This scoping review aimed to determine, what empirical research currently exists about disablist hate crimes, targeted violence and hostility and what gaps in research can be identified. Digital databases were examined to identify studies published in English from 2000 onwards. This field is new and emerging with most research from 2010 onwards. In total 48 studies were identified in the UK, Australia, Ireland, Norway, USA, Iceland, Spain and Sweden. The studies provide information on: the prevalence and experiences of disablist hate crime, sex-related offences, online hate speech, space and place, ‘mate crime’ and the reporting and responding to disablist hate crime. Despite disablist hate crimes being recognised by legislation, it has been found that it is still widely unprioritised compared to other protected characteristics. Further investigation into disablist hate crime is required to focus on disability-specific aspects of experiences

Syftet med uppsatsen är att bidra till det vetenskapliga forskningsfältet genom att redogöra för huruvida, och i så fall på vilka grunder, de svenska riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna kan prövas gentemot den grundläggande EU-rättsliga fördragsfriheten beträffande fri rörlighet för kapitalrörelser. Därutöver undersöks om det kan anses föreligga en inbördes prioritet beträffande den fria rörligheten för kapital och etableringsfriheten.

Den utredning som genomförs i uppsatsen tar avstamp i lagtext, förarbeten och doktrin, vilket kombineras med rättspraxis. Inledningsvis presenteras innebörden av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna och hur lagreglernas teoretiska tillämpningsområde förhåller sig till dess tillämpningsområde i realiteten. De riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna utgörs av särskilda bestämmelser vilka behandlar vissa företags avdragsmöjligheter beträffande räntor uppkomna till följd av, inom en intressegemenskap, intern finansiering. Det teoretiska tillämpningsområdet skiljer sig från tillämpningsområdet i realiteten till följd av vaga begreppsdefinitioner i såväl lagtext som i förarbeten. Vidare analyseras vad det är som avgör när fördragsfriheten den fria rörligheten för kapital respektive etableringsfriheten skall tillämpas, vilket tar avstamp i EU-rättslig praxis. Av utredningen framgår att det bestämmande inflytandet skall tillerkännas stor vikt vid beaktandet av de nationella lagreglernas ändamål, exakt när ett sådant inflytande föreligger är dock svårt att tyda i praxis. Avslutningsvis undersöks om det bör vara möjligt att göra en prövning av de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna gentemot den fria rörligheten för kapital, och i så fall på vilka grunder. Studien visar att det finns möjligheter att för att pröva de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna gentemot fördragsfriheten om fria kapitalrörelser. Det finns incitament som tyder på att en sådan prövning är möjlig under förutsättning att såväl svensk som EU-rättslig praxis tolkas på ett tämligen snävt sätt.

The recent joining of ten new member states to the European Union, eight of which are former communist countries, has reopened inherent tensions in current European Union (EU) policy-making on safety and health in the workplace. These spring from seemingly incompatible objectives; the need to ensure broad EU member state compliance with regulation, around agreed minimum standards through active regulatory enforcement, and the promotion of “softer” voluntary initiatives in the management of workplace risks and hazards in order to create “a culture of prevention.” The present EU strategy which ends in 2006, seeks to secure a balance between both sets of objectives. However, with respect to the post-communist new member states of Central and Eastern Europe, the appropriateness of the current strategy is doubtful. This article therefore focuses on the implications of the expansion of the European Union in May 2004 in the context of the elaboration of the new “soft law” modes of regulatory governance at the EU level. In turn, this provokes the question: will the “new” European policy for occupational health and safety from 2007 onwards, be “new,” or simply more of the same? If the latter, it is suggested that the future for working environment standards in Europe as a whole may be significantly compromised.

Comprising fourteen articles by leading international contributors, including some of the most prominent socio-legal and criminological scholars working in the field, this volume is currently the only work available that critically examines W.G. Carson and his crucial influence in the turn towards sociological approaches to criminology and a criminological interest in governance and social control.

The 1970s witnessed an epiphany in the sociological understanding of crime in Britain. The correctional perspective, which assumed crimes had inherent or essential qualities that distinguished them from other acts, was superseded by the analysis of how social events came to be defined as so harmful and repugnant as to require criminalization. This shift in perspectives was exemplified in W.G. Carson’s work, which combines a Marxist acknowledgement of the imperative for profit with a symbolic interactionist attention to the restraining effect of prestige and status among producers and regulators.

This key work is an essential read for postgraduates and researchers studying and researching in the areas of criminology and law.

This article begins by presenting a brief overview of the neglected area of ‘safety crime’ in the post-communist states of Central and Eastern Europe. Quantitative and qualitative evidence is reviewed, suggesting both the widespread nature of safety crimes, and a deteriorating work environment, in which safety crimes are routinely tolerated. Evidence of the ‘institutionalized tolerance of non-compliance’ is provided through a case study of labor inspection in the new member states, focusing on Latvia, currently the worst performer in health and safety in Europe. Against a background of general violations of labor rights, current innovations in European-level regulatory strategies are critiqued, in particular, the shift towards soft law’ and compliance-based strategies, relying on appeals to corporate social responsibility, together with the encouragement of various forms of voluntary initiatives. It is suggested that such (self)-regulatory strategies may be inappropriate as forms of crime control in the new member states of the European Union. In effect, a convergence domestic and European Union policies may open the door to the further ‘conventionalization’ of safety crimes in the new EU member states.

Current, admittedly incomplete evidence, suggests a deteriorating working environment in the new Member States of central and eastern Europe. Moreover, support for occupational health and safety regulation concerning the working environment appears to be limited among business and political elites in the new Member States. This has created a lack of policy ‘reform fit’ between the ‘social dimension’ of a European social model and domestic agendas dominated by more ‘business-friendly’ free market considerations. The European Commission has also currently adopted ‘deregulationary’ assumptions concerning the need to ‘simplify’ the acquis, as well as advocating ‘soft law’ as an alternative to traditional regulatory instruments such as directives. However, the lack of contextual industrial relations supports, in particular, the power imbalance in industrial relations due to the weakness of trade unions and social dialogue at workplace level, make uncertain prospects for ‘soft law’ as a strategy for working environment improvements in the new Member States.

Groups of migrant berry pickers arriving annually in Sweden from both Asia and the newer European Union Member States have been subject to exploitation over the years. The problem appears to persist in spite of public and international concern and successive regulatory reforms. An examination of this problem from a forced labour perspective suggests inadequate implementation and application of international norms in Swedish law, as well as deficiencies in the application of criminal-law and in regulatory oversight. Policy recommendations regarding the labour conditions for seasonal migrant workers in Sweden are put forward.

Groups of migrant berry pickers arriving annually in Sweden from both Asia and the newer European Union Member States have been subject to exploitation over the years. The problem appears to persist in spite of public and international concern and successive regulatory reforms. An examination of this problem from a forced labour perspective suggests inadequate implementation and application of international norms in Swedish law, as well as deficiencies in the application of criminal-law and in regulatory oversight. Policy recommendations regarding the labour conditions for seasonal migrant workers in Sweden are put forward.

During the global crisis, in Lithuania the centralization of the police force accelerated as locally accountable and more community-oriented municipal police units came under the direct control and supervision of the national police headquarters. Centralization of command and control went hand in hand with policies strengthening the military ethos of police, manifested in military-style deployments resulting in the supression of popular 'voice' in mass demonstrations and increasing propensities to 'exit' among the discontented population.

This paper explores a neglected aspect of legislative reform, the right to strike, in the post-communist new EU Member States of Estonia, Latvia and Lithuania. It suggests a tension, on the one hand, between the endorsement of free collective bargaining as integral to post-communist democratic transformation, and on the other hand, domestic exigencies, as perceived by business and political elites, for social peace and the necessary disempowerment of labour as an independent actor. During the past decade and a half of capitalist transformation there has been ambivalence about the desirable scope of the exercise of the right to strike. It is paradoxical in this area of collective labour relations, reflecting most precisely the balance of power between labour and capital, that the European Union lacks legislative competence, despite the declared endorsement of the fundamental right to withdraw labour.

Der Beitritt der neuen Mitgliedstaaten aus Zentral- und Osteuropa zur Europäischen Union (EU) könnte durch die schwach ausgeprägten Gewerkschaftsstrukturen und den wenig entwickelten sozialen Dialog dieser Staaten die vorgeschriebenen Arbeitsstandards der Länder mit starken Gewerkschaftsbewegungen, wie Schweden, bedrohen. Dieser Artikel betrachtet die politischen, wirtschaftlichen und legalen Implikationen eines Arbeitsstreiks in der Bauindustrie, verursacht durch die Beschäftigung lettischer Arbeiter in Schweden durch die lettische Baufirma Laval un Partneri. Der Streit zeigt im Kleinen beispielhaft die wahrgenommenen Gefahren für die Arbeitsstandards, die sich durch die Osterweiterung der EU ergeben. The accession to the European Union of Central and East European new member states with weak trade union movements and poorly developed social dialogue may pose a threat to regulated labour standards in advanced social democracies with strong trade union movements such as Sweden. This article examines the political, economic and legal implications of a labour dispute in the construction industry arising from the presence of Latvian contract labour in Sweden employed by Laval un Partneri. The dispute exemplifies in microcosm the perceived challenges to labour standards posed by the recent Eastward enlargement of the EU.

The European Court of Justice, since the end of 2007, has delivered a series of rulings in the Viking, Laval, Rüffert and the Luxemburg cases, which directly address issues of the right to defend existing standards against erosion by workers prepared to work for lower wages and under inferior conditions. The series of hostile judgments has come as a shock to many in the European labour movement. The Court has clearly privileged the economic priorities of the European project, in particular, European treaty provisions on freedom of provision of services and the freedom of establishment of undertakings over the ‘social dimension’ of the European project.

The legal transposition in Sweden of international law on forced labour is analysed and important weaknesses in the implementation and application of such law are identified. These deficiencies are illustrated by the treatment and means of redress available to foreign berry pickers who annually gather wild berries in the forests of Sweden. A case study of the recruitment and employment of Thai berry pickers is presented, exemplifying serious deficiencies in labour protection both in terms of legal recourse and regulation through the labour market. As a result groups of berry pickers have been subject to various illegal forms of detriment amounting to evidence of forced labour. A number of policy recommendations are made for strengthening the legal and labour market regulatory framework to enable effective control of forced labour in this sector of work in Sweden.

Planeringsprocessen är en central del i att forma framtidens städer och samhällen. I detta ingår samråd och medborgardeltagande där medborgarna får möjlighet att påverka planeringen med sina synpunkter och kunskap och vara med att fatta beslut som påverkar deras stad. I denna studie undersöks  medborgardeltagande i Kiruna kommun i samband med deras stora stadsförändring på grund av gruvverksamheten. Syftet med studien är att förstå hur kommunen arbetar med samråd och medborgardeltagande i samband med stora stadsbyggnadsprojekt men även hur medborgarna upplever sitt inflytande i planprocessen.  

Studien använde sig av en enkät till medborgarna via en facebookgrupp men också intervjufrågor till planerare i kommunen för att få deras syn på medborgardeltagande och hur de uppfattar att dialogen har varit under projektets gång, men också intervjufrågor till LKAB. 

Resultatet visade att det finns kommunikationsbrister mellan medborgarna och tjänstemännen. Medborgarna är  inte nöjda med det inflytande de har haft i planeringen och tjänstemännen säger att kommunen har arbetat mycket med medborgardeltagande. Dock hävdar både medborgare och tjänstemän att medborgare kan komma med kunskaper som inte kommunen hade tagit med utan medborgardeltagande. Studien bidrar med att öka förståelsen för hur det faktiska medborgardeltagandet fungerar i en svensk kommun under en stor stadsförändring. 

This work focuses on neutrality as a discourse in the 20th century. I have looked at a number of doctrinal texts and read them both as legal arguments and as texts with philosophical and political implications. Therefore, this is a piece of intellectual (or conceptual) history in international law.

I have covered three periods: The interwar period, the post-war period and the end of the Cold War. In all three there were cycles. Immediately after the First World War, most texts on neutrality dealt with the content of the law against the background of the conflict. Then, when the contours of the League of Nations emerged, many writers questioned the status of neutrality, and the position of neutral Switzerland -- a League Member – was analysed. In the mid 1930’s, in a new debate, some writers blamed the League’s problems on neutrality, others defended it, and still others tried to reconceive neutrality.

After the next war, a new assessment was necessary, but this time authors generally acknowledged the legal realities (the “holes” in the Charter) as well as the political facts (the Cold War and the actually existing permanent neutrals). By the mid 1950’s, permanent neutrality was fully re-established. But by then, this debate was largely restricted to Central Europe.

The fall of the Wall ushered in another set of writings. The immediately preceding Iran-Iraq War had generated debate on classical maritime neutrality. The new interest challenged the basic assumptions and even put neutrality in the context of “alien” discourses, like human rights. Then, from the mid-90’s, interest waned, again.

A common thread is the view that neutrality is in principle contradictory to collective security, but still survives as a residue. Whether the Charter’s solidarity with victims of aggression has modified also the concrete rights and duties of neutrality, has been more controversial. The old assumption of a night-watcher state was challenged in the post-war period, but accepted again after the Cold War.

How come neutrality has not been extended to economic conflicts, or to struggles with non-state entities? How could neutrality continue to be relevant in war (Iran-Iraq) when it for a long time had been talked about in conjunction with “peace” (the Cold War)? And foremost, how did neutrality, born in an age of balance of power, survive the League of Nations, total war, the United Nations, the Cold War and “the New World Order”?

It is an eternal question whether one should engage or not. As a matter of legal policy, there might no longer be much room for traditional neutrality, and neutrality as abstention (or staying aloof) is rarely possible. However, the common-place dichotomy of involvement vs. indifference is too simplistic. Whatever the future, there will always be a need for impartiality, call it neutrality or not.

Streaming är en teknik som används för att se på direktsändningar eller filer som är lagrade på webbplatser, direkt på datorn, utan att filer sparas. Det har blivit ett sätt att komma runt förbudet mot att ladda ned film men rättsläget vad gäller streaming är idag oklart. Med denna uppsats avser vi att undersöka gällande rätt, om en lagändring bör ske och vilka aktörer som kan hållas ansvariga vid streaming av olovligt tillgängliggjort material.

Upphovsrätten är idag reglerad på många olika plan, det finns internationella konventioner och avtal, EU-regler och nationella regler. Inom Sverige förekommer regleringen främst i Upphovsrättslagen (URL). De internationella bestämmelserna syftar till att ge skydd åt upphovsmän, oberoende av nationalitetsgränser, och detta har i sin tur inverkat på EU-direktiv. Det direktiv som haft störst betydelse för upphovsrätten är det så kallade Infosoc-direktivet. På grund av Internet och dess utveckling krävdes en harmonisering av upphovsrätten och de närstående rättigheterna i EU. I Sverige är upphovsmännens ensamrätt stadgat i både grundlagarna och URL. Syftet med skyddet är att främja nyskapande och kreativitet. Ensamrätten ger upphovsmannen rätt att förfoga över sitt verk, framställa exemplar och göra det tillgängligt för allmänheten. Utöver detta har upphovsmannen rätt att angivas när ett exemplar framställs eller görs tillgängligt för allmänheten, samt att verket inte får ändras så att det kränker honom.

Att göra ett verk tillgängligt för allmänheten innebär att det ställs till förfogande så att enskilda kan ta del av det, det saknar således betydelse om någon verkligen har lyssnat eller tittat på verket. I proposition 2004/05:110 stadgas det att det inte är olagligt att enbart titta eller lyssna på ett verk som är olovligt tillgängliggjort. Upphovsmannens ensamrätt att framställa kopior, både permanenta och tillfälliga, har inskränkningar som stadgas i 11 a § URL. Inskränkningen innebär att tillfälliga kopior får framställas om det tillhör en integrerad och väsentlig del i en teknisk process och om exemplaren är flyktiga eller har en underordnad betydelse i processen. De får inte heller ha en självständig ekonomisk betydelse. Uppfyller kopian något av dessa rekvisit och syftet med framställningen är överföring i ett nät eller laglig användning, är de tillfälliga kopiorna lagliga.

Vid intrång i upphovsrätten är det inte bara den som utför brottet som kan bli ansvarig utan även den som medverkar till det. För att åläggas medverkansansvar krävs det inte att handlandet har varit en förutsättning för genomförandet av huvudbrottet, det räcker således med bidragande i en obetydlig skala.

Medverkansansvaret har diskuterats i ett flertal rättsfall. I två förhandsavgöranden från EU-domstolen diskuteras det huruvida en internetleverantör kan åläggas ett medverkansansvar för tillhandahållandet av Internet till hemsidor där olovligt publicerade verk finns tillgängliga. Slutsatsen blev att internetleverantörer ska ses som mellanhänder och erhåller därmed ett medverkansansvaransvar. I två svenska rättsfall har frågan avgjorts huruvida medverkansansvaret för personerna bakom hemsidan The Pirate Bay, samt för internetleverantören till hemsidan, ska utgå. Följden blev att både personerna bakom sidan och internetleverantören hade ett medverkansansvar.

Vi har kommit fram till, enligt dagens rättsläge, att streaming av olovligt tillgängliggjort material är lagligt. Vi anser dock att en lagändring bör ske, och att upphovsmannens skydd måste bevaras. Genom en utredning om medverkansansvaret i Sverige har vi har funnit att ett medverkansansvar kan ådömas internetleverantörer samt de som köper reklamplats på streaminghemsidan.

This thesis is arguing that Sweden needs to change the legislation for how the constitution can be changed, to maintain democracy and strengthen the constitutionalism in the country. The argument is based on the fact that the Swedish constitution is easy to change, and the time frame for a change is short if there is a political majority in the parliament. Constitutionalism is often connected with the rule of law, division of powers and constitutional courts, but is in this thesis mainly used as an idea of a restriction of the political majority to prevent misuse of the political power, but also as a tool to maintain democracy. The tension between democracy and constitutionalism is also discussed throughout the thesis to conclude if constitutionalism could be used without interfering with sovereignty of the people. A comparative study is done with Hungary, and the political development in the country is used as an example of the effect of a strong political majority without any boundaries. The countries similarities and differences are presented in relation to democracy and different types of legislation regarding constitutional change. A discussion is held on how constitutionalism can be used as a tool to maintain individual rights and democracy, but also if there are any negative consequences with a strong constitutionalism. The thesis is focusing on the regulation of constitutional change, since it is discussed that the way of changing the constitution is the truly important one to maintain a democratic country. But other aspects of constitutionalism are discussed as well. At the end of the thesis there is a suggestion to change the legislation for constitutional change in Sweden. All the suggestions are supposed to extend the time frame before changes can be made and make it more difficult to change the constitution with a strong political majority. 

Inför ämnesvalet av det här arbetet upptäcktes att det var få av de stora bankerna i Sverige som beviljade förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Nämnda fenomen blev huvudfokus för uppsatsen, och arbetet fick syftet att utreda vilka juridiska och ekonomiska skäl som kunde föreligga. Vid fortsatt kontakt med banker har olika svar erhållits av olika medarbetare, vilket ökade intresset för vad som egentligen var anledningen till den misslyckade kreditmarknaden av ägarlägenhetsfastigheter än mer. För att erhålla ett underlag av vad som skulle kunna tänkas vara ett problem för aktörerna genomfördes intervjuer med banker och markexploatörer, och utöver det upprättades egenformulerade frågor. 

Efter att ha utrett de tänkbara juridiska och ekonomiska problemen på området har det kommits fram till att det egentligen inte föreligger några hinder för bankerna att erbjuda förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Det har istället kunnat konstateras att det föreligger en stor okunskap hos bankernas medarbetare och att bristen på kundkrets är den främsta ekonomiska orsaken till att kreditinstituten inte har en tydligare policy angående förvärvslån till ägarlägenhetsfastigheter. Det har också fastslagits att det råder en viss osäkerhet kring samfällighetsföreningarna och hur dessa ska upprättas. Lagen ger inget tydligt svar på hur en samfällighetsförenings ska bildas om ingen delägare är intresserad av bildandet.

För att öka möjligheten för förvärvslån till Ägarlägenheter har slusatsen dragits att det krävs mer kunskap hos bankmedarbetare samt en enhetlig standard för kreditvärdering på området. 

Kompetensöverskridanderegeln i 8 kap. 42 § aktiebolagslag (2005:551) (ABL) reglerar behörighets- och befogenhetsöverskridande av styrelse, VD och den särskilda firmatecknaren. Paragrafen innehåller fyra regler vilka är uppdelade på två stycken. Första stycket handlar om behörighetsöverskridande medan det andra stycket handlar om befogenhetsöverskridande. Kompetensöverskridanderegeln är en komplicerad paragraf som ofta missförstås och feltolkas. 

Bakgrunden till paragrafen kommer från art. 9 i Publicitetsdirektivet, som i sin tur influerats av tysk rätt, och har som syfte att begränsa möjligheterna för bolaget att ogiltigförklara rättshandlingar slutna av bolagsorgan i överträdelse mot verksamhetsföremålet, föreskrifter i bolagsordningen eller beslut från överordnat bolagsorgan. Artikeln är utformad som ett tredjemansskydd, men syftet är att skapa ett omsättningsskydd och därigenom gynna de övergripande målen för Europeiska unionen och förhindra ultra-vires-doktrinen. 

Problemet med svensk rätt vid implementeringen av paragrafen är att de två olika rättsområdena avtalsrätt och bolagsrätt sammanflätas och därtill kompliceras saken av att den särskilda firmatecknaren inte har någon motsvarighet i EU-rätt. Avtalsrätten och bolagsrätten använder samma termer och begrepp men fungerar på vitt skilda sätt. En avgörande skillnad är att den svenska avtalsrätten är främmande för utländsk rätt, medan bolagsrätten har lång historia av att influeras och tolkas genom utländsk rätt, dessutom har Sverige genom sitt medlemskap gått med på att vara direktivkonform. Det blir därför av vikt vilka delar som ska tolkas systemkonsekvent med bolagsrättsliga principer och vilka som ska tolkas systemkonsekvent med avtalsrättsliga principer. Förarbetena har gått på ett spår, lagstiftaren ett annat och doktrinen är splittrade. Det har lett till en komplicerad och inte användarvänlig paragraf, som delvis ska tolkas enligt allmänna avtalsrättsliga principer, delvis bolagsrättsliga principer, delvis tolkas enligt ordalydelsen och delvis tolkas analogt. Den avtalsrättsliga tolkningen är rådande de lege lata, vi anser dock de lege ferenda att den bolagsrättsliga tolkningen framträder som innehavare av starkaste argumenten. 

Syftet med uppsatsen är att genom en ändamålstolkning utreda och förklara paragrafens komplexitet samt att via en frågeställning visa på de olika utfallen av paragrafen, beroende på vilket rättsområde som ska ges företräde vid tolkning och tillämpning. Hela paragrafen kommer att beröras men fokus ligger på 8 kap. 42 § 2 st. 2 men. ABL.