiga arbetet ska genomföras, men inte hur de ska fullfölja det i praktiken. Detta berodde exempelvis på utmaningar gällande brist på språkliga resurser i verksamheten, så som tolk. Social kompetens, kommunikativ kompetens och medborgerlig kompetens är viktiga begrepp som studien har utgått ifrån för att reflektera kring anpassningen av ett interkulturellt förhållningssätt.

    Resultatet visar att ett positivt samt socialt samspel i arbetslaget, barngruppen och med vårdnadshavare delvis gynnar miljön på förskolan, men också hur barn väljer att bemöta varandra och ta del av ny kunskap. Respondenterna är även medvetna om att deras förhållningssätt speglar de flerspråkiga barnens modersmålsundervisning, och därför försöker de vara goda förebilder samt anpassa modersmålsundervisningen till varje enskilt barn.

    Vi fann att förskolecheferna erbjöd förskollärarna utbildning inom flerspråkighet. Förskollärare fann ett gemensamt kommunikativt plan med vårdnadshavarna och förskollärarna valde att kommunicera med barnen med hjälp av multimodala verktyg. Hinder i arbetet kunde vara samarbetet med vårdnadshavarna och okunskap inom området samt kommunikationssvårigheter. Kollegialt samarbete där flerspråkig personal samverkar med enspråkig personal var också en lösning för det flerspråkiga arbetet om det inte fanns tillgång till tolk eller modersmålspedagog. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Biström, Elin
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Lärande för samhällsförändring: Om läroböcker kring hållbar utveckling2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sedan 1980-talet har intresset för utbildning för hållbar utveckling i undervisningen växt i Sverige. Efter internationella förebilder och initiativ har det kommit att bli en integrerad del av styrdokumenten för skolan. Hållbar utveckling som undervisningsområde är på grund av sin breda karaktär ett intressant fokus för en undersökning av hur ett ämnesområde konkretiseras i praktiken. I uppsatsen undersöks hur läroböcker strukturerat sitt innehåll rörande hållbar utveckling, med särskilt fokus på miljöområdet, i syfte att utveckla kunskapen kring hur hållbar utveckling konkretiseras i undervisningen. Frågorna som besvarades var om det fanns skillnader i läroböckernas innehållsliga utformning av området hållbar utveckling, hur ett abstrakt kunskapsområde gavs konkret form, vilka öppningar för ämnesöverskridande som framkom i läroböckerna samt om ett harmoni- eller konfliktperspektiv gällande relationen mellan dagens samhälle och miljön dominerade i framställningarna. Läroböcker var ett relevant studieobjekt för att undersöka hur undervisningen ter sig då forskning visar att läroböcker har stort inflytande på praktiken i klassrummen. Undersökningen fann att de undersökta läroböckerna behandlande hållbar utveckling ganska kortfattat och på en ytlig nivå. Ett harmoniperspektiv dominerade, och det förekom inte några explicita öppningar för tvärvetenskapliga praktiker i undervisningen. Utvecklingen av handlingskompetens tog sig framförallt uttryck som uppmaningar till förändrade konsumtionsmönster för eleverna som individer.

  • 26.
    Bolander Laksov, Klara
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Björck, Erik
    Från engagerad individ till fungerande systemperspektiv på pedagogisk utveckling i klinisk utbildningsmiljö2018Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta 10-åriga forskningsprojekt har titeln ’Från engagerad individ till fungerande systemperspektiv’. Projektet, som påbörjades 2010 tar sin utgångspunkt i problemet med att det trots att det återkommande tas goda initiativ till att förändra och utveckla den pedagogiska miljön, i detta fall inom den kliniska utbildningen, tycks vara svårt att etablera pedagogisk utveckling som är hållbar över tid. Syftet med projektet är att undersöka både hur studenter interagerar med utbildningsmiljön för att lära, och vilka förutsättningar som finns för lärares möjligheter att bedriva pedagogisk utveckling i sådan miljö, samt pröva en modell för pedagogisk utveckling och undersöka vad resultatet av detta blev. Vi har i projektet sökt oss till systemteori (Senge, Engeström, Billet) som ett sätt att bättre fö rstå den komplexa miljö som den kliniska utbildningsmiljön ugör. Olika teoretiska perspektiv har guidat olika stadier i projektet. Den övergripande forskningsfrågan bottnar i Peter Senges arbete och idén om den lärande organisationen (2006). Genom att förstå den kliniska utbildningsmiljön som en lärande organisation, som ett intrikat system där olika delar interagerar och skapar förutsättningar för lärande, hoppades vi kunna belysa skillnader mellan olika kliniska utbildningsmiljöer i en jämförande fallstudie. I utforskandet av studenters lärande i den kliniska utbildningsmiljön har Stephen Billets (2001; 2004; 2008) arbete, med lärande som ett resultat av relationen mellan praktikens/ arbetsplatsens erbjudande i fråga om deltagande och individens engagemang, utgjort en viktig utgångspunkt i studierna för att bättre förstå sjuksköterske- och läkarstudenters interaktion och lärande med den kliniska utbildningsmiljön. Vad gäller förutsättningarna för kliniska lärare att arbeta med pedagogiskt förändringsarbete i den kliniska miljön vände vi oss till Yrjö Engeströms arbete (1999; 2010; 2011). Engeströms syn på mänsklig aktivitet som sammanhängande i ett aktivitetssystem som påverkar varandra fungerar som utgångspunkt för en serie studier där vi undersöker lärares drivkrafter till att ägna sig åt pedagogiskt förändringsarbete och förutsättningarna för att bedriva utvecklingsprocesser samt dess resultat. De metodologiska utgångspunkterna för projektet har bottnat i ett sociokonstruktivistiskt perspektiv, och utgår från ett flertal olika sätt att samla data för att fokusera på olika aspekter i den kliniska utbildningsmiljön och de ledare, lärare och studenter som verkar i den. Det är dock huvudsakligen intervjuer, både individuella intervjuer (27) och fokusgruppintervjuer (6), men också ett stort antal observationer (200h), som utgjort underlag för våra studier. Resultaten av projektet som helhet visar på flera centrala aspekter för möjligheterna till lärande i den kliniska utbildningsmiljön. Studiernas visar att engagemanget och utgångspunkterna hos de individer, både studenter, kliniker som lärare, och ledare, som deltar i miljön är mycket centralt (Elmberger et al., inskickad). I våra studier identifierade vi system

    för den kliniska utbildningsmiljön som har sin utgångspunkt i väldigt olika organisationsrationaliteter (Laksov et al, 2015). Dessa olikheter kunde ibland upplevas av studenter som motsägelsefulla (Liljedahl et al, 2015). Den kliniska utbildningsmiljön är komplex, men genom att lärare och pedagogiska ledare tar ett perspektiv på studenter som deltagare snarare än konsumenter, finns möjlighet att underlätta för studenters insocialisering i både sin profession, och i vad det innebär att vara student i den kliniska miljö n (Liljedahl et al 2016; 2017). Som deltagare lär sig studenterna att förhålla sig till de normer, värderingar och praktiker som förekommer i de olika miljöerna. Genom deltagandet i den kliniska miljön får de också möjlighet att lära sig vikten av att balansera mellan att anpassa sig, och att vara flexibel, och därmed utveckla sin professionella identitet (Liljedahl et al 2016; 2017). Förhållanden som framstår som särskilt utmanande i den kliniska utbildningsmiljön är de spä nningar som olika aktivitetssystem skapar i relation till utbildningsverksamheten och man kan ifrågasätta om och på vilket sätt olika aktörer som är involverade i högre utbildning tar ett sådant helhetsperspektiv, och om detta är möjligt? Seminariet läggs upp som en introduktion (15min) följt av en diskussion med utgångspunkt i följande frågor: Vilka styrkor och svagheter finns i ett systemperspektiv på pedagogisk utveckling? Med bas i vår och andras forskning, vad innebär hållbarhet i utvecklingen av pedagogisk verksamhet? Hur ser möjliga modeller ut för att implementera högskolepedagogisk forskning i olika utbildningsmiljöer?  Vilken bäring har våra resultat i andra utbildningsmiljöer?

