Konsumenter vill gärna tro att de fattar rationella beslut utifrån en produkts faktiska egenskaper. Det har däremot visat sig att konsumenter inte alltid är helt rationella utan ofta influeras av en produkts yttre stimuli, som exempelvis pris och varumärke. Vetskapen om hur yttre stimuli faktiskt påverkar konsumenters upplevda kvalitet beroende på produkt är ytterst vital och kan bistå marknadsförare med värdefull information i sitt dagliga arbete. Syftet med uppsatsen att undersöka till vilken grad yttre stimuli i form av pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg påverkar konsumentens upplevda kvalitet för en dagligvara respektive en sällanköpsvara. För att besvara syftet har fem hypoteser sammanställts utifrån vald teori. För att undersöka detta har en experimentell undersökning genomförts där respondenterna fick bedöma kvaliteten på två produkter med olika yttre stimuli närvarande. Produkterna var en dagligvara respektive en sällanköpsvara. Yttre stimuli utgjordes av olika experimentvariabler inom kategorierna pris, varumärke och tidigare konsumenters produktbetyg för att undersöka hur konsumenter upplever testprodukternas kvalitet baserat på dessa. Undersökningen indikerar att konsumenter beaktar yttre stimuli när de bedömer kvaliteten på en produkt både för undersökningens dagligvara som sällanköpsvara. Det visade sig även att olika stimuli gav olika stor effekt för hur kvaliteten upplevdes. Det yttre stimuli som visade på störst påverkan för upplevd kvalitet var produktbetyg.

Corporate social responsibility (CSR) is an important subject in business administration, and has been for many years. Over the past few years it has been become an increasingly debated topic. The CSR subject mainly focuses on multinational enterprises (MNEs), resulting in a research gap concerning CSR in small and medium size enterprises (SMEs). SMEs outline the majority of all companies on the European market; therefore, it is empirically interesting to further investigate how SMEs perceive CSR commitment.

The purpose of this dissertation is to explain how CSR commitment of internal and external stakeholders influences CSR commitment in SMEs.

The research was conducted with a quantitative survey. The data collected with the survey was tested and analyzed with both an explanatory and exploratory research strategy. Explanatory research was performed in order to test the derived hypotheses and explain the research question. Exploratory research was then performed in order to provide a further understanding of how SMEs view stakeholders and their CSR commitment.

These two research strategies revealed that internal and external stakeholders influence CSR commitment in SMEs. However, SMEs perceive some stakeholders similarly because of their relationship with the company. There are three main concepts of CSR commitment: environmental, social and financial responsibility. Results showed that financial CSR is considered distinctly different from the two other measured CSR concepts. The theoretical contributions may be of importance to owners of SMEs and MNEs in order to gain a deeper understanding of CSR as a subject. Also, findings can help scholars interested in further researching CSR commitment in SMEs. The methodological contributions of this dissertation are of relevance for future research on the subject, since the developed instrument for measuring CSR commitment was successful. Without an established measure for this area, this instrument enables further development and thereby more valid research regarding CSR commitment and SMEs.

Många av de informationsteknologiska investeringarna som man genomför i dagens företag medför inte de goda resultaten man förväntar sig. Ofta beror detta på att man tar för lite hänsyn, om någon alls, till användaren av de IT-verktyg som designas.

The aim of this study is to examine whether search engine marketing may influence consumers’ brand awareness in terms of brand recall and brand recognition. The theoretical background derives from the definition and rationale of brand awareness. The study is further based on a theoretical outline of search engine marketing and its components. Furthermore, the Hierarchy of Effects Model is used in order to describe the steps a company may influence consumers in their purchase process. In order to capture consumers’ reasoning and behaviour in the search engine context, a two-way study approach was conducted. Firstly, by letting ten participants conduct a log related to their search engine behaviour, spanning for a period of ten days. Secondly, by conducting semi-structured interviews, using their logs as a base for further discussions. Results from this study show that search engine marketing can have an effect on consumers’ brand awareness by creating initial awareness or by building upon existing awareness. Secondly, in the context of unknown brands, the results show that it had a particular strong effect on brand recognition among the participants. Thirdly, it appeared that SEM can work as a gateway for brands and an enabler for building a brand attitude amongst its potential customers. Lastly, the website experience is a crucial step for brands in order to positively influence consumers in their purchase process. 

Ijuli2010gickSverigefrånallmänvärnplikttillfrivilligmilitärutbildningochyrketsoldatblevenstatliganställningsform.Försvarsmaktenharidagsommålattsoldaternaskastannaimellansextillåttaår.Organisationenuppleverdockinulägetproblemmedenhögpersonalomsättningavsoldatersomväljerattslutaiförtid.SyftetmeddennastudieärattskapaendjupareförståelseförhurchefersomarbetarpåstrategisknivåinomFörsvarsmaktenuppleverproblematikenmeddenhögapersonalomsättningsområderidag,samtvilkamöjligheterdeharattminskasoldaternasbenägenhettillattsluta.StudienäravkvalitativkaraktärochgrundaspåfyrakvalitativaintervjuermedfyraolikachefersomarbetarpåstrategisknivåinomolikaavdelningarpåFörsvarsmakten.Istudienkommerviframtillattchefernaharbegränsademöjlighetertillattminskasoldaternasbenägenhettillattsluta.Dettaberorblandannatpåbegränsademöjligheteratterbjudasoldaternakarriär-­‐ochutvecklingsmöjligheter,skapaettvärdeianställningen,erbjudavarierandearbetsuppgifter,skickasoldaternapåutlandstjänstsamtbegränsademöjligheteriattlevaupptillsoldaternasförväntningarsomdefåttgenomdebilderavFörsvarsmaktensommålasuppimedia.

Den kris som Covid-19 inneburit för samhället har få likheter med tidigare kriser. Den påverkar hela världen, och har satt en enorm press på sjukvården. Den kris som sjukhusen går igenom påverkar alla delar av verksamheten, inklusive beslutsfattandet. Denna studie undersöker hur en kris påverkar det operativa beslutsfattandet på ledningsnivå inom organisationer. Detta genomförs med hjälp av en fallstudie av hur Södersjukhuset har påverkats av Covid-19-pandemin. Med utgångspunkt i tidigare forskning som säger att beslutsfattande centraliseras vid kriser har beslutsfattande undersökts före och under krisen genom intervjuer och analys av dokument. Resultatet visar att operativa beslut fattas med mindre beslutsunderlag, samt att beslutsprocesser är mer centraliserade och något mer experimentella i kris.

Syfte: Syftet med denna studie är att få förståelse för hur partiledare väljer att marknadsföra sig själva på Instagram samt undersöka om deras personliga inlägg på Instagram har betydelse för allmänhetens synsätt på partiledaren. De frågeställningar som studien ämnar undersöka är:

1.     I vilken utsträckning marknadsför sig partiledare personligt på Instagram?

2.     Kan partiledares personliga inlägg på Instagram påverka hur de uppfattas som partiledare?

Teorier: Den teoretiska referensramen för det här arbetet innefattar teorier som belyser skillnaden mellan traditionella och sociala medier, ledares personliga egenskaper, personligt varumärke och Goffmans dramaturgiska synsätt kopplat till interaktionen på sociala medier.

Metod: Studien omfattar en flermetodsforskning, nämligen en kvalitativ del och en kvantitativ del. Studiens kvalitativa moment utgörs av en innehållsanalys av svenska partiledares Instagraminlägg. Innehållsanalysen består i att kategorisera inläggen i personliga inlägg och yrkesinriktade inlägg. Det kvantitativa momentet består av en enkätundersökning. Enkätundersökningen mäter respondenternas bedömningar av partiledares Instagraminlägg med avseende på fem personliga egenskaper.

Slutsatser: Följande slutsatser kan dras från denna studie:

-          Partiledare marknadsför sig personligt på Instagram men inte i lika stor utsträckning som med andra typer av inlägg. Av de 400 inlägg som innehållsanalysen undersökte bedömdes 13% vara personliga inlägg.

-          Studien tyder på att partiledares personliga inlägg på Instagram kan påverka hur de uppfattas som partiledare.

Percy Barnevik is one example of a renowned leader publishing a book, “Leadership- 200 advice”, on his experiences as a manager. The overall quantity of this so called Guru Literature on the market demonstrate that it exist a great interest in advice from business leaders but further raise a question of soundness of the advice. The aim with the thesis is to generate a picture of how well Guru Theory in general and Percy Barnevik specifically is connected to management research and practice. What constitute evidence is often debated within the management research field and scholars mean that one cannot assume a fact without any evidence created from research. This leads to a discussion about rigor and relevance and how management research should be designed to create a rigorous study, without overshadowing its practical relevance to the operating business. To answer the research question, interviews were executed with complementary questionnaires. In order to create a picture of what kind of anchoring Barnevik’s advice have in management theory a literature review was conducted. It is possible to see that the majority of the practitioners compared to research have a different level of cohesiveness with Barnevik regarding the studied advice. Practitioners, tend to a high level agree with Barnevik although management research stand for a more hesitant approach. Our conclusions are that management researchers should consider Guru Theory to a greater extent rather than discard it. This we believe could generate relevant research contributions to practitioners and add rigor to an unscientific field of theories 

Problem: Companies are facing problems concerning the attraction and retention of talented employees, due to the shortage of individuals with competence. Employer Branding is a relatively new concept that can function as an instrument for firms to position themselves as an employer, in order to attract and retain wanted employees.

Purpose: The purpose of this thesis is to examine the field of Employer Branding in the context of recruitment and retaining. The study examines the questions of how and why Employer Branding is implemented in firms and what role such implementation plays in Human Resource Management, in the context of recruitment and retaining processes.

Methodology: This study has been made with a qualitative approach, with a descriptive and exploratory purpose a case study approach. Data has primarily been collected through interviews at five different companies with knowledge within the area of Employer Branding.

Findings: Employer Branding can be utilized both externally to attract potential employees, and internally to increase commitment and loyalty among current employees. In the context of recruitment, Employer Branding can make the process more effective. For the Employer Brand to be trustworthy and successful the consistency between the internal values and the external image is vital.

In the search for innovation, high technology firms in the same industries turn to each other for R&D collaborations. The collaboration form where competitors cooperate have been defined as “coopetition” and the term builds on the interplay between competitive and cooperative forces. While coopetition brings benefits such as shared risks and costs, it implies organizational and managerial challenges as two opposing logics merge. This complexity calls for a deeper understanding of how firms organize and manage coopetition and why they organization and manage coopetition in the way they do. This thesis is set to answer these questions by empirically investigate coopetition at a case firm active in a high technology context with a long experience of collaborating with competitors. By acknowledging coopetition as a phenomenon carried out in the shape of projects, the internal organization and management could been thoroughly understood as project management allows a more detailed view of coopetition. Key findings concludes that in this empirical context, finance is the prior reason for engaging in coopetition, competitive forces are superior to cooperative forces in coopetition projects and that coopetition influence innovation more through contributing with funding than by an exchange of knowledge between competitors. All these aspects are further stated to impact organization and management of coopetition. 

There has been a rapid expansion of the PR and information industry during the last few years. An expansion like this might lead to structural changes in an industry. The aim of this thesis is to describe a part of this industry, namely the Swedish PR consulting industry, in terms of its development, structure and professionalism. Web sites of the consultancies in the industry has been analyzed. Furthermore, interviews have been conducted with three leading individuals in the industry. Structural changes can be seen since there is a trend towards further specialization among the consultancies. Some of the most common criteria for an industry to be characterized by professionalism are not achieved, but the industry is characterized by an aim towards increased professionalism.

En organisationskultur är en komplex sammansättning av antaganden som planeras av en ledning, men byggs upp av de anställda inom ett företag över en längre tid. En hälsosam företagskultur är en betydande tillgång för ett företag. Den kan stärka samhörigheten, stötta organisationen och stärka produktiviteten. För att en kultur ska fungera som tänkt behöver faktorer såsom kommunikation, delaktighet och samhörighet samexistera. Att bygga en kultur från grunden är en komplicerad process som hänger på att de tänkta “byggklossarna” är tydliga för alla. 

När en organisation av olika skäl upplever att kulturen behöver reformeras uppstår liknande frågor. Vad vill vi uppnå med den utvecklade kulturen och hur skall den stötta företagets aktiviteter? Hur kan vi få en bred uppslutning och förståelse kring kulturen och kulturarbetet från alla delar av organisationen? 

Följande studie syftar till att studera hur ett mindre företag aktivt arbetat med att förändra sin företagskultur. I denna förändring var många från organisationen delaktiga. Organisationen i denna studie följde i sin kulturförändring en strukturerad plan med ett antal hörnstenar för att uppnå önskat resultat. I förändringsprocessen användes inget teoretiskt stöd utan arbetet utgick endast från organisationens egna initiativ och erfarenheter. 

För att studera och analysera vårt utvalda företags kulturarbete har vi använt en analysmodell som bygger på teorin Culture Management Plan (Flamholtz & Randle, 2011). Den omfattar hela processen, från målsättningar med kulturen, skapandet av redskap till genomförandet av kulturreformeringen. 

För att undersöka detta har fem intervjuer med ledning och medarbetare på företaget gjorts. Företaget verkar inom marknadsföring och har identifierat ett behov att uppdatera företagskulturen. Vårt arbete visar att en ökad delaktighet från hela organisationen kan ha en mycket positiv effekt för utfallet. Vi kan konstatera från vår analys att bolagets process har mycket stora likheter med den föreslagna teoretiska modellen Culture Management Plan. Vi anser att ledningen iGoMoon kan använda modellen som ett stöd i sitt arbete med att på effektivt sätt löpande utveckla kulturen. 

The competitive environment in today’s retail industry, with large corporations as well as increased competition from e-commerce, has resulted in the share of sales of micro retailers declining and their competitive position weakened in relation to the larger organisations. However, there are still micro retailers that have been able to stay successful.

This thesis has implemented an in-depth case study of Våran Kåk, a micro retailer within the apparel sector in Jönköping. Våran Kåk has been able to remain successful despite the increased competition within their industry. The empirical investigation consists of interviews conducted with a manager as well as an employee at Våran Kåk, mystery shops and observations in order to gain an understanding of what makes them successful.

The research resulted in a model for successful micro retailers, describing how micro retailers can remain successful and competitive in the tough market climate by giving good perceived service, building profitable relationships and having their customers remain loyal.

The issue investigated is the nature of reward-based crowdfunding being too influenced by visual media and the creator’s personalities rather than focusing on the creator’s ability to run a business and the business plan. Through Source Credibility Theory three sets of categories for the studied variables were developed in addition to one category concerning external actors. The variables aim to measure the visual elements, the honesty and personal credibility of the creator as well as the business plan. A sample of 150 campaigns was picked from the platform Kickstarter, which consisted of half successful and half failed campaigns. Each campaign was observed individually and the communicated elements were recorded and compiled for analysis. The variables were recorded as binary or continuous and were tested through chi-square, regression and correlation tests. The study concludes that some business plan variables are often communicated for both failed and successful projects, however rarely in detail. The campaigns are often utilising visual elements but the honesty and personal credibility of the creator is not as common. Generally the successful campaigns are communicating all variables to a greater extent than the failed projects.

Organisationsförändringar är idag oundvikligt och ett måste för organisationer att följa konkurrenterna, omvärlden, globaliseringen och den ökade efterfrågan. Organisationer behöver utvecklas och följa förändringarna som sker på marknaden, som är allt från ekonomiska, teknologiska till förändrade förhållanden i branschen. När det kommer till processerna beträffande organisationsförändringar är det en negativ prägel på definitionen. Av resultatet har det påvisat att bristande i planering, analys och kommunikationen till viss del är avgörande faktorer till om en organisationsförändring anses framgångsrik eller inte. Vid valet av om ett visst ledarskap- eller ledarskapsstrategi påverkar organisationsförändringen har betydelsefulla faktorer framkommit, det finns inte enbart ett ledarskap som är framgångsrikt. Det handlar istället om att chef- respektive ledare behöver finna sin unika förmåga och förhållningssätt till sitt eget ledarskap. Det handlar om att visa på riktning, vision och mål. Att inspirera och motivera sina arbetstagare att både hitta och utveckla sin potential och tillit för organisationen. Att det finns en fungerade arbetsmiljö som resulterar till att hela organisationen upplever meningsfullhet och en känsla av sammanhang medför positiva hälsoaspekter för personalen och en eventuell framgångsrik väg mot en lyckad förändringsprocess.

Inledning: Modigliani och Miller-teoremet betraktas som en milstolpe och ett paradigmskifte inom Corporate Finance. Forskningen bakom teoremet har gett upphov till den kontroversiella slutsatsen att ett företags kapitalstruktur är irrelevant på en jämviktsmarknad, utan beskattning. När beskattning däremot förekommer, ökar företagsvärdet motsvarande den avdragsgilla skatten på räntekostnader vid belåning. Teoremet har dock inte varit utan kritik. Flera forskare har undersökt teoremet och kritiserat teoremets antaganden.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka Modigliani och Miller-teoremet i avseende av kapitalstrukturens inverkan på företags aktiekurser.

Tidigare forskning: Modigliani och Miller-teoremet med dess antaganden presenteras inledningsvis som studiens grundläggande teori. Därefter presenteras agentteorin, signaleringsteorin, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen tillsammans med tidigare forskningsstudier om teoremet och antagandena.

Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod, med tre regressionsmodeller. Det slumpmässiga urvalet består av tio företag inom industribranschen som är registrerade på Stockholmsbörsen. Urvalet består av paneldata från företagen under perioden 2005 till 2012. Studiens empiri består av historiska aktiekurser och årsredovisningar.

Resultat: Skuldsättningsgraden visar en låg och icke signifikant korrelation med aktiekurserna för de undersökta företagen, i samtliga tre regressionsmodeller. Skatteskölden visar en högre och signifikant korrelation med aktiekursen, medan kontrollvariabeln vinst per aktie EPS visar den högsta korrelationen med aktiekursen, som responsvariabel.

Slutsats: Studiens resultat visar inget empiriskt stöd för Modigliani och Miller-teoremet i dess helhet. Förklaringen till resultaten kan vara att antagandena inte tillfredsställs inom empirin. Agentteori, signaleringsteori, trade-off-teori och effektiva marknadshypotesen kan stå som förklaringar till studiens resultat.

Samtidigt som det råder en stor lärarbrist ökar antalet lärarstudenter som tar examen. I samband med debatten om låga lärarlöner tyder detta på att lärare motiveras av annat än pengar. Kommunala grundskolor, som en del av den offentliga sektorn, påverkas av begränsade resurser då dessa inte är vinstdrivande samt att de omfattas av större restriktioner gällande hur resurser får investeras. Då tidigare forskning antyder att monetära belöningar inte är främsta motivationsdrivaren för offentligt anställda återstår frågan vad de motiveras av och hur icke-monetära belöningar kan bidra till denna motivation.

Adjustment to a new culture is a slow and step-wise process, which can be facilitated by cross-cultural training. First, a comprehensive review of current theories about cross-cultural adjustment and different training techniques is presented. Then, the study looks at the preparation and training of expatriates at Ericsson in relation to these theories. In-depth interviews with two Area Managers at Ericsson have been carried out in order to establish how the company’s training program is structured. We found that Ericsson follows a sequential model with both pre-departure and post-arrival training, mainly didactic in nature. The pre-departure training is very culturegeneral, whereas the post-arrival training is more specific for the host culture. The post-arrival training is, however, not offered in all host countries. Language training is also offered, and expatriates are encouraged to visit the host country prior to the departure. Many components in Ericsson’s training program are supported by theory,but several other techniques described in the theory are not in use. A suggestion is made to further formalize the post-arrival training and make the overall training more culture-specific.

Inledning: Den explosionsartade ökningen av nya, mer komplexa finansiella instrument har ökat kravet på de enskilda investerarnas kunskaper. Detta har i sin tur ökat efterfrågan på investeringsrådgivning från professionella rådgivare. Som ett resultat av den ökade efterfrågan har även antalet aktörer som ägnar sig åt investeringsrådgivning ökat på senare år. Ett grundläggande krav för att rådgivaren skall kunna förse individuella kunder med individanpassade investeringsråd är en korrekt bedömning av kundens finansiella risktolerans. En bedömning som i sin tur är starkt beroende av hur rutinerna kring insamling av nödvändig information från kund ser ut; bakgrundsanalysrutinen. Till följd av dagens form av reglering har individuella bolag ett stort eget ansvar och utrymme att utveckla sina egna rutiner. Eftersom investeringsrådgivning erbjuds av allt ifrån multinationella finanskoncerner till lokala rådgivningsbolag samt av rådgivare med många olika egenskaper finns det många olika faktorer som potentiellt kan påverka hur rutinerna ser ut. I takt med att antalet aktörer ökat kan även antalet rutiner ha ökat, potentiellt med varierande kvalitet.

Problemformulering:

Hur ser svenska investeringsrådgivares rutiner ut för att kategorisera sina kunder i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?

Hur effektiva är svenska investeringsrådgivare på att bedöma individuella kunders finansiella risktolerans i jämförelse med vad befintliga teorier och empiriska studier inom området förespråkar?

Vilka bolagsspecifika och rådgivarspecifika faktorer ligger bakom potentiella rutinvariationer?

Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till att överbrygga det kunskapsgap som existerar i befintlig litteratur samt tillfredsställa efterfrågan på studier kring hur och hur effektivt, i jämförelse med en modell härledd från befintliga teorier och empiriska studier, investeringsrådgivare först bedömer och sedan kategoriserar individuella kunder i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning. Vidare ämnar denna studie att utröna vilka bolagsspecifika och rådgivarspecifika faktorer som ligger bakom potentiella variationer i investeringsrådgivares rutiner gällande bedömning och kategorisering av kunder, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning.

Metod: Denna studie har anammat en kvantitativ undersökningsmetod där det empiriska materialet är insamlat med hjälp av en webbenkät riktad mot svenska investeringsrådgivare.

Resultat och slutsatser: Resultatet av denna studie påvisade att två tredjedelar av respondenterna innehar rutiner som kan betraktas som någon grad av effektiv, samtidigt som resterande (en tredjedel) inte har det. Vi kunde också urskilja ett positivt samband mellan både rådgivarens erfarenhet av rådgivaryrket samt rådgivarens kunskapsnivå och en mer effektiv eller grundligare bedömning av individuella kunder

Företagets finansiella rapporter ska ge information om dess resultat och ställning. För att dessa ska vara tillförlitliga har den rättvisande bilden fått en central betydelse inom redovisningen och med en strävan efter verkliga värden.

The aim of this article is to promote an understanding of changing knowledge structures. The study focuses on strategic management and how knowledge structures evolve and change. It is argued that: Industrial recipes can function both as restricting and driving forces for changing the existing knowledge structure of strategic thinking among managers. Institutional conditions force companies to act in new ways and in new markets, but institutional conditions also impede learning by not opening up for solutions which are beyond the recipe. Managerial action is guided by transforming interpretation of the industrial recipe. The industry recipe provides security for managers, but their subsequent action can be very different from their traditional actions.

En studie i hur några stora bolag verksamma i Sverige idag arbetar med sin arbetsmiljö. Huvudfokus ligger på deras åtgärder för att förebygga sjukskrivningar orsakade av stress och utbrändhet. Beskrivna företag är Stora Enso, Kraft Foods och Hälsobolaget (Skandia Liv, Telia samt Volvo). I uppsatsen belyses hur projekten uppkommit, hur de har verkställts, om arbetet varit effektivt och vilka motiv som legat bakom de olika satsningarna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka alla noterade företag på Stockholmsbörsen och därmed finna vilka motiv som påverkar beslutet att köpa tillbaka egna aktier. Studien har delat upp företagen i två grupper, en återköpande grupp och en icke-återköpande grupp. Utifrån dessa grupper har ett ttest och ett Mann-Whitney U-test utförts för att testa eventuella skillnader som finns mellan grupperna. Därefter har en logistisk regression använts för att säkerställa samband. Resultatet visar att företag gör återköp för att distribuera överskottskapital när de anser sig vara undervärderade samt vill uppnå en optimal kapitalstruktur. De samband som kunde urskiljas var att kassaflöde, kassa och tillgångar var positivt korrelerade med återköp medan MKBK, utdelning och skuldkvot var negativt korrelerade. Inget signifikant samband kunde finnas för avkastning.

The paper discusses art as an alternative tool for portfolio diversification. As interdependence between the financial markets is growing and asset correlations are increasing, it becomes difficult to build a well-diversified investment portfolio. Our purpose is to find out if art could be used as an alternative portfolio diversifier. We examine the art and stock markets of Sweden in terms of correlation, risk and return. As market measures, we use the SIX Return Index and our constructed hedonic art price index, based on 2,966 observations from the Swedish auction market during the period between 2009 and 2016. The results show no significant correlation between the markets. In comparison with the stock market, the art market appears to be less profitable and more volatile. Considering that art still provides positive return, we conclude that art can be used for portfolio diversification purposes.

Forskningsfråga: Hur påverkas kundens upplevda värde av miljöprodukter under en hög inflation?

Syfte: Syftet med studien är att analysera om och hur kundens upplevda värde, vad gäller miljövänliga produkter, kan ändras baserat på konsekvenserna av en inflation. Detta då studien vill öka förståelse kring hur konsekvenserna av en inflation kan påverka konsumenter.

Metod: Metoden som används för denna studie är en mixed-method där både kvantitativ och kvalitativ data samlats in. För att inhämta denna empiri utformades en kvantitativ digital enkät och två kvalitativa intervjuer. För att besvara forskningsfrågan ställdes två hypoteser baserade på tidigare studier inom forskningsområdet. Med hjälp av den insamlade empirin analyserades resultaten för att besvara hypoteserna samt dra en slutsats.

Slutsats: Inflation har en påverkan på konsumenternas upplevda värde av miljöprodukter, eftersom ekonomiska faktorer är något konsumenterna prioriterar i högre utsträckning än hänsynstagande till miljöaspekter. Studien visar även på en diskrepans mellan konsumenternas självbild och faktiska agerande. Goda ekonomiska förutsättningar underlättar för konsumenterna att fatta beslut som är miljömässigt positiva av bekvämlighet, och under en förhöjd inflation krävs större ansträngningar för att miljön skall värnas och prioriteras. Dessa beslut som tas under goda ekonomiska förutsättningar bidrar till att skapa en miljömedveten självbild, och de konsument beslut med en negativ miljöpåverkan som görs under ett scenario med hög inflation har ingen inverkan på självbilden.

The stock market has from the start grown and developed and thus have the shares also developed. The pricesof the shares vary between different types of shares, but certain factors affect the price of a share. This essayaims to clarify whether there is a connection between options trading and stock prices. To investigate this, datahas been collected using a qualitative method. The result is evaluated and compared with previous research andtheories related to the subject. The study shows that there is no connection between options trading and shareprices.

Syfte: Uppsatsens syfte var att tolka och förstå organisationers rekryteringsprocess ur ett mångfaldsperspektiv med fokus på etnicitet och kön. Vi ville även ge ett alternativt förslag till att involvera mångfald i rekryteringsprocessen. 

Metod: För att genomföra studien användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer hos sju olika företag. Företagen var båda kvalificerade och okvalificerade eftersom vi ville se skillnader i deras rekryteringsprocess. 

Slutsats: Resultatet visade att rekryteringsprocessen såg olika ut beroende på företag. Målet var detsamma när det gällde att hitta rätt kandidat till rätt position, men ur mångfaldsperspektivet var samsynen inte detsamma. Företagen tog upp att det är av stor vikt att man arbetar för att främja mångfald i sin rekryteringsprocess men att i praktiken inte alltid var lika lätt att implementera. Vi kan dra slutsatsen att företagen behöver jobba med digitalisering för att kunna avpersonifiera ansökningar vilket kommer att leda till ökad mångfald. Företagen behöver ha tydliga policys och riktlinjer kring mångfalden och faktiskt följa dom. 

Handeln utvecklas idag i en allt högre takt och e-handeln har etablerat sig som en stadig försäljningskanal som sakta men säkert tar marknadsandelar från fysiska “offline-marknaden”. Skor- och klädbranschen har haft en lite långsammare utveckling men även där har nu e-handeln satt fart. På internet har konsumenter tillgång till enorma mängder information och att byta leverantör kräver bara ett enda klick. Pris anses inte längre vara en konkurrensfaktor då konsumenter enkelt kan jämföra, utvärdera och rangordna olika alternativ innan köp.

Service anses vara den nya vägen till framgång och företag erbjuder allt fler tjänster för att locka konsumenter till deras e-handelsbutik och till köpbeslut. Idag erbjuds inte bara tjänster som fokuserar på att hjälpa konsumenten till köpbeslut vilket länge anses viktigt. Tjänster som påverkar konsumenten efter transaktionen och alternativa tjänster om fel uppstår i processen är också tjänster som företag använder för att konkurrera på marknaden idag. Vi frågade oss därför vilka tjänster som faktiskt påverkar konsumentens köpbeslut och hur.

Med en utgångspunkt ur en servicelogik undersöker vi service som marknadsföringsstrategi och försöker fastställa tjänsters särdrag. Konsumentbeteende på internet och hur konsumenter accepterar teknologi som hjälpmedel är en viktig del då detta tillsammans med tjänsteteori beskriver hur värde skapas på konsumenten på internet genom olika tjänster. Den forskning som finns på området har länge fokuserat på att undersöka tjänster som berör konsumentens interaktion med webbsidan och därmed inte lagt någon större vikt på tjänster som uppstår efter transaktionen.

Med hjälp av en enkätundersökning som utfördes på internet har vi undersökt vad konsumenter inom e-handeln anser om de tjänster som existerar på marknaden idag, och hur attityder till olika funktioner påverkar värderingen av dessa tjänster. De tjänster som studerats och undersökts, berör konsumenten både innan och efter ett köp.

Resultatet visar att säkerhet är en betydande faktor för konsumenter där tjänster som bidrar till en ökad säkerhet värderas högt. Vidare visar resultatet att tjänster som påverkar konsumenten både innan och efter köp, samt tjänster som konsumenten endast kommer i kontakt med vid ett eventuellt misstag värderas högt. Detta visar att konkurrensfördelar inte endast skapas genom att hjälpa konsumenten till ett köp, utan framgång nås genom att erbjuda konsumenter ett bredare utbud av tjänster.

Studien visar också en inkonsekvent resultat för attityden till bekvämlighet, där tjänster inom området värderas högt men konsumenter anser inte att detta är viktigt. Avslutningsvis visar studien att tjänster relaterade till hållbarhet inte påverkar konsumentens köpbeslut i någon större utsträckning.  

Sammanfattning saknas.

Sammanfattning saknas.

Syfte: Företagens sociala ansvar diskuteras alltmer frekvent och CSR har vuxit fram som en viktig fråga för företagen och dess intressenter. Som en respons på detta har frågan kring företagens ansvar att betala skatt också lyfts fram som en del i det sociala ansvaret. Då tidigare studier visat på motstridiga resultat har det diskuterats om företagets lönsamhet har någon påverkan på sambandet mellan CSR och skatteundandragande, och att denna modererande variabel kan vara en orsak till de tidigare motstridiga resultaten. Syftet med denna studie är därför att undersöka om företagets lönsamhet har någon påverkan på sambandet mellan CSR och skatteundandragande, baserat på företag på den europeiska marknaden.

Metod: Studien använder en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi och en longitudinell design som genomförts med data över tio år på 460 publika europeiska företag, för åren 2007-2016. Studien bygger på sekundär data från databasen Thomson Reuters Datastream. Data har analyserats i statistikprogrammen SPSS och STATA.

Resultat & slutsats: Studiens resultat ger bevis på att lönsamheten har en viss modererande effekt på sambandet mellan CSR och skatteundandragande. Företag som visar på en hög lönsamhet visar istället på ett större positivt samband mellan CSR och skatteundandragande, vilket tyder på att de ser skatt och CSR som två åtskilda aktiviteter. Resultatet gällande olika institutionella strukturers påverkan på sambandet, visar att det finns skillnader beroende på vilken institutionell struktur företaget befinner sig inom. Studiens slutsats är därför att lönsamheten har en modererande effekt på sambandet mellan CSR och skatteundandragande, samt att lönsamma företag visar större tendenser för skatteundandragande aktiviteter än mindre lönsamma.

Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till den empiriska forskningen för europeiska företag, gällande sambandet mellan CSR och skatteundandragande. Den bidrar även till att öka den empiriska forskningen på ämnesområdet samt huruvida företagets institutionella tillhörighet påverkar ovan nämnda samband. Resultatet bidrar med värdefull teoretisk information till den motstridiga forskningen gällande sambandet mellan CSR och skatteundandragande.

Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att använda andra mått för skatteundandragande, då begreppet anses vara så brett. Ytterligare ett förslag är att utföra en liknande studie där CSR delas utifrån dess olika dimensioner för att se om det finns skillnader mellan dem. Ur ett populationsperspektiv finns det ett gap gällande den globala forskningen, ett förslag är därför att genomföra en liknande studie, där börsnoterade bolag från hela världen inkluderas. Där företagen sedan fördelas utifrån den institutionella struktur som de tillhör, för att analysera resultatet utifrån institutionell nivå i ett globalt perspektiv.

Syfte:

Syftet med denna uppsats är att analysera vilka faktorer som påverkar en konsuments betalningsvilja vid köp av en fastighet. Detta ska vi ta reda på genom att se det ur ett perspektiv utifrån köpare av småhus.

Metod:

Metoden som används är en kvantitativ metod, denna metod ligger sedan som underlag till analysen. Analysunderlaget består av primärdata från fallstudien som grundas på enkäter som blivit utskickade till nyblivna husägare. Själva essensen i undersökningen består av att undersöka vilka faktorer som påverkar huspriserna mest, men undersökningen syftar även till att försöka svara på frågor som; Vad påverkar huspriser? Hur påverkar det? Vilka relationer finns mellan de olika faktorerna? Och slutligen, Vad påverkar husköparnas betalningsvilja?

Resultat & slutsats

: Resultatet från enkätundersökningen visar att husköpare i första hand tar hänsyn till läget på fastigheten, därefter följer pris, storlek och ränta. Inför ett husköp påverkar inkomsten hur betalningsmöjligheterna ser ut. Slutsatsen är att vi som från början tänkte analysera hur räntan påverkar huspriserna är glada att vi tänkte om eftersom alla prioriterade räntan väldigt lågt. Vi har även funnit att det finns genusskillnader gällande vad som prioriteras vid ett stundande husköp.

Förslag till fortsatt forskning:

Det hade varit intressant att gå djupare in i ämnet med hjälp av fler respondenter. Köparna tyckte att läget var det som ökade betalningsviljan mest och läget är ett väldigt diffust begrepp eftersom det är väldigt personligt vilket läge man föredrar.

Title: Quality of CSR Reporting: A Quantitative Study on the Impact of the Introduction of NFRD in Sweden. 

The objective of this study is to analyse how mandatory regulations affect the reporting quality of Swedish listed companies, how this varies between environmentally sensitive and non-sensitive industries, and whether there is a difference between new and continuous sustainability reporters. The study used a quality index based on 13 components based on the directives from the Global Reporting Initiative (GRI) to analyse the accounting quality of sustainability reports in 2016 and 2017. A regression analysis was then conducted, controlling for factors that could influence how companies report on sustainability.

The results showed a significant correlation between reporting quality and mandatory reporting, indicating that the introduction of regulatory requirements resulted in improvements in accounting quality. However, it could not be confirmed that companies in environmentally sensitive industries have higher sustainability reporting quality than those in non-sensitive industries. Neither could it be confirmed that continuous reporters published sustainability reports of higher accounting quality compared to new reporters in 2017. 

This research contributes to the research on sustainability reporting and sustainability reporting quality in a Swedish context. Additionally, both mandatory and voluntary sustainability reports have been included, highlighting the difference in reporting quality between these two groups.

This research sheds light on the nature of the role of the operational risk controller in the financial services industry. The focus is on understanding how operational risk controllers interact with different layers of the organisation and become influential with the business lines and senior management. Nine semi-structured interviews were conducted with operational risk controllers, and it was found that their work is becoming increasingly focused on managing people with a view to creating mutual understanding. To achieve this, operational risk controllers should work more as independent facilitators in their interactions with the first line and senior management, as engaged toolmakers when adapting and reconfiguring tools, and as non-financial risk controllers when attempting to enable business leaders to understand the magnitude of operational risks.

Incitamentsprogram är idag ett väldigt hett ämne. Det debatteras flitigt i medierna och anses allmänt vara ett väldigt ändamålsenligt konkurrensmedel när det kommer till att attrahera och motivera attraktiv och kompetent personal.

Denna uppsats behandlar monetära incitamentsprogram. Syftet med arbetet är att öka förståelsen om varför dessa program introduceras, och detta har vi valt att göra genom att presenteraett antal olika delsyften som de kan uppfylla. De delsyften vilka vi identifierat och häri valt att presentera är motivation, piskan (kontroll), attraheraren, lönesäkringen och rättvisan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap.

För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 – 200 anställda i Karlstadområdet.

De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning. Detta tror vi främst beror på att företag i den här storleksordningen oftast har en intern ekonomifunktion, samt att det är vanligt att före detta revisorer innehar posten som ekonomichef. Det är också vanligt att företag har haft samma revisor i flera år vilket gör att samarbetet fungerar mycket bra. Företagen har därför en god bild av vad revisorns arbete innebär. Detta stämmer också väl överens med revisorernas uppfattning om att det främst är mindre företag som har felaktiga förväntningar.

During the past decades, explanation of capital structures through firm-specific performance variables has increasingly drawn the attention of researchers (for example Kester, 1986; Friend and Lang,1988; Titman & Wessels,1988; Rajan and Zingales,1995: Wald,1999: Ozkan,2001; Zou & Xiao, 2006). In fact, the researchers have attempted to explain how selected firm-specific performance variables - often drawn from the context of annual reports - have affected the outgrowths of various capital structures. The resulting capital structures have often been used to make either comparisons between the two sets of companies or explaining the changes of capital structure over time. However, a focus on the processes of these researches reveals that for the studies of capital structures different methods were applied. In addition to this, the choice of variables was not methodologically reasoned. As a consequence, explanations of the outgrowth of the capital structures appeared being highly ambiguous and paradoxical. This study examines the problem attached to the choices and definitions of variables. It has the intension to demonstrate that rules applied for the selection, definitions, and measurements of the variables are the main causes to the ambiguous and paradoxical results of the past research on capital structure. By reviewing a number of prior empirical researches, this study reveals some inconsistency arising from the failure to apply a common rule in definitions, selections and measurement of the variables.

Kommunala bolag konkurrerar idag med privata bolag samtidigt som de fyller en samhällsfunktion. De styrs effektivare och mer modernt enligt New Public Managements idéer, vilket innebär en utmaning i fler intressekonflikter och tvetydiga krav och förväntningar på bolagen. Vi har studerat hur fem kommunala bolag balanserar sina monetära och icke-monetära incitament för att locka till sig och motivera kompetent arbetskraft för att kunna prestera i konkurrensen, och bakomliggande orsaker till detta. Känner bolagsledningen sig tvungen att utforma incitamenten enligt regelverk eller kommunala direktiv, eller är den fri att utforma incitamentsprogrammen som den vill? Resultatet visar att alla bolag i studien fortfarande, likt ”heloffentliga” bolag, lägger stor vikt vid de icke-monetära incitamenten, om än i olika utformning. I teorin finns inga hinder mot att fritt motivera sin personal monetärt utöver den fasta lönen, men i praktiken använder sig bolagen endast av monetära incitament i form av individuell lönesättning. Trots att bolagen har närmat sig den privata sektorn genom effektivare och modernare styrning och förvaltning, tyder detta på att balanseringen av monetära och icke-monetära incitament inte har skett i samma riktning. Bakomliggande orsak till detta är främst legitimitetsperspektivet - att bolagen tar hänsyn till samhällets förväntningar att uppträda ansvarsfullt. Bonusutbetalningar har visat sig skapa negativ uppmärksamhet då samhället, trots att förutsättningarna har ändrats, sedan gammalt förväntar sig annat av offentligt ägda bolag. Även branschtillhörighet uppges påverka utformningen, eftersom de kommunala bolagen delvis verkar inom relativt lågavlönade branscher där knappast privata bolag heller belönar monetärt.