Denna uppsats behandlar utvecklingen av det allmännas ansvar för ideella skador orsakade
genom överträdelser av de grundläggande rättigheterna i den Europeiska konventionen
om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
I uppsatsen förs en kritisk diskussion om likheter och skillnader mellan
HD:s praxis och den bestämmelse om det allmännas ansvar för konventionsöverträdelser
som gäller i 3:4 skadeståndslagen (1972:207) sedan den 1 april 2018.
Vidare diskuteras huruvida HD:s aktiva roll i utvidgningen av det allmännas ansvar
föranleder några betänkligheter ur demokratisynpunkt. Sammanfattningsvis konstateras
att HD:s normgivning genom praxis inte är helt förenlig med folksuveränitetsprincipen.
Samtidigt framhålls att inflytandet EU- och Europarätten har förändrat domstolens roll i
samhället.
Slutligen diskuteras hur den fortsatta utvecklingen av det allmännas ansvar för överträdelser
av grundläggande rättigheter kan komma att se ut, specifikt vad ett ansvar för
överträdelser av rättigheterna i 2 kap RF skulle innebära. Slutsatsen av diskussionen är
att frånvaron av vägledande praxis från Europadomstolen innebär att en mängd frågor
skulle behöva utredas, samtidigt som det ger utrymme till en friare rättspolitisk diskussion.