  • 27.
    Borg, Farhana
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Att arbeta med lärande för hållbar utveckling i förskolan: Skolutvecklings- och forskningsprojekt Högskolan Dalarna2019Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Borg, Farhana
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta.

    Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen.

    Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger.

    Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande.

    I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor.

    Metoder

    Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien.

    Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades.

    Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar.

    Resultat och slutsatser

    Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor.

    Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva.

    Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

    Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
    Ladda ner (pdf)
    SPIKBLAD01
  • 29.
    Borg, Farhana
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Högskolan Dalarna.
    Caring for people and the planet: preschool children’s knowledge and practices of sustainability2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Dagens barn växer upp i en tid med många konflikter, klimatförändringar, naturkatastrofer, sinande naturresurser, fattigdom och globala hälsohot. Barn är offer eller potentiella offer för dessa omständigheter och de kommer i framtiden att påverkas av dem både fysiskt och socialt. De förhållanden som nämns här kan kopplas samman med frågor om hållbar utveckling. I rapporten Vår gemensamma framtid (Brundtland & Hägerhäll, 1988) definieras hållbar utveckling som ’en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.’ Hållbar utveckling är ett komplext och omfattande begrepp som innefattar miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Forskare betonar vikten av att integrera lärande för hållbarhet i förskolans verksamhet (Davis, 2015; Pramling Samuelsson, 2011; Siraj-Blatchford, 2009). Studier visar att familjen och förskolan spelar en viktig roll i yngre barns utveckling av beteende och attityder (Musser & Diamond, 1999; Sigel, Stinson, & Flaugher, 1991; Sylva et al., 2004). Trots detta är forskning om föräldrars och lärares påverkan på utvecklingen av barns förståelse av och praktiserande för hållbarhet mycket begränsad. Sådan forskning är viktig för att kunna utveckla lämpliga strategier för undervisning om hållbarhetsfrågor i förskolan och för att säkerställa en hög kvalitet i utbildningen av de yngsta.

    Enligt den svenska läroplanen för förskolan (Skolverket, 2011) skall alla förkolor sträva efter att varje barn utvecklar respekt för alla former av liv och att de utvecklar en vilja att visa omsorg om närmiljön. För att främja hållbarhet i svensk utbildning delar Skolverket ut utmärkelsen ”Skola för hållbar utveckling” till förskolor som arbetar systematiskt med lärande för hållbar utveckling (Skolverket, 2014). Förskolor kan också certifieras med "Grön Flagg” av Håll Sverige Rent, som är en del av ett program för miljöskolor inom Foundation for Environmental Education’s (FEE) (Håll Sverige Rent, 2016). Eftersom den här typen av certifierade förskolor uttryckligen arbetar med hållbar utveckling skulle man kunna förvänta sig att arbetet också påverkar barns kunskaper och beteenden vad gäller hållbarhet. Trots att certifikat har beviljats i Sverige sedan 1998 har inga studier genomförts för att undersöka om ekocertifiering spelar någon roll för barns lärande om miljö- och hållbarhetsfrågor. Av de få tidigare studier som undersöker denna fråga har ingen fokus på förskolan. Med tanke på att hållbar utveckling också lyfts fram i den svenska läroplanen för förskolan är frågan särskilt angelägen.

    Det övergripande syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om förskolebarns lärande för hållbarhet i Sverige. Studien har undersökt förskolebarns egenrapporterade kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av hållbar utveckling. Studien har också undersökt samband mellan förskole- och hemrelaterade faktorer och barns kunskaper och praktiska färdigheter vad gäller hållbarhet. Bland annat har relationen till ekocertifiering studerats samt vilka källor till den egna kunskapen barnen uppger.

    Denna studie definierar inte termen "kunskap"; snarare används termen för att beskriva barns egenrapporterade kunskap genom verbala svar och praktiska handlingar. Begreppet "kunskap" i denna text ska förstås som barnens egna beskrivningar av sina föreställningar och tankar. Egenrapporterade handlingar avser barns egna beskrivningar av vad de gör och hur de utför olika aktiviteter på förskolan, i hemmet eller när de är med vänner och ska hållas isär från observationer av barns agerande.

    I denna studie kategoriseras förskolor som har fått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller har Grön flagg-certfikat som ekocertifierade förskolor.

    Metoder

    Studiens syn på hållbar utveckling utgår från miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa tre överlappande dimensioner har operationaliserats genom fyra teman: ekonomisk jämlikhet, dela med sig, återvinning och transportanvändning. Banduras (1977) sociala inlärningsteori och Bruners (1961) kognitiva utvecklingsteori, i synnerhet det bildbaserade sättet att förstå omvärlden, användes i olika steg i studien.

    Både kvalitativa och kvantitativa data samlades in under perioden februari till september 2015. Data samlades in från tolv olika förskolor varav sex var ekocertifierade. Förskolorna fanns i sex kommuner i två län i Sverige. Data om förskolebarnens kunskaper om och praktiska färdigheter vad gäller hållbar utveckling samlades in genom intervjuer och observationer av 53 barn som gick sitt sista år på förskola. Vidare besvarade 74 förskolepedagoger och 89 vårdnadshavare enkäter, och sju förskolechefer som var ansvariga för de inkluderade förskolorna intervjuades.

    Den regionala etikprövningsnämnden i Umeå hade inte några invändningar mot studiens upplägg som följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Data samlades in efter informerat samtycke från förskolechefer, deltagande pedagoger samt deltagande barn och deras föräldrar.

    Resultat och slutsatser

    Resultaten visar att många barn i förskolans sista år hade förvärvat viss kunskap om hur man använder pengar, om sortering av olika återvinningsartiklar hemma och i förskolan och om påverkan av olika transportsätt på miljön samt om människors hälsa och välfärd. De hade också viss uppfattning om hur livet ser ut för andra barn i världen och vad det kan innebära att dela med sig av resurser till andra människor.

    Det fanns ett positivt samband mellan barns deklarativa kunskaper (förståelse) och funktionella kunskaper (praktik) om hållbarhetsfrågor, samt lärarnas och vårdnadshavarnas deltagande i hållbarhetsrelaterade diskussioner och aktiviteter. Inga statistiskt signifikanta skillnader kunde påvisas mellan ekocertifierade och icke-ekocertifierade förskolor i form av barns deklarativa och funktionella kunskaper. Föräldrar rapporterades vara de viktigaste källorna till barnens kunskap tillsammans med lärare och TV. Flera barn uppgav också att deras kunskap kom från dem själva.

    Resultaten ger stöd för att integrera miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner av hållbar utveckling i förskolans dagliga pedagogiska verksamhet. I studien framträdde betydelsen av att barn ges möjlighet att delta inte bara i diskussioner utan också i praktiska aktiviteter som berör deras liv för vilken kunskap de utvecklar om hållbarhetsfrågor.

    Ytterligare studier behövs för att undersöka i vilken utsträckning olika utbildningsaktiviteter bidrar till att utveckla barns förståelse och beteende när det gäller ett hållbart samhälle samt hur man kan engagera dem på ett meningsfullt sätt i deras lärande för hållbarhet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (pdf)
    spikblad
  • 30.
    Borg, Farhana
    et al.
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete. Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.
    Vinterek, Monika
    Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, Pedagogiskt arbete.
    Förskolechefers syn på arbete med hållbar utveckling bland förskolebarn2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lärande för hållbar utveckling har varit ett kunskapsområde i den svenska förskolan sedan Agenda 21 1992 (Program of action for sustainable development: Rio declaration on environment and development) och reflekteras i förskolans läroplan. Många förskolor är certifierade för arbete med frågor om hållbar utveckling enligt ”Grön Flagg” (Håll Sverige Rent) eller ”Skola för hållbar utveckling” (Skolverket). Även om förskolechefer har en betydelsefull funktion för att bedriva verksamheten i enlighet med målen i läroplanen och en fungerande arbetsmiljö är lite dokumenterat om chefernas perspektiv på detta arbete. Syftet med denna studie är därför att utveckla kunskap om synen på arbete med hållbar utveckling bland förskolans chefer i certifierade och inte certifierade förskolor. Frågor om hur man beskriver att förskolan arbetar för att utveckla barns intresse och förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra och attityder till ett sådant arbeta har undersökts.

    Semi-strukturerade intervjuer hölls med fem förskolechefer från sju kommunala förskolor varav fyra var certifierade. Ett systemteoretiskt perspektiv används för att beskriva och förklara de attityder som framkommer i undersökningen.

    Datainsamling och analys är ännu inte avslutad. Preliminära resultat indikerar att förskolechefer anser att arbetet med hållbar utveckling i förskolan är mycket viktig och att frågor som rör natur och miljö, situationen för barn i andra länder, matens och leksakers ursprung etcetera, är områden som uppmärksammas. Bland förskolecheferna i certifierade förskolor framträder en tydlig ambition att integrera frågor om hållbar utveckling i verksamheten.

  • 31.
    Boström, Magnus
    et al.
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Andersson, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Berg, Monika
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gustafsson, Karin M
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Gustavsson, Eva
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Hysing, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lidskog, Rolf
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Löfmarck, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Ojala, Maria
    Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete.
    Olsson, Jan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Singleton, Benedict E
    Swedish Biodiversity Centre, Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala, Sweden.
    Svenberg, Sebastian
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Uggla, Ylva
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Conditions for Transformative Learning for Sustainable Development: A Theoretical Review and Approach2018Ingår i: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 10, nr 12, artikel-id 4479Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Continued unsustainability and surpassed planetary boundaries require not only scientific and technological advances, but deep and enduring social and cultural changes. The purpose of this article is to contribute a theoretical approach to understand conditions and constraints for societal change towards sustainable development. In order to break with unsustainable norms, habits, practices, and structures, there is a need for learning for transformation, not only adaption. Based on a critical literature review within the field of learning for sustainable development, our approach is a development of the concept of transformative learning, by integrating three additional dimensions—Institutional Structures, Social Practices, and Conflict Perspectives. This approach acknowledges conflicts on macro, meso, and micro levels, as well as structural and cultural constraints. It contends that transformative learning is processual, interactional, long-term, and cumbersome. It takes place within existing institutions and social practices, while also transcending them. The article adopts an interdisciplinary social science perspective that acknowledges the importance of transformative learning in order for communities, organizations, and individuals to be able to deal with global sustainability problems, acknowledging the societal and personal conflicts involved in such transformation.

  • 32.
    Bragby, Kerstin
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, Kulturvetenskap.
    Exemplet Bridget - dramapedagogik, community teater och entreprenöriell verkstad: Beskrivning av ett multidisciplinärt experiment som vecklar ut en innovativ arbetsprocess för ett hållbart förändringsarbete2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    De investeringar som gjorts inom ramarna för satsningen på kvinnors företagande liksom på företagande inom kulturella och kreativa näringar har resulterat i en kreativ experimentzon där innovativa metoder, hybridformer och multidisciplinära initiativ växer fram, testas och utvecklas. Projekt Bridget och den uppföljande lärprocessen som projekt KKN Gävleborg initierat i dess spår har hämtat sin näring ur den experimentzonen. Frågan den här rapporten fördjupar, är inte vad vi kan göra för att skapa förutsättningar för hållbar utveckling, förändring och innovation, utan hur vi kan göra det. Det visar sig att konstnärliga, pedagogiska, och vetenskapliga tillvägagångssätt, som sätter de kulturella och kreativa näringarna i ett långsiktigt sammanhang, erbjuder en rad intressanta svar på den frågan. Kritisk reflektion, kreativ närvaro, gestaltande processer, transformativt lärande för om- och nyskapande är viktiga komponenter i ett dynamiskt och multidisciplinärt arbetssätt. En av de grundläggande slutsatserna från projektet, är att det är helt möjligt att med hjälp av ett konstnärligt förhållningssätt som genomsyrar och ramar in både de pedagogiska och entreprenöriella processerna skapa lär- och utvecklingsprocesser som ger möjlighet till en transformativ förändring av individuella och kollektiva mönster. Upplevelsebaserade processer som synliggör och ger perspektiv på både den egna inre och omvärldens yttre förståelse, beteende och sammanhang kan i sin tur leda till insikter och förändrade förhållningssätt på en meningsskapande nivå. En djupare nivå av delaktighet och förståelse ställer också större krav på att få påverka själva spelreglerna och övergripande syften med lär- och utvecklingsprocesser i sig.

  • 33.
    Brickstad, Lars
    KTH, Skolan för teknikvetenskap (SCI).
    Nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring2013Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    För svensk besöksnäring utvecklas ett kvalitets- och hållbarhetssystem som går under namnet Hållbar Besöksnäring. Inom ramarna för det systemet ska en nätbaserad utbildning tas fram.

    En framgångsrik nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring ställer höga krav. Dels på det didaktiska planet, dvs hur struktureringen och planeringen av lärandet ska gå till, och dels på det organisatoriska planet, dvs hur en utbildning bäst bör föras in på ett företag. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för vilka aspekter som är viktiga att ta hänsyn till vid framtagandet av en nätbaserad utbildning för en hållbar besöksnäring. Undersökningen genomfördes på tre vandrarhem i Stockholm med omnejd.

    Både verksamhetschefer och personal deltog i undersökningen. Verksamhetscheferna intervjuades och fick svar på frågor i en enkät. Personal deltog i en workshop. Resultatet pekar på att en utbildning behövs för att kvalitetssystemet ska lyckas. Efteratt resultatet presenterats följer en analys och diskussion varifrån ett antal slutsatser och rekommendationer härleds för en lyckad utveckling av en nätbaserad utbildning inom kvalitet och hållbarhet för vandrahem. Dessa lyder i sin sammanfattning att:

    Utbildningen bör innehålla en till stor del sociala moment

    utbildningen bör främja kritisk reflektion i samarbete med andraUtbildningen bör vara ytterst relevant för varje deltagare

    Det ska finnas en gemensam del som är lika för alla i kvalitetssystemet

    Ett gott ledarskap är av yttersta vikt vid införandet

    Utbildningen bör åtföljas av tillräckling implementeringsinformation

    Ett nätbaserat forum bör upprättas som komplement till utbildningen

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Lars Brickstad
  • 34.
    Brorsson, Ellinor
    et al.
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    Bartoletti, Michaela
    KTH, Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE).
    Kontinuerligt lärande förhållbara förbättringar: En fallstudie i hur miljöförbättringsarbete kanbelysa det lärande som sker hoselinstallatörsföretag som arbetar efter konceptetständiga förbättringar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Förväntan på att företag arbetar aktivt med att minska sin miljöpåverkan växer sig större för var dag. Med en miljöcertifiering kan företag visa sig ansvarsfulla inför sina intressenter och chanserna för en säkrad plats på framtidens marknad kan öka. Miljöcertifikat såsom ISO 14001-standarden inkluderar behovet av ständiga förbättringar av en organisations processer och miljöstrategiskt arbete. Begreppet ständiga förbättringar har sitt ursprung i Toyota Motors framgångsrika arbetssätt - kaizen - och innebär att allt kan göras lite bättre än i nuläget. På så sätt klingar det väl med miljöförbäattringsarbete eftersom vi fortfarande är på en resa mot det mest miljövänliga sättet att leva på.

    Två företag inom elinstallatörsbranchen har genom den webbaserade applikationen System C2 TM utmärkt sig i sitt arbete med ständiga förbättringar inom miljö. Eftersom en framgångsfaktor för ständiga förbättringar är utbildning kan det antas att dessa två företag har genomgått ett lärande som har lett till denna framgång, men vad som kännetecknat detta lärande är inte specificerat. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka vad en sådan utbildning bör innehålla för att inte bara leda till fler miljöförbättringar, utan även för att skapa förutsättningar för ett lärande inom ekologisk hållbar utveckling. För att generera kunskap kring detta genomfördes kvalitativa fokussamtal i två omgångar, med två  olika företag. Samtalen analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultaten visar att en utbildningsinsats som ämnar leda till ett aktivt miljöförbättringsarbete och ett kontinuerligt lärande ska sträcka sig över flera utbildningstillfällen. Tillfällena i insatsen bör ta vara på verksamhetens kunskap genom inklusion av medarbetare, knyta miljöfrågan till verksamheten, drivas av en engagerad ledning och ta vara på medarbetarnas personliga engagemang. Dessutom ställs krav på företagets kultur i form av att den ska vara öppen för ifrågasättande av rutiner samt drivas av en vilja att utvecklas. Resultaten visar även på likheter mellan konceptet ständiga förbättringar och lärande, och vidare föreslås djupare studier kring dessa likheter. Vidare forskning föreslås även i form av att testa de faktorer som detta examensarbete har resulterat i.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Brännlund, Alexina
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Eriksson, Linda
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING I FÖRSKOLAN: En kvalitativ intervjustudie av förskollärares handlingskompetens för främjande av lärande för hållbar utveckling ur sociala aspekter.2016Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Bäckström, Markus
    Linköpings universitet, Institutionen för tematisk utbildning och forskning.
    Utbildning för hållbar utveckling på CFL: Studenten som betydande miljöaspekt2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen)Studentuppsats
    Abstract [sv]

    Hållbar utveckling är ett av FN:s överordnade mål och även den Svenska regeringen har antagit detta som ett prioriterat mål för samhällsutvecklingen. Regeringen har genom en rad åtgärder försökt integrera begreppet hållbar utveckling i den statliga förvaltningen bl a genom styrdokument som skall hjälpa myndigheterna, men även genom att ställa konkreta krav på att myndigheterna inför miljöledningssystem.

    Den nystartade distansutbildningsmyndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) blev under 2002 införlivade i projektet "Miljöledning i statlig förvaltning" och genomförde en miljöutredning under 2002 där de mest betydande miljöaspekterna presenterades. Man ansåg emellertid att kunskap till viss del saknades inom den egna organisationen för att kunna genomföra en tillfredställande analys på området. Syftet med denna studie är att inom ramen för indirekt miljöpåverkan analysera vilken form av miljöutbildning som bedrivs på myndigheten och utifrån detta utvärdera i vilken utsträckning CFL har möjlighet att generera positiv miljöpåverkan.

    I studien har fyra anställda på myndigheten CFL intervjuats för att kartlägga om begreppet hållbar utveckling är förankrat och integrerat i organisationen, vilken typ av miljöundervisning som bedrivs på myndigheten idag och kartlägga vad de fyra anser om de styrdokument som skall stödja dem i utbildningen. En enkät har även skickats ut till respondenterna efter genomförda intervjuer för att yterligare säkerställa de resultat som genererades i intervjuerna. För att undersöka myndighetens förutsättningar för att generera positiv miljöpåverkan har även en kortare dokumentanalys genomförts på myndighetens miljöpolicy.

    Av studien framkommer att den miljöutbildning som bedrivs på myndigheten idag i stor utsträckning kan likställas vid normerande miljöundervisning. I och med att denna undervisningsform tillämpas får det till följd att myndigheten inte genererar den positiva miljöpåverkan man har möjlighet att göra. Studien visar också att respondenterna har svårt att se sambanden och knyta ihop de aspekter som ingår i hållbar utveckling, d.v.s. ekonomiska, ekologiska och sociala frågor. Hållbar utveckling är inte heller integrerat i tillräckligt stor omfattning i myndighetens verksamhet och därmed beaktas inte de indirekta miljöeffekterna myndigheten orsakar i tillräcklingt stor omfattning. Inte heller miljöpolicyn är anpassad för att ta upp den indirekta miljöpåverkan som myndigheten orsakar.

    Slutsatsen i studien är att myndigheten först och främst måste integrera begreppet hållbar utveckling i högre utsträckning i verksamheten för att generera positiv miljöpåverkan och samtidigt beakta den indirekta miljöpåverkan man orsakar. För att detta skall vara möjligt måste man öka den interna kunskapen angående miljöfrågor och hållbar utveckling bland personal. I detta sammanhang kan Ledningsens roll inte underskattas utan måste tydligt visa att man menar allvar. Det är viktigt att beslut, strategier och riktlignjer genomlyses med utgågspunkt från indirekta och direkta miljökonsekvenser för att verksamheter vid CFL skall kunna bli långsiktigt hållbara.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 37.
    Caiman, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Malmö, Sweden.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Stockholm, Sweden.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Urbas, Anders
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS).
    Hela skolan för hållbar utveckling2018Övrigt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här delen avslutar modulen samtidigt som den blickar framåt mot arbetslagets och skolans utveckling. Syftet med delen är att bidra till hur skolans personal kan arbeta med att utveckla en skola som har som mål att i verksamheten som helhet arbeta med hållbarhet.

    I delen presenteras en modell för hur en skola kan arbeta med skolutveckling som en demokratisk process. Delen diskuterar Framtidsverkstad, som är en metod för att starta en förändringsprocess. Den visar ett exempel från en skola och hur ett arbetslag genomför en framtidsverkstad. Ni får även möjlighet att pröva att genomföra en framtidsverkstad på den egna skolan. Delen tar också upp idéer om organisationsförändring.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hela skolan för hållbar utveckling
  • 38.
    Caiman, Cecilia
    et al.
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Stockholm, Sverige.
    Hasslöf, Helen
    Malmö universitet, Malmö, Sverige.
    Malmberg, Claes
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS), Lärande, Profession och Samhällsutveckling.
    Urbas, Anders
    Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, Centrum för lärande, kultur och samhälle (CLKS). Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI), Wigforss-gruppen.
    Didaktiska perspektiv på hållbar utveckling2018Övrigt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kapitlet ger en introduktion till lärande i hållbar utveckling. Det görs genom att ge en bild av hur de komplexa och ämnesövergripande hållbarhetsfrågorna kan karaktäriseras. Kapitlet lägger vikt vid att diskutera och problematisera de viktiga frågorna, varför behövs en undervisning i hållbar utveckling, vad ska undervisningen innehålla samt hur ska den organiseras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Carleklev, Stephanie
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för konst och humaniora (FKH), Institutionen för design (DE).
    Älvgren, Johan
    Linnéuniversitetet, Universitetsförvaltningen.
    Idlinge, Björn
    Växjö Municipality, Sweden.
    Tomsmark, Lars
    Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan (FEH), Institutionen för nationalekonomi och statistik (NS).
    Fem år med kursen Lärande för hållbar utveckling: erfarenheter och lärdomar2020Ingår i: Högre Utbildning, ISSN 2000-7558, E-ISSN 2000-7558, Vol. 10, nr 1, s. 13-17Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Kursen Lärande för hållbar utveckling som vi presenterar i denna artikel är en fortbildningskurs som vänder sig till högskole- och universitetslärare som vill integrera hållbar utveckling i sin undervisning. Målet med kursen är att stärka kompetenser för att undervisa om/i hållbar utveckling utan att vända sig till en specifik disciplin eller ämne. Istället ligger fokus på möten och samtal kring de globala hållbarhetsutmaningarna som i sig själva skär tvärs över ämnesgränser.

    Genom åren har kursen fått uppmärksamhet från olika håll och sedan den första kursomgången 2014 har ett flertal liknande kurser startats vid olika lärosäten i landet, inte sällan på initiativ av tidigare kursdeltagare. Totalt har mer än 50 deltagare genomgått kursen. Bland dem finns alla ämnen representerade och projektarbetena som genomförts på kursen visat på de omfattande och komplexa utmaningar vi står inför och vilka mångfacetterade insatser som behövs. Men det vi har upplevt som det viktigaste med kursen är att den ges till lärare inom alla ämnen och därmed möjliggör möten, kunskaps- och erfarenhetsutbyten över disciplingränserna, något som oftast är väldigt begränsat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Carlgren, Ingrid
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Eriksson, Inger
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Runesson, Ulla
    Learning study2017Ingår i: Undervisningsutvecklande forskning : exemplet Learning study / [ed] Ingrid Carlgren, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2017, s. 17-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Undervisningens kvalitet och hur den ska förbättras har kommit i fokus i debatten om skolan. Ofta diskuteras generella lösningar, till exempel att lärarnas förväntningar på eleverna måste höjas. Undervisning har emellertid alltid ett konkret innehåll och genomförs med specifika grupper av elever. Därför måste förbättring av undervisning alltid utgå från såväl det specifika innehållet som de specifika eleverna.

    Undervisning är lärares professionella verksamhet. Den kan inte standardiseras eller mekaniseras utan måste planeras och genomföras i relation till och i interaktion med den specifika kontexten. I detta arbete behöver lärare kunskaper och teoretiska redskap för att problematisera, analysera och utveckla verksamheten.

    En långsiktig och hållbar utveckling av lärarnas professionella kunskapsbas förutsätter en stegvis och systematisk kunskapsutveckling. I den här boken visas hur en lärardriven och praktiknära forskning kan bidra till att utveckla kunskaper och redskap som kan utveckla undervisningen. Författarna ger exempel på hur forskning kan bidra till att belysa undervisning och lärande på ett sätt som har direkt relevans för lärarnas undervisning.

  • 41.
    Carlsson, Carl-Magnus
    Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Institutionen för Urbana Studier (US).
    Transportstruktur och ekonomi: en analys av transportbarriärer i Öresundsregionen2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport har integrationen i Öresundsregionen och transportrelaterade barriärer mot integrationen belysts ur en rad olika, delvis nya perspektiv. Utgångspunkten har varit de struk-turella och ekonomiska förhållanden som påverkar – och påverkas av – transportsektorns situ-ation och utveckling. Integration på olika nivåer och mellan olika ekonomiska strukturer i Öresundsregionens transportsektor har studerats, där globaliseringens mikro- och makroeffek-ter samt de målkonflikter som finns mellan varu-, tjänste- och arbetsmarknadsintegration, håll-bara, effektiva och miljövänliga transportsystem och respektive lands nationella hänsyn av olika slag gått som en röd tråd genom rapporten. Den huvudfråga som ställdes inledningsvis och som genomsyrat rapportens alla delar var: Hur förena ökad effektivitet och minskade nega-tiva effekter av transportarbetet med ökad integration i Öresundsregionen? För att kartlägga dessa barriäraspekter på integrationen i Öresundsregionen på ett så heltäck-ande sätt som möjligt har flertalet experter, konsulter och forskare från båda sidor av Sundet samarbetat för att utifrån delvis nya och otraditionella perspektivkombinationer, angripa de transportstrukturella och ekonomiska barriäraspekterna på Öresundsintegrationen utifrån sina specifika kunskaps- och kompetensområden. De som bidragit till föreliggande rapport kommer dels från näringsliv och myndigheter, dels från högskole- och forskarvärlden. Därmed utgör rapportens medförfattare i sig en slags Triple Helix-struktur, och är i sig ett viktigt led i det integrationssträvande som utgör kärnan i STMØ. Denna rapport varken kan, eller syftar till att ge universella lösningar för att undanröja speci-fika barriärer. Däremot och i linje med hela STMØ-projektets syfte bidrar rapporten till att starta den process där olika aktörer lär sig förstå varandra och varandras olika sätt att finna lösningar, genom att rapportens innehåll utgör ett viktigt bidrag till de gemensamma Öresundsintegrerande utbildningsresurser i Strategic Transport Management som kommer att skapas och samordnas inom ramen för STMØ-projektet. Rapportens kapitelindelning tar läsaren med på en resa genom Öresundsregionens transportsy-stem – en integrationsresa över barriärer, mot nya lösningar och mot målet om ett hållbart transportsystem för ökad konkurrenskraft, tillväxt och social utveckling. Resans etappmål går från stor till smått, och tillbaka till stort igen! Men slutmålet är hela tiden det samma: Ökad integration i Öresundsregionen genom stärkta utbildningsresurser. Rapportens inledande kapitel (kap 1 och 2) sätter in Öresundsregionen och integrationssträ-vandena i ett större perspektiv. Globaliseringstrycket, handel, lokalisering, infrastrukturför-sörjning och konkurrenskraft relateras till både mikro- och makronivån, och utifrån denna dis-kussion definieras begreppen barriär och integration, också i relation till vedertagna Öresundsbarriärer som t ex broavgifter och socialförsäkringssystem. I kapitel 4, 5, 6 och 7 ges en övergripande bild av transportstrukturerna i Öresundsregionen. Där beskrivs först Öresundsregionens befolknings-, orts och kommunikationsstruktur i relation till transportbehoven, med utgångspunkt i rent rumsliga barriärer. Därefter tecknas bakgrunden till den strukturella utvecklingen inom åkeri- och godstransportnäringen i Öresundsregionen och den starka kopplingen mellan den allmänna utvecklingen mot allt större globala koncerner i olika industrisektorer och transportbranschen. Arbetsmarknaden inom transportsektorn kart-läggs också med speciell hänsyn till jämställdhetsperspektivet och optimering av ekonomiska och personella resurser. Tillväxtutvecklingen inom transportsektorn tillsammans med olika de-mografisk utveckling i Danmark och Sverige kan utgöra ett unikt tillfälle för en sådan optime-ring. Transporternas roll som förmedlande länk mellan ekonomisk tillväxt, innovationer och regional konkurrenskraft diskuteras sedan i kapitel 7. Tillväxt hänger samman med innovation-er och innovationer bygger på lärande. Lärande i sin tur bygger på möten. Med utgångspunkt i s k endogent lärande, via transporter av varor, tjänster och arbetskraft på tvärs av Sundet, på-visas att effektiviteten i persontransporterna, i hög grad bestämmer Öresundsregionens inno-vations- och därmed tillväxtpotential. I de följande fem kapitlen snävas fokus in mot några mer specifika områden på både mikro-och makronivå, som alla har det gemensamt att de handlar om olika former av planering och management. I kapitel 8 diskuteras olika verktyg för trafikflödesplanering och intelligenta transportsystem som kan undanröja risker, olyckor, trängsel och andra negativa externa trans-porteffekter. Men det är inte helt självklart att ny teknik kan utnyttjas fullt ut. Värnandet om den personliga integriteten och skillnader i detta avseende mellan Danmark och Sverige skulle kunna hindra ett sådant system från att implementeras i Öresundsregionen, vilket alltså skulle motverka ett bättre utnyttjande av de infrastrukturella resurserna. Momsredovisningssystem och skatter beslutas av de nationella regeringarna, men är olikheter i momssystemen en barriär, eller kan de rent av uppfattas som grund för nyetablering? I Nederländerna har man ett moms-system som lockar stora utomeuropeiska direktinvesteringar. Kanske skulle Sverige och Dan-mark kunna enas om ett sådant system i Öresundsregionen? Detta skulle i så fall kräva en ge-mensam syn på regionen som en tillväxtmotor för båda länderna! I kapitel 10 analyseras förutsättningar för en gemensam planeringsfunktion för Öresundsreg-ionen under trycket från globaliseringen, men detta skulle kräva att motsättningen mellan nat-ionernas och regionens bästa suddas ut. Planering av infrastruktur skulle kunna vara ett första steg för sådan samsyn och en ny planeringsansats som är anpassad efter regionens olika plane-ringstraditioner och efter de nya krav som globaliseringen ställer presenteras; reproaktiv plane-ring, samtidigt som nya finansiella lösningar diskuteras. I nästföljande kapitel ges exempel på hur sådana gemensamma funktioner verkligen börjar komma till stånd i form av Öresundsge-mensam VTS i Malmö. Även inom näringslivet krävs ett synliggörande av vinsterna i att Öresundsregionen kan agera som en enhet. Genom att ha kunskap om skillnaderna mellan danska och svenska affärskulturer, och lära sig utnyttja dem, kan företagen lättare klara den globala konkurrensen. Skillnaderna kan spåras bl a till olika näringslivsstruktur, olika ledarsti-lar, skillnader på arbetsmarknaden o s v. Men dessa skillnader kan vändas till fördelar genom att vi lär av varandra – för som påpekades i tidigare kapitel: Tillväxt hänger samman med in-novationer och innovationer bygger på lärande och lärande i sin tur bygger på möten. Genom att fånga denna potential i en gemensam Öresundsövergripande utbildningsinsats; Strategic Transport Management i Øresundsregionen – kan regionens integration fördjupas, konkur-renskraften stärkas och den sociala och miljömässiga utvecklingen främjas! En samlad bild börjar nu framträda! Även om varje kapitel i rapporten tar upp de ekonomiska och strukturella transportbarriärerna ur sina perspektiv, bildar de ingående utredningarna till-sammans en ny helhetssyn på transportstrukturella och ekonomiska barriärer mot Öresundsin-tegrationen. Mycket av denna helhetssyn handlar om att barriärerna verkar bestå i en bristande förmåga eller vilja att se hela Öresundsregionen som en enhethetlig region. Fortfarande, och egentligen inte alls förvånande, har vi på båda sidor Sundet kvar ett värnande om den egna nationella ekonomin, den egna strukturen och den egna kulturen. Faktum är att det nog kan tillskrivas Sveriges EU-inträde, att integrationsambitionerna på allvar kommit på agendan. Men den nya globaliserade ekonomin, och med den förändrade produktions-, specialiserings och arbetsdel-ningsmönster har också spelat in. En viktig del i denna utveckling är de förändrade krav som ställs på ekonomiernas transport- och logistikfunktioner. Praktiskt kan detta emellertid kräva nya indikatorer. Bland sådana som redan publiceras idag finner vi det s k Öresundsindexet. I föreliggande rapport presenteras förslag på ytterligare indikatorer för att skapa en mer nyanserad bild av integrationsprocessen och ge underlag för framtida åtgärder. I kapitel 7 diskuteras IPEL som bygger på förädlingsvärdet i regionens alla arbetsplatser och reskostnaderna för att ta sig dit och i kapitel 8 behovet av en bättre bild av hur trafiksituationen och –flöden utvecklas, samt problemen med detta. Behovet av förbättrad arbetsmarknadsstatistik, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv påtalas i kapitel 6. Den aktiva integrationen, som kan skapa ökad konkurrenskraft i regionen i relation till andra dynamiska regioner och därmed tillväxt, och god social och hållbar miljö- och jämställdhetsut-veckling, kräver att just samsynen om Öresundsregionen som en region blir klar – och insikten att detta gagnar båda nationella ekonomier; såväl den danska som den svenska! Därför blir ett gemensamt värdeskapande nödvändigt – något som bl a kan åstadkommas genom Öresundsintegrerade utbildningar inom transportområdet. Detta kan också underlätta för att skapa gemensamma strategi- och planeringsfunktioner inom både näringslivet, dess organisat-ioner och inom myndighetssfären. De närmast vattentäta skott som finns mellan dansk plane-ring och svensk; och mellan olika nivåer och ansvarsområden inom länderna måste brytas upp. Utbildning – gemensam utbildning inom det strategiska transportområdet - är ett sätt att bryta upp dessa! Vad exemplet VTS-Öresund visar, är att det går att genomföra – när viljan finns, och man inser vinsterna för alla inblandade parter!

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 42.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Hopp och rädsla i utbildning för hållbar utveckling2014Ingår i: Styrningskonst på utbildningsarenan: upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs / [ed] Thom Axelsson, Jutta Balldin, Jonas Qvarsebo, Studentlitteratur AB, 2014, s. 79-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Dahlbeck, Johan
    Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), Institutionen för barn, unga och samhälle (BUS).
    Naturens ansikten: Spinoza, kausalitet och utbildning för hållbar utveckling2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Med utgångspunkt i några aktuella exempel från undervisningsmaterial framställt för användning inom utbildning för hållbar utveckling syftar föreliggande presentation till att diskutera och problematisera bilden av naturen i relation till rationalisten och upplysningsfilosofen Spinozas tankar om den mänskliga fantasins tendens att upprätta en omvänd kausalitet. Presentationen argumenterar för att centrala element av Spinozas bibelkritik kan tjäna som modell vid analysen av materialet eftersom naturen i materialet delar gemensamma drag med den antropomorfiska gudsbild som Spinoza identifierar i profeternas texter. Mot bakgrund av detta framträder bilden av en natur iklädd synbart mänskliga drag, med igenkännbart känsloregister och tydligt teleologiskt driven motivation. En tentativ slutsats är att utbildningsmaterialet i fråga är mindre intressant att studera som källa till kunskap om naturen och människans relation till naturen och mer intressant att studera som källa till kunskap om mänsklig psykologi.

  • 44.
    Dahlqvist, Claes
    et al.
    Högskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Larsson, StefanHögskolan Kristianstad, LärandeResursCentrum.
    Lärarlärdom 2018: Högskolan Kristianstad2018Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Konferensen Lärarlärdom 2018 genomfördes den 16 augusti på Högskolan Kristianstad. Lärarlärdom är en samarbetskonferens mellan Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan Kristianstad och går av stapeln varje år strax innan höstens terminsstart. Konferensen erbjuds som en mötesplats för våra anställda där alla kan träffas för kvalificerade samtal kring kvalitet i undervisning och lärande inom högre utbildning.Vi ser gärna att alla som på något sätt deltar i utvecklingen av våra utbildningar och studenter tar plats på konferensen; Lärare, forskare, doktorander, studieadministratörer, bibliotekarier och personal i olika stödfunktioner som genom åren byggt upp en gedigen kunskap om och reflekterad erfarenhet kring lärande inom högskola och universitet. 2018-års tema var Hållbar utveckling i högre utbildning. Huvudtalare på konferensen var universitetslektor Sally Windsor, nu verksam vid Göteborgs Universitet, Institutionen för Didaktik och Pedagogisk Profession. Utifrån temat satte Windsor en ram för vad hållbarhetsfrågan omfattas av för ett lärosäte idag och hur lärare kan tänka kring implementeringen i undervisningen. Torsdagen den 15 augusti 2019 är det Blekinge Tekniska Högskola som är värd och konferensen äger rum i Karlskrona. Denna gång är även Malmö Universitet inbjudna att delta. Håll utkik på https://www.bth.se/lararlardom-2019 där mer information och aktuellt tema finnas tillgängligt.Utöver själva konferensbidraget har alla som önskar möjligheten att i efterhand publicera fullständiga Papers kring det ämne som presenterades på konferensen. Flera valde även denna möjlighet och deras bidrag finns att läsa på de följande sidorna.

    Mycket nöje!

    Stefan Larsson

    Högskolepedagogisk utvecklare, Högskolan Kristianstad

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Dalberg, Tobias
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Fakulteten för utbildningsvetenskaper, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
    Publiceringar inom Fakulteten för utbildningsvetenskaper: En kartläggning av åren 2011–20172018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Följande rapport har författats på uppdrag av Fakulteten för utbildningsvetenskaper. Syftet har varit att ge en bild av fakultetens publiceringar generellt och för varje enhet, ämne och forskningsgrupp. Ett särskilt fokus har riktats mot produktivitet i form av antalet publikationer per medarbetare. Den viktigaste anledningen till detta är att denna dimension förbisetts i den bibliometriska analysen inom ramen för KoF17. Här följer en sammanfattning av kartläggningens huvudsakliga resultat.

    Det produceras drygt 180 vetenskapliga bidrag per år vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper. De allra flesta produceras vid dess största enhet Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (EDU). Antalet publikationer per potentiell författare och år har för fakulteten som helhet och EDU legat på 1,3 i genomsnitt, medan motsvarande siffra var högre för Internationellt center för lärande för hållbar utveckling (SWEDESD) med 2,9 publikationer och lägre för Avdelningen för Rektorsutbildning (RUT) med 0,6 publikationer.

    Uppsala universitets modell för kvalitetsbaserad resursfördelning, som fördelar 10 procent av basanslaget, vilar till viss del på publikationspoängberäkning enligt norska listan (se bilaga 1). Antalet poäng som tillfaller Fakulteten för utbildningsvetenskaper är förhållandevis stabilt över tid, i synnerhet när poängen sätts i relation till den forskande personalstyrkans omfattning från år till år. Detsamma gäller den största enheten EDU, medan de mindre enheterna SWEDESD och RUT fluktuerar mer från år till år.

    En jämförelse av publiceringsmönstren mellan den femtedel av de enskilda forskarna som tilldelats flest poäng och de övriga fyra femtedelarnas publiceringsmönster visade inga dramatiska skillnader vad gäller publikationstyper. Femtedelen med flest poäng hade möjligen något fler böcker och bokkapitel, medan de övriga hade något fler artiklar i tidskrifter.

    Undersökningen av de olika forskningsgruppernas produktion illustrerade ett par samband som torde vara mer allmänt rådande (och intuitivt rimliga): ju större grupp, desto fler publikationer och ju fler publikationer, desto mer poäng enligt norska listan. På denna mer detaljerade nivå blev det dessutom uppenbart att publikationernas antal tenderar att fluktuera över tid så länge enheterna som undersöks är av storleksordningen forskningsgrupper och institutioner. Det visar sig också att flera av forskningsgrupperna vid den största enheten EDU publicerar mer än enheterna Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering (FBA), RUT och SWEDESD.

    Antalet publikationer varierar mellan fakultetens tre forskarutbildningsämnen. Avkastningen i form av poäng enligt norska listan är dock i stort sett densamma i alla tre ämnen. Antalet publikationer per medarbetare är störst i pedagogik och minst i didaktik.

    Produktiviteten vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper står sig rätt väl i en jämförelse med universitetets tre vetenskapsområden när man tar hänsyn dels till skillnader i forskningsanslag mellan områdena, dels till skillnader i antalet författare per publikation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Dawidson, Annika
    Örebro universitet, Pedagogiska institutionen.
    2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Begreppet ”lärande för hållbar utveckling” i förskolans och skolans läroplaner ger uttryck för intentioner om ett miljöfostrande uppdrag. Detta kan ses som en följd av 1970-talets rapporter om alltmer globala miljöproblem, internationella dokument samt nationella, politiska beslut i Världssamhällets strävan efter global hållbar utveckling – ekologisk, social och ekonomisk. Diskursen ”lärande för hållbar utveckling” är emellertid förenad med flera svårigheter, enligt slutsatser inom miljödidaktisk forskning. Åren 2005-2015 har därför av FN proklamerats som ett decennium för utveckling av nya strategier inom ”Utbildning för hållbar utveckling” (ESD, Education for Sustainable Developement). Mitt syfte med den här uppsatsen har varit, att analysera och tolka världsbilden i förskolans och skolans styrdokument (skollag, läroplaner och kursplaner) i relation till begreppet ”lärande för hållbar utveckling”. Därmed har jag försökt komma underfund med om styrdokumenten understödjer eller försvårar ett ”lärande för hållbar utveckling”. Denna analys och tolkning har tagit sin utgångspunkt i hermeneutiken och låtit mig dra slutsatsen, att styrdokumenten uttrycker en strävan mot en organisk världsbild med en holistisk syn på natur, människa och kunskap. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande och kunskap är en förutsättning, för att ”lärande för hållbar utveckling” skall kunna få genomslag i förskolans och skolans verksamheter. Individens förutsättningar, behov och motivation, lärandemiljö, gemensam värdegrund, tydliga strävansmål samt språket har stor betydelse för miljödiskursens etablering. Det är några av mina slutsatser.

  • 47.
    Dimenäs, Jörgen
    Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik.
    Tema Presentation: Utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande2012Ingår i: Utbildning och lärande. Tema: utmaningar och perspektiv på verksamhetsförlagt lärande / [ed] Maria Olson, Susanne Gustavsson, Högskolan i Skövde , 2012, s. 8-11Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta nummer av Utbildning & Lärande lyfter olika perspektiv på verksamhetsförlagt lärande och kan med föreliggande sex artiklar bidra med underlag för utmaningar, diskussioner och utveckling kring verksamhetsförlagda utbildningsmoment.

  • 48.
    Djupsjöbacka, Mats
    et al.
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Björklund, Erika
    Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, Avdelningen för utbildningsvetenskap, Utbildningsvetenskap, Pedagogik.
    Nordlöf, Hasse
    Högskolan i Gävle, Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, Arbetshälsovetenskap. Högskolan i Gävle, Centrum för belastningsskadeforskning.
    Utveckling av arbetsmiljöutbildning på yrkesgymnasium för förebyggande av belastningsbesvär och främjandet av ett hållbart arbetsliv för installationselektriker: En förberedande fallstudie2018Ingår i: FALF KONFERENS 2018. Arbetet - problem eller potential för en hållbar livsmiljö? Gävle 10-12 juni 2018: Program och Abstracts / [ed] Per Lindberg, Gävle: Gävle University Press , 2018, s. 92-Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och syfte

    Många yrkesprogram på gymnasiet utbildar för yrken där vi vet att anställda ofta drabbas av belastningsrelaterad ohälsa. Exempelvis visar data från Arbetsmiljöverket att 9–12% av alla installationselektriker och elmontörer rapporterar besvär orsakade av påfrestande arbetsställningar och att de rapporterar en ettårsprevalens på 6–10% för besvär i nacke, axlar, arm och rygg till följd av arbetet som varit så svåra att det påverkat arbetsförmågan. Forskning har även visat att elever på elteknikprogram löper särskilt hög risk att drabbas av arbetsskada relativt andra utbildningar. Redan under utbildningen bör åtgärder sättas in för att minska dessa risker.

    En genomgång av litteraturen visar dock att det finns tydliga brister i hur yrkesprogram förbereder eleverna för ett kommande arbetsliv vad gäller arbetsmiljökunskap och att orsakerna till dessa brister troligen finns inom undervisningens innehåll och utformning, lärares kompetens och samverkan med yrkeslivet under utbildningen. Vidare kan elever-nas attityder till arbetsmiljöundervisning utgöra ett hinder. Sammantaget förefaller hin-dren för en bra arbetsmiljöutbildning på yrkesprogram inom gymnasiet vara komplexa och multifaktoriella.

    Innan åtgärder sätts in för att utveckla undervisningen finns därför stort behov av att kartlägga de komplexa orsakssambanden bakom brister inom utbildningen och utifrån det utforma förbättringsåtgärder.

    I vår studie avser vi att svara på forskningsfrågan: Hur anser olika intressenter att olika faktorer inom såväl utbildningen som framtida yrkeskontext interagerar och bidrar till uppkomsten av belastningsbesvär hos installationselektriker?

    Metod och resultat

    Studien har en fallstudiedesign där fokusgrupper och problemträdsanalys används. Pro-blemträdsanalys är en metod för att kartlägga komplexa orsakssamband och att klargöra grundläggande orsaker. Analysen kan därmed säkra att aktiviteter och insatser inte väljs och påbörjas utan att man först har kartlagt kärnproblemets ofta komplexa orsaker grundligt.

    Som underlag till problemträdsanalysen kommer fokusgruppsintervjuer att genomföras där personer från samma kategori intressenter separat samtalar om kärnproblemet. Vi kommer genomföra intervjuer separat med elever, lärare, skolledning och representanter från arbetslivet. Problemträdsanalysen genomförs sedan vid ett tillfälle där 2–3 personer från varje intressent; elever, lärare, skolledningen, representanter från arbetslivet och forskare från projektgruppen deltar. Inför sessionen kommer vi att delge deltagarna underlag baserat på resultaten från fokusgruppintervjuerna och vår litteratursökning så att de kan ta del avSession D:2Individuella presentationer: Fysiskt arbetsliv93vad andra intressegrupper/källor identifierat som möjliga orsaksfaktorer. Efter framtagande av problemträd kommer tänkbara lösningar att formuleras i samverkan med alla intressenter för att skapa ett lösningsträd, vilket kommer att utgöra grund för kommande utvecklingsarbete inom utbildningen.

    Datainsamling och analyser genomförs under våren 2018 och preliminära resultat kommer att presenteras på konferensen.

  • 49.
    Einarsdotter, Carina
    Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, HLK, Globala studier.
    Nytt men inte fejkat om fake news: En studie om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [ar]

    Fake news har fått ett starkt fäste i sociala medier och är ett växande problem – för individen såväl som för samhället. Grundläggande teorier om beslutsfattande, samarbete, kommunikation och marknader bygger alla på en bärande idé om att information är sann, precis och samvetsgrann. Det finns starka både ideologiska och ekonomiska motiv bakom spridningen av felaktiga fakta, falska berättelser, lögner och konspirationsteorier. Det råder en uttalad oro över effekten på politiska val och den demokratiska utvecklingen, men också farhågor om andra potentiella negativa konsekvenser, från ökande cynism och apati till hetsande extremism. Åtgärder för att minska utbredningen diskuteras, i litteraturen framträder fyra olika huvudformer: statliga interventioner, självpåtagna begränsningar/plattformspolicys, teknologiska lösningar och utbildning i källkritik. Civilsamhällets roll i begränsningen av spridningen är, såvitt kunnat överblickas, tidigare inte studerad. Denna explorativa studie syftar till att öka kännedomen om det svenska civilsamhällets mobilisering mot fake news. De aktörer som identifierats i studien är för civilsamhället karaktäristiska frivilligorganisationer som dels agerat självständigt, dels i samarbete med offentlig sektor och/eller näringslivet. Samtliga aktörer har haft mobiliseringen mot fake news som en biuppgift, det vill säga det har inte varit deras enda eller deras huvuduppgift. I studien har fem huvudstrategier framträtt i mobiliseringen mot fake news: grundläggande utbildning och undervisning, allmänbildande kompetenshöjning, understödjande, skapa debatt och påverkansarbete. Angreppssättet har varit kvalitativ innehållsanalys.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Elander, Ingemar
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    På väg mot en sammanhållen nationell stadspolitik-: önskedröm eller möjlighet?2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Behöver Sverige en samlad nationell stadspolitik? Det är den övergripande fråga som är

    föremål för granskning och reflektion i denna artikel. Bakgrunden är det önskemål om och de

    argument för en sådan politik som framförts av Arkitekturmuseet, Boverket, Formas och

    Riksantikvarieämbetet i en gemensam rapport. I artikeln sätts frågan in i ett bredare stadsoch

    urbanpolitiskt sammanhang med förankring i aktuell samhällsvetenskaplig forskning.

    Centrala frågeställningar är bland annat: Vilka problem har ansetts påkalla en nationell

    stadspolitik och varför? Vilka redan etablerade politikområden berörs? Vilka är de politiska

    förutsättningarna? Kan en nationell politik för stadsutveckling organiseras som stärker de

    regionala och lokala nivåerna och i så fall hur?

    Efter en kort presentation av fenomenet stadspolitik som begrepp och vision riktas blickarna

    mot tre förhållanden som påverkar förutsättningarna för en samlad nationell stadspolitik:

    först statens förändrade roll från sammanhållen välfärdsstat till bantad och

    samarbetssökande stat, sedan politikens fragmentering och slutligen den starka

    samförståndsanda som präglar det offentliga samtalet om hållbarhet, inte minst om hållbar

    stadsutveckling. Som empirisk referenspunkt görs därefter korta, analytiskt styrda

    beskrivningar av fem potentiella spår för en eventuell samlad nationell stadspolitik:

    klimatpolitik, områdesorienterad projektpolitik för social inkludering, regional tillväxt- och

    utvecklingspolitik, kulturpolitik och arkitekturpolitik.

    I en avslutande del konstateras att det i svenska kommuner och regioner visserligen bedrivs

    olika former av stads/regionpolitik, ofta med ekonomisk tillväxt som främsta ambition.

    Däremot finns ingen samlad eller samordnad nationell stads- eller regionpolitik. I den mån

    man kan tala om en nationell stadspolitik så är den fortsatt partiell, ofta implicit och i stora

    drag fragmenterad på olika sektorer. En annan slutsats är att stadspolitik måste diskuteras

    och skapas i nära samband med de parallella processer som nu pågår i syfte att skapa nya

    regionala strukturer för offentlig flernivåpolitik. Utan en av staten orkestrerad, eller

    åtminstone legitimerad, regionpolitik är det svårt att tänka sig en motsvarande stadspolitik

    med beaktande av de delvis olika intressen som följer av orters läge, näringsgeografiska

    struktur och storlek.

    Resan mot en samlad, och hållbar, nationell stadspolitik får inte väja för att konfrontera och

    självkritiskt granska det samförståndstänkande som i hög grad präglar synen på hållbarhet.

    Begreppet är i grunden värdeladdat och därför behöver intressemotsättningar och konflikter

    identifieras och konfronteras, vilket i sin tur betyder att fullständigtt samförstånd inte alltid

    kan nås. Det är ur ett demokratiskt perspektiv angeläget att politiska partier och andra

    former av organiserade samhällsintressen förtydligar sina förhållningssätt till såväl

    regionpolitik som hållbar (stads)utveckling och lyfter fram och driver sina argument,

    ståndpunkter och slutsatser på ett sätt som gör det möjligt för medborgarna att ta ställning

    till olika alternativ.

    För att ge möjlighet till ett fortsatt och fördjupat lärande av pågående stadsbyggnadsprojekt

    är det angeläget att den forumverksamhet som Delegationen för hållbara städer inledde får

    en långsiktig fortsättning. En arena som samlar representanter för offentlig politik och

    förvaltning, näringsliv, civilsamhälle och forskning kan, som delegationen själv föreslagit, bli

    en plattform där man byter erfarenheter, diskuterar och föreslår nya stadspolitiska initiativ.

    Utan att ta ställning till detaljer i förslaget är det lätt att instämma i detta huvudbudskap.

12345 1 - 50 av 247
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf