Skolans huvuduppdrag är elevernas lärande och utbildning men den ska också främja elevernas personliga utveckling samt deras kompetens som samhällsmedborgare. Skolkuratorn har en viktig roll såväl i elevernas kunskapsutveckling som i deras personliga utveckling. För att kunna bidra i båda delarna av uppdraget är det viktigt att känna till de mest centrala delarna i skollagen och vissa andra författningar. Syftet med detta kapitel är därför att ge en övergripande bild av hur skolan och elevhälsan är reglerad, samt att göra nedslag i några rättsliga frågor som är särskilt relevanta för skolkuratorns arbete.

This article focuses on academic responses to the Swedish law prohibiting the purchase of sexual services, enacted in 1999. It highlights the close link between popular – populist – ideas circulating in media, and academic work discussing problems with the given legislation. Two myths can be traced, exchanged between and enforced by on the one hand voices in the Sex Workers Rights movement and voices from within academia. The first myth relates to the legal construction of the legislation – which is obscured in order to make women in prostitution seem like victims in the eyes of the lawmaker, and hence portray the legislation as a "radical feminist-victim-oriented" piece of work. The second myth relates to the historical events leading up to the law, what alliances and arguments that were used. The made up history again puts the legislation firmly in radical feminist politics, all though the alliances and arguments came from many strands of thoughts and crucial decisions came about due to ad hoc events as well as the lack of an articulated resistance. The article concludes that the research field is under influence from strong political interests, so far successful in producing non valid arguments against the law. This in turn makes it difficult to gain knowledge about the outcomes and effects of "the Swedish model" on prostitution.

Denna uppsats behandlar utvecklingen av det allmännas ansvar för ideella skador orsakade

genom överträdelser av de grundläggande rättigheterna i den Europeiska konventionen

om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).

I uppsatsen förs en kritisk diskussion om likheter och skillnader mellan

HD:s praxis och den bestämmelse om det allmännas ansvar för konventionsöverträdelser

som gäller i 3:4 skadeståndslagen (1972:207) sedan den 1 april 2018.

Vidare diskuteras huruvida HD:s aktiva roll i utvidgningen av det allmännas ansvar

föranleder några betänkligheter ur demokratisynpunkt. Sammanfattningsvis konstateras

att HD:s normgivning genom praxis inte är helt förenlig med folksuveränitetsprincipen.

Samtidigt framhålls att inflytandet EU- och Europarätten har förändrat domstolens roll i

samhället.

Slutligen diskuteras hur den fortsatta utvecklingen av det allmännas ansvar för överträdelser

av grundläggande rättigheter kan komma att se ut, specifikt vad ett ansvar för

överträdelser av rättigheterna i 2 kap RF skulle innebära. Slutsatsen av diskussionen är

att frånvaron av vägledande praxis från Europadomstolen innebär att en mängd frågor

skulle behöva utredas, samtidigt som det ger utrymme till en friare rättspolitisk diskussion.

This work aims at framing, from a normative perspective, a field in which to locate one of the means of allowing politics to become law: the policy of law. The first part is devoted to the exploration of the relationship between law and politics as considered by major current schools of legal theory, such as legal positivism (Kelsen), analytical jurisprudence (Hart), Finnis’ natural law theory, American and Scandinavian legal realism, Critical Legal Studies and Law and Economics. Three ideal-typical models of the relation between law and politics are proposed: the “autonomous,” “embedded” and “intersecting” models.

In the second part of this work the attention focuses on one of the regions of interaction in which law and politics meet, the transformational moment. This moment is defined as the stage in the law-making process at which the values produced inside the political arena are transformed into legal categories and concepts. A model for explaining the position and functions of the transformational moment in the law-making process is presented, the result of a progressive refinement of the basic ideas as to how the law-making process works. This model demonstrates how a space can be opened in the law-making activities between the formation of values in the political world (the politics of law) and the impact of the newly-made law on the community (the legal policy outcomes).

This space is defined as the “policy of law.” The policy of law is then characterized as the stage of the law-making process in which values entrenched in political decisions are transformed into legal concepts in order to modify the existing legal system. The space labeled as policy of law today is mainly (but not exclusively) the domain of the legal actors. Consequently, an identification of a branch of the legal discipline specifically devoted to the investigation of the transformations of values into law is given: the policy of law analysis. Finally, whether and to what extent the policy of law analysis can be encompassed within the traditional legal discipline and, more particularly, as a part of jurisprudence, is explored.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur kommunikationen mellan de respektive aktörerna i bostadsbyggnadsprocessen ser ut samt varför inte industriellt byggande är mer inkorporerat i bostadsbyggandet. För att besvara syftet är frågeställningarna följande: Hur ser uppfattningen angående utmaningar och problem ut hos de olika aktörerna såsom tjänstemän, byggherrar, kommun och stat, och hur skiljer de sig från varandra? Är kommunikationen (eller bristen på) de emellan något som hindrar bostadsbyggandet från att vara mer effektivt? Skulle industriellt byggande kunna påverka byggprocessen? I sådana fall, hur?

Intervjuer har gjort med bostadsföretag och dokumentanalys har utförts på dokument från myndigheter och kommun. Resultaten pekar på att vissa aktörer uppfattas som högst delaktiga i processen av andra medan de själva inte anser sig ha mycket att säga till om. Vad gäller industriellt byggande är den generella uppfattningen och kunskapen om begreppet förlegat och fördomar hindrar det effektiva sättet att bygga på att vara mer inkorporerat i bostadsbyggandet.

Detta är en kvalitativ fallstudie som undersöker hur svenska kommuner arbetade med samrådsmötenoch medborgardialoger under Covid-19-pandemin och i synnerhet när olika typer av restriktioner varsom mest omfattande. Syftet med kartläggning är att bidra med kunskap om samhällsplaneringens deltagardemokratiska och deliberativa värden. Genom att undersöka kommunernas praktik under pandemin visar jag på hur kommuner var rustadeför något så oförutsett som Covid-19-pandemin, hur väl man lyckades ställa om och fortgå somplanerat samt vad detta säger om legitimiteten för planerna i förlängningen demokratin.Det empiriska materialet består främst av en enkätundersökning och intervjuer med kommunalatjänstepersoner. Resultatet visar på en bredd av olika typer av utmaningar som kommunerna hanterademer eller mindre väl och där man kan urskönja ett mönster utefter kommuners olika förutsättningar. Vägvalen för dialogutformning analyserades sedermera utifrån ett optimistiskt och ett kritiskt synsättpå skapande av demokratisk legitimitet samt ett analytiskt grepp där kommunernas handlingar somsyftade till att mildra effekterna av pandemin kategoriserades utefter olika typer av demokratiskakompensatorer. 

This is a study of standardization in complexity. The context is innovation policy. Why do standardization and innovation go hand in hand and what does the interaction of interests between public and private actors look like in the “profile” of the standardization process? The nature of technical specifications, Lead Market Initiatives in Europe, social innovations, eco-innovations and psychological services for recruitment are the target areas of this study done in the style of Science, Technology and Society. We decrypt the codes of the expected behavior veiled in standards, the strategically selective sectoral integration of the European Internal Market, the emergence of innovation in standardized areas, the nature of the European innovation policy and the mission of each particular innovative sector. This research contains answers on how the European Union will move toward a more state-like organization bypassing the sovereignty of its member states. Standardization is a bouquet of strategic activities where each has its purpose, destination and time-framework. By studying standardization, we are able to look into the European future.

Ohälsan i samhället i allmänhet och i arbetslivet i synnerhet har under de senaste decennierna varit ett hett ämne. I ett försök att stödja en positiv hälsoutveckling inom arbetslivet genomfördes flera åtgärder i början av 2000-talet. Det arbetet har därefter fortsatt på flera nivåer där bland annat regeringen i sin senaste handlingsplan inom arbetsmiljöområdet (åren 2010-2015) vill synliggöra arbetsmiljön för utveckling av hälsa och välbefinnande. 

     Undersökningen för uppsatsen genomfördes i en kommun som generellt hade hög sjukfrånvaro i början av 2000-talet och som startade projektet Framgångsrika Frisk Faktorer för att identifiera friska arbetsplatser. Undersökningsgruppen är 20 personer anställda på en förskola med låg sjukfrånvaro.

     Uppsatsen har två syften. Det ena syftet är att utveckla och prova en teoretisk modell, vilket fått stort utrymme i uppsatsen. I modellen ingår fem psykosociala arbetsmiljöfaktorer; arbetsklimat, krav i arbetet, stimulans i arbetet, inflytande i arbetet och förändringar i arbete samt tre individfaktorer: upplevt välbefinnande, återhämtning och sömn. Det andra syftet är att få en ökad kunskap om vad som formar en frisk arbetsplats.

Frågeställningar att besvara:

• Hur relaterar faktorerna till varandra?
• Är vissa faktorer viktigare än andra? Vilka i så fall?
• Vad beskriver personalen är det som formar en frisk arbetsplats?

     Lindberg & Vingårds (2002) studie ”De friska – en studie kring livs- och arbetsbetingelser som stödjer en positiv utveckling” har inspirerat mig i mitt arbete. Ytterligare en viktig forskare för mitt ämne och mitt syfte är Aaron Antonovsky och hans salutogena modell KASAM.

     Metod för undersökningen är att personalen på förskolan besvarade en enkät med 37 frågor som därefter analyserades statistiskt. Resultatet av att prova modellen i empirin visade att den fungerade bra mot bakgrund av att den testades med endast 20 personer. Den mest utmärkande faktorn i modellen är arbetsklimat. De faktorer personalen på förskolan beskriver som bidrar till att forma deras förskola till en frisk arbetsplats är att ha stort inflytande i arbetet, ett bra arbetsklimat samt stort välbefinnande. Ju mer välbefinnande personalen upplever desto lägre sjukfrånvaro har de. Utifrån detta går det att säga att välbefinnande kan vara en lönsam faktor för både personal som individ samt grupp och för förskolan som arbetsplats.

Denna magisteruppsats i offentlig rätt är ämnad att behandla implementeringen av direktivet om betaltjänster på den inre marknaden i svensk rätt. Betaltjänstdirektivet är väsentlig vid inrättande av den inre marknaden inom EU:s medlemsstater, då alla inre gränser skall avlägsnas för att möjliggöra fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital; i det sammanhanget blir det viktigt med en modern och konsekvent rättslig ram för betaltjänster på EU-nivå. Uppsatsen syftar till att undersöka implementeringen av de processuella och materiella bestämmelser i betaltjänstdirektivet som knyter an till principen om god förvaltning och därtill medlemsstaternas processuella och institutionella autonomi. Till de frågor som analyseras hör tolkning av begreppet god förvaltning och hur de utvalda principerna kan identifieras i svensk rätt genom implementeringen av direktivet. God förvaltning i denna uppsats förstås i vid mening som ett begrepp motsvarande vad enskilda har rätt att förvänta sig av det berörda förvaltningsorganet vid handläggning av ett enskilt ärende.

Uppsatsen har visat att direktivet innehåller ett flertal bestämmelser som knyter an till principen om god förvaltning och som reglerar hur svenska myndigheter skall handlägga ärenden inom direktivets tillämpningsområde. Uppsatsen har också kunnat påvisa en tydlig påverkan på Sveriges processuella och institutionella autonomi.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska aktörer inom besöksnäringen arbetar med hållbarhet och på vilket sätt de kommunicerar ut detta genom digitala kanaler.

Forskningsfrågor:Hur arbetar svenska aktörer inom besöksnäringen med hållbarhet?Hur väljer svenska aktörer inom besöksnäringen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete?

Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats. De kvalitativa metoder som har genomförts består av semistrukturerade intervjuer med tio respondenter från nio företag, och observationer av respektive företags digitala plattformar. Vidare har det insamlade materialet tematiskt analyserats.

Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar att det finns en medvetenhet kring vikten av hållbarhetskommunikation bland samtliga respondenter. Alla tillfrågade företag väljer att arbeta med hållbarhet på olika sätt, men de flesta respondenter kopplade hållbarhet i första hand till det miljömässiga perspektivet. De sociala och ekonomiska perspektiven upplystes däremot även mer eller mindre av flera av respondenterna. Vidare väljer de tillfråga företagen att kommunicera sitt hållbarhetsarbete utåt till skillnad från att enbart kommunicera internt, som tidigare var normen. Dock uppfattas det som en utmaning för företagen att använda digitala kanaler för att kommunicera sitt hållbarhetsarbete och skapa en tydlig ansvarsuppfattning hos konsumenterna.

Sedan slutet av 1990-talet har Sverige arbetat med miljömålet en giftfri miljö och ett överordnat internationellt och nationellt mål är att det senast år 2020 ska finnas förutsättningar för att skydda människors hälsa och miljön från farliga kemikalier. Det enda kända medel att förlita sig på när det gäller att ”säkerställa” ett långsiktigt skydd av hälsa och miljö är lagstiftning. Eftersom kemikalier är ”rörliga” måste kontrollen av tillverkning m.m. ske såväl globalt, regionalt som lokalt för att bli effektiv. I rapporten analyseras brister i kontrollsystemet för hanteringen av kemikalier i ljuset av miljömålet och nya åtgärder föreslås. En del åskådliggjorda brister finns på ett övergripande plan, t.ex. genomslaget för försiktighetsprincipen internationellt. Andra åter rör sig på lokal nivå, såsom oklarhet huruvida länsstyrelser ska sköta tillsyn över saluföring av kemikalier som sker från tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter eller inte. Exempel på förbättringsförslag är att på EU-nivå bredda definitionen av producent till att också omfatta producenter utanför EU vilket skulle tillåta dessa att själva registrera sina kemikalier vid den europeiska kemikaliemyndigheten. Då kemikaliehanteringen är mycket branschspecifik är ett annat förslag att en motsvarighet till det amerikanska systemet ”Informerad substitution”införs för att modifiera det kunskapsövertag som företagen har i förhållande till myndigheter.

Syftet med forskningsprojektet är att analysera hur reglerna om dispens från naturreservat, strandskydd, artskydd och det generella biotopskyddet tillämpas av länsstyrelser och (när det gäller strandskydd) kommuner. Ambitionen är att dra slutsatser om vad som främjar eller hindrar måluppfyllelse och rättssäkerhet i dispensbesluten och att ge rekommendationer om hur styrmedlen kan förbättras. En sammantagen bild av vår undersökning visar att beviljandegraden är hög vilket inte ligger i linje med själva dispensinstitutets syfte att utgöra ett undantag från en huvudregel och inte heller i linje med uttalanden i förarbeten om att prövningarna ska vara restriktiva. Studien visar för samtliga dispenstyper att det föreligger en stor variation i dispensbesluten såväl mellan länen som inom länen när det gäller hur en viss fråga hanteras, något som är svårförenligt med principer om likabehandling, konsistens och förutsebarhet. Mot bakgrund av likabehandlingsprincipen är avgörande att myndigheter i olika delar av landet, men också olika handläggare inom en och samma myndighet, behandlar lika fall på lika sätt (1 kap. 9 § RF). För att enskilda och andra berörda ska kunna förstå hur myndigheter har kommit fram till ett beslut får det ses som centralt att besluten är tydliga och transparanta. Den genomförda granskningen visar dock att det ofta är svårt att förstå hur bedömningar har genomförts samt på vilket underlag. Som påtalas i ett av delprojekten förefaller det som om vissa källor och hänvisningar på ett närmast slumpartat sätt har tagits med i besluten. Otydliga beslut är problematiska av rättssäkerhetsskäl och särskilt med beaktande av möjligheterna att överklaga beslut. Besluten bör därför i högre grad utformas så att det framgår vilket underlag besluten baseras på. I vägledningar till myndigheter kan förtydliganden göras i olika avseenden, t.ex. om vilken roll de allmänna hänsynsreglerna spelar i dispensprövningen, att kompensationsåtgärder krävs vid dispens från naturreservatsföreskrifter och att naturvärdesbedömningen sker utifrån kunskap om förhållandena i det aktuella området. Det kan innebära att besök på platsen bör ske oftare än idag. I vägledningar kan också beslutshanteringen harmoniseras och förtydligas så att den blir förutsebar och därmed mer rättssäker för olika intressenter, inte minst verksamhetsutövare. Det borde överhuvudtaget inte vara svårt att i vägledningar upprätta checklistor som beslutsfattare kan använda för att kontrollera att viktiga beslutsgrunder inte förbises. Av dispensbesluten framgår sällan att hänsyn tas till indirekta och kumulativa effekter. Med hänsyn till det stora antalet dispenser som beviljas är det rimligt att anta att den sammanlagda påverkan på naturvärden därför kan vara betydande. Utvecklandet av en landskapsplanering kan vara ett lämpligt instrument för att hantera denna brist. Planer kan ha flera viktiga funktioner. En är att ta fram och analysera information som beaktar ekologiska samband i ett större geografiskt område. En annan är att på ett tidigt stadium hantera potentiella intressekonflikter, göra prioriteringar och klargöra mål. Allt detta är till fördel vid efterföljande beslut om exempelvis dispens enligt 7 kap. MB. Förutsebarheten (rättssäkerheten) ökar.

In recent years, the EU legislation on genetically modified (GM) crops has come under severe criticism. Among the arguments are that the present legislation is inconsistent, disproportionate, obsolete from a scientific point of view, and vague in terms of its scope. In this paper, the EU GM legislation (mainly the “Release Directive”, 2001/18/EC) is analysed based on five proposed criteria: legal certainty, non-discrimination, proportionality, scientific adaptability, and inclusion of non-safety considerations. It is argued that the European regulatory framework does not at present satisfy the criteria of legal certainty, non-discrimination, and scientific adaptability. Two ways of reforming the present legislation toward greater accommodation of the values expressed through the proposed criteria are briefly introduced and discussed.

Allmänhetens möjlighet till insyn i den offentliga förvaltningen är en viktig del av vårt rättssamhälle. Offentlighet, sekretess och dataskydd behandlar dels handlingsoffentligheten, det vill säga de regler som ger var och en av oss rätt att ta del av allmänna handlingar, dels de viktigaste reglerna för skydd av personuppgifter.

Boken är avsedd för juridiska introduktions- och översiktskurser samt för professionsutbildningar. Den är också lämplig för yrkesverksamma inom den offentliga förvaltningen och för alla som hanterar personuppgifter i privata företag.

The booming of three-dimensional (3D) land use brings a change of the connotation of land rights, which will expand “flat” 2D land legislation with 3D land legislation. The legal issues of urban underground space for 3D objects in large cities around the world have been attracting more and more attention. A supportive legal framework is crucial for underground space utilization in a country. This paper analyzes the present 173 representative laws and regulations of urban underground space utilization and management of China from 1998 to 2018, and attempts to interpret the current laws and regulations of underground space from four aspects; by quantity, spatial distribution, legislative force and content. The result shows that poor legal framework of urban underground space in China, including low-level of legislative force, disunity of local legislation standard and absence of special statutes and regulations, are the main reasons causing ownership disputation, registration chaos, as well as no unanimous judicial practice. To address these issues, the paper refers to a case study for underground space legal framework in Japan and aims to form a set of top-down unified legal framework, including basic law, special statutes and regulations, as well as supplementary policies and documents of urban underground space, and proposes that the underground space planning should be incorporated as one essential portion of the master planning in China. By studying the legal system of underground space in Japan and China, this study may offer better insight for those conducting UUS legal framework research as well as serve as reference for countries with similar legal issues.

With increasing numbers of prisoners, research on Swedish prison officers’ perceptions of management and support at work is warranted. Previous studies have mainly used a variable-centered approach, identifying several individual and organizational factors that influence prison staff's evaluation of their job. The present study adopted a person-centered approach, exploring the heterogeneity in a Swedish national sample of prison officers. Based on an extensive survey of the quality of prison job, 10 key predictors for overall prison regime evaluation were identified. Following latent class analysis, three distinct subgroups were discerned from the entire sample. Remarkably, a sizable subgroup with a relatively negative evaluation of the prison regime was observed. While most background covariates did not associate with the subgroup membership, prison officers who experienced violent or threatening incidents tended to report a negative evaluation of the prison regime. Intra-organizational social support, communication and loyalty are highlighted as key components of overall regime evaluation. Our findings suggest that enhancing collegial, management, and supervision support and communicative skills may increase prison officers’ job satisfaction. Beyond the organizational level of prisons, we also discussed the challenges that the Swedish prison system faces, along with the portrayal by social media of a violence-dominated environment.

This research in the field of transport sociology explores how workplaces in Stockholm can become actors in managing transport demand and through soft measures contribute to an increase of sustainable and active commuting to work and short-distance travel on work purposes. It uses a mixed-method approach consisting of a review of official documents, publications and initiatives, a web-survey and semi-structured interviews with representatives of Stockholm’s public and private workplaces. The study uncovers the current role of workplaces in mobility management policies of Stockholm, analyzes internal and external factors that influence the likelihood of workplaces to encourage sustainable and active commute and travel to meetings within the city among their employees and provides recommendations on how workplaces engagement can be increased. Being occasionally mentioned in the policy documents or invited to take part in climate or cycling-focused initiatives, workplaces in Stockholm are now at different stages in their willingness to have travel policies and participate in on-site mobility management. Internal and external factors influence the motivation of public and private, larger and smaller workplaces differently. With further research, comprehensive communication, questioning the status quo and establishing a constant dialogue between the city and workplaces there is a big potential to involve workplaces as new actors into various existing initiatives.

Barn och ungas rätt till hälso- och sjukvård utgör självklarheter i en välfärdsstat. I tider av ökade krav på resurshållning och svåra prioriteringar inom vården är det dock lätt hänt att olika patientgrupper ställs mot varandra, vilket ger upphov till likabehandlingsfrågor. Ett sådant exempel är frågan om asylsökande och s k ”papperslösa barns” rätt till sjukvård.

En grundläggande förutsättning för ett fungerande välfärdssamhälle är att alla ska ha tillgång till god vård på lika villkor. De personer som lever i samhället ska med andra ord ges möjlighet att genom olika välfärdsinsatser, såsom hälso- och sjukvård, uppnå likvärdiga levnadsvillkor. Trots detta förekommer det idag att särskilt utsatta grupper i samhället inte har rätt till välfärd i samma omfattning som majoritetssamhället. En sådan grupp som på olika sätt exkluderas från det svenska välfärdssamhället är barn som är unionsmedborgare och som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige.

Några av de rättsligt relevanta frågorna som diskuteras i denna bok är vilken sjukvård dessa barn har rätt till i Sverige och på vilket sätt de missgynnas i förhållande till andra grupper av barn. Vidare analyseras EU:s regelverk beträffande ekonomiskt utsatta unionsmedborgares rätt till fri rörlighet och rätt till vårdförmåner (vård) i värdlandet. Utöver det analyseras på vilket sätt det svenska regerverket beträffande dessa barns rätt till sjukvård är förenligt med internationella förpliktelser om rätten till hälsa och icke-diskriminering i bland annat FN:s barnkonvention. En principiellt viktig fråga som genomgående diskuteras är varför några av samhällets mest utsatta barn hålls utanför välfärden och hur en sådan exkludering kan motiveras utifrån ett människorättsperspektiv.

In order to respect health care professionals’ freedom of religion and conscience, some European countries have developed and adopted regulation that gives health care professionals the right to “opt-out” of participating in certain health related services based on religious grounds, otherwise known as conscientious objections in health care. Currently, in Sweden, there is no right for health care professionals to refuse to perform or participate in medical procedures that are contrary to their religious and moral beliefs. Nevertheless, lately the question of conscientious refusals has emerged in discussion in Sweden in relation to several midwifes wishes not to participate in abortion care, since they believe it contravenes their religious believes. In this commentary, the question of conscientious objection to abortion in Sweden will be explored by analyzing a recent case brought before the Swedish Labour Court (AD 2017 nr 23) about a midwife, Ellinor, who was denied employment in several women’s clinics on the grounds of her conscientious refusals to participate in abortion care. The case is analyzed with focus on the two central questions addressed by the Labour court, namely freedom of religion and the prohibition of discrimination on religious grounds.

A vital part of healthcare students’ education and medical preparation is to be exposed to a variety of health-related clinical settings. The students need the clinical education in order to gain knowledge and clinical reasoning skills to provide effective and safe healthcare services. Clinical healthcare education is consequently a critical component in delivering a competent and skilled future workforce. However, in some situations, students in their clinical training might refuse to participate in lawful healthcare and services that contradict their religion or beliefs, described here as conscientious objection in clinical healthcare education. In this paper, I will discuss whether healthcare professionals and students can ‘opt-out’ of participating in certain health related services and educational activities by referring to the protection of freedom of religion in the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms. The aim of this paper is to give a clarification of whether freedom of religion includes a right to conscientious objection or not and under which circumstances. As will be shown in the paper, conscientious objection in healthcare setting can, in certain situations, constitute a manifestation of religion and belief. Thus, the right to manifest and practise this freedom is not an absolute right and can be subject to limitations in accordance with international law. For that reason, it is concluded that the answer to the question of whether students should be permitted to “opt out” of educational requirement based on religious grounds depends upon the manner in which the conscientious objection affects the interest of others, such as patients, caregivers and other staff members. In this regard, the educational healthcare institutions need to balance the right of conscientious objection, not only with the interests in having future healthcare professionals with proper educational training and required skills, but also with the legal and ethical responsibilities of the profession.