Digitala Vetenskapliga Arkivet

Endre søk
Begrens søket
1299130013011302130313041305 65051 - 65100 of 67192
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 65051.
    Wingård, Mikael
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Blir vi för många?: En läroboksanalys om befolkningsutveckling.2011Inngår i: Geografiska Notiser, ISSN 0016-724X, Vol. 69, nr 1, s. 34-45Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 65052.
    Winka, Katarina
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Universitetspedagogiskt centrum.
    Att premiera pedagogisk excellens2007Inngår i: / [ed] Högskoleverket, Stockholm: Högskoleverket , 2007Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Universitet, fakulteter, studentkårer och många enskilda institutioner eller programföreningar uppmärksammar varje år uppskattade lärare genom att dela ut pedagogiska priser. Detta är i dag det vanligast förekommande sättet att premiera pedagogisk skicklighet. Om man istället tolkar "att premiera" som en möjlighet för lärare att göra karriär eller befordras baserat på denna skicklighet, så är fenomenet i stort sett okänt i Sverige.

    Trots befordringsreformen 1999 är det fortfarande ovanligt att en adjunkt befordras till lektor baserat på särskild pedagogisk skicklighet. Vid Lunds tekniska högskola (LTH) och Mälardalens högskola (MdH) har alternativa karriärvägar för pedagogiskt skickliga lärare införts. I Lund har man en pedagogisk akademi och vid MdH en pedagogisk karriärstege. Vid dessa högskolor kan lärare ansöka om att befordras till en högre nivå: Excellent Teaching Practitioner (LTH), eller meriterad /etablerad lärare (MdH) och därmed erhålla kompensation ekonomiskt. Underlaget för att kunna bedöma den pedagogiska skickligheten är en pedagogisk meritportfölj.

    Varför dessa alternativa karriärvägar införts kan tyckas uppenbart. Det ska löna sig att vara en bra lärare och att använda sin pedagogiska skicklighet. Men, för att lärare ska motiveras att lägga ned tid på att sammanställa en pedagogisk meritportfölj, måste de få något för det, till exempel befordran eller högre lön. En fara är dock att alternativa karriärvägar riskerar att inte accepteras fullt ut eftersom befordringsnivåerna inte är enkelt överförbara mellan lärosäten. Risken är också att de pedagogiskt skickliga lärarna snarare blir isolerade än integrerade.

    Under de kommande två åren kommer Umeå universitet att "... undersöka möjligheter att öka det pedagogiska meritvärdet genom premiering av pedagogisk excellens" inom ett av projekten i handlingsplanen (2007 - 2009) till Umeå universitets utvecklingsprogram. Om ambitionen vid Umeå universitet är att pedagogisk skicklighet har ett konkret meritvärde så finns det kanske andra vägar att gå än att skapa alternativa karriärvägar. En sådan idé, med parallella befordringsvägar, kommer att presenteras vid seminariet. Idén utgår från de regelverk som finns idag (högskolelag och högskoleförordning). Detta skulle kunna vara Umeå universitets väg till att höja meritvärdet för pedagogisk skicklighet.

  • 65053.
    Winka, Katarina
    Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB), Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL).
    Kartläggning av pedagogiska meriteringsmodeller vid Sveriges högskolor och universitet2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Pedagogiska karriärvägar är på frammarsch i Sverige. Detta fastslogs i den första kartläggningen av pedagogiska meriteringsmodeller som Åsa Ryegård genomförde 2013 och bekräftas i denna uppföljning. Även ur ett internationellt perspektiv är pedagogisk meritering en aktuell fråga och den har fått extra skjuts av de senaste årens ökade fokus på kvalitetssäkring av högre utbildning. Knappt hälften (49 %) av Sveriges högskolor och universitet har idag infört någon form av pedagogisk meriteringsmodell, antingen integrerat i den akademiska befordringsgången eller som ett fristående system. Implementeringsarbete eller förberedelser pågår vid ytterligare några lärosäten medan ett antal befintliga modeller är pausade i väntan på utvärdering och revidering. Sett över hela landet är det vanligast med en gemensam modell för hela lärosätet, att modellen har två nivåer som benämns meriterad och excellent samt att lönepåslag och särskilda uppdrag följer med vid antagning till modellen. Kriterierna för pedagogisk skicklighet är i stort sett jämförbara mellan lärosäten och nivåer, däremot förhåller de sig sällan till grundkraven för pedagogisk skicklighet som gäller för anställning vid lärosätet. Pedagogiska portföljer används vid ca 70 % av alla lärosäten i Sverige och instruktioner för hur de pedagogiska meriterna ska sammanställas finns hos samtliga lärosäten som har pedagogiska meriteringsmodeller. Hos några lärosäten accepteras även webbaserade portföljer. De sakkunniga rekryteras framför allt externt, vanligast är att använda två externa bedömare eller en kombination av interna och externa bedömare. Lärosätena lägger allt större vikt vid de sakkunnigas bedömarkompetens och har i några fall särskilda instruktioner för sakkunniga inför bedömning av pedagogisk skicklighet. Över 500 lärare i Sverige har hittills befordrats eller utnämnts i en pedagogisk meriteringsmodell. Deras roll vid lärosätena varierar men denna kartläggning bekräftar att de befordrade och utnämnda lärarnas kompetens börjar efterfrågas och nyttjas på olika sätt vid både det egna lärosätet och vid andra.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65054.
    Winka, Katarina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Komplexa situationer för en pedagogiskt sakkunnig2012Konferansepaper (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sakkunnigrollen och hanteringen av sakkunnigutlåtanden har nyligen problematiseras i rapporten "Darr på ribban" (Ris, Hartman & Levander, 2011). Där konstateras att sakkunniga inte ägnar samma omsorg åt de pedagogiska meriterna som åt de vetenskapliga och att utlåtandena har blivit allt kortare över den senaste tioårsperioden, trots att de sökandes beskrivningar av de pedagogiska meriterna förbättrats. Anledningarna till detta är flera, och tidsbrist samt en utbredd uppfattning att pedagogisk sakkunnigbedömning är extra svår att göra, anges som några orsaker. För de som anlitas som sakkunniga innebär ett sakkunniguppdrag olika saker beroende på vilket lärosäte som anlitat dem. Autonomireformen har främjat lokala definitioner av pedagogisk skicklighet och rutiner för sakkunnigbedömning. Sakkunnigutlåtanden har potential att fungera som kvalitetsdrivande återkoppling men denna aspekt lyfts sällan fram i lärosätenas instruktioner till sakkunniga. Utifrån dessa förutsättningar är det kanske inte så konstigt att sakkunniga inte alltid kunnat hantera de pedagogiska meriterna på ett likvärdigt sätt som de vetenskapliga och att utlåtandena varierat i både omfattning och kvalitet. I denna presentation kommer jag att utgå från ett antal komplexa situationer jag ställts inför som pedagogiskt sakkunnig, några korta exempel ges nedan. Ur dessa situationer väcks ett antal frågor som kommer att diskuteras tillsammans med deltagarna.

    • Var går gränsen mellan ”bristande dokumentation” och ”bristande skicklighet”?
    • Hur formuleras konstruktiv återkoppling?• Vilken bedömningsgrund väger tyngst?
    • Hur hantera dolda agendor?

    Exempel 1. Bland 12 sökande till en utlyst professur vid lärosäte X uppfyllde en person de pedagogiska kompetenskraven, enligt en första preliminär granskning. De övriga sökande kunde antingen ej bedömas pga bristande dokumentation (7 st) eller uppfyllde endast några av de pedagogiska kompetenskraven (4 st). När de preliminära pedagogiska och vetenskapliga granskningarna vägdes samman av anställningskommittén identifierades en toppgrupp som kallades till intervju. Denna toppgrupp bestod av 3 personer från den ej bedömbara gruppen samt 2 personer som inte uppfyllde alla pedagogiska kompetenskrav. Motiveringarna till detta urval var mycket intressanta och visade på vilken komplex situation ett rekryteringsärende är, där institutionens framtida forskningsutveckling, undervisningsuppdragets olika delar samt jämställdhetsaspekter behöver beaktas.

    Exempel 2. En lärare med lång undervisningserfarenhet i sitt ämne söker inplacering i ett lokalt karriärsystem baserat på pedagogiska meriter vid lärosäte Y. Dokumentationen är omfattande och består av en pedagogisk portfölj med välskriven pedagogisk grundsyn samt ett stort antal bilagor. Det som saknas är kopplingen mellan grundsynen och bilagorna, dvs reflektioner och beskrivningar kring hur grundsynen omsätts i praktiken. Två av tre sakkunniga rekommenderar en inplacering på nivå 2 (av 3) i karriärsystemet, med en motivering kring detta. I en förnyad ansökan skickar läraren in en ännu mer omfattande portfölj, där tilläggen består i ännu fler bilagor. Var de sakkunniga otydliga i sina motiveringar, eller har den sökande och sakkunniga tolkat lärosätets instruktioner olika?

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65055.
    Winka, Katarina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Noll är bättre än minus2010Inngår i: Program och abstracts från NU2010, 2010, s. 59-59Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    En väg att höja det pedagogiska meritvärdet är att lyfta fram undervisningsuppdraget så att det kan tillmätas högre vikt. Varför inte tänka tvärt om? Räkna bort undervisningstid vid ansökningar om forskningsanslag. Att ägna sig åt undervisning blir inte längre en last, utan undervisningsuppdraget kan genomföras utan att det skadar forskningskarriären.

    Under lång tid har jag funderat över olika vägar att höja det pedagogiska meritvärdet inom akademin. Utgångsläget har varit att forskning har högst status medan undervisning i många fall betraktas som ett ”nödvändigt ont”. Inom landet har flera olika satsningar gjorts för att överbrygga eller utjämna den rådande statusskillnaden. Gemensamt är att de på olika sätt lyft fram undervisningsuppdraget och strävat efter att det ska tillmätas den vikt det förtjänar. Men, kan det finnas andra vägar?

    För ett tag sedan deltog jag i en kurs för ”Kvinnor i forskarkarriären”. I pauserna diskuterades livligt kring den aktuella utlysningen av ”karriärbidrag” och ”excellensbidrag” för yngre forskare vid vårt lärosäte. Vid urvalet skulle antal publikationer och erhållna projektmedel (främst VR) användas för ranking av de sökande. Viktigt var även att ange antal år som gått sedan disputationen samt räkna bort barnledighet eller sjukdomstid från den totala tiden. Däremot fick inte aktiviteter som t ex omfattande undervisningsuppdrag räknas bort. Konsekvenserna av detta är att om man undervisat mycket, och inte hunnit producera så mycket forskningsresultat på den resterande forskningstiden, hamnar man efter i rankinglistorna. Indirekt bidrar detta till att vikta ned de som haft undervisning i sin tjänst. För att ge alla möjlighet att konkurrera på lika villkor bör rankingen göras utifrån de meriter som är relevanta (forskningsmeriter i detta fall) och skalas till den faktiska tid som man haft till forskning. Undervisningstiden borde alltså räknas bort eftersom undervisningsmeriterna inte bedöms. Att ägna sig åt undervisning blir då inte längre en last, utan undervisningsuppdraget kan genomföras utan att det skadar forskningskarriären. I praktiken innebär detta att det pedagogiska meritvärdet har höjts, från minus till noll. Den mest effektiva forskaren kan vara deltidsforskaren som producerar mer resultat i förhållande till den tid som finns tillgänglig. Genom att ranka denna forskare högt, och ge möjlighet till eventuellt mer forskningstid, kan ännu mer bra forskning göras! Detta resonemang bör enbart tillämpas i de sammanhang där det är forskningsmeriterna som utgör bedömningsmaterialet. Vid rekrytering och befordran gäller högskoleförordningen och den lokala anställningsordningen. Där anges att både vetenskaplig och pedagogisk skicklighet behövs och ska bedömas.

    Fulltekst (pdf)
    NU2010 abstract
  • 65056.
    Winka, Katarina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC). Umeå universitet, Umeå universitetsbibliotek (UB), Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL).
    Pedagogiska meriteringsmodeller – nationellt och lokalt.2015Inngår i: Gränslös kunskap. / [ed] Katarina Winka, Umeå, 2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65057.
    Winka, Katarina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Utsikter för pedagogiskt skickliga lärare2008Inngår i: Utsikter, insikter, avsikter: universitetspedagogisk konferens i Umeå 27 – 28 februari 2007 / [ed] Mohammad Fazlhashemi och Thomas Fritz, Umeå: Universitetspedagogiskt Centrum, Umeå universitet , 2008, s. 259-267Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid befordran och rekrytering av lärare ska ”lika stor omsorg ägnas prövningen av den pedagogiska skickligheten som prövningen av den vetenskapliga skickligheten” (HF kap 4). I praktiken är detta lättare sagt än gjort. Bristande dokumentation från lärarna och varierande kompetens hos bedömarna medverkar till att den pedagogiska skickligheten sällan kan identifieras och därmed inte heller granskas.

    Avsikten med denna presentation är att visa vilka steg som tagits för att möjliggöra rättvisa bedömningar av pedagogisk skicklighet, och att dela med mig av några insikter jag fått i egenskap av pedagogisk sakkunnig vid en svensk högskola.

  • 65058.
    Winka, Katarina
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Vägar att öka det pedagogiska meritvärdet2010Inngår i: Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet / [ed] Åsa Ryegård, Karin Apelgren och Thomas Olsson, Uppsala: Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling (PU), Uppsala universitet , 2010, s. 127-133Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    ”Våra lärares kompetens ska vara den högsta tänkbara”. Så står det i Umeå universitets utbildnings- och forskningsstrategier avseende perioden 2009–2012. Vidare står att ”meritvärdet i pedagogisk kunskap ska öka”. Är detta bara fina ord, som det brukar finnas gott om i övergripande strategidokument, eller syns här en medvetenhet om betydelsen av kompetenta lärare och att denna kompetens har ett meritvärde? Jag kanske är en naiv optimist, men i dessa formuleringar ser jag effekterna av flera projekt som bedrivits vid Umeå universitet, med syfte att öka det pedagogiska meritvärdet och lärares pedagogiska kompetens. Hur denna medvetenhet har skapats kommer att vara i fokus i detta kapitel, tillsammans med reflektioner kring hur Umeå universitet hanterat de tre aspekter som varit i fokus i detta NSHU projekt: belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet.

  • 65059.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Andersson, Per
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Elisasson, Britt-Marie
    Åström, Elisabeth
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet.
    Strategisk utveckling av Polisutbildningen2013Inngår i: Reformation, revolution, evolution: universitetslärandet ur ett tidsperspektiv / [ed] Erik Lindenius, Umeå: Umeå universitet , 2013, s. 163-164Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65060.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Englund, Claire
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Enhancing strategies for pedagogical development2010Inngår i: ICED 2010 Proposals, 2010, s. 138-138Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    We have recently finished two projects focusing on staff development and pedagogical innovations. The projects have had a major impact on the working culture of our unit, and also for the teaching staff directly involved in our teaching activities. However, when the project funding runs out, the emerging questions are ”are these initiatives sustainable or not?” and ”will the money invested in them yield long-term effects?”

     

    The objectives of this seminar are to describe strategies for pedagogical development and the impact of short-term initiatives for pedagogical change. During the last three years, the Center for Teaching and Learning at Umeå University, Sweden, has run two projects focusing on staff development and pedagogical innovations. The overarching purpose of these projects was to provide support for teaching staff and management at all levels in the acquisition of the skills necessary for excellent teaching and the pedagogical implementation of ICT in education.

     

    The projects have resulted in a well-developed and comprehensive range of training activities for staff in the form of courses, seminars and workshops on various aspects of teaching, for example the pedagogical use of ICT in education. To provide additional support, a Virtual Educational Resource (ViPER) has been established where university employees can obtain information and exchange experiences with colleagues concerning teaching and learning in higher education. The existing pedagogical action plan was evaluated and then revised to better fit the current university organization and the needs of teaching staff. A network of ICT coaches has been formed with the aim of creating a grass-roots ICT support to inspire, support and assist staff within their own institutions in planning, developing and implementing technology enhanced teaching and learning. Finally, work on strategic issues related to the value of excellence in teaching and environments for technology-enhanced education has identified the need for a clear vision and strategy for the implementation of these principles in higher education at Umeå University.

     

    These projects have had a major impact on the working culture of our unit, and also for the teaching staff directly involved in our teaching activities. In our own unit, there has in the past been a tendency to separate the “pedagogical” from the “technical” support and professional development offered to the university’s teaching staff, with personnel working mainly within their own field of technology-enhanced learning or campus-based teaching. However, one of the direct effects of working with the two projects has been to integrate the two fields resulting in an increase in the pedagogical implementation of ICT in the courses offered by the unit and a corresponding increase and blending in the competences of the unit’s staff.

     

    However, when the project funding runs out, the emerging questions are ”are these initiatives sustainable or not?” and ”will the money invested in them yield long-term effects?” We don’t have answers to these questions yet, but it is our hope that a discussion of these issues and any other questions raised during the seminar will provide a useful exchange of ideas and experiences. 

    Fulltekst (pdf)
    Abstract Iced2010
  • 65061.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Fjellström, Mona
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Strategiska satsningar på kvalificerad högre utbildning: hög pedagogisk kompetens vid Umeå universitet2011Inngår i: Att leda högre utbildning 14-15 nov 2011, Stockholm: Sveriges universitets- och högskoleförbund , 2011Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With more students, less government resources and increasing demands for quality and efficiency control in academia, the need for educational leadership and change management is substantial. A fundamental part of an educational leadership is to create conditions for a creative and dynamic university culture. The Umeå University management has over the past 5 years allocated 7.3 million SEK to implement a number of projects in higher education. The premise is that high quality education requires high quality teachers. In this paper, we would like to highlight some approaches to educational leadership and quality enhancement at the university level.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65062.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Universitetspedagogiskt centrum.
    Grysell, Tomas
    Umeå universitet, Humanistisk fakultet, Universitetspedagogiskt centrum.
    Interactive teaching methods - drama for non-actors2006Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In our courses for university teachers we have tried different forms of drama and interpretations to illustrate, and to provide understanding complex issues in our context of teaching and learning. Engaging in performance can bring forward questions, experiences and issues that sometimes are difficult to express in words. With an inspiration in Augusto Boal’s work around forum theatre (Boal, 1992), we have developed a special method of understanding and solving complex problems in human relations, and in our context of teaching and learning.

    Boal developed a form of theatre from traditional monologues on stage into a form based on a dialogue between audience and stage. In our model, all course participants are engaged in a role play or a form of forum theatre. The choice of activity is based on the specified learning outcomes for each course. Common themes are gender, diversity, and balance of power.

    Our model becomes an extraordinary tool for transforming difficult questions and issues to a training ground for action and understanding of human behaviour in our specific environment as a University. We also become actively engaged with our participants, developing relationships and trust, and having a very good time. We want to discuss and share our model, the games and exercises, with other participants in a workshop.

    References

    • Boal, A. (1992). Games for Actors and Non-Actors, London: Routledge.
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 65063.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Olsson, Thomas
    Lunds tekniska högskola.
    Ryegård, Åsa
    Oldsjö, Fredrik
    Stockholms dramatiska högskola.
    Apelgren, Karin
    Uppsala universitet.
    Bedömning av pedagogisk skicklighet: erfarenheter från en utbildning för pedagogiskt sakkunniga2012Inngår i: Konferenskatalog: NU 2012: gränslöst lärande, 2012, s. 120-120Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En diskussion som uppkommit i kölvattnet av de nya anställningsordningar som tagits fram rör bedömning och kvalitetssäkring av pedagogisk skicklighet. De flesta lärosäten har nu lokala definitioner av pedagogisk skicklighet och egna rutiner för sakkunnigbedömning av denna. För de som anlitas som sakkunniga innebär alltså uppdraget olika saker beroende på vem som anlitat dem.

    Sakkunnigrollen och hanteringen av sakkunnigutlåtanden har nyligen problematiseras i rapporten "Darr på ribban" (Ris, Hartman & Levander, 2011). Där lyfts bland annat vikten av utbildning kring dessa frågor fram. I denna föredragning presenteras en nationell kurs för pedagogiskt sakkunniga som hittills arrangerats två gånger. Syftet med kursen har varit att öka möjligheten att bedöma den pedagogiska skickligheten lokalt genom att erbjuda stöd och utbildning till pedagogiskt sakkunniga nationellt.

    I de flesta fall utses sakkunniga inte från det egna lärosätet, utan från andra. Det finns därmed inga incitament att arrangera lokala utbildningar för sakkunniga eftersom detta inte kommer det egna lärosätet till godo. Genom att utbilda nationellt ökar därmed möjligheten att bedöma den pedagogiska skickligheten lokalt. Det finns även en utbredd uppfattning att pedagogisk sakkunnigbedömning är extra svår att göra och därför har namn på potentiella pedagogiskt sakkunniga efterfrågats av flera lärosäten. Kursen är ett steg i att involvera fler personer i bedömningsuppdragen och att öka kompetensen bland de som redan är bedömare. Sakkunnigutlåtanden har en potential att vara kvalitetsdrivande om de innehåller konstruktiv återkoppling på utvecklingsbara delar. Denna aspekt har varit en central del i kursen.

    Sakkunnigkursen har genomförts som ett samarbete mellan 5-6 lärosäten som tidigare samarbetat i liknande frågor (Ryegård, Apelgren & Olsson, 2010). Detta innebär att den inte ägs av något enskilt lärosäte utan alla har bidragit med olika resurser. Under kurstiden, som motsvarar 1 veckas arbetstid, har varje deltagare bedömt fem pedagogiska meritportföljer och författat två pedagogiska utlåtanden var. Arbetet har skett både individuellt och i grupp med erfarna bedömare som mentorer för respektive grupp. Deltagande i kursen medför dock inte att man sedan är ”godkänd” som bedömare, varje person ansvarar själv för sina framtida prestationer som pedagogiskt sakkunnig.

    En röst bland de 40 personer som påbörjat kursen sammanfattar behovet av detta stöd: "Den synliggör varför det [pedagogisk skicklighet] är en kunskap som kan bedömas, hur och varför och att det finns ett lärande för den som blir bedömd. ... Vi kan hjälpas åt att lyfta den pedagogiska skickligheten på våra lärosäten."

    Ris, U., Hartman, T. & Levander, S. 2011. Darr på ribban? En uppföljning av 1999 års befordringsreform vid Uppsala universitet.  Uppsala Studies in Education, no 127.

    Ryegård, Å., Apelgren, K. & Olsson, T. 2010. Att belägga, bedöma och belöna pedagogisk skicklighet. Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling, Uppsala universitet.

    Fulltekst (pdf)
    Winka NU2012
  • 65064.
    Winka, Katarina
    et al.
    Umeå universitet, Humanistiska fakulteten, Universitetspedagogiskt centrum (UPC).
    Ryegård, Åsa
    Pedagogisk portfölj: för karriär och utveckling2013 (oppl. 1:1)Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Pedagogisk portfölj – för karriär och utveckling ger fakta, råd och inspiration till dem som vill dokumentera sina pedagogiska meriter i en högkvalitativ pedagogisk portfölj. Genom sitt innehåll är den också lämpad för dem som ska bedöma pedagogisk skicklighet med hjälp av denna dokumentation. Boken består av teoretiska beskrivningar, autentiska exempel och tips på hur pedagogisk skicklighet kan beskrivas, dokumenteras och bedömas. Författarna är utförliga kring alla de perspektiv som är nödvändiga i en portfölj, oavsett syfte och portföljmodell: lärarens pedagogiska ställningstaganden, lärarens redogörelse för sin pedagogiska verksamhet och andras värderingar av dessa. Pedagogisk portfölj – för karriär och utveckling vänder sig till högskolans lärare och andra som vill utveckla en pedagogisk portfölj, antingen för framtida karriärsteg eller för egen pedagogisk utveckling. Den vänder sig även till blivande eller erfarna pedagogiskt sakkunniga som vill ha stöd vid sina bedömningar. Boken är väl lämpad som kurslitteratur i portföljutbildningar.

  • 65065.
    Winkler, Jessica
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Anna-Sofia, Sjölin
    Att lära sig svenska som andraspråk i grundskolans tidigare åldrar: En kvalitativ studie ur lärares och speciallärares perspektiv2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I svensk grundskola finns idag cirka 15 % elever med annat modersmål än svenska. Som blivande speciallärare anser vi att vi behöver öka vår förståelse för hur barn lär sig och tillägnar sig ett andraspråk. Syftet med studien var att ta reda på vilka hinder, svårigheter och möjligheter några klasslärare/speciallärare beskriver i arbetet med elever med annat modersmål utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Vi ville också ta reda på vilka anpassningar och stöd dessa klasslärare/speciallärare ger till dessa elever. Vi valde en kvalitativ metod eftersom det passade bäst utifrån det vi ville studera. Vi intervjuade nio klasslärare och två speciallärare. Med klasslärarna genomförde vi två fokusgruppsintervjuer och med speciallärarna enskilda intervjuer.  Vårt resultat visade att de lärare vi intervjuade upplevde fler hinder och svårigheter än möjligheter. Resultatet visade också att elever med annat modersmål behöver tala mer svenska och utveckla sin bakgrundskunskap till svenska språket. Det räcker inte med att endast tala svenska under korta stunder i klassrummet och på raster för att uppnå en god språkutveckling. Vår studie visade att alla lärare behöver agera som språklärare och anpassa sin undervisning och sitt arbetssätt mer för att elever med annat modersmål ska uppnå samma resultat och skolframgång som elever med svenska som modersmål. I diskussionen beskrev vi några kunskapsdimensioner som visar vad skolan som organisation och lärare/speciallärare som yrkesgrupp behöver utveckla.

    Fulltekst (pdf)
    UPS 2017
  • 65066.
    Winkvist, Sofia
    et al.
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Männikkö, Janina
    Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation.
    Det handlar om läsförståelse: En studie om läsfixarnas betydelse i undervisningen ur ett barnperspektiv2016Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa några elevers upplevelser av konkreta lässtrategier, i form av läsfixarna, i undervisningen. Studiens fokus ligger på elevernas upplevelser och därför har vår undersökning en kvalitativ ansats. Datainsamlingen har skett genom fem gruppintervjuer med barn i årskurs 1-2 respektive 4 på två skolor. Resultatet visar att eleverna har en positiv syn på läsfixarna som en del av undervisningen. Vi har också kunnat identifiera fyra stadier eleverna tillsynes går igenom för att uppnå en djupare läsförståelse. Med resultatet som grund bedömer vi att läsfixarna kan bidra till att utveckla flexibelt användande av kognitiva strategier vid läsning. 

    Fulltekst (pdf)
    Det handlar om läsförståelse
  • 65067.
    Winlund, Anna
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Lindholm, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Lyngfelt, Anna
    Göteborgs universitet.
    Olvegård, Lotta
    Göteborgs universitet.
    Wengelin, Åsa
    Göteborgs universitet.
    Elever läser: Del 3 i modulen: Tolka och skriva text2017Annet (Annet vitenskapelig)
  • 65068.
    Winlund, Anna
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Lyngfelt, Anna
    Göteborgs universitet.
    Wengelin, Åsa
    Göteborgs universitet.
    Lindholm, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013).
    Elever läser. Del 6 i modulen: Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen2015Annet (Annet vitenskapelig)
  • 65069.
    Winlund, Anna
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Olvegård, Lotta
    Göteborgs universitet.
    Lindholm, Anna
    Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), Institutionen för pedagogiska studier (from 2013).
    Läskompetens i styrdokument och undervisning: Del 2 i modulen: Att tolka och skriva text i skolans alla ämnen2015Annet (Annet vitenskapelig)
  • 65070.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Artifacts at work: Internship, learning and technology2013Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65071.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Learning integration-work through transnational digitalized courses2017Inngår i: INTED2017 Proceedings, 2017, s. 8018-8018Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In both political discussions and integration assessments questions are often raised about social services role in inclusion for people of foreign descent. Such questions are highly relevant in a contemporary society that is characterized by growing social and cultural differentiation. The overall aim of this presentation is to contribute to our understanding of how knowledge about integration work is developed by students who takes part in a webbased, transnational course where they use digital learning platforms for communication, coordination and organisation of learning activities. Analytically, such a focus is pursued employing a socio-cultural perspective on learning where practical actions and the design of the course have been scrutinized. The motive for introducing a webbased transnational course in the area of integration was that there were an increasing amount of refugees migrating to Europe. Integration became a part of everyday work for a lot of professions, teachers, nurses and more. However, working with integration was not something that their professional education supported but they all expressed a need for more knowledge. But integration workers are assumed to have specific knowledge that is necessary to realize their work tasks. In the work with creating an integration-course one conclusion was that all welfare work is generic, which means we cannot only look at the content of the work, instead one must put it into more multifaceted perspective that includes several professionals knowledge domains, service-organization assignment, legislations and cultures related. Simultaneously, another university had the same ideas, which resulted in a transnational webbased course with students from different professional fields. All students, as well as the teachers, where interviewed in the beginning and in the end of the course about their expectations about the content and the form. The results demonstrate that using learning platforms to make sense in transnational education settings presupposes extensive knowledge of the indexicality of categories and concepts, something that could be assumed if the participants' had a shared professional history. Instead, as the students have different backgrounds the teachers have to account for the local hermeneutics needed, and for the knowledge embedded in information and categories. It is in the process of reliving, creating and exposing the meaning of information, that students and teachers actually bring information in education to life. In further development of transnational webbased courses it is important to not see this development as solely technical or organizational questions. To develop courses that increase the possibilities for students in different faculties with different routines etc. to make sense of information may be a much more demanding task than it seems to be. Such boundary-crossing teaching are nevertheless of great importance for the development of integration work as well as pedagogical competence in higher education.

  • 65072.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Lärande i teori och praktik2014Inngår i: Nordic Journal of Vocational Education and Training, ISSN 2242-458X, E-ISSN 2242-458X, Vol. 4, nr 2, s. 1-16Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Utbildningar med inslag av verksamhetsförlagda utbildningsmoment har funnits under lång tid och de förväntas ge kunskaper och färdigheter och brygga mellan olika kunskapsformer och därmed bidra till en syntetisering av kunskap. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur lärandemål i verksamhetsförlagda kurser kommer till uttryck i studenters examinationsuppgifter. Resultatet bygger på analyser av styrdokument och kursplaner samt 26 studenters examinationsarbeten från deras verksamhetsförlagda kurser, från två olika utbildningsprogram. Resultaten visar att utbildningsanordnare har delvis olika föreställningar om vetenskaplig kunskap, praxiskunskap samt relationen dem emellan. Medan vissa dokument utgår från teoretiska perspektiv i sina definitioner så utgår andra från mer praktiska perspektiv på vad kunskap är och var den finns. Verksamhetsförlagd utbildning ses i ett program som ett medel för att utveckla yrkesspecifika kunskaper och i det andra programmet fokuseras teoretiska analyser av praxis. Dessa olikheter får konsekvenser för både utformning av uppgifter och för hur studenterna förstår och skapar mening men också för vilka kunskaper som utvecklas.

  • 65073.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Lärande och alternativa arbetsformer i civilsamhälle och arbetsliv2009Inngår i: ViLär Conference, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65074.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Social inclusion and institutional integration2009Inngår i: SOCIAL ACTION IN EUROPE: DIFFERENT LEGACES & COMMON CHALLENGES, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65075.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Social pedagogy and experiences from research projects following social and pedagogical intervention in various groups of ‘at-risk’ youth2009Inngår i: Literacy as Worldmaking, 2009Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65076.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Social Pedagogy in Swedish Primary Schools: a Resource, a Subjectand a Perspective for working with Issues of Socialization and Marginalization?2009Inngår i: Journal européen d'éducation sociale : revue semestrielle de la FESET = European Journal of Social Education : a bi-annual periodical of FESET, ISSN 1810-4789, nr 16/17Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 65077.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Transforming information into practical actions: A study of professional knowledge in the use of electronic patient records2012Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Today, technologies are being introduced into historically established settings, which change the conditions for work as well as for work-integrated learning. In health care, electronic patient records (EPRs) has been implemented during the last decades to serve as a tool for planning, decision making and evaluation of care work. The overall aim of the research presented in this thesis is to analyse the complex actions and interactions that occur when EPRs are used in health care practice. Analytically, such an interest is pursued employing a socio-cultural perspective on workplace studies, where the use of technology is studied in action. Through three separate studies, practical actions and practical use of EPRs have been examined and the empirical data draws on observations, video-recordings, audio-recordings and documents from a hospital ward in Sweden. The result shows that technologies such as EPRs both offer and presuppose standardization of terminologies and information structures. This, however, does not mean that EPRs completely format and structure information, or that it is driven by its own logic. When staffs comply with a set of standards, transformations of those standards will gradually occur. Those transformations are collective achievements and since each professional involved act in a conscious and active manner, this affects the use of standards as well as the development of collective proficiency. The results also demonstrate that meaning making in(through) the use of EPRs presupposes extensive knowledge of the indexicality of categories, something that originates in the participants‘ shared institutional history. It is in the process of reliving, creating and exposing the meaning of information, that health care professionals actually bring information in EPRs to life. In further development of EPRs that exceeds institutional and even national boundaries it is important to see this development not as solely technical or organizational questions. To develop systems that enhance the possibilities for professionals in different institutions with different professional domains to make sense of standardized information may be a much more  demanding task than it seems to be. Such boundary-crossing systems are nevertheless of great importance for the further development of health care practice.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65078.
    Winman, Thomas
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Work Integrated learning through an R&D project: a Case Study of Student´s participation in a Health Promoting Integration Project at University West2017Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65079.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Assmo, Per
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Work Integrated Learning through an R&D Project: A Case Study of Participant´s learning processes in an Integration Project between Uddevalla municipality and University West, Sweden2017Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 65080.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Johansson, Ingemar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Ledarskap i offentlig förvaltning.: Gymnasierektorers förutsättningar att vara utvecklings -och kvalitetsdrivande i ett internationellt new public managements-perspektiv2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65081.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Johansson, Ingemar
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi.
    Rektorer, lärande och digitalisering2019Inngår i: VILÄR 5-6 december 2019, University West, Trollhättan: Abstracts / [ed] Kristina Johansson, Trollhättan: University West , 2019, s. 21-22Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att utveckla kunskap om relationen mellan rektorers vardagliga arbete och lärande utvecklades en studie med syftet att studera och utveckla kunskap om hur rektorer i gymnasieskolor arbetar med ledning och utveckling. Två centrala frågeställningar var i fokus;- vilka förutsättningar och hinder upplever rektorer i det dagliga arbetet med fokus på hur det pedagogiska ledarskapet gestaltas i vardagen?- Hur leds förändringsarbete och utvecklingsprocesser i det dagliga arbetet utifrån ett kontextuellt perspektiv?

    Totalt har tio gymnasierektorer observerats fyra dagar vardera och intervjuas individuellt samt i två fokusgrupper. Studien utgick från ett sociokulturellt och aktivitetsteoretiskt perspektiv där antagandet är att lärande utvecklas och formas tillsammans med andra. Resultatet visar hur rektorer på olika sätt arbetar för att bereda möjligheter för lärare att fullfölja den pedagogiska uppgiften. Detta görs individuellt med lärare och kollektivt i lärarlag, men även genom att återkommande kommunicera det pedagogiska uppdraget uppåt i organisationen, exempelvis till lokala kommunpolitiker och i relation till budgetarbeten och tolkningar av skolverkets olika direktiv. I arbetet med skolverkets direktiv kring t.ex. åtgärdsplaner visas hur utvecklingsarbete kring IG-varningar processas och leder till förändrade strukturer och nya pedagogiska insatser. Till skillnad mot tidigare forskningresultat där rektorer uttrycker ett ensamarbete, var rektorerna i den här studien samstämmiga i uppfattningen kring vikten av det kollegiala stödet som möjliggjordes genom fysisk närhet och öppna dörrar till rektorskollegor.En ytterligare dimension i det pedagogiska ledarskapet och utvecklingsarbetet är att hantera den ökade digitaliseringen som innebär förändrade villkor för kommunikation, informationshantering och organisering av läraktiviteter. Digital kompetens och digital infrastruktur framstår som en förutsättning i dagens utbildning och skola och rektorerna behöver då hantera frågor av karaktären:

    hur och i vilken utsträckning användande av digital teknik förändrar de sätt som lärare och elever uppfattar, förstår och tolkar kunskap- vilka nya sätt att organisera lärares kompetensutveckling som möjliggörs och kommer att vara produktiva- hur och varför olika aktiviteter öppnar upp för nya typer av lärarinterventioner när man ska stödja professionellas lärandeFrågorna får både pedagogiska och didaktiska konsekvenser och visar på områdets komplexitet, där aggregerade analyser av kunskapsläget är viktiga för både den fortsatta forskningen i området och för fortsatt verksamhetsutveckling.

  • 65082.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Palmroth, Keith
    Social pedagogy in Swedish folk high schools2010Inngår i: Learning to fly: social pedagogy in a contemporary society / [ed] Eriksson, Lisbeth, Winman, Thomas, Göteborg: Daidalos , 2010, s. 137-156Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 65083.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Rystedt, Hans
    University of Gothenburg.
    Electronic patient records in action: Transforming information into professionally relevant knowledge2011Inngår i: Health Informatics Journal, ISSN 1460-4582, Vol. 17, nr 1, s. 51-62Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The implementation of generic models for organizing information in complex institutions like those in healthcare creates a gap between standardization and the need for locally relevant knowledge. The present study addresses how this gap can be bridged by focusing on the practical work of healthcare staff in transforming information in EPRs into knowledge that is useful for everyday work. Video recording of shift handovers on a rehabilitation ward serves as the empirical case. The results show how extensive selections and reorganizations of information in EPRs are carried out in order to transform information into professionally relevant accounts. We argue that knowledge about the institutional obligations and professional ways of construing information are fundamental for these transitions. The findings point to the need to consider the role of professional knowledge inherent in unpacking information in efforts to develop information systems intended to bridge between institutional and professional boundaries in healthcare.

  • 65084.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Rystedt, Hans
    Department of Education, University of Gothenburg.
    Electronic patient records in interprofessional decision making: Standardized categories and local use2012Inngår i: Human Technology, ISSN 1795-6889, E-ISSN 1795-6889, Vol. 8, nr 1, s. 46-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Electronic patient records (EPRs) are a constitutive element of medical practice and are expected to improve interprofessional communication and support decision making. The aim of the current study is to explore the ways in which access to structured information from multiple professions within EPRs enters into the phases involved in arriving at final agreements about patients' future care. The results show that decision making in interprofessional team rounds involves a prestructuring of a pathological reality. Further, the results demonstrate how information in EPRs is deconstructed and recast into patterns that presuppose knowledge about the EPR's structural organization. This means that EPRs are highly flexible technologies and that their design does not determine their usefulness. A major conclusion is that the members' knowledge on how to bridge between standardized categories in EPRs and their local meanings is decisive for understanding the basic conditions necessary for how EPRs could support interprofessional collaboration.

  • 65085.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Rystedt, Hans
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för sjuksköterskeutbildning.
    Från journaler till digitala informationssystem2009Inngår i: Omvårdnadens grunder: ansvar och utveckling / [ed] Ehrenberg, Anna, Wallin, Lars, Edberg, Anna-Karin, Lund: Studentlitteratur , 2009, 1. uppl, s. 403-433Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 65086.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi. Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Rystedt, Hans
    Högskolan Väst, Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Avd för specialistsjuksköterskeutbildning.
    Från patientjournal till digitala informationssystem2010Inngår i: Omvårdnadens grunder: en specialutgåva för sjuksköterskor / [ed] Edberg, Anna-Karin, Lund: Studentlitteratur , 2010, 1, s. 313-342Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 65087.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Framtidens digitala klassrum2015Konferansepaper (Fagfellevurdert)
  • 65088.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    Framtidens klassrum.: En experimentell ansats för verksamhetsutveckling och digital innovation i morgondagens skola2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65089.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för juridik, ekonomi, statistik och politik.
    Svensson, Lars
    Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it, Avd för informatik.
    The development of mobilizing pedagogical strategies2016Inngår i: ICERI2016 Proceedings: 9th annual International Conference of Education, Research and InnovationSeville, Spain. 14-16 November, 2016. / [ed] L. Gómez Chova, A. López Martínez, I. Candel Torres, IATED Academy , 2016, s. 6923-6923Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In contemporary society, questions are often raised about the relation between education and integration of immigrants and people with a foreign background. In that context, pedagogical efforts have been made to combine educational and social interventions, emphasizing issues of inclusion, mobilization and learning processes. The overall aim in this study is to identify and explain how pedagogical strategies with respect to inclusion processes has evolved at a school for adult Roma students. Such pedagogical strategies are seen as crucial for improving immigrant conditions and opportunities and the data collection took place at a school with an outspoken Roma-profile in Sweden. In all, eight teachers and one principal were interviewed and the following research questions are addressed: What are the relevant aspects of social pedagogy in inclusion processes? How are these social pedagogical strategies distributed individually and jointly in a school context? The results show how the historical roots and theoretical foundations of pedagogical thinking and action take place as a "facilitator" and guides the teachers actions. To recognize the students cultural belonging and having a dialogical approach works as cultural bridging which actually to some extent transformed the teachers daily work from teaching to also embrace cultural broking-strategies to enforce learning processes.

  • 65090.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Vesterlind, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Knowing Practice2012Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65091.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Vesterlind, Marie
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Tynkkinen, Mona
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för utbildningsvetenskap och språk.
    Nunstedt, Håkan
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Eriksson, Marita
    Högskolan Väst, Institutionen för hälsovetenskap, Avdelningen för omvårdnad - grundnivå.
    Lärande inom och mellan verksamhetsfält2015Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65092.
    Winman, Thomas
    et al.
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Åberg, Linnea
    Högskolan Väst, Institutionen för individ och samhälle, Avd för socialpedagogik och sociologi.
    Att standardisera kunskap om Sverige i integrationsarbete.: Dialektiska motsättningar i organisationer och dess potential i standardiseringsprocessen2014Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 65093.
    Winmarker, Towe-Ann
    Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.
    Betydelsen av examensarbetet i aktuell svensk undervisningspraktik2019Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 65094.
    Winnberg, Mattias
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Agens i matematikundervisning: En jämförande studie av elevers agens och makt i lärandesituationer där IKT används2014Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to investigate how power is distributed in the mathematics classroom and how students achieve agency when ICT (Information and communication technology) is used as a teaching tool. Three learning situations, structured by mathematics, are analysed: in the first situation mathematics is taught in a traditional way, in the second mathematics is taught in interdisciplinary projects, and in the third mathematics is taught using ICT as a pedagogical tool. The theoretical concepts of power and agency are used as analytical tools within a socio-political framework. The concept of power is used to assess the students’ ability to influence their learning and degree of inclusion in the three learning situations. The power aspect is assumed to influence the students’ ability to achieve agency. Based on an ecological understanding of the concept, agency is examined by assessing the quality of students’ engagement in the learning situations. Also, the degree to which the students are in control of their actions is assessed. Data was collected through participant observation, questionnaires and in-depth interviews. Linguistic text analysis was used as a tool to analyse the transcripts from the interviews. The results suggest that students can achieve agency in situations where ICT is used as a pedagogical tool to enable collaboration between students. However, ICT can also distract students, which in turn can limit their achievement of agency. Furthermore, it is suggested that the results may have implications for our understanding of the concepts of power and agency in relation to ICT in a wider social context beyond the classroom. Finally, it is proposed that the question of how the distribution of power and agency influence learning when ICT is used in the mathematics classroom should be subject to further research.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65095.
    Winnberg, Torhild
    Kungl. Musikhögskolan.
    Sång, spel och dans: en studie av musikaliskt lärande i grupp2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 65096.
    Winninge, Karl
    et al.
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Rasmussen, Philip
    Linnéuniversitetet, Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP).
    Fritidslärares arbete med digitala verktyg: Hur fritidslärare kan använda digitala verktyg på fritidshemmet för att främja fysisk aktivitet2018Independent thesis Basic level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med forskningen är att ge ökad och fördjupad kunskap kring hur fritidslärare anser att fritidshemmet kan öka den fysiska aktiveten genom digitala verktyg. Detta undersöks genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex fritidslärare intervjuades, alla med varierande ålder och bakgrunder. Fritidslärarna var fördelade på två skolor i småland. Intervjuerna analyseras sedan med hjälp av tidigare forskning och begrepp om digital ojämlikhet. Forskningen resulterade i att fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet, dock saknar de fortbildning för att utveckla sitt arbete ytterligare. Fritidslärarna ser flera möjligheter med användningen av digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet exempelvis dans och orientering. Det framkom att det fanns hinder för arbete med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet vilket gör arbetet problematiskt, exempelvis brist i tid, kunskap, resurser och styrning från ledning. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65097.
    Winqvist, Katrin
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    ”Jag tycker liksom det är en del av dagen: ”– pedagogers uppfattningar om arbetet med andraspråksutveckling i förskolan2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 65098.
    Winqvist, Linda-Mari
    Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
    Finns det ett samband mellan elevers läsvanor och det betyg de får i svenska i år 9?2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Sammanfattning Syftet med denna kvantitativa uppsats var att undersöka om det finns något samband mellan elevers läsvanor och det betyg de får i svenska i år 9? Jag valde att i min teoridel utgå från sju centrala begrepp; läsningens olika dimensioner, ”reading literacy”, god läsmiljö, läsning och självbild, motivation och läsning, skillnader mellan pojkars och flickors läsning och betyg.

    Data insamlades med hjälp av enkäter. De läsmedier som störst andel pojkar uppgav att de läste varje dag var bloggar, dagstidningar och skönlitteratur. Flickorna uppgav att de läste bloggar och dagstidningar varje dag. Jag undersökte huruvida läsning eller attityd till läsning påverkar betygen mest. Det framkom i min undersökning att det fanns ett signifikant samband mellan elevers läsvanor och betyget de får i svenska i år 9, att elever som läser ofta också har ett högre betyg i svenska i år 9. I analysen var attityd inte en signifikant prediktor. Detta innebär sannolikt att attityden till läsning kommer till uttryck i mängden läsning som elever ägnar sig åt.

    Jag fann att flickorna hade något mer positiv attityd till läsning jämfört med pojkar men denna skillnad var inte signifikant. Det framkom att flickornas medelvärde vad gäller hur ofta de läser var något högre än pojkarnas men gruppjämförelsen visade inte på någon signifikant skillnad.

    Mina resultat visar att det är viktigt att elever läser på fritiden för att öka möjligheterna till högre betyg i svenska i år 9. För att öka läslusten hos eleverna kan skolan utgå ifrån de olika medier som eleverna använder sig av på fritiden.

  • 65099.
    Winqvist, Therése
    Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Rättigheter gällande skolgång för nyanländaelever i gymnasieåldern: En komparativ studie mellan styrdokumentens teori ochskolvärldens praktik2009Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 65100.
    Winqvist, Åsa
    Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI).
    Ta bort men ändå behålla: Nedslag i den mediala debatt som förts om synen på kunskap i anslutning till Gy112012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    Ta bort men ändå behålla
1299130013011302130313041305 65051 - 65100 of 67192
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf