Digitala Vetenskapliga Arkivet

Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
13141516 751 - 763 av 763
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 751.
    Widforss, Julia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Näs, Erica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Förenklingsregeln: Bör tillämpningen begränsas för att minska inkomstomvandling?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid införandet av 3:12-reglerna var lagstiftarens syfte att förhindra inkomstomvandling för delägare i fåmansföretag. På senare tid har synsättet förändrats och man fokuserar sedan reformen 2006 mer på att stimulera företagande och förenkla regelverket. År 2006 infördes förenklingsregeln för att underlätta tillämpningen av gränsbeloppsberäkningen. Förenk­lingsregeln innebär en förenklad beräkning av gränsbeloppet som inte tar hänsyn till företagets verksamhet. Det har i studier visats att förenklingsregelns tillämpning utnyttjas i skatteplaneringssyfte av delägare i fåmansföretag utan direkt aktivitet.

    Syftet med denna uppsats är att utreda förenklingsregeln och huruvida någon begränsning bör införas i dess tillämpning för att undvika inkomstomvandling. För att besvara syftet fast­ställs gällande rätt, där vår primära rättskälla är 56 – 57 kapitlet Inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Då en stor del av utredningen rör reglernas utveckling behandlas även förar­beten till IL i uppsatsen.

    För att undvika inkomstomvandling anses det motiverat att införa en begränsning i tillämpningen av förenklingsregeln. I uppsatsen utreds tre förslag på begränsningar. Det förslag som anses mest motiverat att införa är ett ak­tivitetskrav på företagsnivå. Detta skulle innebära att delägare inte kan utnyttja förenklings­regeln för att erhålla ett helt schablonbelopp, och därmed lägre beskattning, genom att starta företag utan faktisk verksamhet. Lagstiftarens syfte vid införandet av förenklingsregeln var att underlätta främst för mindre och nystartade företag, dessa företag skulle kunna ha problem att uppfylla aktivitetskravet om det sätts för högt.  Därmed finns vissa fördelar med att, för delägare i de företag som inte uppfyller aktivitetskravet, även införa ett lägre schablonbelopp.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 752.
    Widforss, Julia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Näs, Erica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsöverskridande arvskiften: En analys av domsrätts- och lagvalsfrågan med beaktande av EU:s förordning nr 650/2012 samt dess förhållande till tredjestat2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I dagens samhälle är det vanligt att människor rör sig över landsgränserna. Gränsöverskri-dandeförhållanden inleds, allt fler personer arbetar och studerar utanför medborgarskaps-landet, de byter hemvist och förvärvar egendom i andra stater, vilket gör att det vid en per-sons bortgång inte är ovanligt att denne efterlämnar kvarlåtenskap i flera stater. Staters arvsrättsliga regler skiljer sig åt vilket skapar en osäkerhet hos arvlåtaren då denne ska pla-nera för sin kvarlåtenskap. Denna oförutsägbarhet, avseende främst vilken domstol som är behörig samt vilken lag som är tillämplig, har ansetts strida mot den fria rörligheten av människor och kapital inom EU. Därför har en EU-förordning, nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkän-nande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg, förhandlats fram för att minska osäkerheten och underlätta för EU:s medborgare att utforma sina arvsrättsliga förhållanden i förväg.Syftet med denna uppsats är att utreda huruvida förordning nr 650/2012 löser nuvarande problematik avseende domsrätts- och lagvalsfrågorna i gränsöverskridanade arvsituationer inom EU samt hur denna förordning i dessa frågor förhåller sig till tredjestat. För att be-svara syftet utreds gällande rätt ur en problemorienterad synvinkel. Rättskällorna systemati-seras och tolkas för att sedan framställas i uppsatsen med en deskriptiv metod.I förordningen anges hemvistprincipen som harmoniserande anknytningsprincip både av-seende domsrätt och lagval. Det anges dock ingen klar och tydlig definition av hemvistbe-greppet, vilket uppsatsförfattarna anser utgör ett problem vid tillämpningen av principen. Förordningen är universell varför den behöriga domstolen kan tvingas tillämpa en annan stats lag. I sådana situationer kan det av flera anledningar vara svårt att upprätthålla en hög rättsäkerhet. Förordningen binder endast unionens medlemsstater men kan ändå vara till fördel i arvsmål med anknytning till tredjestat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Gränsöverskridande arvskiften, Erica Näs, Julia Widforss
  • 753.
    Widmark, Andreas
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Lojalitetsplikt och Omsorgsförpliktelse för styrelse och VD2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 754.
    Wikström, Maria
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Mervärdesskatt för ideella föreningar: Kan allmännyttiga ideella föreningar behålla fortsatt befrielse från skattskyldighet?2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 755.
    Winberg, Rickard
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Samspelet mellan reglerna om företrädaraqnsvar vid sköntaxering av rörelsedrivande bolan2007Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Efter den 1 januari 2004 har antalet tvister angående personligt ansvar för bolagsföreträdare

    vad gäller bolagets skulder ökat dramatiskt. En av anledningarna till denna ökning av

    tvister angående företrädaransvar är lagändringen i förmånsrättslagen den 1 januari 2004. I

    och med denna lagändring förlorade skatter och avgifter sin status som prioriterade fordringar

    i ett konkursbo. I och med denna förändring behandlas numera dessa båda statliga

    inkomstkällor som fordringar utan förmånsrätt. Härmed är staten med SKV som ombud

    endast berättigad till betalning först efter att borgenärer med särskild förmånsrätt fått betalt.

    Innan denna lagändring kunde Skatteverket (SKV) inta en avvaktande ställning vad

    gäller skatter och avgifter då dessa betalades in i vilket fall. Med anledning av dessa nya regler

    har SKV numera intagit ett borgenärsperspektiv om innebär en mer offensiv inställning

    ifråga om indrivandet av skatter och avgifter av rörelsedrivande bolag.

    Rekvisiten för fastställandet av ett företrädaransvar stadgas i 12 kap 6 § SBL och även dessa

    regler fick sin nuvarande lydelse den 1 januari 2004. För att bli ålagd personligt ansvar för

    bolagets skatter och avgifter gäller att bolagsföreträdaren ska ha agerat grovt oaktsamt eller

    uppsåtligt då betalning av dessa ekonomiska poster inte skett. I mål nr 1907-04, Göta Hovrätt

    klargörs detta på ett ingående sätt och detta analyseras i uppsatsen.

    Mina slutsatser angående problemen med samspelet mellan reglerna om företrädaransvar är

    att SKV har en alltför långtgående möjlighet som borgenär då de kan åberopa personligt

    ansvar för en bolagsföreträdare och på så vis driva in sina fordringar. Att som vanlig bolagsföreträdare

    inse att personligt ansvar kan bli aktuellt då skatten inte betalats in före des

    förfallodatum är inte helt lätt att förutse. Med anledning av detta då ett företrädaransvar

    kan leda till allvarliga konsekvenser för en företrädare och efter som antalet mål i ämnet

    ökat dramatiskt de senaste åren är det viktigt att lagen är tydlig så andra än jurister kan tolka

    reglerna och på så vis förutse händelseförloppet och undvika fastställandet av ett företrädaransvar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 756.
    Windirsch, Camilla
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Ägarlägenheter: Om fastighetsbildning ochrättsförhållandet mellan samfällighetsföreningen och ägaren2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    I februari 2009 fattades det historiska beslutet att införa ägarlägenhetsfastigheter i svensk rätt från och med den 1 maj 2009. Detta innebär att det numera är möjligt att bilda enskilda lägenheter med äganderätt, så kallade ägarlägenhetsfastigheter, i flerbostadshus. Redan år 2004 infördes möjligheten till tredimensionell fastighetsbildning i svensk rätt, då lagstiftaren införde en möjlighet av avgränsa en fastighet även i vertikalt led. Vid den tidpunkten fanns det dock inte möjlighet att bilda ärgarlägenhetsfastigheter, eftersom en tredimensionell fastighet som var avsedd för bostadsändamål skulle innehålla minst fem bostadslägenheter.

    Den nya lagstiftningen innebär att ägarlägenhetsfastigheter kan bildas antingen genom total nyproduktion, genom omvandling av tidigare kommersiella fastigheter eller genom nybyggnation ovanpå redan befintliga fastigheter. Det kommer således inte att vara möjligt att ombilda redan befintliga bostadsfastigheter till flerbostadshus med ägarlägenhetsfastigheter. Vid fastighetsbildningen av ägarlägenhetsfastigheter skall det bildas minst tre sådana fastigheter och fastigheterna skall bilda en sammanhängande enhet. I samband med fastighetsbildning skall det också inrättas gemensamhetsanläggningar för flerbostadshusets gemensamma utrymmen och anläggningar. Typiskt sett kommer yttertak, fasader, bärande konstruktioner och trappuppgångar ingå i gemensamhetsanläggningen. De gemensamma anläggningarna kommer till största del att förvaltas av samfällighetsföreningar.

    Hitintills har endast ett fåtal flerbostadshus med ägarlägenhetsfastigheter bildats i Sverige. Vid en av fastighetsbildningarna har framförallt gränsdragningen utgjort problem då fastighetsförhållandena varit tämligen komplicerade. Vilken spridning ägarlägenhetsfastigheterna kommer att få med rådande bestämmelser är svårt att avgöra endast sju månader efter den nya lagstiftningens ikraftträdande. Det faktum att redan befintliga bostadsfastigheter inte kan omvandlas till flerbostadshus med ägarlägenhetsfastigheter torde dock utgöra ett hinder för spridningen och därmed minska möjligheterna till en ny alternativ boendeform.

    Ett annat problem med nuvarande lagstiftning torde vara möjligheterna att få en granne som stör omgivningen att upphöra med störningarna. I dagsläget finns det inga möjligheter för grannar eller samfällighetsförening att tvinga den störande grannen att flytta. Detta trots att boende i ägarlägenhetsfastighet mer liknar boende i bostadsrätt och hyresrätt och att det i dessa lagstiftningar finns möjlighet att tvinga en störande granne att flytta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 757.
    Wisberg, Claes
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Gränsöverskridande arvsrätt: Gemensamma lagvalsregler inom EU2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    When someone dies there will always be an inheritance, an inheritance that earlier has been seen as a national concern. However, every year there are about 450 000 deaths within the European Union linked to more than one country, either when the deceased has changed his state of residence or when he has assets in another state, for example a Swedish national with a summer house in Spain. The problem is to determine which na-tional law that is supposed to be applicable to the inheritance.

    There are two principles that can be applicable on the choice of law, the principle of na-tionality and the principle of residency. If the principle of nationality is used the inherit-ance will be regulated by the deceased`s citizenship while the principle of residency takes aim on the deceased´s last domicile instead. Conflicts can occur between the two principles so that the legacy must be divided between two different legislations.

    In October 2009 the Proposal for a Regulation of the European Parliament and of the Council on jurisdiction, applicable law, recognition and enforcement of decisions and authentic instruments in matters of succession and the creation of a European Certificate of Succession was presented, a regulation that will try to create harmonized rules on in-teralia the inheritance matters. The principle of residency is supposed to be the general rule according to the regulation, but the deceased should still have the privilege to choose the rules in his country of nationality to govern the succession. But is it really necessary to harmonize the rules of applicable law or is it satisfying with the rules that is today? This is questions that will be answered in this essay.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 758.
    Wisberg, Claes
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Inlösen av minoritetsaktie: Aktieägaravtal i relation till bolagsordning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Claes Wisberg
  • 759.
    Yu, Melissa
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Öhlund, Karolina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Handel med utsläppsrätter: En analys av bristerna i redovisnings- och beskattningsreglerna2008Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    För att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid.

    Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp. Dessa utsläppsrätter lämnas i form av näringsbidrag. Resterande andel av utsläppsrätterna är direkt tillgänglig för handel på den öppna marknaden. Genom att vidta utsläppsminskande åtgärder kan företag minska sitt behov av utsläppsrät-ter och därigenom få möjlighet att sälja dem. På motsvarande sätt kan ett företag, istället för att vidta utsläppsminskande åtgärder, välja att köpa in extra utsläppsrätter. På så sätt uppnås Kyotoprotokollets mål på ett kostnadseffektivt sätt. Antalet tillgängliga utsläppsrät-ter kommer framöver att minskas med varje ny handelsperiod för att på så vis motivera fö-retagen till att reducera sina utsläpp.

    Handelssystemet syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska de totala utsläppen av koldioxid. Vidare är handelssystemet uppdelat i olika handelsperioder där den första testpe-rioden löper mellan åren 2005 och 2007. Efterföljande handelsperioder kommer att löpa med fem års intervaller. Nästa handelsperiod kommer således att starta år 2008 och avslu-tas år 2012, denna period kommer att infalla samtidigt som Kyotoprotokollets första åta-gandeperiod. Varken handelsdirektivet eller svensk lag innehåller någon vägledning i hur utsläppsrätterna, som ny rättsfigur, skall passa in i övrig existerande lagstiftning. Det finns således möjligheter till att ett stort antal nationella och internationella oklarheter uppstår inom alla juridiska aspekter av handeln med utsläppsrätter.

    Enligt vår analys resulterar användningen av OECD:s modellavtal, applicerat på utsläpps-rätter, i att beskattningsrätten allokeras på samma sätt, oavsett vilken artikel som anses omfatta transaktionen. Konsekvenserna av handel med utsläppsrätter kommer således slutligen att bestämmas av nationell lagstiftning. Tack vare de gemenskapsrättsliga förordningarna och direktiven som antagits inom de redovisnings- och mervärdesskatterättsliga områdena är behandlingen av utsläppsrätterna delvis harmoniserad mellan EU:s medlemsstater. Inom Sverige har många av de problem och frågeställningar som väckts gällande utsläppsrätter kunnat lösas på nationell nivå.

    Handeln med utsläppsrätter har dessutom till syfte att inkludera även stater som inte är medlemmar i EU vilket innebär att den harmonisering som skett idag är långt ifrån tillräcklig. Dessutom kommer under den kommande handelsperioden även de två övriga meka-nismerna Clean Development Mechanism och Joint Implementation att aktiveras, vilket innebär att ett stort antal nya frågeställningar kan väntas uppstå på både nationell och in-ternationell nivå. Det finns således även under kommande år ett stort behov att utreda de juridiska konsekvenserna av Kyotoprotokollet.

    I denna magisteruppsats ställs därför ett antal frågor angående hur artiklarna i OECD:s modellavtal skall appliceras på den internationella handeln med utsläppsrätter och vilka mervärdesskatterättsliga regler som skall anses omfatta sådan handel. Slutligen analyseras även hur innehav av utsläppsrätter skall behandlas i de berörda företagens redovisning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 760.
    Zawall, Emi-Simone
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Verksamhetsrelaterade uppsägningar i Sverige och Polen: En komparativ studie2005Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    I denna uppsats utreds vilka skillnader och likheter som finns mellan svensk och polsk arbetslagstiftning gällande verksamhetsrelaterade uppsägningar. Studien tar avsikt på tre viktiga moment där arbetsgivarens frihet begränsas i ett uppsägningsförfarande. Med dessa moment avses de villkor som måste iakttas för att en arbetsgivare ska kunna säga upp en eller flera arbetstagare, de procedurregler som gäller inför en uppsägning och de former av anställningsskydd som tillförsäkras arbetstagarna i samband med eller efter en uppsägning. I uppsatsen finns en karta som översiktligt jämför viktigaste reglerna i de två ländernas regelsystem. Slutsatsen av undersökningen är att svensk och polsk arbetsrätt uppvisar flera gemensamma drag och att dessa beror på att ländernas regleringar utgått från samma minimikrav i ILO konventioner och EG direktiv. Studien visar också på betydande olikheter. Exempelvis saknar många av de regler som utgör själva kärnan i det svenska anställningsskyddet vid verksamhetsrelaterade uppsägningar någon motsvarighet i polsk arbetsrättslagstiftning. Dessutom bidrar den brist på enhetlig reglering i den polska lagstiftningen att stora skillnader i fråga om anställningsskydd uppstår till nackdel för arbetstagare som är anställda vid mindre företag. I förhållande till svensk arbetslagstiftning är därmed den polska arbetslagstiftningen sämre ur arbetstagarsynpunkt.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 761.
    Ågren, Lina
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Medhjälp respektive medhjälp till medhjälp till upphovsrättsintrång, var går gränsen?2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I The Pirate Bay-målet dömdes de tilltalade för medverkan till upphovsrättsintrång. De ansågs genom tillhandahållandet av internetleverantörstjänsten The Pirate Bay ha främjat brott. För att kunna aktualisera påföljder även för medverkansgärningar hänvisade HovR under målet till det medverkansansvar som enligt 23 kapitlet 4 § BrB kan åläggas den som inte anses som gärningsman men som främjat brottslig gärning med råd eller dåd. Domstolen uttrycker i målet att denna paragraf kan få orimliga konsekvenser vid en strikt ordalydelsetolkning, ändå synes det vara en liknande tolkning domstolen i slutänden använder sig utav vid aktualiserandet av medverkansansvar. Vid den bedömning domstolen gör av uppsåt för de tilltalades gärningar, framkommer det att uppsåt av svag karaktär, ett så kallat likgiltighetsuppsåt är tillräckligt. Vidare förs diskussioner från domstolens sida som framhäver att en tjänsts sociala adekvans är av betydelse för om leverantören av sidan bör anses som medhjälpare till brott. Var gränsen för en internetleverantörs ansvar egentligen går framstår onekligen som oklar, i slutänden verkar det helt vara en avvägning av den tillhandahållna tjänstens sociala adekvans i förhållande till vidtagna försiktighetsåtgärder. En sådan argumentation kan inte anses ge vidare vägledning för vad som egentligen krävs av internetleverantörer. HovR:s dom överklagades, HD beviljade dock inte prövningstillstånd för målet. HovR:s dom blev på så vis prejudicerande inför framtida mål inom ämnet. Det kan anses beklagligt att målet inte togs upp av HD då det lämnar vissa frågetecken kring vart gränsen för medhjälp till upphovsrättsintrång går. Det förekommer svårigheter att utifrån domen utreda gällande rätt och vad som faktiskt kan krävas av en internetleverantör för att denne ska kunna undgå att åläggas ett medverkansansvar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 762.
    Åström, Jessica
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Vitesklausuler: En begränsning av ersättningsansvaret2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Penalty clauses is a term that can be put in an agreement and is an amount that shall be paid by a part of the agreement if they cause any damage to the other part by breaking the agreement. Penalty clauses have since around 100 years ago had a quite clear meaning in Sweden according to a lot of authors. These authors have the opinion that penalty clauses is an exclusive judgment of the compensation the victim has right to, that means that if the parties have put a lower amount in the clause the victim won’t get full coverage for the damages caused by the other party. That the penalty clause is an exclusive judgment of the victims right to compensation means that the victim doesn’t have the right to request other compensation above the compensation in the clause if nothing else is stated in the clause.

    A penalty clause may be viewed as a complement to compensation you get according to The Tort Liability Act (1972:206) where it is often difficult to obtain full compensation for damages when it is required that a number of conditions are to be met for damages deleted. It is often difficult to obtain warrants for losses that are not directly connected with the damage itself but still caused by the injury.

    In this paper I have focused on NJA 2010 s. 629 and the implications this case has had on the assessment of liquidated damages clauses. In NJA 2010 s. 629 the Supreme Court takes up that there is no general rule to use in the assessment of liquidated damages clauses. The Supreme Court in NJA 2010 s. 629 statues that a penalty clause should be assessed individually based on the circumstances of the case, it means that a penalty clause can not always be seen as a limitation of the right of the victim. To make an assessment on an individual case, all the facts are reviewed and a more reliable assessment of the particular cases deemed to be made. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 763.
    Åström, Pia
    et al.
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Saliba, Diala
    Högskolan i Jönköping, Internationella Handelshögskolan, IHH, Rättsvetenskap.
    Vad omfattas av undantaget för försäkringstjänster i 3 kapitlet 10 § mervärdesskattelagen?: 2009Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats
    Abstract [sv]

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
13141516 751 - 763 av 763
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf