Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 57
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Ahrland, Åsa
    et al.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Ett nytt trädgårdshistoriskt översiktsverk2016Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, Vol. 29, s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Bergström, Anders
    et al.
    KTH, Tidigare Institutioner, Arkitekturskolan.
    Nolin, Catharina
    Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
    Millesgården: Arkitektur & trädgård2004Bok (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Millesgården på Lidingö norr om Stockholm är ett av Sveriges mest välkända konstnärshem. Här uppförde skulptören Carl Milles från 1908 en kombinerad ateljé och bostad med anslutande trädgård. Trots att Milles var en mycket produktiv och framgångsrik skulptör, finns det skäl att framhålla Millesgården som hans främsta konstnärliga arbete.

    Millesgårdens tillkomst skildras här i nära anslutning till den samtida utvecklingen inom arkitektur och trädgårdskonst. Anläggningen fungerade inte bara som hem och ateljé, utan även som utställningsmiljö. Millesgården blev ett monument – en minnesgård – där Carl Milles ambitioner och höga anspråk på konstnärsrollen kom till uttryck.

  • 3.
    Hagelqvist, Stina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Arkitekttävlingen som föreställning: Den svenska arkitekttävlingens ideologiska, institutionella och professionella villkor under 1900-talets första hälft2010Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The dissertation explores the Swedish architectural competition as defined in the professional discourse of the architectural corps from the first half of the twentieth century. The purpose is to analyze what norms that defined, regulated and supported the use of the competition and the competition practice from ideological, institutional and professional point of view.

    In using Pierre Bourdieu’s field theory, the competition is positioned in the interface between organizer and the architectural corps. This illuminates the competition as both object and instrument of the negotiations of a field of architecture. The competition’s position makes clear the need of a common ideological foundation and the necessity of legitimizing not only the competition instrument but also the architectural corps’ definition of how to implement it.

    In departing from the concept of discourse, defined by Michel Foucault, I identify principal characteristics of the architectural competition and relate it to notions of freedom and vitality that was thought to be present in the competition. By analyzing the corps’s competition discourse the dissertation makes clear both short-term functions of the competition, such as accumulating esteem, and long lasting effects of the corps’ control of the competition activities by means of guidance, the system of sanctioned competitions and control of the architectural press. This competition system regulated the quality of the competition results and utilized the rivalry between architects by channelling it to the formal legitimate competition. The rivalry between architects, formalised in the competition situation, was thought to bring the competition spirit to the fore and was defined both as the necessary prerequisite of architectural progress and as a constituent property of the normative position of the free practitioner, which was reproduced as architects while competing entered the autonomous time space of the competition.

  • 4.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kärnkraftverkets poetik: Begreppsliggöranden av svenska kärnkraftverk 1965–19732012Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The first Swedish commercial nuclear power plant was ordered in 1965. By 1973 it had been inaugurated, and building work had begun on the remaining three facilities that became the locations of Swedish large-scale nuclear power production. This thesis explores what kind of architectural objects, in a broad sense, the nuclear power plants in Sweden was discursively constructed as during these years.

    During the post war years enormous expectations were in Swedish politics attached to the implementation of nuclear power technology. An important discursive figure was that energy was of fundamental importance to society. Simultaneously it was articulated that nuclear power would provide an unlimited supply of energy. Society therefore was on the verge to a completely new era, an era which was to materialize through the nuclear power plant.

    Drawing upon Norman Fairclough’s theorization of discourse, three different orders of discourse are delineated wherein the nuclear power plant during the period 1965–1973 could be conceptualized as building: a discourse order of architecture, of landscape and of cultural heritage. It is a question of what sort of collective identity that is constructed through the utterances on nuclear power plants. Through the orders of discourse not only objects are produced, but also a who, on a collective level, that is producing them.

    These orders of discourse are connected to three different specific modes of temporal orientation which are formative for collective identity: towards the future, the past, and a position outside of history. Through an analysis of utterances and narratives in magazines, official texts, films, etc., this examination shows that in contrast to an international context, the nuclear power plant in Sweden was almost completely negated within the discourse order of architecture. Instead it was within the discourse orders of landscape and of cultural heritage that the nuclear power plant was to be conceptualized.

  • 5.
    Krohn Andersson, Fredrik
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Nolin, CatharinaStockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 672014Samlingsverk (redaktörskap) (Refereegranskat)
  • 6.
    Mack, Jennifer
    et al.
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).
    Scherma Parscher, Justin
    The Right to the Garden: Allotments and the Politics of Urban Green Space in Sweden2017Ingår i: Green Landscapes in the European City, 1750–2010 / [ed] Peter Clark, Marjaana Niemi & Catharina Nolin, New York: Routledge, 2017, s. 87-104Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 7. Magnusson, Gert
    et al.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kulturarvsstudier i en föränderlig värld2013Ingår i: Kulturella perspektiv - Svensk etnologisk tidskrift, ISSN 1102-7908, nr 1, s. 9-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Manker, Elin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Förlagd form: Designkritik och designpraktik i Sverige 1860–18902019Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The overarching aim of this doctoral dissertation is to present an analysis of the design processes related to serial articles produced in Sweden between 1860 and 1890. In the dissertation, the interconnections between aesthetic theories, design languague, production processes, and the commercial market are explored. 

    The starting-point is the notion of 'popular aesthetics', derived from a handbook of aesthetics by German Art Historian Carl Lemcke, published in 1865. His aesthetics, as well as other German scholars as Jakob von Falke and Gottfried Semper, and the Norwegian Lorentz Dietrichson (working in Sweden at the time), differs from the more well-known and well-cited aesthetics propounded by other writers, including John Ruskin. Falke et. al. realised they had to work together with manufacturing business instead of against them. However, their aesthetics relied on idealistic notions and have consequently been dealt with by most researchers as an aesthetics which is informed by a conservative attitude. In this dissertation, focus is directed towards their collaboration with manufacturing businesses and their aesthetics, as an endeavour within modernity, is investigated. 

    The thesis follows two trajectories. The first engages in popular aesthetics that was disseminated by means of advice literature, engineering’s journals, and women's journals. Central to this trajectory lies an investigation into how illustrations were used as actors with regards to the aestheticism that is described. The first trajectory declares popular aesthetics to be a design critique, while the second interpret the design process as an ‘element design’. The object of study in this part of the thesis is the manufacturing and retailing of paraffin lamps, where two different manufacturers function as case studies, which elaborate how design processes within the production- and consumption businesses were performed.  

    The theoretical approach used in this investigation relies on the concepts of heterogeneity, actors, networks, agency, relations, and intra-action, as articulated by sociologists Bruno Latour and John Law, and by science theorist Karen Barad. The analysis discusses ornamental prints, pattern sheets, and design models as actors in the emerging field of design, due to their heterogenic constitution. Methodologically, the dissertation includes close readings of these actors. To trace how agency works, cultural theorist Mieke Bal's notion of ‘travelling concepts’ is elaborated on in the study; and is subsumed under the term migration. Further to this, 'design' is understood as an intermingling process between production–consumption–mediation, as suggested by design historian Grace Lees-Maffei.

  • 9.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Approaches to Evaluating Gardens. Att värdera trädgårdar – Forums seminarium 20142015Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, nr 28, s. 7-Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Begravningsplatsen – en del av vårt kyrkliga kulturarv?2014Ingår i: De kyrkliga kulturarven: aktuell forskning och pedagogisk utveckling / [ed] Emilie Karlsmo, Jakob Lindblad, Henrik Widmark, Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis, 2014Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Den trädgårdshistoriska forskningens metodologi: utmaningar och möjligheter2008Ingår i: Konsthistorisk tidskrift, ISSN 0023-3609, Vol. 77, nr 4, s. 136-145Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Det mångfacetterade 1800-talets trädgårdshistoria: Forums för trädgårdshistorisk forskning seminarium 20122013Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, nr 26Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Drottningholms slottspark från Gustav IV Adolf till Gustaf V2010Ingår i: Drottningholms slott (band II): Från Gustav III till Carl XVI Gustaf / [ed] Göran Alm, Rebecka Millhagen, Karlstad: Votum , 2010, 1, s. 296-313Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Einar Sørensen, Norsk havekunst under europeisk himmel, Spartacus forlag AS, Oslo 20132014Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, nr 27, s. 42-43Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    En svensk lustgårdskonst.: Lars Israel Wahlman som trädgårdsarkitekt2008Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Lars Israel Wahlman var en av de stora förnyarna av den svenska trädgårdskonsten i början av 1900-talet, manifesterat i villaträdgårdar och parker, begravningsplatser och en rad parker. Denna verksamhet, som länge stått i skuggan av välkända byggnadsverk som Tjolöholms slott i Halland och Engelbrektskyrkan i Stockholm, liksom villorna Trefnan och Trotzgården i Hedemora, presenteras nu för första gången. Med sina mångskiftande och konsekvent genomförda arbeten framstår Wahlman som en av de viktigaste förmedlarna av en trädgårdsstil i Arts and Crafts-rörelsens anda till Sverige. Ingen annan svensk arkitekt ritade så många trädgårdar under denna period. Wahlman ville att det yttre av hans byggnader och deras interiörer tillsammans med omgivningarna skulle fungera som väl sammanlänkade helheter. Att även skapa trädgårdar var en självklar del i denna helhetstanke.

  • 16.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Engelbrektskyrkans omgivning2014Ingår i: Den vill vara ny och stark”: Engelbrektskyrkan 100 år / [ed] Annika Tengstrand, Stockholm: Statens centrum för arkitektur och design , 2014, 1, s. 71-87Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Artikeln behandlar arkitekten Lars Israel Wahlmans gestaltning av Engelbrektskyrkans omgivningar omkring 1910–1915 samt hans syn på trädgårdskonst.

  • 17.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Ester Claesson, Harald Wadsjö och Skogskyrkogården2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet.
    Ester Claesson und die deutsch-schwedische Beziehungen am Anfang des zwanzigsten Jahrhunderts2009Ingår i: Die Gartenkunst, ISSN ISSN 0935-0519, nr 2, s. 259-280Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 19.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Framing Children's Sections in Cemeteries2018Ingår i: Heritage of Death: Landscapes of Emotion, Memory and Practice / [ed] Mattias Frihammar, Helaine Silverman, Abingdon, Oxon: Routledge, 2018, s. 38-49Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Fria lekar och krympande gårdar: Stockholms lekplatser under 150 år2017Ingår i: Parkstaden: Stockholms landskap och stadens rum / [ed] Ann Pålsson, Stockholm: Historiska media , 2017, s. 153-167Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 21.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    From Gardening Manuals to Signum's Swedish Art History. Approaches to the Historiography of Swedish Landscape Architecture2016Ingår i: Konsthistorisk Tidskrift, ISSN 0023-3609, E-ISSN 1651-2294, Vol. 85, nr 1, s. 126-140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this essay is to discuss the position of garden history and landscape architecture in relation to the fields of art history and architectural history in a Swedish historiographical context. I will do this by examining some books and journals from the nineteenth and twentieth centuries including garden history and compare them with a selection of overviews in art history. From what perspectives has the history of gardens and designed landscapes been discussed, written and disseminated? Under what circumstances has garden history been incorporated into art history? Who were the authors and who were the implied readers? And how can the topic be further developed?

  • 22.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Från Selma Lagerlöfs kära trädgårdsfröken till självständig trädgårdsarkitekt: Om Ruth Brandbergs sökande efter ett yrke2010Ingår i: Det åskådliga och det bottenlösa: Tankar om konst och humaniora tillägnade Margaretha Rossholm Lagerrlöf / [ed] Tomas Björk, Lempi BorgWik m fl, Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet , 2010, s. 289-294Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Gender, Gardens & Garden History: Forums för trädgårdshistorisk forskning seminarium 20152016Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, E-ISSN 2001-1261, Vol. 29, s. 4-6Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Hagaparken under 1800-tal och tidigt 1900-tal2009Ingår i: Haga / [ed] Ingrid Sjöström, Karlstad: Votum , 2009, s. 280-303Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    I boken om Haga får vi stifta bekantskap med den fascinerande tiden och miljön en skådeplats för många viktiga händelser i Gustav III:s politiska historia. Här mötte det enkla och anspråkslösa det storslagna och monumentala i de olika projekten där enbart ett fåtal kom till utförande, som Gustav III:s paviljong, Koppartälten och ett antal mindre paviljonger. Med kungens död 1792 fick de grandiosa planerna på ett stort kungligt slott i parken ett abrupt slut och först 1802 uppfördes en mindre byggnad, Haga slott, som ett komplement till paviljongen.

  • 25.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Hundra år av lekplatshistoria 1850–19502016Ingår i: Plats för lek! Svenska lekplatser förr och nu / [ed] Märit Jansson, Åsa Klintborg Ahlklo, Stockholm: Svensk Byggtjänst , 2016, s. 34-55Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    I museets dolda vrår: kvinnliga landskapsarkitekter betraktade genom Arkitektur- och designcentrums samlingar2014Ingår i: Forskning i centrum / [ed] Monica Sand, Stockholm: Statens centrum för arkitektur och design , 2014, s. 209-224Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Artikeln handlar om hur samlingarna vid Statens centrum för arkitektur och design kan användas för att undersöka några kvinnliga landskapsarkitekters verksamhet, uppdrag och positioner under 1900-talets första hälft, särskilt i relation till de manliga arkitketer de samarbetade med.  

  • 27.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Inger Olausson, En blomstrande marknad. Handelsträdgårdar i Sverige 1900−1950 med fyra fallstudier i Stockholms län. Akademisk avhandling i agrarhistoria. SLU Ultuna/Carlssons 20142015Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 69, s. 92-94Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    International training and national ambitions: Female landscape architects in Sweden, 1900-19502015Ingår i: Women, Modernity, and Landscape Architecture / [ed] Sonja Dümpelmann, John Beardsley, Abingdon, Oxon: Routledge, 2015, s. 38-59Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 29.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Koloniträdgårdsrörelsen i Stockholm – dess förutsättningar och uppkomst vid 1900-talets början2003Ingår i: Stadens odlare / [ed] Christina Westergren, Stockholm: Nordiska museets förlag, 2003, s. 9-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30. Nolin, Catharina
    Koloniträdgårdsrörelsen i Stockholm: - dess förutsättningar och uppkomst vid 1900-talets början2003Ingår i: Stadens odlare, Stockholm: Nordiska museets förlag, 2003, s. 9-39Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Kungsträdgården: från kunglig kålgård till kommersialiserat stadsrum2019Ingår i: Kontextualisering: teoretiska tillämpningar i konstvetenskap: 2 / [ed] Hans Hayden, Stockholm: Stockholm University Press, 2019, s. 57-82Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kapitlet analyserar Kungsträdgården i Stockholm som en föränderlig plats under olika historiska perioder; som kunglig umgängesplats, arena för privata möten, politiska manifestationer och ungdomskravaller, som en potentiell kommersialiserad plats och som kärna i debatter om stadens offentliga miljöer, ja ibland även själva föremålet för manifestationerna. I kapitlet diskuteras vidare hur Kungsträdgården beroende på valda teoretiska ingångar kan tolkas och förstås, som offentlig plats, som park och arkitektur och som kulturarv samt vilka betydelse- och identitetsförskjutningar såväl rummet som sådant som användningen av det har genomgått.

  • 32.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Kvinnorna i trädgårdshistorien2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 33.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Kyrkogårdsestetik och ceremonier2006Ingår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 52, s. 80-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De svenska kyrkogårdarnas estetiska uttryck och användande var i början av 1900-talet ett mycket uppmärksammat ämne i Sverige. I denna artikel diskuteras några av de frågeställningar, tendenser och förslag till förändringar som ledde till en förnyelse av kyrkogårdskonsten. Artikeln behandlar bland annat hur arkitekter och debattörer ansåg att kyrkogårdar kunde göras estetiskt tilltalande och samtidigt anpassas till ceremonielet kring begravningarna samt berör hur de förhöll sig till historien. De kyrkogårdar som formats av 1800-talets smakideal avfärdades som fula och oorganiserade, platser som undantagslöst kunde utformas på ett vackrare och bättre sätt. De växande städerna ledde även till fler förrättningar och att allt större markområden behövde avsättas för begravningsplatser. En aspekt som diskuteras är förändrade tankar kring begravningar och nya ritualer vilka ledde till att det fanns ett behov för processionsvägar, ceremoniplatser och honnörsgårdar. Arkitekttävlingar avseende begravningsplatser var viktiga incitament för att få till stånd förändringar. Utöver tävlingen om Skogskyrkogården och dess stora betydelse för tillkomsten av andra skogskyrkogårdar behandlas de tävlingar som hölls i Sverige under 1910- och 1920-talen. Flertalet kyrkogårdar gestaltades dock av för ändamålet särskilt utvalda arkitekter, och några av dessa idag tämligen okända miljöer presenteras. Bland förnyarna av kyrkogårdskonsten fanns flera ledande arkitekter, som de för Skogskyrkogården i Stockholm mycket uppmärksammade Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, men också Lars Israel Wahlman, Harald Wadsjö och Erik Bülow-Hübe samt trädgårdsarkitekten Ester Claesson. Ytterligare en aspekt som tas upp är relationen mellan kyrkogårdskonsten och de samtida offentliga parkerna.

  • 34.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Lulu Salto Stephensen: Garden Design in Denmark. G. N. Brandt and the early decades of the twentieth century2008Ingår i: Bulletin för Forum för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652–2362, nr 21, s. 62–63-Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Modernist Residential Areas in Sweden: a Cultural Heritage Worth Preserving?2013Ingår i: Proceedings of the 12th International Docomomo Conference: The survival of modern : from coffee cup to plan / [ed] Timo Tuomi, Tommi Lindh, Miia Perkkiö, Jenni Sahramaa, Porvoo: Docomomo , 2013, s. 64-67Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper I discuss modernist residential areas in Sweden in relation to gender, recognition and the preservation of cultural heritage. Many residential areas in Sweden were designed by women landscape architects, and one of the most successful was Ulla Bodorff. With her office as an example I will show the complexity and the importance of going deeper into the subject.

  • 36.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Nytt ljus på kvinnliga trädgårdsarkitekter2015Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 37.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Parks in Gothenburg and Jönköping. Secluded idylls for Swedish townsfolk2004Ingår i: Garden History, ISSN 0307-1243, Vol. 32, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 38.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Ronny Ambjörnsson, Den hemliga trädgården2015Ingår i: Signum : katolsk orientering om kyrka, kultur, samhälle, ISSN 0347-0423, nr 6, s. 59-61Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Stockholm's urban parks: meeting places and social contexts in the nineteenth and early twentieth centuries2006Ingår i: The European City and Green Space: London, Stockholm, Helsinki and St Petersburg, 1850–2000 / [ed] Peter Clark, Aldershot: Ashgate , 2006Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Sylvia Gibson and Sweden’s Post-World War II Welfare Landscapes2016Ingår i: OEI, ISSN 1404-5095, Vol. 73–74, s. 419-424Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Tecknat efter naturen: Axel Fredrik Cederholm som Stockholmsskildrare2004Ingår i: Etyder tillägnade Eva Sundler-Malmnäs / [ed] Thomas Hall, Margaretha Rossholm Lagerlöf, Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet , 2004, s. 88-94Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 42.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    The politics of densification and sustainability in urban green heritage spaces2019Ingår i: Heritage and Sustainable Urban Transformations: Deep Cities / [ed] Kalliopi Fouseki, Torgrim Sneve Guttormsen, Grete Swensen, London: Routledge, 2019Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter argues that integrating green cultural heritage into a deep cities approach, which looks at the historical layers of a city, is of vital significance as green spaces have a historic, multi-layered past that needs to be integrated into a constantly evolving urban environment. Some of the most frequently used buzzwords in contemporary urban environments and planning discourses include terms such as ‘green cities’, resilience, sustainability and densification. Sustainability issues related to green urban spaces is a topic that has widely been discussed since the 1960s. Ecological balance must be maintained in rural and urban areas: the preservation of recreational areas and places of historic interest or special landscape character is one of the means to achieve this. Planning and development programmes tend to ignore or neglect the current or potential economic as well as emotional value of urban green spaces allowing the justification of dense building and construction.

  • 43.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Till stadsbornas nytta och förlustande2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Till stadsbornas nytta och förlustande: Den offentliga parken i Sverige under 1800-talet1999Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim of this dissertation is to study the public parks in Sweden during the nineteenth century. It focuses on three general factors – decision process, design, and function – and is to a great extent based on previously unstudied material including town councils' minutes, drawings, and other contemporary sources. The dissertation considers a selection of the approximately one hundred public parks laid out in Sweden during the period.

    From the beginning of the century the middle classes endeavoured to create meeting places and social customs of their own, and public parks had a role to play in their efforts. There, families could spend their leisure time together, meeting acquaintances and amusing themselves. The park was also an aesthetic element in the townscape. The study shows that the first public parks appeared in the 1820s, and that they were established several decades earlier than is generally acknowledged. During the decades following 1860, a large number of new parks were made. From now on, moral considerations began being put forward as grounds for creating public parks. They were promoted as more suitable social settings than the streets, squares, and pubs – for the middle classes as well as for the workers. In the 1890s, new parks were made whose design and function differed distinctly from their predecessors. They were planned for active use to a much greater extent, with features such as games and sport, and all surfaces open to the public. The study also shows that town councils from the beginning of the century were involved in creating the parks, and generally assumed full economic responsibility.

    Concerning the design, the parks changed during the century. From the initial decades, the essential design assumption was that parks would be perceived as art rather than nature. It should be obvious that the trees, bushes, and flowers did not grow natural on the spot, an impression emphasised by their varied colours, shapes, and ways of growing. Exotic plants were used extensively. From around 1870 the attempt to imitate nature as closely as possible, often using an existing natural area as a starting point and employing indigenous plants, gradually became common.

    Previous studies have often pointed to the public parks' role in improving the hygiene in the towns, locating them within an overall town planning perspective. However, the study shows that the belief that they might also improve the moral and general living conditions of urban dwellers has been an even more important factor. The park was envisaged as a place of education and general cultivation, but also as a place for amusement, which was reflected in the bandstands, monuments, and playgrounds, etc. Though the parks were often smaller than their counterparts abroad, Sweden was in step with the rest of Europe.

  • 45.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Trädgård & text: Forums årsmötesseminarium 20092010Ingår i: Bulletin för trädgårdshistorisk forskning, ISSN 1652-2362, Vol. 23, s. 3-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Trädgård och park vid Skånelaholm2008Ingår i: Skånelaholm: ett gods i Uppland, Vitterhetsakademien, Stockholm , 2008, s. 96-111Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Trädgårdsarkitekten som stadsplanerare: exemplet Knut Forsberg2009Ingår i: Stad, hus, rum. : Studier tillägnade Thomas Hall / [ed] Lempi Borg Wik, Margaretha Rossholm Lagerlöf och Martin Rörby, Stockholm: Konstvetenskapliga institutionen , 2009, s. 58-68Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Trädgårdskonst och trädgårdsodling2003Ingår i: Rosendals slott / [ed] Christian Laine, Stockholm: Byggförlaget/Kultur , 2003, s. 258-297Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Trädgårdskonsten2002Ingår i: Signums svenska konsthistoria: [Bd 12], Konsten 1915-1950, Lund: Bokförlaget Signum, 2002, s. 597-635Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Ulla Bodorff, landskapet och industrin2013Ingår i: Berättelser från markerna: en antologi om järn, skog och kulturarv / [ed] Ing-Marie Pettersson Jensen, Lena Berg Nilsson, Catarina Karlsson, Norberg: Bergslagens medeltidsmuseum , 2013, s. 297-306Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Texten behandlar Ulla Bodorffs gestaltning av Skånska Cements fabriksområde Stora Vika med tillhörande bostadsområde i det intilliggande Marsta på Södertörn omkring 1950 med utgångspunkt i landskapsgestaltning i stor skala, landskapsarkitektur som kulturarv och genusfrågor relaterade till landskapsarkitektur.

12 1 - 50 av 57
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf