Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
15161718 851 - 866 av 866
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 851.
    Zhang, Lechen
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Nouri, Jalal
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Norén, Eva
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Reviewing Teaching Approaches For Programming Through Scratch In Compulsory Education2018Ingår i: Clute International Conferences: Proceedings, The Clute Institute , 2018, artikel-id 255Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As the popularity of “Computational Thinking” expands in the education realm, more and more studies have been conducted to investigate the effect of using visual programming languages, such as Scratch, to teach computational thinking. This paper provides an overview of the teaching strategies that were implemented in research studies that aimed at fostering computational thinking through Scratch in compulsory education. To do this, we examined 46 empirical studies. The analysis of these studies has led to the identification of two approaches in teaching programming through Scratch: student-centered and mixed-instruction teaching approaches. In the paper, we present different enactments of the two broad teaching strategies and discuss the implications of these.

  • 852.
    Åkerfeldt, Anna
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Kjällander, Susanne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Selander, Staffan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Programmering: introduktion till digital kompetens i grundskolan2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Behöver du mer kunskaper om programmering? Den här boken visar med många illustrativa exempel vad programmering i skolan kan vara, och hur du som lärare, lärarstudent eller fritidspedagog kan komma igång med programmering. På ett enkelt och inspirerande sätt går författaren igenom grundläggande begrepp inom området och visar att du kan börja där du är, oavsett förkunskaper.

  • 853.
    Österling, Lisa
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    To Survey what Students Value in Mathematics Learning: Translation and adaptation to Swedish language and context of an international survey, focusing on what students find important in mathematics learning.2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 854.
    Österling, Lisa
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Andersson, Annica
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Measuring Immesurable Values2013Ingår i: Proceedings of the 37th conference of the international group for the psychology of mathematics education (PME), vol 2 / [ed] Lindmeier, A. M. & Heinze, A., PME , 2013, s. 17-24Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 855.
    Österling, Lisa
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Christiansen, Iben Maj
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    PRODUCTIVE WAYS OF ORGANISING PRACTICUM – WHAT DO WE KNOW? A SYSTEMATIC REVIEW2018Ingår i: Proceedings of the 42nd Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education / [ed] Ewa Bergqvist, Magnus Österholm, Carina Granberg, Lovisa Sumpter, Haifa: International Group for the Psychology of Mathematics Education (PME) , 2018, Vol. 3, s. 443-450Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The starting point for this review are questions on the empirical base for the organization of practicum.  Selecting peer reviewed, empirically based articles for 2001- 2017, with a focus on mathematics teacher education and the practicum, resulted in the inclusion of 51 articles for review. Exploring the outcomes and student teachers’ experiences of practicum suggested that responsibility for teaching together with support from mentors, university lecturers, university coursework, peers or prompts to use a theoretical framework improves learning outcomes in practicum, and the length of time in a school context does not do so on its own.

  • 856.
    Östman, Leif
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Uppsala University, Sweden.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik. Uppsala University, Sweden.
    A Pragmatic Approach on Epistemology, Teaching, and Learning2014Ingår i: Science Education, ISSN 0036-8326, E-ISSN 1098-237X, Vol. 98, nr 3, s. 375-382Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 857. Östman, Leif
    et al.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Almqvist, Jonas
    Uppsala universitet.
    Ligozat, Florence
    University of Geneva, Switzerland.
    A pragmatist approach to scientific literacy2009Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 858.
    Östman, Leif
    et al.
    Uppsala universitet.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Lundegård, Iann
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Öhman, Johan
    Örebro universitet.
    Practical Epistemology Analysis: Aesthetic and moral learning2008Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 859.
    Ünsal, Zeynep
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Bilingual students' learning in science: Language, gestures and phyiscal artefacts2017Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The objective of this thesis is to examine how language, gestures and physical artefacts are used in science classes with emergent bilingual students who do not share the same minority language as their classmates or teachers. The purpose is to contribute to findings that can enhance emergent bilingual students’ learning in science. The data consist of classroom observations in one 3rd grade (9–10 years old) and one 7th grade (13–14 years old) science class. In addition, the students in the 7th grade were interviewed. Whole-class instruction was carried out monolingually in Swedish. The students typically made meaning of the activities without any language limitations during conversations following an initiation, response and evaluation pattern (IRE). However, during longer conversations the students’ language repertoire in Swedish frequently limited their possibilities to express themselves. During group-work activities, students with the same minority language worked together and used both of their languages. One strategy used among the students to overcome language limitations was translating unfamiliar words into their minority language. In general, this supported the students’ learning in science. Occasionally, the students made incorrect translations of scientific concepts. The interviews with the students demonstrated how monolingual exams may limit emergent bilingual students’ achievements in science. When students’ language proficiency limited their possibility to express themselves, the students showed what they meant by using gestures. This resulted in the continuation of the lessons as both other students and teachers drew on the used gestures to talk about the science content. The physical artefacts implied that the students experienced the science content by actually seeing it, which the teacher then drew on to introduce how the phenomena or process in question could be expressed in scientific language. When students’ proficiency in the language of instruction limited their possibilities to make meaning, using physical artefacts enabled them to experience unfamiliar words being related to the science content and learn what they mean. 

  • 860.
    Ünsal, Zeynep
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Molander, Bengt-Olov
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Language Use in a Multilingual Class: a Study of the Relation Between Bilingual Students’ Languages and Their Meaning-Making in Science2018Ingår i: Research in science education, ISSN 0157-244X, E-ISSN 1573-1898, Vol. 48, nr 5, s. 1027-1048Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study, we examine how bilingual students in elementary school use their languages and what this means for their meaning-making in science. The class was multilingual with students bilingual in different minority languages and the teacher monolingual in Swedish. The analysis is based on a pragmatic approach and the theory of translanguaging. The science content was electricity, and the teaching involved class instruction and hands-on activities in small groups. The findings of the study are divided into two categories, ‘students’ conversations with the teacher’ and ‘student’s conversations with each other’. Since the class was multilingual, the class instruction was carried out in Swedish. Generally, when the conversations were characterised by an initiation, response and evaluation pattern, the students made meaning of the activities without any language limitations. However, when the students, during whole class instruction, were engaged in conversations where they had to argue, discuss and explain their ideas, their language repertoire in Swedish limited their possibilities to express themselves. During hands-on activities, students with the same minority language worked together and used both of their languages as resources. In some situations, the activities proceeded without any visible language limitations. In other situations, students’ language repertoire limited their possibilities to make meaning of the activities despite being able to use both their languages. What the results mean for designing and conducting science lessons in a multilingual class is discussed. 

  • 861.
    Ünsal, Zeynep
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Molander, Bengt-Olov
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Science education in a bilingual class: problematising a translational practice2018Ingår i: Cultural Studies of Science Education, ISSN 1871-1502, E-ISSN 1871-1510, Vol. 13, nr 2, s. 317-340Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel undersöker vi hur tvåspråkiga elever skapar relationer mellan vardagsspråket och det naturvetenskapliga språket. Studier som behandlar hur tvåspråkiga elever använder sina språk under naturvetenskapslektionerna har huvudsakligen bedrivits i tvåspråkiga klassrum där bådee läraren och eleverna talar samma minoritetsspråk. I denna studie har data har samlats in i en klass bestående av 13-14 år gamla elever. Samtliga elever hade turkiska som minoritetsspråk medan lärarens minoritetsspråk var bosniska. Klassen observerades när de arbetade med syror och baser. Därrefter genomfördes gruppintervjuer med eleverna där de fick berätta om hur de använde sina språk under naturvetenskapslektionerna samt beskriva och förklara naturvetenskapliga fenomen och processer som hade behandlats under de observerade lektionerna. Materialet analyserades genom praktisk epistemologisk analys och teorin om translanguaging (the theory of translanguaging). Studien visar hur lärarens strävan att stödja elevernas lärande i naturvetenskap genom att använda ett vardagligt språk och vardagliga exempel tog en annan riktning eftersom de vardagsord han använde inte var en del av elevernas språkrepertoar. Studien visar också hur eleverna använde sitt minoritetsspråk som en resursför att översätta ord från svenska till turkiska. Att översätta naturvetenskapliga begrepp var mer problematiskt och ledde till att elevernas beskrivningar av begreppen inte var i linje med hur de betraktas inom naturvetenskapen. Slutligen visar studien även hur enspråkiga prov kan begränsa tvåspråkiga elevers resultat i de naturvetenskapliga ämnena. Undersökningen bidrar genom att presentera och diskutera omständigheter som behövs tas i beaktande när man planerar och genomför naturvetenskapliga lektioner i klasser därr lärare och elever inte delar samma minoritetsspråk. 

  • 862.
    Ünsal, Zeynep
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Molander, Bengt-Olov
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Science education in a multilingual class: Problematizing a translational practice2015Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this study we examine  how bilingual students construe relations between their everyday language in Swedish and Turkish, respectively, and the language of science in Swedish. The data collection consists of observations and group interviews in a multilingual science class with 13-14 years old students. For the analysis, Practical epistemology analysis and the theory of translanguaging were used. The results show how the students' everyday language may limit their possibilities to make meaning of science. In particular, the teacher's practice of facilitating and supporting students' understanding of science content by relating it to concrete examples took another direction since some everyday words he used were not a part of the students' language repertoire. The study also shows how the students translated everyday words from Swedish to Turkish to proceed with the activities. However, translating scientific concepts were more problematic and lead to that the students' descriptions of concepts were not in line with how they are viewed in science. Finally, the study demonstrates how monolingual exams may limit bilingual students' achievments in science. The study contributes by presenting and discussing circumstances that are needed to be taken into consideration when planning and conducting science lessons in multilingual classes.

  • 863.
    Ünsal, Zeynep
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Molander, Bengt-Olov
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Gesticulating science: Emergent bilingual students’ use of gestures2018Ingår i: Journal of Research in Science Teaching, ISSN 0022-4308, E-ISSN 1098-2736, Vol. 55, nr 1, s. 121-144Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines how emergent bilingual students used gestures in science class, and the consequences of students’ gestures when their language repertoire limited their possibilities to express themselves. The study derived from observations in two science classes in Sweden. In the first class, 3rd grade students (9–10 years old) were involved in a unit concerning electricity. The second class consisted of 7th grade students (13–14 years old) working with acids and bases. Data were analyzed by using practical epistemological analysis (PEA). When students’ language proficiency limited their possibility to express themselves, using gestures resulted in the continuation of the science activities. Furthermore, both peers and teachers drew on the used gestures to talk about the science content. In some situations, the meaning of the gestures needed to be negotiated. Regardless, the gestures were always related to language. Both students and teachers participated in this process, but the teachers directed the communication towards the goal of the lessons: learning how to talk science. The study contributes to the field by showing the importance of paying attention to and valuing bilingual students’ use of gestures as a way to express scientific knowledge. In addition, it demonstrates how teachers might draw on students’ gestures to teach science and discusses the importance of creating multimodal learning environments. 

  • 864.
    Ünsal, Zeynep
    et al.
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Wickman, Per-Olof
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Molander, Bengt-Olov
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Jumping pepper and electrons in the shoe: Physical artefacts in a multilingual science classIngår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article concerns how teachers can use physical artefacts as mediating means to support emergent bilingual students’ learning in science class. The data consist of non-participant observations in a Swedish 3rd grade (9-10 years old) science class. All students were bilingual, but in different minority languages, and the teacher was monolingual in Swedish. The study focused on four students, all of whom had Turkish as their minority language. During the observations, the science content was electricity and the lessons were conducted by using physical artefacts, such as wires, bulbs and batteries. The study takes its stance in the ideas of Dewey and sociocultural approaches, implying that students’ learning is viewed as situational. For the analysis, practical epistemology analysis (PEA) was used. The teacher used physical artefacts in two different ways. First, the physical artefacts implied that the students experienced the science content by actually seeing it. The students talked about their observations in everyday language, which the teacher then drew on to introduce how the phenomena or process in question could be expressed in scientific language. Second, when students’ proficiency in the language of instruction limited their possibilities to make meaning, using physical artefacts enabled them to experience unfamiliar words being related to the science content and thus learn their meaning. The study findings contribute to knowledge concerning how teachers can create learning contexts where physical artefacts are used to mediate scientific meaning. 

  • 865.
    Ünver, Yasemin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    En jämförande studie av svenska och turkiska lärares matematikundervisning i grundskolans tidigare år2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka hur svenska och turkiska lärare undervisar i matematik och vilka de centrala skillnaderna är mellan svenska respektive turkiska lärares matematikundervisning, med fokus på den kulturella och skolspecifika nivån. Den svenska nya läroplanen betonar innebörden med att eleverna ges möjlighet till att utveckla förmågan att lösa problem, använda logiska resonemang och kommunicera matematik, medan den turkiska läroplanen betonar innebörden av eleverna motivation till ämnet och att fokus har ändrats från enbart skriftlig huvudräkning till rimlighetsbedömning och problemlösning. För att analysera empirin används ramfaktorteorin som beskriver olika faktorer som påverkar undervisningens möjligheter och begränsningar. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och observationer i årskurs 2 och 3 både i Sverige och i Turkiet, där observationerna filmades. I resultaten framkom det att svenska och turkiska lärares matematikundervisning skiljer sig genom att det var större fokus på gemensam genomgång vid introduktion av ett nytt område i Turkiet medan den gemensamma genomgången i den svenska undervisningen var kortare. Orsaken till att lärarna utformade sin undervisning på ett specifikt sätt är på grund av läroplanerna i de respektive länderna. Den svenska läroplanen möjliggör en fri planering av undervisning medan de turkiska lärarna har en lärarhandledning som är utformad efter kursplanen för matematik och utformad som en lektionsplanering. Något annat som studien visar är att kravnivån för eleverna är mycket högre i den turkiska matematikundervisningen, än den svenska matematikundervisningen.

  • 866.
    Ünver, Yasemin
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Matematiska utmaningar i grundskolans tidigare år: En studie om hur elever med särskilda matematiska förmågor identifieras och utmanas i grundskolans tidigare år2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
15161718 851 - 866 av 866
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf