Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
13141516 751 - 789 av 789
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 751.
    Wikberg, Nilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    ”Det är på både gott och ont det här med stadier”: - Några förskollärare beskriver arbetet med språkobservations-materialet TRAS2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 752.
    Wikberg, Nilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    ”Det är på både gott och ont det här med stadier”: Några förskollärare beskriver arbetet med språkobservations-materialet TRAS2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 753.
    Wikman, Ann
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    På vilket sätt skapar stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet problem för elever i matematik?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Många anser att elevers matematikkunnande är bristfälligt och att skolan inte fullföljer sitt uppdrag när det gäller att ge de blivande samhällsmedborgarna goda kunskaper i matematik. Flera tidigare studier har visat att stadieövergångar kan vara mycket problematiska för elever/studenter när det gäller matematik. Det sker ofta en tempohöjning med lite repetitionstid, matematiken går från lösningsfokus till en mer förståelse-inriktat fokus och eleverna hinner inte ställa om. Lärarna har liten inblick upp eller ner i stadierna och baserar vilket kunnande eleverna borde ha, mer på vad som passar det nuvarande stadiet än vad nästa kommer att kräva. Internationella studier visar att övergången också innefattar en ängslan och att svårigheter som funnits tidigare blir större på det nya stadiet. Svårigheterna som lärare anser bero på elevernas brister. För att bli antagen till gymnasiet i Sverige krävs minst E i årskurs 9 i bland annat ämnet matematik. Studiens syfte var att ta reda på om det saknas något kunnande i matematik inför vidare studier på gymnasiet. Ett fokus för studien var att undersöka detta för att kunna bedriva förebyggande specialpedagogiska insatser i matematik på en gymnasieskola. En avgränsning gjordes till följande program: naturvetenskapliga, ekonomi och samhällsvetenskapliga. Det relationella och kategoriska perspektivet blev studiens teoretiska utgångspunkter och de perspektiv som studiens resultat analyserades utifrån. Semistrukturerade intervjuer skedde med tio matematiklärare på en gymnasieskola. Ett diagnostiskt test, som eleverna vid samma skola, gjort vid starten av deras första matematikkurs ingick i en dokumentstudie. Dessa två delar gav svar på vilket kunnande lärarna upplevde att eleverna brast i och vad eleverna utifrån dessa test faktiskt uppvisade brister i. Algebra och bråk var områden, som både intervjuer och tester, pekade på innehöll bristande kunskaper från elevernas sida. Miniräknaren sågs inte bara som ett hjälpmedel, utan bidrog eventuellt till att svårigheter kunde uppstå, något som tidigare studier på stadieövergångar bekräftat. Grundläggande aritmetik var också en brist som upptäcktes. Frågor väcktes även i studien om bristande självförtroende kunde vara en orsak till att ekonomi och samhällsprogrammets elever ansågs mindre matematikkunniga än naturvetenskapsprogrammets elever av lite mindre än hälften av respondenterna? Det gav inte denna studie något entydigt svar på.

  • 754.
    Wikman, Emelie
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bornerheim, Maria
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Smartboard som medierande redskap i grundsärskolan: Några lärares arbete med Smartboard i helklassundervisning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 755.
    Wikström, Kristina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Vilken är relationen mellan koncentrationsförmåga och cykellyssning?2012Studentarbete övrigt, 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats behandlar ämnesområdet relationen mellan koncetrationsförmåga och cykellyssning. Cykellyssning innebär att en person sitter på en vanlig stol och cyklar på en trampmaskin under tiden  den lyssnar. I uppsatsen ingår en fallstudie.

  • 756.
    Wikström, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Några elevers upplevelser av stöd i matematik2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda påhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fått i de tidiga årskurserna i ämnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjälpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande är i behov av särskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förändrats. För att ta reda på detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av såväl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare är det avstor vikt att rätt sorts stöd sätts in i de tidiga skolåren, samt att de låtereleverna vara delaktiga i de åtgärder som görs. Eleverna i denna studie kännerinte att de har fått varit delaktiga i de beslut som har fattats kring derasmatematikutveckling.

  • 757.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Mälardalen University, Sweden.
    Klang, Nina
    Sweden2017Ingår i: The Praeger International Handbook of Special Education: Volume 2: Europe / [ed] Michael L. Wehmeyer, James R. Patton, Santa Barbara, California: Praeger, 2017, s. 104-118Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 758.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Mälardalen University, Sweden.
    Lillvist, Anne
    Collaboration in Transitions from Preschool: Young Children with Intellectual Disabilities2017Ingår i: Pedagogies of Educational Transitions: European and Antipodean Research / [ed] Nadine Ballam, Bob Perry, Anders Garpelin, Cham: Springer, 2017, s. 59-74Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Diversity can be defined as the qualities of having variety and catering for a wide range of different people. The concept of diversity is often thought of as the integration and inclusion of all ethnic/cultural groups, genders and ages in the community. Children with disabilities are part of the variety of society and disabilities can be considered as a diversity category alongside others. This chapter explores the educational transitions of young children with intellectual disabilities, especially focusing on collaboration between educational settings. The chapter describes an ongoing research project on the educational transitions of young children with intellectual disabilities in Sweden and its preliminary results. It also aims to widen the appraisal of diversity and inclusion in the discourses and practice of professionals who work with children in times of educational transition.

  • 759.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Mälardalen University, Sweden.
    Lillvist, Anne
    Hope, Despair and Everything in Between – Parental Expectations of Educational Transition for Young Children with Intellectual Disability2017Ingår i: Families and Transition to School / [ed] Sue Dockett, Wilfred Griebel, Bob Perry, Cham: Springer, 2017, s. 51-66Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The transition from preschool into school for children with disabilities is an important passage in the development of the child and in the family. Although children’s transitions from one educational practice to another is a growing field of research, there is limited knowledge of how the transitions from preschool to schools for children with intellectual disability (ID) are formed and experienced by families. Taking a theoretical stand point from Griebel and Niesel’s model of changes at the individual, relationships and contextual levels, and ecocultural theory on family life, the expectations of 8 parents of children with ID are analysed and discussed. The chapter presents results from an ongoing Swedish research project on understanding the learning journey in educational transitions of children with ID aged 6–7 years.

  • 760.
    Wilder, Jenny
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Lillvist, Anne
    Learning journey: a conceptual framework for analyzing children’s learning in educational transition2018Ingår i: European Early Childhood Education Research Journal, ISSN 1350-293X, E-ISSN 1752-1807, Vol. 26, nr 5, s. 688-700Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research about transitions in early childhood education has had an upsurge especially in the last 15 years. Much attention has been directed to what constitutes and builds up positive transitions. Although, as learning is one of the main tasks in educational settings, there is a need for more explicit research discussions in the transition research field about children’s learning in transition. The aims of this article are to discuss and unravel the theoretical concept ‘learning journey’ and to propose a conceptual framework for analyzing children’s learning in early educational transitions. The article gives a review of the concept learning journey and related terms: learning, continuity/discontinuity, change, collaboration and time. A conceptual framework of learning journey is proposed and a model presented. The model is discussed in relation to the PPCT-model of Urie Bronfenbrenner and a final discussion set the proposed conceptual framework of learning journey in the context of application to early childhood education.

  • 761.
    Wilmenius, Lovisa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Funktionsnedsättning och delaktighet: En intervjustudie med vuxna2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 762.
    Wintzell Österberg, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Självkännedom kring sitt lärande: En intervjustudie med elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att belysa hur elever med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upplever sina möjligheter att utveckla en självkännedom kring sitt eget lärande. Studien har genomförts som en kvalitativ studie där totalt sex ungdomar från tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem är elever på högstadiet och tre på gymnasiet. Utsagorna har analyserats tematiskt med en fenomenologisk ansats.

    Resultatet visar på att de intervjuade eleverna upplever begränsningar i lärmiljön för att utveckla en självkännedom kring sitt lärande. Eleverna upplever ett beroende av olika former av stöd och hjälp av andra för att klara av skolan. Ett beroende som gör dem osjälvständiga. Eleverna upplever även problem kring att behöva acceptera svårigheterna som dyslexi innebär samtidigt som de försöker se fördelar med att ha diagnosen. Elevernas upplever att hur de blir bemötta av lärare är betydelsefullt för deras självkänsla i likhet med att få möjligheten att vara bra i skolan och lyckas med olika uppgifter i skolan. Att få möjlighet att utveckla en självkännedom kring sitt lärande leder till både mer självständighet och bättre självkänsla enligt de intervjuade eleverna. Elevernas utsagor kan ge oss vägledning i det specialpedagogiska arbetet med att främja utvecklandet av lärmiljöer som ger elever med dyslexi möjlighet att utveckla kunskaper om både sig själva och om dyslexi. 

  • 763.
    Wold Jakobsson, Joakim
    Stockholms universitet. Stockholms universitet, Universitetsbiblioteket. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Arbetssätt och individualisering för elever med diagnosen ADHD.: ”På medeltiden hade man säkert jättenytta av lite ADHD, som bra krigare och kung. Men det är inte de kriterier som gäller i dagens samhälle.”2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.

    Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.

    Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven. Om diagnosen ADHD skall användas i skolan bör den endast användas för att hjälpa eleven att på bästa sätt utvecklas kunskapsmässigt och personligt.

    En slutsats är att det behövs mer utbildning om begreppet ADHD i skolan för att undervisningen skall individanpassas till eleven med diagnosen ADHD på bästa möjliga sätt. Intervjupersonerna i studien har samtliga ansett att de själva skulle behöva mer utbildning för att öka förståelsen för en av skolans vanligaste diagnoser, ADHD.

  • 764.
    Wåhlstrand, Maria
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westin-Ibañez, Malin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hunden som stöd för lärande i grundskolan: “Världens bästa jobbkompis!”2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 765. Yngve, Moa
    et al.
    Lidström, Helene
    Ekblad, Elin
    Hemmingsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Perceived need of accommodations for high school students with special educational needs2018Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 766. Yngve, Moa
    et al.
    Lidström, Helene
    Ekblad, Elin
    Hemmingsson, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. Linköping University, Sweden.
    Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school? A cross-sectional study among students with special educational needs2019Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 34, nr 3, s. 327-341Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was twofold: (1) to identify factors associated with a high level of accommodation needs in school activities among students with special educational needs (SEN) in regular upper secondary education; and (2) to investigate the extent to which schools have met students’perceived accommodation needs. Accommodation needs and their provision in school activ- ities were assessed with the School Setting Interview for 484 students with SEN. Students’mean age was 17.3 years and 50% did not have a diagnosis. A logistic regression analysis revealed that a high level of school absence, studying a vocational pro- gramme, and a neuropsychiatric disorder were associated with a high level of accommodation needs. In the majority of school activities, about 50% of students had not received any accommo- dation despite an experienced need for support. About 30% of students perceived a need for support even though they had been provided with accommodations, and around 25% stated they were satisfied with received accommodations. Regular upper secondary school students with SEN are insufficiently provided with accom- modations to satisfactorily participate in education. Specific stu- dent characteristics, e.g. high level of school absence, should receive special attention when investigating and accommodating students’needs for support in school activities.

  • 767.
    Yrwing, Carina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Bedömning av fysisk och social lärmiljö på grundskolan: En utvärdering av självskattningsverktyget MAVIS med lärarskattningar och klassrumsobservationer2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skolor bör arbeta och verka för inkludering och inför detta arbete menas att ett gott fysiskt och socialt klimat är en förutsättning. Socialt klimat omfattar relationer och samspel vilka anses inverka på välmående, beteende, prestationer och som skydd mot skolmisslyckanden för elever i behov av särskilt stöd. Denna pilotstudie är ett första valideringsförsök av självskattningsverktyget Målsättningar och värderingar i skolan, MAVIS, en enkät för lärare som innehåller 50 frågor föredelade på 10 områden: Kreativitet, Stimulans, Lärande, Kompetens, Säkerhet, Kontroll, Hjälpsamhet, Delaktighet, Ansvar och Inflytande. Verktyget är utvecklat från en teoretisk modell av det sociala klimatet som definierar dess egenskaper utifrån universella mänskliga värderingar och behov. Syftet med studien är att undersöka hur detta självskattningsverktyg för lärare verkar fungera för att få en uppfattning om det sociala klimatet i några klasser och om det kan antas vara användbart samt ha en acceptabel tillförlitlighet som instrument. Syftet är även att identifiera förbättringsmöjligheter vid användandet av skattningsinstrumentet. Studien är förlagd på två grundskolor och deltagare är två klasser ur årskurs åtta och sex lärare. Metodansatsen är både kvantitativ och kvalitativ och omfattas av lärarskattningar, skattningar utifrån observationer samt samtal med deltagande lärare. Resultatet pekar på att skattningar kan visa på mönster och ge indikationer på en klass fysiska och sociala klimat. Skattningsverktyget öppnar upp för diskussioner utifrån skolans/elevgruppens styrkor och utvecklingsområden vilka kan användas av specialpedagog, lärare och skolledningen i verksamhetens förändringsarbete och utveckling av det fysiska och sociala klimatet.

  • 768.
    Zachiu, Horatiu Alexandru
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Jakten på "det goda": En studie av arbetsplatsannonser som riktar sig till specialpedagoger och speciallärare2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 769.
    Zakirova Engstrand, Rano
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Families of young children with autism spectrum disorder in Sweden: The role of culture and intergenerational support2019Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Children with autism spectrum disorder (ASD) have shown high variability in learning outcomes in response to evidence-based interventions, suggesting a need for individualization of intervention programmes for each child and his/her family. To explain this variability and develop effective intervention strategies research suggested focusing on identification of important contextual factors that might influence the effectiveness of a specific intervention for each child such as family cultural characteristics and characteristics of service settings and systems. The overarching aim of the thesis was to identify and describe proximal and distal environmental factors and processes affecting implementation and provision of interventions and services for young children with ASD and their families within the context of the Swedish support system. Two theoretical models guided the research project: Bronfenbrenner’s bioecological model of human development and Wachs’s multiple-influences model of individual variability. The specific objectives addressed using a mixture of qualitative and quantitative methods were: (i) to investigate the scope of reporting ethnicity and other cultural factors in research publications by Swedish scholars involved in empirical research in ASD in children and youth (Study 1); (ii) to explore perceptions of autism, beliefs about its causes, and treatment preferences expressed by parents of children with ASD from culturally, ethnically and linguistically diverse backgrounds (Study 2), and (iii) to explore grandparents’ perceived needs in relation to having a young grandchild with ASD (Study 3).

    The results of data triangulation across the three studies showed that within the context of the Swedish support system, three proximal environmental factors were associated with identification of ASD in young children and families’ use of services and interventions before and after the child was diagnosed with ASD. These were parents’ belief systems (including perceptions about child’s autism, help-seeking behaviours, and treatment preferences); the role of preschool teachers, and the role of other service providers, such as healthcare professionals. Data triangulation singled out seven groups of distal environmental factors: beliefs of extended family; family cultural, ethnic and linguistic background; family socio-economic characteristics (occupation and education level); Swedish formal support system enacted through various legislative acts; international laws and regulations; information sources (mass media and social media), and conceptualization and clinical definition of ASD (as reflected in DSM and ICD classifications). Findings also highlight the importance of taking into consideration of role of ASD researchers as an additional distal environmental factor affecting implementation of interventions and services for culturally and linguistically diverse children with ASD and their families.

    The results of the studies provide insights into understanding of families’ belief systems about ASD causes, treatment preferences, and needs that are essential for planning and provision of family-level early interventions for children with ASD in the cultural context of Sweden. Implications for practice and future research are discussed. 

  • 770.
    Zakirova Engstrand, Rano
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Inclusive settings in Sweden: Examining preschool teachers' perceived efficacy and their attitudes to children with autism.2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Purpose: the aims of this pilot study were to examine perceived efficacy of preschool teachers working with children with autism and their attitudes concerning the inclusion of children with autism in two towns in central Sweden.

    Methods: Partcipants were 19 preschool and 2 kindergarten teachers who worked with autism in general classrooms. To collect data, a demographic survey, the Autism Attitude Scale for Teachers (AAST), and an abbreviated version of the Bandura's Teacher Efficacy Scale were used. The descriptive statistics was performed to obtain demographic information on the sample. A series of bivariate correlatins was performed between teacher characteristics variables and teachers' responses to the AAST and the Teacher Efficacy Scale.

    Results: The main findings are: a) the teachers had a tendency to hold favourable overall attitudes toward children with autism and neutral attitudes toward their inclusion in general preschool classrooms; b) positive relationships were found between teachers' overall attitudes to children with autism, teachers' attitudes toward inclusion and a number of points in special education earned by teachers during pre-service education; c) no relations were found between teachers' perceived efficacy and teacher characteristics such as work experience and education background; d) no relations were found between preschool teachers' perceived efficacy and their attitudes toward children with autism included into general preschools.

    Conclusions: Teacher preparation programs in general early chidhood education should be revised to give preschool teachers knowledge and opportunities to instruct children with autism in inclusive settings. Efficacy beliefs of in-service teachers can be strengthened through participation in professional development workshops, provision of high quality intensive supervision and assistance in conducting more intensive, one-to-one instruction. Development of positive attitudes to children with autism should be become an important component of both pre-service education and in-service training programs. Implications for further research are discussed.

  • 771.
    Zakirova Engstrand, Rano
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Ernberg, Brita
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Knutes Nyqvist, Helen
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Aesthetic perspective on students’ learning: using non-academic literature in a dialogic classroom to foster inclusive teacher education2015Ingår i: Special Education Needs and Inclusive Practices [Bisogni educativi speciali e pratiche inclusive]: An International Perspective [Una prospettiva internazionale]: Conference Proceedings [Atti del Convegno] / [ed] Fabio Dovigo, Clara Favella, Francesca Gasparini, Anna Pietrocarlo, Vincenza Rocco, Emanuela Zappella, Bergamo, Italy: University of Bergamo , 2015, s. 198-202Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 772.
    Zakirova Engstrand, Rano
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hirvikoski, Tatja
    Westling Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Culturally diverse families of young children with ASD in Sweden: Parental explanatory modelsManuskript (preprint) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Background. Research suggests that families’ knowledge and cultural perceptions of autism spectrum disorder (ASD), beliefs about its etiology and prognosis can affect parents’ recognition of first signs of autism in their children, and influence help seeking and treatment decisions. 

    Objective. This study investigated explanatory models of autism among parents of young children with ASD in the multicultural context of Sweden.

    Method. Seventeen parents from diverse cultural, ethnic and linguistic backgrounds participated in semi-structured interviews. Deductive approach to qualitative content analysis was used to analyze data. Five domains of the Explanatory Model supplementary module of the Cultural Formulation Interview (CFI) were used as coding categories, operationalized as ‘Parents’ understanding of autism’; ‘Autism prototypes’; ‘Causal explanations’; ‘Course of autism’, and ‘Help seeking and treatment expectations’

    Results. Results showed that parents’ prior knowledge of autism and experience with young children’s typical developmental trajectories, as well as opinions of children’s grandparents and preschool teachers influence their symptoms recognition and help seeking. There were differences in parents’ explanatory models before and after diagnostic assessments for ASD: initial interpretations included child’s medical conditions and reaction to environmental influences, while genetic, supernatural/religious factors, and vaccinations were mentioned as definite causes after obtaining a clinical diagnosis. Parents also held multiple explanatory models influenced by views of family members and information obtained from media or healthcare professionals. Parents’ treatment decisions included use of available state-funded support services, and complementary and alternative treatments.

    Conclusion. Results demonstrated the utility of the CFI’s Explanatory Model supplementary module in autism research. Implications for clinical practice are discussed.

  • 773.
    Zakirova Engstrand, Rano
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Klang, Nina
    Hirvikoski, Tatja
    Westling Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Reporting of Cultural Factors in Autism Research Publications in Sweden: Application of the GAP-REACH Checklist2018Ingår i: Review Journal of Autism and Developmental Disorders, ISSN 2195-7177, Vol. 5, nr 4, s. 390-407Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Systematic reporting of cultural variables in research publications is important to address disparities in diagnostics and treatment for children with ASD from diverse backgrounds. The present review examined reporting of cultural factors in ASD publications in the Swedish research context by using the GAP-REACH checklist developed by the Cultural Committee of the Group for the Advancement of Psychiatry. Thirty peer-reviewed articles published in English between 2013 and 2015 met inclusion criteria. Depending on research designs, 46% of the reviewed studies defined cultural factors using various proxies for ethnicity to describe study participants; none of the studies used the race variable; 23.3% provided rationale for inclusion of cultural factors. The checklist in its modified form is applicable within the Swedish context.

  • 774.
    Zakirova Engstrand, Rano
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Inclusion of preschool children with autism in Sweden: attitudes and pereceived efficacy of preschool teachers2014Ingår i: Journal of Research in Special Educational Needs, ISSN 1471-3802, E-ISSN 1471-3802, Vol. 14, nr 3, s. 170-179Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This pilot study examined the relations among preschool teachers' attitudes towards the inclusion of children with autism and perceived self-efficacy, as well as demographic characteristics such as teachers' work experience and educational background. The cohort consisted of 21 participants who had degrees in preschool education and worked with children with autism in general preschool/kindergarten settings in central Sweden. Data were collected using the Autism Attitude Scale for Teachers, the Teacher Efficacy Scale and a demographic survey. In general, findings revealed that preschool teachers held positive attitudes towards children with autism, and this was significantly related to the number of credits in special education taken during pre-service education. However, teachers showed neutral attitudes towards the inclusion of children with autism into general preschool classrooms. No relations were found between teachers' perceived self-efficacy and attitudes towards inclusion, although a relationship was found between participation in in-service training and efficacy to make decisions. Implications concerning early childhood education professional development and supervision are discussed.

  • 775.
    Zakirova Engstrand, Rano
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Roll-Pettersson, Lise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Westling Allodi, Mara
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Hirvikoski, Tatja
    Needs of Grandparents of Preschool-Aged Children with ASD in Sweden2019Ingår i: Journal of autism and developmental disorders, ISSN 0162-3257, E-ISSN 1573-3432Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Little is known about needs of grandparents of young children with autism in family and community settings. This study investigated perceived needs of grandparents of preschool-aged children diagnosed with ASD in the cultural context of Sweden. Participants were 120 grandparents of children enrolled into autism intervention programs provided by the public disability services in Stockholm. The Grandparents’ Needs Survey and the SDQ Impact supplement were used to collect data. Grandparents expressed most needs in topic areas of information and childcare. No significant relations were found between grandparents’ demographics and perceptions of needs; grandparents’ needs were predicted by their perceived burden. The findings provide insight into understanding of grandparents’ needs essential for planning and provision of quality family-centered early intervention services.

  • 776.
    zeller tiilikainen, ylva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En skolas organisering av arbetssättet med elevers olikheter2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En skolas organisering anses idag vara viktigare än organisationen, det är i handlingsnäten i organiseringen som organisationen byggs. Organisering av en skolas arbetssätt har samband med pedagogers möjligheter att arbeta med elevers olikheter. Samarbete blir betydelsefullt. Gemensamma visioner och mål får betydelse för samarbetet. För pedagogerna underlättas arbetet om samarbete organiseras in i verksamheten och vision och mål är tydliga. Forskning visar på skolor som är framgångsrika. I skolorna har mål, samarbete och positivt klimat samband med elevernas resultat. I en inkluderad undervisningsmiljö bör dessa faktorer vara tillgodosedda.

    Studien är en etnografisk studie som pågått genom olika fältstudier i utbildningen till specialpedagog. Syftet med studien är att se hur organisering sker av arbetssättet i en skola som ger uttryck för att utgå från elevers olikheter. Skolan är en högstadiefriskola och arbetar målmedvetet med elevernas olikheter. Analysen i studien har utgått från organisationsteori, socialpsykologisk teori, symbolisk interaktionism, teorier om roller och gruppdynamik, framgångsrika skolor, handlingsteori och pedagogiska synsätt. Resultatet visar att organiseringen av skolans arbetssätt leder till en formell organisering som är uppgiftsorienterad och en informell organisering som är relationsorienterad. I den formella organiseringen finns skolans vision och pedagogiska synsätt som bas till den struktur som innehåller ett tydligt arbetssätt, delaktighet, är flexibelt efter elevers olikheter och har fokus på kunskap. Den formella organiseringen har konkreta verktyg/artefakter som stöd i organiseringen, loggbok och handledande samtal. Den informella organiseringen uttrycker de relationer som den formella organiseringen grundlägger. Elever och lärare möts genom kunskapandet, blir synliggjorda, möts i samspel, respekt, ansvar, krav och empowerment. Den formella och den informella organiseringen leder till att lärare och elever får systemiska roller. Centralt blir samspel och kommunikation mellan alla aktörer. Arbetssättets organisering för att möta elevers olikheter bygger på medveten pedagogik och ansvarstagande från lärare. Lärares handledande samtal med eleven femton minuter varje vecka är centralt på skolan. Elever uttrycker lärares vägledning som betydelsefull. Vägledningen blir komplex då elever uttrycker både ett beroende av lärares vägledning men också att den leder till autonomi. Genom att organisering av arbetssättet utgår från elevers olikheter leder olikheter inte till svårigheter i undervisningen. Skolans fokus ligger på kunskapandet och skolarbetet blir uppgiftsfokuserat. Det leder till att samarbetet mellan lärare och elever blir en relation. Skolans fokus på kunskapandet blir även en norm på skolan. I studien gjordes en kartläggning av den formella och informella organiseringen för att kritiskt granska och förstå hur en verksamhet bäst tillgodoser elevers olikheter i lärandet genom samarbete och positivt klimat.

  • 777.
    zeller tiilikainen, ylva
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    En studie i pedagogers syn på sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolan: fortbildning-skolutveckling-implementering2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om sambandet mellan fortbildning och skolutveckling i grundskolans år F-5. Vad har pedagogerna för uppfattningar om organisationen av fortbildningen? Hur uppfattar de att skolledningen planerar in reflektionstid efter fortbildningen? Pedagogens egen uppfattning om fortbildningen, hur ser den ut? Upplever pedagogerna att deras fortbildning implementeras i verksamheten och bidrar till skolutveckling? Känner pedagogerna till kommunens skolutvecklingsprojekt Våga Visa? Studien är en enkätstudie. Enkäten är utformad som en strukturerad enkät med en öppen fråga där pedagogen fick ge sin egen syn på fortbildning. Det är 41 pedagoger från fyra grundskolor i en kommun som har svarat på enkäten. Resultatet visade att pedagogerna inte hade någon gemensam uppfattning om vem det är som organiserar och planerar deras fortbildning. De hade dessutom en bristfällig uppfattning om skolan hade någon strategi för fortbildningen. Pedagogerna i studien har olika syn på fortbildningen. En tredjedel menar att den enbart leder till kompetensutveckling. Hälften av pedagogerna tror inte att den leder till skolutveckling. Studien bekräftar tidigare studier som visar att pedagogerna är mycket intresserade och blir inspirerade av fortbildningen. I enkätstudiens fria fråga är det flera pedagoger som efterfrågar fortbildning som utgår från deras egna behov. Flera pedagoger menar att fortbildningen ska vara genomtänkt. Pedagogerna i studien har en osäker uppfattning om fortbildningen leder till ett gemensamt förhållningssätt eller om den förändrar pedagogens arbetssätt. Studien visade att fortbildningen diskuterades och reflekterades sällan efteråt. Majoriteten menade att man bara diskuterat fortbildningen ”någon gång” efter ett fortbildningstillfälle eller på en arbetsplatsträff trots att de flera gånger velat få reflektionstid efter ett fortbildningstillfälle. I studien är en stor majoritet intresserade av begreppet skolutveckling. Hälften av pedagogerna i studien kände inte till projektet Våga Visa som styr en stor del av kommunens mål för skolutveckling. Begreppet skolutveckling är ett stort och subjektivt begrepp som innehåller många delar bl.a. implementering. Skolutveckling handlar om så mycket mer än om pedagogernas fortbildning och kompetens. Alla i kedjan, från skolledning i kommunhus ner till pedagoger, har en roll i skolutvecklingen. Den största delen av skolutvecklingen ligger i skolans egen kultur. Det är i samspelet med kollegor och i systematisk reflektion av frågor och ifrågasättande som skolutveckling sker. En skolas kultur uppstår i samarbetet mellan rektor, pedagoger, elever och föräldrar. Den kulturen är det viktigt att få stöd för från skolledningen i kommunen. Ju bättre samarbete i alla led desto bättre skolkultur och skolutveckling.

    Nyckelord: Fortbildning, skolutveckling och implementering.

     

  • 778.
    Åbonde, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Strömbom, Carina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Jag har typ en tallinje i huvudet": Elevers upplevelse av träning med applikationen Vektor2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd i matematik beskriver sin upplevelse av träning med applikationen Vektor och om de uttrycker någon förändring av sina grundläggande strategier efter träning. Flera forskare är överens om att arbeta med hjälp av digitala verktyg får effekter på elever både när det gäller kunskap och motivation. Vad det är som gör att de blir motiverade och lär sig mer och om effekterna sitter i, finns det delade meningar om. Åtta elever i behov av särskilt stöd i matematik från två olika skolor i Mellansverige arbetade med applikationen Vektor vid 15 tillfällen. I applikationen tränade eleverna på talkamrater, tallinjen, pussel och arbetsminne. För att genomföra studien användes en blandad metod för att få in olika sorters datamaterial, materialet bestod av 16 intervjuer, 120 observationer, 120 enkäter samt statistik som samlades in när de utförde träningen av applikationen. Resultatet av studien visade att samtliga elever uttryckte att matematiken blev roligare med hjälp av en surfplatta och att de ville fortsätta att lära sig matematik med hjälp av ett digitalt verktyg. Minnesträningen var den del av träningen som väckte mest känslor både negativa och positiva. Eleverna upplevde att de hade börjat tänka med andra strategier och även automatiserat vissa enklare beräkningar efter träningen. Dock visades liten påverkan på elevernas uttryckta uppfattning om ämnet matematik efter träningsperioden. Studiens resultat styrker att användandet av ett digitalt verktyg är specialpedagogiskt intressant.

  • 779.
    Åhman, Linn
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    "Han är inte en elev som slänger sej över skolböckerna när han kommer hem": Hur elever beskrivs i åtgärdsprogram2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Under senare år har arbetet med skolornas åtgärdsprogram granskats i flera studier samtidigt som regelverket runt dessa har förtydligats och blivit hårdare. Den här studien grundar sig på en kvalitativ innehållsanalys gjord på en skolas samtliga åtgärdsprogram skrivna under en termin. Syftet med studien är att se hur elever beskrivs i åtgärdsprogrammen och vad skolans åtgärder består av.

    Studien som har ett socialkonstruktivistiskt perspektiv visade på att eleverna konstrueras på ett i huvudsak negativt sätt och detta kan enligt tidigare forskning få stora konsekvenser för hur elever ser på sig själva och sina skolsvårigheter. De beskrivningar som görs följer ofta med då nya dokument skrivs vilket leder till att eleverna gång på gång möter beskrivningar av sina svårigheter och tillkortakommanden. Självuppfattningen påverkas i hög grad av upplevelsen att inte behärska de krav omgivningen ställer. Hur eleverna beskrivs kan därmed få konsekvenser även efter deras skolgångs slut.

    Studien har också visat på att ett en stor del av åtgärderna läggs på elevens och föräldrarnas ansvar. Inte i någon av åtgärderna så läggs perspektivet på den organisationsnivå som Skolverket eftersträvar. Skillnader görs även i vilka åtgärder som tillämpas bland pojkar respektive flickor. 

    Förhoppningen är att studien kan skapa reflektion och framför allt diskussion om hur elever beskrivs och vilka konsekvenser det kan få, inte bara när det gäller i åtgärdsprogram utan i alla de texter som skrivs om eleverna i skolan.

  • 780.
    Åkerlund Hjorth, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att bedöma och dokumentera elevers läsning: Fem lärares uppfattningar2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 15 poäng / 22,5 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internationella studier visar att andelen svaga läsare har ökat i Sverige. Detta samtidigt som skolan arbetat med målrelaterade bedömningar som är tänkta att förtydliga bedömningsprocessen genom att elevens prestationer bedöms utifrån i förväg formulerade mål. Forskning inom området antyder att målen många gånger är otydliga för eleverna och att lärare är osäkra på hur bedömningen ska gå till. De senaste åren har det tillkommit en ökad fordran på elevdokumentation i olika former och utvärderingar av arbetet med dem visar att lärare efterfrågar ett gemensamt språk då många uppfattar sig ha svårt att formulera sig. Det har forskats en hel del om bedömning i skolan, men forskningen rörande dokumentation är mer åsidosatt.

    Syftet med denna studie var att undersöka lärare uppfattning av och arbete med att bedöma och dokumentera elevers läsutveckling.

    I studien deltog fem lärare från fyra olika skolor och kommuner. Data samlades in med hjälp av intervjuer och materialet analyserades tematiskt utifrån frågeområdena. Resultaten visade att lärarna känner sig förhållandevis säkra på att bedöma elevers läsutveckling trots osäkerhet kring att definiera läsflyt. Elever i behov av särskilt stöd uppmärksammas under bedömningsprocessen. Bedömningen sker kontinuerligt medan dokumentationen lätt hopar sig innan utvecklingssamtalen. Den individuella utvecklingsplanen är den elevdokumentation som framhålls ha tydligast funktion för eleven. Åtgärdsprogrammens roll är mer diffus då det inte alltid fungerar som ett levande verktyg och eleverna inte alltid är med vid upprättandet. Lärarna är överlag positiva till dokumentationen då den resulterat i en mer kvalificerad målstyrning för eleverna och lärarna, vilket i sin tur medfört att bedömningen förenklats. Däremot upplevs inte utfallet av dokumentationen väga upp arbetsinsatsen. Den nackdel som tydligt träder fram är svårigheten med formuleringar och tidsåtgången som ger upphov till stress.

  • 781.
    Åsberg, Kerstin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Artursson, Maud
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Samverkan inom Elevhälsan: En intervjustudie med olika professioner inom elevhälsan2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 782.
    Åström Andersson, Siw
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Barne Ljung, Jenny
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Träna och förstå, brist och olikhet - synsätt på matematik och specialpedagogik i åtgärdsprogram2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I svensk grundskola hade innevarande läsår 51400 elever ett åtgärdsprogram. Med tanke på mängden text som skolan producerar om en elev genom skolåren är det av vikt att reflektera över vad som skrivs. Skriva bra åtgärdsprogram är en utmaning då det handlar om elever i en redan utsatt position där inte utanförskapet ytterligare ska förstärkas. Detta gör formulering av insatserna i sig och var de förläggs viktiga.

    Urvalet, 55 åtgärdsprogram från årskurs 3 från en skolenhet i mellansverige, analyserades med metoden summativ innehållsanalys. Studien undersöker förekomsten av matematik i åtgärdsprogram. Syftet är att analysera fördelningen av det matematiska innehållet i  procedurkunskap respektive konceptuellt kunskap. Dessutom är syftet att analysera på vilken nivå: individ, grupp och organisation, stödet förläggs samt vilka specialpedagogiska perspektiv; kompensatoriskt, kritiskt och dilemma, som framkommer ur texten.

     

    Resultatet visar att 27 åtgärdsprogram innehåller matematik. Sammanfattningsvis syns flera perspektiv i de flesta åtgärdsprogram med information om det matematiska innehållet, vem som ska hjälpa eleven och var eleven ska få hjälpen och till viss del hur stödet ska ges. Däremot gör stora målformuleringar i åtgärdsprogram dem oklara i vilket det matematiska innehållet är samt hur undervisningen ska förändras för att möta elevens behov.

  • 783.
    Öberg, Louise
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Den stora utmaningen: Gymnasielärares uppfattning och upplevelse av arbetet med extra anpassning och särskilt stöd2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Trots de goda intentioner som finns i skolans styrdokument dras gymnasieskolan med en rad problemsom berör elever i behov av stöd. Problem som till exempel att eleven själv förväntas ta ansvar för sina studier, otydligheter i regelverket kring extra anpassningar och särskilt stöd samt lärarens inställning till elever i behov av stöd, gör att skolan har svårt att vara en skola för alla. Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares uppfattning och upplevelse av att genomföra extra anpassningar och särskilt stöd. Genom semistrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare från sex olika skolor har datamaterial samlats in som sedan analyserats med hjälp av tematisk analys. I analysen synliggörs tre teman, identifiering av elever i behov av stöd, försvårande faktorer i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd samt främjande faktorer i arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. I resultatet framkommer att arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ses som komplext. Det är varje lärares uppdrag att anpassa sin undervisning så att den möter alla elevers olika behov men det är förknippat med svårigheter. De största hindren är enligt lärarna att det är för stora grupper och att tiden inte räcker till för att både planera och utföra extra anpassningar och särskilt stöd. Det blir tydligt att bland de lärare som anser att de inte får tillräckliga förutsättningar för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd så saknas ett nära samarbete med skolans ledning. Resultatet visar också på vilka faktorer som lärarna upplever som förutsättningar för att lyckas med uppdraget. Där framhålls samarbete med elevens mentor, kollegor och elevhälsa som den allra viktigaste framgångsfaktorn föratt lyckas med extra anpassningar och särskilt stöd. De resultat som framkommer får betydelse för det specialpedagogiska yrket då det belyser både hinder och förutsättningar från lärarens perspektiv. Resultatet tyder också på att ett systematiskt arbete kring extra anpassning och särskilt stöd motverkar den osäkerhet många oerfarna lärare känner och där har en specialpedagog en viktig roll att spela.

  • 784.
    Öhlén, Catarina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att arbeta med elevers tidiga läs- och skrivutveckling: En fallstudie från Nya Zeeland om skolans literacyundervisning och Reading Recovery som didaktiskt redskap2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 785.
    Öhlén, Catarina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att arbeta med elevers tidiga läs- och skrivutveckling.: En fallstudie från Nya Zeeland om skolans literacyundervisning och Reading Recovery som didaktiskt redskap.2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att studera vad ett urval om fem lärare på Nya Zeeland upplevde som centralt i sitt arbete med elevers tidiga läs- och skrivutveckling inom klassrumsundervisningen och inom Reading Recovery som didaktiskt redskap. En kvalitativ metod har genomförts utifrån en deskriptiv fallstudie då studien genomfördes på en skola i Nya Zeeland. Datamaterialet bestod av deltagande observationer i form av fältanteckningar, intervjuer med fem lärare och samtal med de fem lärarna vid flertalet tillfällen under fallstudiens gång. Dokumentationen bestod av ljudinspelningar, videoinspelningar och fältanteckningar. Analysprocessen sattes igång under tiden empirin samlades in och slutfördes efter att insamlandet av datamaterialet var klart. Resultatet visade att klasslärarna såg arbetet med literacy som centralt i sitt arbete med elevernas läs- och skrivutveckling. Klasslärarna arbetade för att vissa specifika upplevelser, förmågor och känslor skulle internaliseras hos eleven för att progression skulle ske i läsandet och skrivandet. Inom Reading Recovery framträdde några fokusområden som kännetecknande för Reading Recoverylärarens arbete med eleverna. Reading Recoveryläraren observerade elevens beteenden, arbetade med strategier och utgick ifrån elevens styrkor i arbetet med eleverna. Slutsatsen i studien var att lärarna på Nya Zeeland arbetade för att eleverna skulle bli självständiga läsare och skrivare. De elever som inte nådde dit i den tidiga läs- och skrivutvecklingen fick stöd av Reading Recovery för att bli självständiga läsare och skrivare, bli redo för att klara av klassrummets undervisning och fortsätta utvecklas tillsammans med sina klasskamrater.

  • 786.
    Öhman, Lisa
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Johansson, Barbro
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Didaktiskt stöd i gymnasieskolans bild och formundervisning2019Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 787.
    Örtenblad, Radia
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att samtala i mötet om åtgärdsprogram: En kvalitativ studie av föräldrars upplevelser2010Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.

    Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.

    Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem. En bestämmande faktor för om stöd ska sättas in eller inte är även i detta fall läraren.

    Studien visar att i de fall dialog finns mellan föräldrar och skola, upprättas åtgärdsprogrammet genom samarbete. Dessa föräldrar känner att de har möjlighet att påverka utformningen av åtgärdsprogrammet. Inga åtgärder är på förhand formulerade från skolans sida.

  • 788.
    Östgren, Linda
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap.
    Elevers tankar om att gå i en Aspergerklass2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie har undersökt hur elever med Aspergers syndrom upplever att det är att gå i en särskild undervisningsgrupp. Fyra tonåringar som samtliga har gått i en särskild undervisningsgrupp, för elever med Aspergers syndrom, under sin grundskoletid intervjuades.

    Syftet med studien är att öka förståelsen för elevernas upplevelser. Intervjuerna var öppna och eleverna fick fritt berätta om sina upplevelser från skoltiden. Analysen av intervjumaterialet resulterade i fyra teman: Skolarbetet, kompisar och relationer, diagnos och självbild samt val av skolverksamhet. Eleverna berättade om både positiva och negativa upplevelser som de haft under sin skoltid. Generellt sett så upplevde de att det positiva med att gå i en stor klass är att det finns många kompisar att välja mellan. Samtidigt har de haft svårt med kompisrelationerna, varit ensamma på rasterna och blivit retade. Kompisar verkar i alla fall vara av stor betydelse.

    Det positiva med att gå i en liten grupp är att det är mer lugn och ro och lättare att få hjälp med skolarbetet. Det är elevernas mammor som verkar ha varit styrande för elevernas skolplacering.

    Eleverna verkar på det stora hela nöjda med att gå/ha gått i en liten grupp. Samtliga verkade ha accepterat sina diagnoser. En elev uttrycker att det var skönt att få en diagnos för att han då förstod varför han var annorlunda.

  • 789.
    Öström, Ellenor
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Specialpedagogiska institutionen.
    Att (inte) utveckla sitt skrivande: En intervjustudie av lärares och elevers syn på skrivundervisningen på gymnasiet för elever med dyslexi2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur elever med dyslexi upplever sina möjligheter att utveckla sitt skrivande inom svenskämnet på gymnasiet, samt hur svensklärare ser på sina möjligheter att ge eleverna rätt stöd i deras skrivande. Undersökningen är en kvalitativ studie och ansatsen är fenomenologisk. Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex svensklärare från olika skolor i olika delar av Sverige, samt sju gymnasieelever som samtliga går på olika skolor i en storstadsregion. Fyra huvudteman kan identifieras utifrån intervjumaterialet: att (inte) vara medveten om sitt skrivande; (önskan om/vikten av) en tydlig skrivundervisning; att lära ensam eller tillsammans med andra samt bristen på specialpedagogisk kunskap.

     

    Resultatet visar att eleverna efterfrågar en tydligare skrivundervisning där de får stöd att nå en verklig förståelse för de komplexa skrivuppgifter som de ställs inför på gymnasiet. Många gånger upplever de att de står ensamma inför att tolka hur de ska hantera sitt skrivande och att de därför gärna vill skriva hemma där de har större möjligheter att få hjälp. De saknar en nära dialog med sina lärare och de flesta elever upplever inte att de har utvecklats som skribenter. Vidare visar resultatet att de elever som inte har ett metakognitivt förhållningssätt till sitt lärande och sitt skrivande behöver få stöd att utveckla självreglerande strategier. Det framkommer att de elever som upplever att de utvecklas också är de elever som har detta metakognitiva förhållningssätt. Lärarna i studien har ett intresse för att arbeta med elever i behov av stöd och menar att de lägger ned mycket tid och personligt engagemang för att kunna arbeta utvecklande i klassrummet. Det framkommer dock att de många gånger upplever att de står ensamma i detta arbete, att de inte har all kompetens de skulle behöva och att de specialpedagogiska resurserna på de skolor de arbetar inte är tillräckliga. Lärarna menar att elever med dyslexi inte får det stöd de är i behov av för att utveckla sitt skrivande.

13141516 751 - 789 av 789
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf